Torringen och Jämtgaveln - Kulturarv Västernorrland

Försök till namnstudie
Namnsättningen i och av en bygd har mycket att berätta och så inte minst om rubricerat område. Sålunda har
exempelvis tolkningen av ett sammansatt namn vid Torringen fått majoritet framför en annan tolkning vid gränsregleringar
1273 och 1482. Kanske var det den dominerande tolkningen som bidrog till att gränslinjen placerades
längst ut på Badstugunäsudden – idag sägs Badstunäsudden - och inte väster om sjön inneslutande hela Torringen,
sett från Borgsjös och Medelpads sida, och som det seklerna igenom funnits förespråkare för. Ännu i skrivande
stund 1996/2008 anser många borgsjöbor att gränsen rätteligen skall ligga väster om sjön.
Vid namnsättningar är flera styrande faktorer med i bilden. Dessa faktorer kan grupperas som naturnamn, riktningsnamn
och verksamhetsnamn.. Exempel på naturnamn är Värsjöheden = heden vid Värsjön, på riktningsnamn
Västanå = väster om ån och på verksamhetsnamn Svedjeåsen = åsen där det svedjades. Namnbilden är inte konstant
utan förändras hela tiden mer eller mindre genom nybildningar som exempelvis Källviken i Torringen på
1970-talet därav att vattnet från en kallkälla sedan dess via ett rör leds till tappsställe sittande i båt för de
fritidsboende. Likaså namnet Båthusviken i Östertorringen, bildat av att det uppfördes ett båthus där 1960.
Är Badstugunäset, Biskopsnäset och Thorhogs eid samma plats?
Vi börjar vår namnvandring på Badstugnäset, som numera mest benämns Bastunäset. Känt av den som har lokalkännedom
är, att det rör sig om den stora udden väst i sjön med gränsröset mot Jämtland längst ut. Där har gränslinjen
legat sedan medeltiden, fast som tidigare nämnts ifrågasatts av många borgsjöbor som ville och vill ha gränsen
mot Jämtland längre västerut.Av de tre namnen i rubriken torde Thorhogs eid vara det äldsta. Det möter nämligen
redan i Norges landsskrå (gränsdokument) från 1273 23 i vilket skrivningen i aktuellt avsnitt är ”ok sua i
Thorhogs eid i Jaemteskoge.” I Jämtlands gränsdokument, upprättat 1482 är skrivningen ”I torologs aeide”.
Ordkombinationen fortlever genom århundranden om än med något
annorlunda skrivningar.1769 heter det sålunda Torologs Ägde,
i 1773- och 1802-års gränshandlingar Thorologs eide..
Omkring 400 år yngre är de första skrivningarna av Biskopsnäset
och Badstugunäset. Åren 1650, 1689 och 1724 heter det Biskopsnäserå
medan det 1720 enbart är skrivet Biskopsnäset. Den första
gången så att säga likhetstecken sätts mellan Biskopsnäset och
Badstugunäset är 1683 då det i en akt står Biskops-Pastunäset. Två
år senare heter det Pastunäset och Biskopsnäset-Pastunäset. Namnen
är hämtade ur kartmaterial och tvistemålsprotokoll rörande
fisket i Torringen. Notera, att dagens Bastunäset inte är en i vår tid
bildad sammandragning av Badstugunäset. Som synes i bruk redan
1683 om än dialektalt med P som första bokstav. Mera om namnen
nedan. Först dock något om ett
Nidingsdåd vid gränsröset
Vad annant säga om att trädet - en tall- med årtalet 1802 och tre inskurna
namninitialer höggs ned av fritidsfiskare vintern 1991. I
Fig. 20. Gränsröse med hjärtsten rest vid gränsbenära
200 år har inskärningarna vittnat om det som vari innan någon stämning 1802. Notera det bleckade trädet
enfald och dumhet med yxa fällde trädet Till vilken nytta? En baga- i bakgrunden.
kan tyckas. Trädet var ju gammalt, men märk helt friskt. För den
Foto: Författaren 1988.
historiskt intresserade är en länk till svunna tider onekligen borta.
Vad kan eid i Thorhogs eid betyda?
Tolkningen av Thorhogs eid och andra namns uppkomst och betydelse
i och vid Torringen och i naturreservatet Jämtgaveln och
dess kringområde sedan länge intresserat språkforskare, historiker
och lokalbefolkning. Rörande just eid har professorn i nordiska
språk Bengt Hesselman (1877-1952) behandlat ordet i en uppsats
betitlad ”Långheden och Hälsingeskogen. Namnstudie kring en
gammal färdväg”, publicerad i tidskriften Namn och Bygd 1930.
Artikeln täcker inte här aktuellt landområde, men hans utredning
om äldre ords betydelse kan i flera fall utan svårighet överföras på
namn i och vid Torringen i första hand.
23 Originaltexten i Köpenhamns universitetsbibliotek. Transkriptioner och tolkningar i O.S.Rydbergs bokverk ”Sveriges trak-
tater med främmande magter”, del 1, sidorna 242-262. Även i Gustaf Gustafssons ”Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
Riks- läns- och landskapsgränser i forna tider”.
29
Fig. 21. Det fällda trädet och försök att få till eld!
Foto: Författaren 1991.