avsnitt i

Som synes går en del manliga respektive kvinnliga egenskaper in i varandras
sfärer. Dvs en del män har mer kvinnliga drag/hjärnor och vice
versa. Men som Dahlström påpekar hamnar majoriteten ”i det egna
könets ´revir´.”
Dahlströms exempel med misshandeln har en tydlig koppling till det
som kallas mentalisering och empati. Dessa förmågor handlar om att
kunna sätta sig in i och föreställa sig hur man själv och andra människor
känner och tänker och hur de kan antas agera utifrån detta. Även om de
båda förutsätter varandra finns skillnader. Empati är mer kopplad till
känslor än mentalisering som handlar mer om tolkning och kognitiva
förmågor. Med utgångspunkt i oss själva förstår vi andra. En väl utvecklad
mentaliseringsförmåga innefattar vidare att man klarar av att inta en
hyfsat objektiv inställning och inse att andra människor kan agera annorlunda
än man själv skulle ha gjort i en motsvarande situation.
Neuroforskare har gjort en distinktion mellan komplex, intentionell
empati och grundläggande, instinktiv empati (Blakemore och Frith, 2003).
Den senare är en automatisk, känslobaserad respons. En person med
mycket stark sådan empati kan själv börja gråta om hon eller han ser
någon annan göra det. Vederbörande kan också beröras på ett mer
omedvetet plan. Komplex, intentionell empati är annorlunda. Den inbegriper
en kognitiv medvetenhet om den andres känslor men också om
ens egna reaktioner. Det kanske inte alltid är så lyckat att börja gråta
inför en person som istället vill bli lyssnad på eller bara vara själv.
Ovan anförda rön och resonemang indikerar att kvinnor har mer av
den känslomässiga, instinktiva empatin medan män har mer av den
komplexa, intentionella. (Evolutionärt sett är detta en logisk iakttagelse.
Evolutionen visar ju att män i allmänhet är målinriktade och kvinnor
känsloinriktade.)
Detta skulle innebära att kvinnor i så fall har sig själva som måttstock
och låter sina egna känslor styra livet i högre utsträckning än männen
(kapitel 12). Denna tes är intressant i förhållande till den kraftiga ökningen
av kvinnor på diverse inflytelserika poster under den senaste 40årsperioden.
Parallellt med denna ökning har synen på rättvisa, brott
och straff, pedagogiken, skolan, uppfostran, könsrollerna, migrationspolitiken
m fl områden genomgått en kraftig förskjutning. Man kan konstatera
att det inte blivit så lyckat som man trodde att det skulle bli.
50