avsnitt i

ten växt. En enorm ökning har skett av skilsmässor, otrohet, aborter,
stress, ångest och självskadebeteenden liksom av våld, grov kriminalitet
och otrygghet. Härtill har övervikt, astma, allergier, cancer och andra
sjukdomstillstånd gått hand i hand med en ökad materiell standard.
Även bolagiseringen och privatiseringen av statliga kärnverksamheter
har fått negativa effekter. Som exempel kan nämnas de höjda priserna
på elmarknaden. Eller de oförutsägbara pensioner som många kommer
att få i och med PPM-systemet. Det tvingar ju in människor på den
godtyckliga aktiemarknaden, för att där spekulera med en del av sina
ihoptjänade pensionspengar.
En definition som ringar in det väsentliga i moderniteten är följande:
(över)tron på att bakom hörnet väntar alltid något nytt och bättre.
Förändring blir ett självändamål där man förändrar även sådant som
bevisligen fungerar bra; ett praktexempel på detta är förändringen av ett
tryggt och stabilt folkhem till ett mångetniskt ”samhälle” med splittring
och otrygghet. Denna definition är den som används i föreliggande bok
vars texter ifrågasätter den senmoderna samhällsutvecklingen, främst
avseende Sverige. Ibland görs jämförelser med andra europeiska länder.
Med termen ”senmodern” avses tiden från 50-talet och framåt, till
dags dato. Under denna period har Europa drabbats av en moderniseringsprocess
utan like. I stort sett allt traditionellt och alla kollektiva
band har alltså lösts upp. Istället för dem har makthavarna gynnat en
extrem individualism 2 , subjektivism, sekularisering, jämlikhetssträvan,
nivellering, nihilism, postmodernism, hedonism, globalisering, storska-
2 Den svenska individualismen är dubbel. Å ena sidan har alla traditionellt kollektiva
band bringats i oreda, vilket har alstrat bilden av ”individen”. Emellertid har denna
chimära individ anammat det egalitära projektets kollektivsyn där ingen får sticka ut ur
mängden och vara mer kompetent än någon annan; alla ska med (nedåt). Förvisso kan
de som lojalt för fram byråkratins tankar om det egalitära erkännas som kompetenta
och då belönas med ett uppsving i karriären. Detta är temat i kulturskribenten och
författaren Lars Holger Holms pamflett Tillsammans är vi svaga (2007), som är en uppföljare
till hans bok I helvetets förgård från 2001. Holm menar att det svenska samhället
har feminiserats i betydelsen att kvinnliga synsätt präglar samhället. Samtidigt, menar
Holm, uppmanas kvinnor att vara och bete sig som män med följden att de endast blir
sämre kopior av männen. Holm anför en rad resonemang, bl a om miljön och överstatlighet/EU,
som undertecknad inte instämmer i. Däremot har hans tes om feminiseringen
av samhället relevans för denna bok.
18