Offentligen och med ordets makt”

det av konstminnesmärkena borde bildas. 73 Mötet instämde. Man enades också om att
tillsätta en kommitté för att ordna kommande nordiska konstnärsmöten. 74
Det hade blivit dags för avslut. I sina avslutningsord trodde Albert Ehrensvärd att
mötet ”skingrat en och annan fördom” och att det vänskapliga utbytet hade varit till
gagn. Därpå förklarades det första skandinaviska konstnärsmötet upplöst. 75 Klockan var
tre på eftermiddagen och deltagarna kunde se fram emot kvällens supé. Att avsluta med
en festmiddag ingick i det sociala ramverk som bekräftade konstnärernas roll som accepterade
samhällsmedborgare.
Bild 5. Omslaget till Konstnärs- och Ritläraremötet i Göteborg 1869.
Arrangörerna tryckte upp 700 exemplar av det offentliga mötesprotokollet.
I det fanns bl. a. de tryckta inläggen och deltagarförteckningen.
En oemotsagd konstsyn
Både arrangörernas uppsatta frågor och konstnärernas svar utgick från tidens akademiska
konstuppfattning, konsten hade ett högre syfte och strävade mot att framställa den
ideala skönheten, den hade ett fostrande uppdrag. Förutom dessa ideal fanns det sedan
det tidiga artonhundratalet en fast anslutning till ett nordiskt och fornnordiskt konstideal.
På många olika plan, politiska, litterära och konstnärliga, gav nygöticismen avtryck i
hela samhällslivet. Konstens samhörighet med folket var en bärande tanke, med ursprung
från Herder. Konsten avspeglade folksjälen och kunde bara utvecklas i samband
med detta folk.
Arrangörerna hade lagt fram tre diskussionsfrågor med Norden som tema. I referaten
från mötet fanns inga svar eller kommentarer som allvarligt ifrågasatte vare sig denna
utgångspunkt eller det akademiska konstidealet.
73 Detta var upphovet till Svensk fonminnesförening som bildades samma år. Grandien 1987 s. 225.
74 Förslaget kom från Harald Wieselgren, mötesdeltagare och inflytelserik redaktör för Ny Illustrerad Tidning.
75 Konstnärsmötet, Göteborgs Handels- och Sjöfarts- Tidning 1869-06-16.
24