Offentligen och med ordets makt”

för att belysa förändringar både inom den bildkonstnärliga institutionens utveckling,
konstpedagogik och publikens framväxt i Sverige.
Det sköna i verklighetens värld, Akademisk konstsyn i Sverige under senare delen av
1800-talet av Maria Görts diskuterar sambanden mellan estetiken och dess praktiska
tillämpning som fanns mellan universitetet, Nationalmuseum, Konstakademien och
konstkritiken. Avhandlingen visade att den akademiska konstsyn som fanns i de etablerade
institutionerna var öppen för influenser från moderna konstriktningar som börjat
visa sig på kontinenten.
Idéerna bakom Nationalmuseums etablering och framväxt har diskuterats också av
idéhistorikern Per Widén i Från kungligt galleri till nationellt museum, Aktörer, praktik
och argument i svensk konstmuseal diskurs ca 1814-1845, där kontaktytorna mellan offentlighet,
medborgargrupper och enskilda aktörer är av central betydelse. Widén har
synat argumentationen i debatten om Nationalmuseum och iakttagit tre huvudlinjer: en
diskussion om ”bildning”, synpunkten att museet var viktigt för att demonstrera nationen
som en del av den europiska kulturen samt argument om att ett nationellt museum
var ekononomiskt viktiga för att stödja landets tekniska och konstindustriella framsteg.
Hans Hayden har i Modernismen som institution, Om etableringen av ett estetiskt
och historiografiskt paradigm diskuterat hur den akademiska traditionen förs undan när
avantgardet och modernismens uttryck fick tolkningsföreträde i västvärldens konstliv.
Hayden använder Habermas teori som ett underliggande perspektiv för att skildra hur
konstens positioner ändras med förändrade samhällsstrukturer.
Den engelska forskaren Patricia Mainardi har gjort studier av samhällsförändringars
påverkan på konstens institutioner i Frankrike. Med detta perspektiv har hon gjort två
undersöknngar: Art and Politics of the Second Empire, The Universal expositions of
1855 and 1867 samt The End of the Salon, Art and the State in the early Third
Republic. I den förstnämnda visade hon bl a de stora allmänna utställningarnas funktion
som publika platser och dess effekter på utvecklingen av en allmän publik. I den andra
studerade hon vilka kulturells, politiska och ekonomiska processer som ledde till att Salongens
fall. Hon har bl a iakttagit hur den franska akademiens makt och roll gentemot
privata aktörer förändrades.
I Art History and its Institutions, Foundation of a discipline, har Elizabeth Mansfield
samlat bidrag från forskare i Europa, USA och Australien om konst, konstnärlig utbildning
och konsthantverk, som demonstrerar hur olika aspekter av nationellt konstliv har
från vuxit fram och hur de skapat och påverkat konstens institutioner.
6