Offentligen och med ordets makt”

diskussionen handlade om att landets medborgare skulle få tillgång till Det Sköna, en
annan del om att den enkle medborgaren skulle lyftas upp till en högre bildningsnivå så
att Sverige kunde ta en plats bland Europas kulturländer. 7 Museet hade byggts för en
allmän publik och skulle vara en öppen kanal till konsten.
Nationalmuseum var ett av landets mest prestigefyllda byggnadsprojekt vid 1800talets
mitt. 8 Den stora konstutställning som arrangerats under invigningsperioden visade
konst från de skandinaviska länderna. Budskapet var tydligt; konsten hade förutom sin
bildande funktion också en gränsöverskridande uppgift, att stärka banden mellan de
nordiska folken. 9
7 Maria Görts: Det sköna i verklighetens värld, Akademisk konstsyn i Sverige under senare delen av 1800-talet,
Stockholm 1999, s. 201.
8 Per Widén: Från kungligt galleri till nationellt museum, Aktörer, praktik och argument i svensk konstmuseal
diskurs ca 1814-1845, Stockholm 2009, s. 229. Widén anser att den fostrande funktion som Görts framhållit
bara gällde den senare delen av debatten. Inledningsvis hade ambitionen varit den enskildes bildning.
9 Bo Grandien: Rönndruvans glöd, Nygöticistiskt i tanke, konst och miljö under 1800-tale. Stockholm
1987, s. 173.
8