Offentligen och med ordets makt”

I korthet är syftet att
– studera material som kan illustrera processerna under konstnärsmötet och konstutställningen
– analysera fynden
– belysa skeendena med hjälp av Jürgen Habermas teori om den borgerliga offentligheten.
Teoretiskt perspektiv
Den tyske filosofen Jürgen Habermas (f. 1929) skrev 1962 det banbrytande verket Borgerlig
offentlighet: kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället där
han i ett historiskt filosofiskt perspektiv diskuterar vilka mekanismer som påverkade
hur ett samhälles medborgare grupperade sig i olika intresseområden och hur medborgargrupper
avskilt sig från kungliga, statliga eller kyrkliga hegemonier. 1
Med kapitalismens framväxt i Europa kom frihandel, behov av kommunikationer
och informationsutbyte. Medborgarna formerar sig i intressegrupper och en fri diskussion
och en allmän mening växer fram. Denna ligger till grund för den lagstiftning som
sedan skyddar politiskt självbestämmande, mötes- och pressfrihet.
Habermas analyserar också hur konsten och litteraturen blev en del av de enskilda
medborgarnas livsutrymme och hur uppfattningar om den konst som produceras för en
allmän publik växer fram. Konstkritikerns roll träder fram. 2
Habermas diskuterar en teoretisk modell som baseras på Europas utveckling under
1700-talet, men den har använts inom många forskningsområden för att synliggöra hur
institutioner förändras även i modern tid. I den här uppsatsen kommer hans teori att användas
som ett undersökande instrument för att finna tecken på strukturell förändring
inom konstens institutioner Sverige.
Källor, metod och avgränsningar
Som huvudkällor används texter i svenska dagstidningar som behandlade evenemangen
i Göteborg. Sju dagstidningar är huvudkällor. Två tidningar trycktes i Göteborg: Göteborgs-Posten
och Göteborgs Handels- och Sjöfarts- Tidning. Stockholmsbaserade tidningar
var Post och Inrikes Tidningar, Aftonbladet, Stockholms Dagblad, Nya Dagligt
Allehanda och Dagens Nyheter. Material i periodisk press som Ny Illustrerad Tidning
används också. Läsningen täcker i huvudsak tiden maj – oktober 1869.
Skälet för att använda läsning av dagstidningarnas texter är att de innehåller sådan
information som var tillgänglig för en allmän publik vid denna tid. Det var på denna bas
som allmänheten kunde bilda sig en egen uppfattning om händelserna, eller med andra
ord, på vilken grund allmän opinion kunde bildas.
Läsningen har varit inriktad på att avläsa inte bara löpande händelser utan också att
avtäcka ideologiska perspektiv och finna olika aktörer och bevekelsegrunder för deras
engagemang. Som en fond för att kunna tolka fynden har legat den samhällsförändring
1 Jürgen Habermas: Borgerlig offentlighet: kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället,
(Originaltiteln är Strukturvandel der Öffentlichkeit). Mats Dahlkvist har skrivit en
introducerande text. Lund 1998 (1992).
2 Agneta Ekström: KONST UTAN BILDER, Aftonbladet som borgerlig offentlighet, år 1869. Konstvetenskapliga
institutionen vid Stockholms universitet, VT 2008, s. 6-7.
4