Torringen och Jämtgaveln - Kulturarv Västernorrland

Männens fortsatta verksamhet sker nu utanför Jämtgaveln. Jon Jonsson hade under tiden vid Nybyggesjön fått
Gustaf II Adolfs tillstånd (nedsättningsbrev) på det Råsjö han något år tidigare börjat uppta men blivit bortkörd
ifrån av bönderna och han återvände dit. Lång-Tomas och Sefredh sökte sig till den plats som blev Oxsjö nybygge
och Tomas sålde nästan omgående sin andel till Sefredh. Tomas begav sig sedan först till landsmän vid Lill Naggen
och senare till Råsjö och Jon för att 1626 få nedsättningsbrev till Julåsen, som han redan syns hade börjat bryta
upp. Sefredh slutligen var den som började odla upp det nya Oxsjön där han blev kvar till 1629 då han sålde nybygget
och blev knekt i det 30-åriga kriget. Hans fortsatta levnadsöde är okänt medan mycket skulle kunna
berättas om Lång-Tomas och Jon Jonsson, men det är en annan historia då geografiskt sett i södra finnmarkerna.
Skogsavvittringen 1766-1768
Nästa gång den plats som nu är Nybygget och Nybyggevallen möter i akterna är 1766 då Borgsjöbyns, Västanå
och Oxsjö byars skogsmarker avvittras 28 . Då sägs i texten till position 1 på kartan (se figur 30 föregående sida):
”Är det af drängen Per Påhlsson i Oxsiön begärte Nybyggesställt”. Per var född på Oxsjön och bror med ägaren
där, Michel Påhsson. 1766 gifte sig Per med en svenskfödd kvinna, Karin Pehrsdotter, och makarna sökte eget boende.
Per fick det sökta tillståndet men om han och hustru Karin slog sig ned norr om Nybyggesjön kan inte styrkas
om än högst troligt. Om så var blev det endast i några år ty 1770 finns han och makan som torpare under hemmanet
Västanå nr 1. År 1800 dör Karin. Året därpå gifter Per om sig med Gertrud Andersdotter från Parteboda.
Annat ställe för nybygge
Vid som i detta fall avvittring ålåg det lantmätare att vid gång i markerna notera lämpliga platser för nybyggen.
En sådan plats antecknades och ritades in på den karta som upprättades vid avvittringen 1766-1768 (se pos. 2 i
figur 30 på föregående sida ). Platsen är strax sydöst om Stor-Avan och övergången av Baktjärnsbäcken alldeles
vid reservatets gräns. Den speciella växtlighet som är där eld varit på mark visar på platsen. Det underliggande
jordlagret innehåller kol, men om det är efter svedjeeld eller att där varit en kolbotten (plats för kolmila) kan ej
sägas.
Fäboden Nybyggebodarna (se även sida 77)
Vid slutet av 1700-talet började bönderna i Borgsjöbyn använda det tidigare nybygget till fäbod. Namnet blev då
Nybyggebodarna och Nybyggevallen. När fäboddriften var som intensivast under 1800-talet hade Borgsjöbyn
sammanlagt sex fäbodar av vilka här aktuell var en så kallad långfäbod ca 19 km från byn. Då verksamheten vid
Nybyggesjön upphörde omkring 1897 var två av närfäbodarna 29 , som var belägna närmare byn, redan nedlagda.
1933 inventerades fäbodarna i Borgsjö 30 varvid noterades att i Nybyggebodarna fanns en stuga och en husgrund
samt att det överensstämde med den då gällande generalstabskartan.
En reflexion i ord och vid vandring på den ännu inom Jämtgaveln väl upptrampade och över sanka myrar då som
nu spångade Bodstigen, är hur fäbodpigorna och kreaturen kände det när de exempelvis kommit så långt att de såg
Oxsjön (Nybyggesjön). Hur många timmar hade vandringen från Borgsjöbyn eller om så var, från någon av närfäbodarna
tagit? Ännu var de inte framme vid fäboden och den som vandrat vidare över den numera som Nybyggemyren
benämnda myren och vadstället över Avabäcken vet att det är dryga kilometrar fram till fäbodvallen. Visserligen
betydde avstånd i naturen mindre förr än idag när det gällde verksamheter men frågan måste ändå ställas,
om varför en fäbod nära två mil bort från hembyn.
Den äldre bebyggelsen på Badstugunäset
Rörande den äldsta tiden och den bebyggelse som då kan ha varit, har det tidigare berättats om. Till det tidigare
sagda om ett segelsehus under medeltiden och en finsk bosättning under några år under första hälften av 1600talet,
är det av värde notera lämnad upplysning av fram-lidne Gunnar Edström i Västanå. Han har berättat, att hans
fosterfar Karl Gustaf Karlsson - som 1893 övertog arrendet av Badstugunäsets krononybygge efter den till Nordamerika
avflyttade Lars Sundberg - fått veta, att denne aldrig nyttjade odlingarna ”väst i åkern”. Sundbergs
upplysning, de trenne ängarna och odlingsrösena vittnar om en tidigare bosättning än 1866 då Sundbergs och hans
familj kom och slog sig ned på Badstugunäset.
Den yngre bebyggelsen på Badstugunäset
I motsats till den äldre tidsperioden finns från denna tiden en mångfald arkivalier och muntliga berättelser att byg-
28 Avvittring= avskilja egendom och då i detta fall statens skogsmark.
29 Dessa var: Bottersbodarna, tre km från byn, nedlagd före 1890; Småbodarna, fyra km från byn och likaså nedlagd
före 1890; Gammelbodarna, fyra km från byn, nedlagd kring 1905; Kläppen, sex km från byn, nedlagd omkring
1925. Därtill fanns det ytterligare en långfäbod, Björnberget vid Mycksjön, 9 km bort. Okänt när nedlagd.
30 Universitetsbiblioteket, Uppsala: Eva Alsterberg 1933. Geografiska institutionen, kulturgeografiska avdelningen Uppsa-
la universitt.
45