Offentligen och med ordets makt”
Offentligen och med ordets makt”
Offentligen och med ordets makt”
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kultureliten fungerade samma individer i olika positioner under processens gång. Utvecklingshastigheten<br />
kanske inte var så hög, men riktningen var tydlig.<br />
Frihet <strong>och</strong> beroende<br />
Landshövdingen hade i sin inledning förmodat att konstnärerna inte skulle ha någon<br />
större vana vid offentliga diskussioner. Det visade sig att det mest var redan etablerade<br />
namn som trädde fram. Det fanns säkert olika bevekelsegrunder för enskilda <strong>med</strong>verkande<br />
att ställa upp. De fick status av att <strong>med</strong>verka, men de fick också möjlighet att<br />
propagera för egna ämnen. August Sohlman, som var mycket aktiv skandinavist, kunde<br />
än en gång agera för den nordiska konsten, Dietrichson talade för sitt favoritämne,<br />
konsten <strong>och</strong> dess förhållande till hantverket, Scholander om arkitekturen <strong>och</strong> Edward<br />
Bergh om konstföreningarna.<br />
Även om någon mångfasetterad diskussion inte uppstod mellan deltagarna var det<br />
dock viktigt att det funnits ett öppet forum där aktuella frågor kunde definieras <strong>och</strong> visas<br />
upp. Arrangörerna såg konsten <strong>och</strong> dess yttringar som angelägenheter för en allmän<br />
publik. Konstens företrädare kunde visa sina ståndpunkter <strong>och</strong> de kunde bli föremål för<br />
granskning i ett öppet forum. Det var denna form av öppet inflytande som liberalerna<br />
hade stridit för i debatterna om den nya riksdagen. Konsten var viktig för hela folket;<br />
dess representanter kunde redovisa sina ställningstaganden i det offentliga, utanför de<br />
slutna rummen.<br />
Bild 6. Johan Boklund: Klosterträdgård i Tyrolen, en av tavlorna i solennitetssalen. Från årets konstut<br />
ställning i Göteborg. ”Klosterträdgård i Tyrolen”. Tafvla av J. Boklund..<br />
Xylografi i Ny Illustrerad Tidning, nr 41, 1869.<br />
De konkreta resultaten av mötets beslut kan ses som steg mot en ny struktur inom konstens<br />
institutioner. De nordiska konstföreningarna skulle bindas fastare samman <strong>och</strong> på<br />
det sättet vidga publikens möjlighet att se konst utanför den egna nationens gränser.<br />
Kraven på statsunderstöd för inköp <strong>och</strong> fraktkostnader skulle dock kunna leda till en situation<br />
där oberoende <strong>med</strong>borgargrupper gjorde sig beroende av statligt stöd. Den frihet<br />
26
Change language