avsnitt i

invandringen. Danske integrationsministern har använt ”idiot” om en
av Sveriges människorättskommissionärer i Europarådet, Thomas
Hammarberg (SvD 15/4 2011). Orsaken var att han i samband med upproren
i Libyen och andra arabländer våren 2011, krävde att Europa skulle
ta emot avsevärt fler immigranter än vad man redan hade gjort.
Ett annat exempel på idiokrati är de tågförseningar som i några års
tid har drabbat tiotusentals svenska resenärer. Detta har inte så mycket
med vädret att göra som med SJ, Trafikverket och Banverket. Denna trio
av byråkratiska myndigheter svarar direkt under regeringen. De har
under flera år känt till att det kommer bli avsevärt fler resenärer, tåg och
avgångar med ett omfattande slitage på spåren som följd. Man har dock
inte gjort ett dyft för att rusta upp dem, något som nu kommer att bli
utomordentligt kostsamt och långdraget. Detta pekar på byråkratins
inneboende problem där alla skjuter ansvaret ifrån sig och ingen till slut
vet vem som ska göra vad. Ju fler kockar, desto sämre soppa. Det behövs
mindre byråkrati, färre lagar och mer eftertanke.
Under politiken och byråkratin finner man den lilla människan. I den
industrialiserade världen träffar storstadsmänniskan lika många personer
på en dag som medeltidsmänniskan gjorde på ett år. Men deras
hjärnor eller biologi skiljer sig inte åt. På detta kommer att genomsnittssvensken
idag dränks av i huvudsak irrelevant information. Via otaliga
tv- och radiokanaler, mobilen, datorer och reklam. Gemene man har
fullt upp med arbete, familj och hushåll och, om tiden medger det, sitt
fritidintresse. Han lever i en materialistisk värld och har sällan tid tänka
djupare på sakernas tillstånd.
Medeltidsmänniskan däremot hade ofta lugn och ro. I regel levde
hon fridfullt i en liten by där hon hade tid att påta i sin jord och umgås
med sin familj och sina vänner. I synnerhet gällde det den nordiska
människan som inte var bunden av något feodalsystem. Trots att hennes
livslängd var dryga generationen kortare än idag hade hon tid för livskvalitet.
Enligt en Sifo-studie (juni 2011) beställd av Lantbruksdepartementet
vill 70 procent av kvinnorna i åldern 15-29 år bosätta sig på landet. En
viktig orsak är att de värdesätter lugn och ro. Totalt vill närmare hälften
av befolkningen bo på landet, mest de i arbetsför ålder medan en stor
majoritet av pensionärerna hellre bor i städerna.
24