PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

LUM 

Lunds universitets magasin | Nr 3 | 2009 

Lundahumanist 

tog hem storpris 

Vattenloppor 

gör miljökarriär 

Återvinnare

Lilla bilden: En delfin undersöker med sina ultraljudsignaler 

ett föremål som placerats framför en skärm 

som spelar in och samtidigt visar delfinerna ljuden visuellt. 

foto: stan kuczaj. Stora bilden: Flasknosdelfiner 

är charmiga men busiga varelser. 

foto: josefin starkhammar 

titta doM snack 

2 LUM nr 3 | 2009

ar! 

Lundaforskare utvecklar instrument 

för kommunikation med delfiner 

Delfiners språk liknar inte på något 

sätt vårt. Deras ultraljudsignaler 

måste spelas upp i ultrarapid för att 

vi ens ska höra dem. Och då låter de 

mest som smatter. Men nu kan vi se 

signalerna och det kan faktiskt delfinerna 

också, vilket öppnar möjligheter 

till kommunikation. En pekskärm 

för valarna? 

Josefin Starkhammar gillar att meka med 

elektronik, löda och koppla sladdar. Hon 

sätter sig också gärna och optimerar algoritmer. 

Men mest av allt gillar hon djur så 

hon har hittat en ganska fantastisk kombination. 

Hon försöker nu som doktorand 

på Institutionen för elektrisk mätteknik 

skapa de tekniska instrumenten 

för kommunikation med delfiner. 

– Jag kan inte tänka mig ett roligare 

jobb, säger hon. 

För tre år sedan övertog hon projektet 

ELVIS som skapats på elektrisk mätteknik 

i samarbete med Kolmårdens djurpark. 

Där – inte långt från Josefins hemtrakter 

vid Linköping – har hon också 

fortsatt att arbeta i kontakt med djurparkens 

forskningschef, Mats Amundin. 

ELVIS Står för ”Echolocation Visualisation 

and Interface System” och har vidareutvecklats 

av Josefin. Det kan beskrivas 

som en skärm (75 x 75 cm) med 47 

små hydroforer. Undervattenmikrofonerna 

tar i bassängen upp de riktade ljuden 

från delfinerna. Signalerna kan återföras 

till skärmen via en videoprojektor 

så att delfinerna själva (i realtid) kan se 

sina signaler med ögonen, något de aldrig 

kan ha varit med om i naturen och som 

väcker starkt intresse. 

Detta förutsätter avancerad signalbehandling 

plus en dator och systemet 

omfattar också en videokamera för dokumentation. 

– ELVIS är idag mer interaktivt. Vi 

har prövat att låta delfinerna peka med 

sina ljudstrålar på knappar som på en 

pekskärm. De fattade galoppen och fick 

fisk för besväret men fattade antagligen 

aldrig att symbolerna stod för olika sorters 

fisk, förklarar Josefin Starkhammar, 

som nästa gång skulle vilja prova en negativ 

signal, till exempel en knapp som 

stänger hela experimentet. 

Upp tILL 2.000 dELfINkLIck per sekund 

kan delfinerna ibland skicka ut, 70 mikrosekunder 

långa på en frekvens av 120 

kiloHertz och i interaktion med de andra 

djuren i flocken. Det ställer stora krav på 

mätutrustningen 

– Jag har världens vassaste system för 

mätningarna (ja, det finns fler). Jag kan 

spela in längre eftersom jag bara spelar in 

själva de korta klicken, i övrigt är systemet 

avstängt. Det sparar massor av plats 

på hårddisken, berättar Josefin. 

Nu kan ELVIS dessutom visualisera 

allt i realtid, vilket är världsunikt. Det 

innebär bland annat att man kan justera 

mätningarna för nivån på bakgrundsbruset. 

Mängden analysmaterial blir 

stort och därför är också intresset stort 

från biologerna. Med hjälp av signalbehandlingsalgoritmer 

kan man också se 

varifrån ljudet kommer. 

I förrfjor besökte Josefin Bahamas 

för att ”träffa” delfiner och i somras 

Anthony´s Key Resort på ön Roatán i 

Honduras. Vid ett korallrev hålls delfiner 

i en vik så att man kan studera dem 

och även dyka med dem i det fria. Man 

tar emot kryssningsfartyg och anordnar 

”encounters”. 

LUM nr 3 | 2009 3 

t

t 

Här samarbetade hon med Stan Kuczaj, 

en kognitionsforskare från University 

of Southern Mississippi. I framtiden 

ska det också bli ett samarbete med kognitionsforskarna 

i Lund, de som studerar 

apor i Gävle (se LUM nr 2/09). 

Framför sin skärm hängde Josefin föremål 

som kunde intressera delfinerna. 

Vissa enkla saker gav bara upphov till en 

förströdd signal medan en tom gasflaska 

undersöktes med massor av ultraljudssignaler. 

Hon hoppas senare kunna ta reda 

på hur delfiner kan ”se” saker, t.ex. fisk, 

även under sanden på botten, något ingen 

kunnat förklara. 

tILLSammaNS mEd Stan Kuczaj har hon 

filmat delfinernas sociala interaktion. De 

kan bli ganska bråkiga. 

– Delfiner är inga änglar. De kan vara 

både våldsamma och grymma, gängvåldta 

honor och döda andra arter, exempelvis 

tumlare, som det verkar bara 

för skojs skull. De konkurrerar inte ens 

om samma föda. Mot människor är de 

inte aggressiva men de kan busa ibland. 

Att lyssna på delfiner kräver ett avsevärt kablage. 

foto: mats amundin 

Josefin Starkhammar försöker avlocka delfinerna deras hemligheter. Bilden är tagen framför 

glasväggen till delfinariet i Kolmården. foto: nils rydén 

Om det då är en dykares luftslang de lyfter 

bort är det inte så bra. 

– Vi har väldigt mycket kvar att lära 

av delfinernas strategier och förmågor. 

Man vet att delfiner kan förstå ganska 

abstrakta begrepp och agerar efter dem 

snarare än efter inlärda beteenden. De 

kan t.ex. föreställa sig föremål de inte ser. 

Det kräver tankeförmåga. Det är bevisat 

att delfiner precis som schimpanser 

kan planera för framtiden, säger Josefin 

Starkhammar. 

mEdaN ombyggNad pågår på Kolmårdens 

delfinarium är det lättare att umgås 

med andra delfiner. Närmast väntar 

en vitval i San Diegos ”Sea World” 

i Kalifornien. Den har varit ”anställd” 

av USA:s marinkår och ska nu testa EL- 

VIS-systemet. 

Målet är inte bara att bättre förstå 

delfinerna utan att genom att förstå deras 

hemligheter lära sig konstruera ännu 

bättre ultraljudsapparater i framtiden. 

Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet. 

Medel till utrustningen 

kommer från Kungliga Fysiografiska 

sällskapet, Crafoordska stiftelsen och 

Karl Trygger. 

MATS NYGREN 

josefin 

Starkhammar 

– Bioakustik under vatten är ett 

tekniskt avancerat fält för civilingenjörer 

och biologer, säger Josefin 

Starkhammar som hoppas kunna 

fortsätta forskningen även efter 

disputationen om ett par år. 

En gång stod karriärvalet för 

henne mellan veterinär och zoolog. 

Fortfarande ser hon alla naturprogram 

i TV. Men tack vare en inspirerande 

gymnasielärare ändrade 

hon sig under sista gymnasieåret 

och läste teknisk fysik på LTH i stället. 

nu lever hon i ”en ganska tvärvetenskaplig 

miljö” där man både 

löder, bygger, dyker med delfiner, 

analyserar och konstruerar algoritmer. 

Josefins examensarbete för 

ett par år sedan ledde fram till ett 

elektroniskt hjälpmedel, en trycksensor, 

för att hitta skador hos hästar. 

För den apparaten tänker hon 

söka patent och starta tillverkning, 

detaljerna är därför hemliga. 

4 LUM nr 3 | 2009 

t

lUM 

Lunds universitets magasin 

Lunds universitets magasin LUM utkom 

första gången 1968. Det når i dag samtliga 

anställda och nästan lika många utanför 

universitetet. LUM har en upplaga 

på 14.000 exemplar och utkommer med 

10 nummer per år. 

rEdAktion: 

Maria Lindh, 

redaktör och ansvarig utgivare 

046-222 95 24, 

Maria.Lindh@rektor.lu.se 

Lena Björk Blixt 

journalist naturvetenskap 

046-222 71 86, 

Lena.Bjork_Blixt@kanslin.lu.se 

Ingela Björck, 

forskningsjournalist 

046-222 76 46, 

Ingela.Bjorck@rektor.lu.se 

Britta Collberg, 

journalist 

046-222 31 58, 

Britta.Collberg@rektor.lu.se 

Petra Francke, 

journalist och layout 

046-222 03 16, 

Petra.Francke@rektor.lu.se 

Mats nygren, 

journalist teknik 

046-222 70 86, 

Mats.nygren@kansli.lth.se 

Ulrika Oredsson, 

journalist 

046-222 70 28, 

Ulrika.Oredsson@rektor.lu.se 

Caroline runéus, 

kommunikationschef 

046-222 70 41, 

Caroline.runeus@rektor.lu.se 

Ur innehållet 

6 Ett dukat bord för nya ledningen 

Aldrig har förutsättningarna vid Lunds universitet varit så bra som 

nu, sa styrelseordförande Allan Larsson vid ett avtackningssymposium 

för Göran Bexell. Med 300 miljoner i överskott och ett ökat 

söktryck är det möjligt och dags att sätta studenten mer i fokus. 

9 Stort säkerhetspådrag för Scalia 

En beväpnad livvakt från USAs inrikesdepartement hör inte till vanligheterna 

på Juridicum. Men när den amerikanske domaren Antonin 

Scalia från Högsta domstolen föreläste var det en nödvändighet 

– liksom svenska säkerhetsvakter vid alla entréer. 

10 Utbyte får högsta EU-betyg 

Lunds universitets utbyte med Jordanien, Syrien och Libanon framhålls 

som en ”success story” i EU-sammanhang. Koordinator Carina 

Jensen fick sola sig i den glansen i Bryssel nyligen i samband 

med lanseringen av Erasmus Mundus II. 

15 Hur varmt får det bli? 

Europas största klimatpolitiska forskningsprogram samlade nära 

150 forskare i Lund som alla var eniga om att den globala uppvärmningen 

finns. Frågan är bara hur långt den kommer att gå. 

16 Vattenloppor som reningsverk 

Vattenloppor har en avgiftningsmekanism som bryter ner alggifter, 

visar limnologen Susanne Gustafsson som nu fortsätter sin 

forskning i Kina. Värsta fienden till de millimetersmå liven är fisken 

så forskningen förläggs främst till de kinesiska fiskfria bevattningsdammarna. 

22 Lärosäte eller herresäte? 

Lunds universitet vill bredda studentrekryteringen men statistiken 

är nedslående. Tredje delen av serien ”Utbildning – hur och för 

vem?” handlar om hur tillgängligt det lundensiska lärosätet egentligen 

är för alla grupper i samhället. 

AdrESS: 

AnnonSEr: 

PrEnUmErAtionEr, AdrESSändring: näStA LUm: Manusstopp 17 

LUM, Informationsenheten, tomat annonsbyrå, 

notiSEr: 

Anställda anmäler ändringar april. Utkommer 30 april. 

Lunds universitet, 

Box 117, 221 00 Lund 

www.tomat.se 

tel 046-13 74 00/02, 

Anställda vid LU 

får LUM gratis. 

till katalogansvariga vid institutionen 

(motsv). Övriga skick- iSSn: Marek 1653-2295 Kostrzewski leder 

Fax: 046-222 47 11, 

Internpost: Hs 31 

E-post: LUM@rektor.lu.se 

LUM på nätet: 

LUM www.lu.se/lum nr 3 | 2009 

fax 046-5400150 

e-post PC: info@tomat.se 

e-post Mac: 

material@tomat.se 

Enskilda abonnenter – 190 

kr/10 nr. För prenumeration 

kontakta Eva Andersson: 046- 

222 70 10, Eva.Andersson@ 

rektor.lu.se 

ar ändringsuppgifter till LUM, 

gamla adressrutan bifogas. 

tryck: Lenanders Grafiska 

i Kalmar 

Pierre Björkman och Klas 

omSLAg: Malmberg Sociologiprofes- 

i en samspelsövsornning. 

Anna-Lisa Lindén på Gastelyckans 

återvinningssstation. 

Foto: Gunnar Menander. 5

Styrelseordförande Allan Larsson: 

– LUs förutsättningar 

bättre än någonsin 

LägESrapport. Samtidigt som BNP 

rasar, verkstadsindustrin havererar, 

massarbetslösheten hotar och krisen 

ger svarta rubriker åt snart hela 

samhället, så berättar Allan Larsson 

framgångssagan om Lunds universitet. 

– Aldrig har väl förutsättningarna 

varit så bra som just nu, säger 

han. 

Detta hände sig vid det symposium 

som universitetsstyrelsen och Centrum 

för teologi och religion, CTR, gav Göran 

Bexell i avskedspresent då han avgick 

som rektor vid årsskiftet. Symposiet, 

som var delat i tre, inleddes i slutet 

av februari inför en lätt grånad skara i ett 

välbesökt Palaestra – och universitetsstyrelsens 

ordförande var först ut bland talarna. 

Rubriken på Allan Larssons föredrag 

var ”Att styra det ostyrbara” och han 

inledde med en lektion om styrelsens roll 

visavi rektors. 

– Rektor sitter i förarsätet och styrelsen 

i baksätet. Rektor är vd och fattar 

alla beslut när det gäller kärnverksamheterna 

– forskning och utbildning. Men 

det runt omkring – som organisation, finansiering, 

administration och rekrytering 

av rektor och prorektor – det råder 

styrelsen över. 

HaN LåNadE LIkNELSEr från sin journalistiska 

bakgrund och sa att styrelsen 

sätter rubriker och rektor står för innehållet, 

dvs. skriver själva artikeln. Styrelsen 

sätter punkt. Och fungerar möjligen 

som syndabock om något går snett. Det 

har emellertid inte mycket gjort under 

de gångna fem åren som Allan Larsson 

och Göran Bexell fungerat som radarpar. 

Tvärtom, menade Allan Larsson, så har 

Göran Bexell sett till att LU blivit ett enat 

och mer samarbetande universitet vilket 

bland annat resulterat i de många Linnébidragen, 

och själv har han med sina styrelsevänner 

vänt de röda siffrorna i bokslutet 

med råge. 

– Den nya universitetsledningen har 

de bästa ekonomiska förutsättningarna, 

sa han med en vänlig nick åt Per Eriksson 

som satt på första raden bland åhörarna. 

Hur ser då framgångsfaktorerna ut? 

frågade sig Allan Larsson. 

– Strategierna har varit viktiga – och 

särskilt värdegrunden med begrepp som 

integritet, hederlighet, tolerans och humanism, 

svarade han. 

HaN mENadE ockSå att framgången har 

flera fäder och mödrar som exempelvis 

de forna rektorerna Håkan Westling och 

Boel Flodgren. Dessa har varit före sin 

tid, tyckte han, när det exempelvis gäller 

forskningspolitiken som först nu hunnit 

ifatt de strategier som lundarektorerna 

arbetade efter. 

Morgondagens himmel målade Allan 

Larsson inte i fullt lika ljusa färger 

som gårdagens. Han såg flera tunga utmaningar 

och en del hot. Trots att det 

nu krävs satsningar på grundutbildningen 

så är tilldelningen fortsatt snäv. Och 

autonomiutredningen är han ingen vän 

av. 

– Det finns risker som har med rättssäkerheten 

att göra om det offentligrättsliga 

regelverket nu kastas i papperskorgen. 

Enskilda avtal mellan staten och 

varje lärosäte kan också innebära ökad 

detaljstyrning och en minskad transparens. 

Dessutom finns det mer flexibilitet 

inom högskolevärlden än vad utredningen 

antyder. 

Allan Larsson betonade dock att detta 

är hans personliga åsikter om autono- 

LUs styrelseordförande och ”rubriksättare” 

Allan Larsson. foto: kennet ruona 

miutredningen som nu är ute på remiss 

bland lärosätena. 

Inför framtiden önskade han också 

en ökad bredd vad gäller formerna för 

nyttiggörandet av svensk forskning. Det 

räcker inte med nya företag och produkter 

från tekniker och medicinare, utan 

humanister och samhällsvetare borde 

finnas med i ökad omfattning när det 

gäller tankarna bakom produkterna och 

företagen. 

– En forskningsbudget på 3,7 miljarder 

borde ge upphov till fler företag med 

en större bredd i innovationsverksamheten. 

ocH apropå brEdd så saknade han den 

också i höstens rektorsvalsprocess. 

– Inga kandidater från samhällsvetenskap 

eller humaniora. Var är exempelvis 

ekonomerna? undrade han. De borde 

ju vara experter på ledarskap. 

Avslutningsvis påpekade han vikten 

av att sätta studenten i fokus, och menade 

att man kan utnyttja den nya kommunikationsteknologin 

bättre. Avstånden 

krymper. 

– Vi har med google-generationen att 

göra. De som använder Facebook och 

Skype, påpekade han. 

MARiA LiNDh 

6 LUM nr 3 | 2009

Flodström positiv om Max iV 

max-fINaNSIErINg. Jakten på pengar 

till Max iV går nu in i sin slutfas. 

Den 1 april ska förhandlaren Anders 

Flodström vara färdig med sitt arbete. 

– Det känns väldigt positivt, avslöjar 

han för LUM. 

Lovorden om Max-lab var många när regeringen 

la fram sin forskningsproposition 

i höstas, men några pengar avsattes 

inte till den nya synkrotronljusanläggningen 

Max IV. Istället fick universitetskansler 

Anders Flodström i uppdrag att 

utreda finansieringen av anläggningen. 

Anders Flodström är av naturliga skäl 

förtegen om hur arbetet med att hitta finansiärer 

fortskrider. Arbetet befinner 

sig i en känslig slutfas fylld av förhandlingar. 

Den 1 april ska arbetet vara färdigt 

och presenteras. 

fLodStröm Har de senaste månaderna 

träffat en lång rad möjliga finansiärer i 

Sverige, övriga Norden och Baltikum. I 

början av mars träffade han forskningsminister 

Lars Leijonborg och statssekreterare 

Peter Honeth för att starta arbetet 

med att bilda det bolag som ska äga Max 

IV. Ägare av den nya synkrotronljusanläggningen 

blir de finansiärer som är 

svenska myndigheter, och där ingår även 

svenska universitet. Exempelvis har Vetenskapsrådet 

fattat ett principbeslut om 

att avsätta ett antal hundra miljoner kronor 

för Max IV under en femårsperiod. 

– Någon exakt summa kan inte sägas 

just nu, men det pekar mot att det handlar 

om minst 400 miljoner kronor, säger 

Anders Flodström 

dISkUSSIoNEr förS äVEN med exempelvis 

Vinnova, som enligt Flodström kommer 

att bidra substantiellt. Det finns även 

starka positiva signaler från norsk sida 

och från Finland, berättar Flodström. 

Till LUM kan han inte säga någon summa 

som Lunds universitet kommer att 

bidra med. Han räknar dock med att 

Lunds universitet är en av finansiärerna 

eftersom den nya universitetsledningen 

har uttryckt samma intresse för Max IV 

som den tidigare ledningen gjort. 

Anders Flodström konstaterar att 

Max IV blir en anläggning i världsklass 

även om den är ett regionalt projekt. Och 

det finns utrymme för flera liknande anläggningar 

i närliggande europeiska länder. 

Enligt Flodström är det tio gånger 

fler forskare som använder synkrotronljusanläggningar 

än neutronacceleratorer 

av den typ som den planerade ESSanläggningen 

utgör. Att få ESS till Lund 

vore ett världskap som skulle bli ett väldigt 

bra projekt tillsammans med Max 

IV, menar Flodström. 

LENA BJöRK BLixT 

överskott går till fyra profilområden 

SatSNINgar. Vid sitt senaste sammanträde 

fastställde universitetsstyrelsen 

fyra framtida satsningar 

som åtminstone en del av LUs överskott 

på nära 300 miljoner ska gå 

till. Dessa är attraktiva studiemiljöer, 

starka forsknings- och innovationsmiljöer, 

ökad synlighet och 

bättre infrastruktur. 

Av de exakta 297 överskottsmiljonerna 

för 2008, kommer drygt 80 miljoner från 

grundutbildningen där man varit särskilt 

sparsam eftersom studenttillströmningen 

minskat under flera år. Nu har trenden 

vänt och fler söker sig åter till Lunds 

universitet. Fortfarande krävs en viss försiktighet, 

men nu vill man satsa offensivt 

på åtgärder som höjer kvaliteten. Exempel 

på det är attraktiva studiemiljöer 

och en ökad kvalitet i undervisningen. 

En stor internationell kvalitetsutvärdering 

av alla utbildningar ska göras inom 

ett par år. 

Så mycket som 214 miljoner av överskottet 

kan hänföras till forskningen och 

forskarutbildningen. Här handlar det 

om en viss eftersläpning eftersom alla 

de externa pengar som lundaforskarna 

framgångsrikt dragit in under förra året 

ännu inte hunnit omsättas i projekten. 

De pengar som blir över vill man använ- 

Universitetskansler Anders Flodström utreder 

finansieringen av Max IV. foto: melker 

dahlstrand 

da till en fortsatt uppbyggnad av starka 

forsknings- och innovationsmiljöer. 

Det tredje profilområdet – synlighet – 

handlar först och främst om en utveckling 

av universitetets webbsidor som behöver 

bli mer överskådliga med bättre 

information på engelska. Och det fjärde 

området – infrastrukturen – handlar om 

stöd till forskningen i form av bland annat 

eventuell medfinansiering till MAX 

IV (se artikel ovan). 

På nästa styrelsemöte i mitten av april 

kommer ett mer detaljerat förslag att presenteras 

för dessa beslut, inkluderande 

ekonomiska ramar. 

MARiA LiNDh 

LUM nr 3 | 2009 7

Valprocess får blandad kritik 

rEktorSVaLEt. Närmare hälften av 

de i hörandeförsamlingen som svarat 

på en enkät om rektorsvalet förra 

året anser att processen fungerade 

bra. Drygt tjugo procent tyckte 

att processen fungerade dåligt som 

helhet. 

Enkäten besvarades av 75 procent 

av de nittio ledamöterna i hörandeförsamlingen. 

Hörandeförsamlingens bestod av representanter 

för lärare, studenter och personalorganisationer. 

Av dem som svarade 

på enkäten är drygt tjugo procent kritiska 

till valprocessen som helhet. Drygt 

trettio procent tycker att processen fungerade 

tillfredställande, men hade klara 

brister. 45 procent tycker att processen 

var ”tillfredställande” eller ”väl tillfredställande”. 

Drygt en procent anser att 

processen var ”mycket välfungerande”. 

Bland enskilda kommentarer i enkäten 

framförs kritik mot hur universitetsstyrelsens 

beredningsgrupp tolkat hörandeförsamlingens 

ställningstagande 

till rektorskandidaterna. Flera ledamöter 

är t.ex. kritiska till att styrelsen och 

dess ordförande Allan Larsson, samtidigt 

som man tog ställning till ny rektor, uttalade 

stöd för Eva Åkesson som prorektor, 

innan prorektorsfrågan behandlats i 

hörandeförsamlingen. Andra tycker att 

arbetet i hörandeförsamlingen tagit för 

mycket tid i relation till inflytandet som 

församlingen haft på valet av rektor. Beredningsgruppen 

borde bättre ha förkla- 

rat sitt val av ny rektor, anser en del. De 

kritiska kommentarerna gäller själva rektorsvalsprocessen 

och inte beslutet i sig 

att välja Per Eriksson till ny rektor och 

Eva Åkesson till ny prorektor. 

När det gäller intervjuerna av kandidater 

är en majoritet – 60 procent – nöjda 

med informationen om dem som anmält 

intresse för rektorsjobbet, medan 28 procent 

tycker informationen varit bristfällig. 

De allra flesta är nöjda med formerna 

för hur kandidaterna intervjuades av hörandeförsamlingen. 

Majoriteten är också 

positiv till de informella diskussionsmöten 

som hölls efteråt för att diskutera 

kandidaterna. 

I omröStNINgEN i hörandeförsamlingen 

kunde ledamöterna rangordna max 

tre av de fem rektorskandidaterna – en 

ordning som hälften inte är nöjda med i 

efterhand, medan 40 procent tyckte att 

den var bra. 

När det gäller universitetsstyrelsens 

val av rektor så anser 46 procent att styrelsen 

tillräckligt uppmärksammat hörandeförsamlingens 

uppfattning. Men 

40 procent tycker inte att styrelsen tillräckligt 

beaktat det stöd som de olika 

kandidaterna hade i hörandeförsamlingen. 

I kommentarer framförs kritik mot 

hur styrelsen tolkat hörandeförsamlingens 

uppfattning om kandidaterna – något 

som senare väckte debatt i medierna. 

Antalet förstahandsröster borde ha tillmätts 

ett större värde än antalet röster i 

sig, menar vissa av dem som kommen- 

Strategiska planen följs upp 

UppföLjNINg. Förre akademisekreterare Hans Modig och 

kanslichef Gunnel Holm har fått i uppdrag att göra en halvårsuppföljning 

av hur universitetets strategiska plan har mottagits 

och hur den används. Dels ska man titta på områdenas egna 

planer, dels ska man genom samtal med dekaner, prefekter, övriga 

anställda och studenter ta reda på vilken betydelse planen 

har för det dagliga arbetet. Uppföljningen ska vara klar den 18 

maj och tas upp på universitetsstyrelsens junisammanträde. 

terat enkätsvaren, eftersom – hävdar de 

– förstahandsröster tydligast visar vilket 

stöd respektive rektorskandidat fick. 

EVa åkESSoNS kaNdIdatUr till prorektorsposten 

stöddes med acklamation av 

hörandeförsamlingen den 10 december, 

vilket visar på ett starkt stöd. I enkäten 

riktas dock formell kritik mot att bara ett 

förslag till prorektor presenterades och 

alltså att styrelsen så tidigt deklarerade att 

den gärna såg Eva Åkesson på den posten. 

På det viset, menar de kritiska, blev hela 

processen i hörandeförsamlingen onödig. 

67 procent av dem som svarade på enkäten 

tycker att det borde ha funnits fler kandidater 

till prorektorsposten. 

Hans Modig, f.d. akademisekreterare 

och administrativt stöd under rektorsvalet, 

har sammanfattat rektorsvalprocessen 

i en egen redogörelse. Den starkaste 

kritiken mot processen gällde bristande 

samråd mellan beredningsgruppen och 

hörandeförsamlingen, men att ta fram 

kandidater är en successiv process och 

samråd om kandidater med en församling 

på nittio personer är svår att genomföra, 

menar Modig. 

dENNa gåNg faNNS förVISSo ett presidium 

som mellanhand men inte heller 

det kunde delta i urvalsprocessens första 

skeden, hävdar han. 

Det som diskuterades mest var omröstningsförfarandet; 

hade styrelsen tydligt 

föreskrivit hur hörandeförsamlingen 

skulle visa sin uppfattning, hade kanske 

processen löpt smidigare, resonerar han. 

Ändå menar Hans Modig att rollfördelningen 

varit tydligare och bättre mellan 

parterna, än vid tidigare rektorsval. Styrelsen 

har markerat att den ”äger” frågan. 

Den valde att motivera sitt val av rektor 

vilket inte skett tidigare och också är 

ovanligt vid andra lärosäten. 

Enkäten och en redovisning av valprocessen 

presenterades vid universitetsstyrelsens 

möte den 20 februari. 

BRiTTA COLLBERG 

8 LUM nr 3 | 2009

Välbevakat symposium 

med domare Scalia 

tvärvetenskap. En beväpnad livvakt 

från USAs inrikesdepartement 

tillhör inte den vanliga sortens deltagare 

vid vetenskapliga symposier 

i Lund. Men en sådan satt på första 

bänk vid ett symposium om juridik, 

religion och litteratur som nyligen 

ordnades av Juridiska fakulteten. 

Livvakten var där för att beskydda symposiets 

mest namnkunnige föreläsare, 

domaren Antonin Scalia från USAs högsta 

domstol. För hans skull fanns det också 

en svensk vakt vid ingången till lokalerna, 

och alla deltagare måste visa upp 

sina namnskyltar så att ingen utomstående 

skulle kunna tränga sig in. 

– Så var det inte förra gången vi hade 

domare Scalia här som gäst. Det är ”elfte 

september” som ökat säkerhetspådraget 

kring alla höga amerikanska myndighetspersoner, 

säger professor emeritus 

Kjell Å Modéer. 

Han är nöjd med symposiet, som han 

ser som ett av de bästa han någonsin arrangerat. 

Dess teman – tvärvetenskap- 

liga perspektiv och frågor där juridiken 

korsas med andra ämnen – ligger idag i 

den rättsvetenskapliga forskningsfronten 

och möter allt större intresse både nationellt 

och internationellt. 

– Religionen har på nytt fått plats i det 

offentliga rummet. Det blir därför angeläget 

att återerövra kyrkorätten om än i 

ny form – ”law and religion” – till de juridiska 

fakulteterna, säger Kjell Å Modéer. 

Han ser det som betecknande att han 

samma vecka som lundasymposiet hölls 

fick en inbjudan till ett symposium om 

Law, Literature and Religion i Philadelphia 

i höst. 

Föredragen i Lund handlade främst om 

förhållandet mellan rätt, politik och religion, 

men också om rätten och religionen 

i litteraturen. Det gällde bl.a. synen 

på lagen och nåden i Sigrid Undsets roman 

Kristin Lavransdottir, och Strindbergs 

syn på samma frågor i vandringsdramat 

Till Damaskus. 

Antonin Scalia inledde symposiet med 

ett föredrag om klausulen om religionsfri- 

Domaren Antonin Scalia 

från USAs högsta domstol 

(mitten) talade på 

ett symposium om juridik, 

religion och litteratur. 

Här i glatt samspråk 

med bl.a. Kjell Å Modéer 

(t. h.). foto: gunnar 

menander 

het i USAs konstitution. Han utnämndes 

till HD-domare av Ronald Reagan och är 

känd som en av domstolens mest konservativa 

medlemmar. När det gäller konstitutionen 

vill han tolka denna utifrån den 

mening som de ursprungliga grundlagsfäderna 

tros ha haft, och inte utifrån det 

moderna samhällets förändrade krav. I 

fråga om religionen innebär detta att domare 

Scalia inte företräder en benhård 

skiljelinje mellan stat och religion. 

– Under de första presidenternas tid 

fanns ingen sådan skiljelinje. Thomas 

Jefferson stödde t.ex. University of Virginia, 

som finansierades av staten men 

hade präster som ledde gudstjänster vid 

universitetet, sa han. 

antonin scaLia var också kritisk 

mot HDs beslut från 1973 att delstaterna 

inte får införa abortförbud eftersom detta 

bryter mot konstitutionen. 

– Konstitutionen ska inte omtolkas 

enligt hur domarna tycker att saker och 

ting borde vara. Grundlagsfäderna hade 

inte en tanke på fri abort, men nu har fem 

av nio domare i HD beslutat att abort är 

lagligt och då gäller det i hela USA. Sådana 

beslut borde inte tas av jurister utan av 

lagstiftaren, dvs. folkets representanter i 

nationens och delstaternas parlament, 

menade han. 

INGELA BJÖRCK 

LUM nr 3 | 2009 9

LUs arbete med utbyten 

får gott betyg av EU 

UtbytE. Lunds universitet får beröm 

av EU. Carina Jensen, administratör, 

och Petter Pilesjö, ”utbytesentreprenör” 

och föreståndare för 

GiS-centrum var nyss i Bryssel. Där 

berättade de om hur de lyckats underlätta 

utbytet mellan Europa och 

länder i Mellanöstern. 

Lunds universitet ses som en seriös aktör i 

Mellanöstern och universitetet uppmärksammas 

också i andra delar av världen, 

berättar Carina Jensen, vid avdelningen 

för internationella relationer. Hon är koordinator 

för EUs utbytesprogram med 

Jordanien, Syrien och Libanon. 

– Inte hade jag trott att jag – en tjänsteman 

– skulle hamna öga mot öga i förhandlingar 

med utbildningsministrarna 

i Jordanien och Syrien. Eller medverka 

till att Storbritannien öppnade en ambassadsfilial 

i Damaskus, för att studenter 

ska kunna registrera sig. Men det är 

exempel på vad man kan få göra som 

koordinator för att utbytet mellan två 

mycket olika utbildningskulturer – den 

västligt europeiska och den arabiska i 

Mellanöstern – ska fungera. 

Det blir inte lättare om länderna är i 

krig – som Iran, Irak och Jemen som Petter 

Pilesjö arbetar med. 

Sedan är det en utmaning att få euro- 

Carina Jensen och 

Petter Pilesjö jobbar 

för att underlätta utbytet 

mellan Europa 

och länder i Mellanöstern. 

peiska universitet att anpassa sig, så att 

stipendiaterna hinner söka visum och 

vara med om terminsstarten. Det gäller 

också att få arabiska universitet att godkänna 

återvändande stipendiaters europeiska 

betyg, säger Carina Jensen. 

Lunds universitet framhålls som en 

”success story” av EU. Utbytet med Sy- 

Svårt att nå ut internt med utbytesinformation 

UtbytE. Lunds universitet sätter 

Sverige på kartan i Mellan östern 

och skapar samarbete över nations- 

och kulturgränser. Men vi 

har ibland svårt att nå ut inom vårt 

eget universitet, säger Carina Jensen. 

– Lunds universitet ligger långt 

framme. Men vi skulle få mer volym 

om vi plattade till vår utbytesorganisation, 

tror Petter Pilesjö. 

Lunds universitet har varit framgångsrikt 

med att få del i EUs utbytesprogram 

(se ruta). Forskare, lärare och studenter 

kan åka ut i världen och ta emot kolleger 

utifrån på förmånliga villkor. 

Men på avdelningen för internationella 

relationer dignar personalen under arbetsbördan. 

– Vi är extremt underbemannade, säger 

Carina Jensen. Vi kan inte bedriva särskilt 

mycket informationsspridning inåt. 

Institutionerna måste själva vara på hugget, 

utnyttja tillfället att ta emot stipendiater 

och själva åka ut. 

Som koordINator har hon ett finger 

med i alla utbyten mellan Europa och 

Syrien, Jordanien samt Libanon. 

– Samtidigt som jag ser till att en lärare 

från exempelvis Granada kan åka till 

Beirut och att en student från Damaskus 

kan komma till Lille – så ger det en erfa- 

renhet som öppnar dörrar mellan Lunds 

universitet och övriga världen, menar 

Carina Jensen. 

Hon arbetar med att bygga broar mellan 

utbildningssystemen i Europa och i 

Mellanöstern, ordnar konferenser, möten, 

studiebesök och resor för parterna. 

Det uppskattas i Bryssel trots att målet 

när det gäller antalet stipendiater ännu 

inte nåtts. 

– Om man koordinerar ett projekt 

kan man inte stirra sig blind på antalet 

stipendieutbyten hittills. Man måste 

också se till programmets högre syften, 

menar Carina Jensen. För att få till stånd 

goda relationer på sikt krävs administrativa 

insatser – så att stipendiater t.ex. kan 

10 LUM nr 3 | 2009

ien, Jordanien och Libanon lyftes fram 

i samband med den stora lanseringen av 

Erasmus Mundus II i Bryssel nyligen, där 

Carina Jensen talade om sitt arbete för 

drygt trehundra åhörare. 

EraSmUS mUNdUS II är den fortsatta 

satsningen på forsknings- och utbildningsutbyte 

som inleddes för två år sedan 

genom programmet Erasmus Mundus 

External Cooperation Window. 

– I dag sker en kraftig ”braindrain” från 

utvecklingsländerna och också från Europa 

och Europas grannar – till USA. Europa 

vill bli ett alternativ till USA som utbildnings- 

och forskningscentrum och en 

samarbetspartner, säger Carina Jensen. 

För både Carina Jensen och Petter Pilesjö 

har arbetet ofta handlat om kontakter 

och konkret problemlösning men också 

om att utveckla stödsystem på Internet. 

– Det har gått bra tack vare en stark 

vilja från både de europeiska och arabiska 

universiteten. Genom stor flexibilitet 

har vi lyckats komma förbi sådant som 

från början tycktes omöjligt, t.ex. att låta 

studenter börja studera mitt i en termin, 

se över urvalskriterier och kvalitetssäkra 

utbildningar på annat sätt än ”normalt” i 

respektive land, säger Carina Jensen. 


tillgodoräkna sig sina betyg när de återvänder 

hem. Sådant tar tid och kan t.ex. 

kräva lagändringar. 

Petter Pilesjö är ansvarig för Lunds 

del som partner i EU-utbytena med Iran, 

Irak och Jemen och med länderna inom 

området ACP, (Africa, Caribbean och 

Pacific). Inom ACP har Lund redan tagit 

emot ett femtiotal stipendiater – mer 

än något annat enskilt program. Receptet 

enligt Petter Pilesjö är flexibilitet och 

nätverkande. 

HaN HåLLEr mEd Carina Jensen att det 

kan vara svårt att nå ut inom universitetet: 

– Många lärare anser sig inte ha tid och 

forskningen i utbytesländerna uppfattas 

kanske inte som tillräckligt bra; man åker 

hellre till San Fransisco och Sydney. 

t 

Erasmus mundus 

External cooperation Window 

Lunds universitet är partner i åtta av de 

totalt 21 geografiska områden runt om 

i världen som EU har utbildnings- och 

forskningsutbyte med inom Erasmus 

Mundus External Cooperation Window. 

Lunds universitet är koordinator för 

utbytet mellan Europa och Jordanien, 

Syrien och Libanon sedan 2007 och Indien 

sedan 2008. 

Inför 2009/10 ansöker Lunds universitet 

om att ingå som partner i följande 

utbytesprogram (varav LU redan är med 

i några): Palestina/Israel, Iran/Irak/Jemen, 

Egypten, Kazakstan/Kirgisistan/ 

Tajikistan/ Uzbekistan/Turkmenistan, 

Albanien/Bosnien/Herzegovina, f.d. republikenMakedonien/Kosovo/Monte- 

– Samtidigt finns ett stort intresse som 

inte riktigt matchas, menar han. 

– Det är en fantastisk möjlighet för en 

institution att få t.ex. en post doc-forskare 

i några månader. Om besöket inte 

ger önskad effekt så har det ju ändå kostat 

i princip noll. Institutionerna ska inte 

serva gästforskarna, utan låta dem själva 

bygga upp kontakter. 

dEt är När VISSa UtbytESprogram 

fördelar stipendierna centralt, som det 

lätt uppstår en flaskhals, menar Petter 

Pilesjö. Lund har kanske gått miste om 

stipendiater i onödan. Det har lett till besvikelse 

på institutioner som engagerat 

sig, men inte fått någon stipendiat. 

– Vi skulle kunna ta emot och skicka 

ut fler om vi informerade brett genom internationella 

nätverk, alumnikontakter 

negro/Serbien, Brasilien och Argentina/ 

Bolivia/Peru. 

Under 2008/09 är Lund partner i 

ACP (Africa, Caribbean, Pacific) – ett 

program som gör uppehåll nästa läsår 

men återkommer 2010/11. 

Lunds universitet ansöker också om 

att koordinera ett stort utbyte med Kina 

under 2009/10 med en omsättning på 

5,2 miljoner euro. 

Hittills har Lunds universitet haft 

106 inresande stipendiater inom samtliga 

utbytesprogram (varav cirka 50 från 

området ACP). Ytterligare ett 40-tal 

är på ingående. Lunds universitet har 

skickat ut sammanlagt drygt tjugo stipendiater. 

och hemsidor. Jag tror inte så mycket på 

broschyrer och information genom formella 

organ, för genom dem når vi främst 

de etablerade forskarna och inte de unga, 

nydisputerade. Dessa når vi lättast med 

en platt och mer flexibel organisation ute 

på områdena, där vi driver de här samarbetena 

mer som forskningsprojekt. 

Det skulle också bli billigare, tror Petter 

Pilesjö. 

– Ja, för vi får ju ersättning i relation till 

hur många stipendiater vi tar emot. Självklart 

måste verksamhet som helt ligger i linje 

med Lunds universitets strategiska plan 

få kosta pengar. Dock kan det diskuteras 

om Lunds universitet, utan ersättning, annars 

bör marknadsföra ett EU-projekts högre 

syften, vilket ett litet antal stipendiater 

till Lund i praktiken leder till. 


LUM nr 3 | 2009 11

full fart för latin och jiddisch 

SmåSpråk. Latinämnet blomstrar 

på nytt. Genomströmningen ökar 

och alltfler läser på högre nivå. 

Även undervisningen i jiddisch har 

varit en framgång och tre fjärdedelar 

av studenterna vill läsa vidare på 

B-nivå. Nu ska man anställa en lektor 

för att utveckla ämnena jiddisch 

och hebreiska. 

År 2006 lades grundutbildningen i latin 

ner. Ett år senare kunde man återuppta 

utbildningen tack vare en stor donation. 

Donationen gav ämnet en möjlighet 

att bedriva grundutbildningen under 

två års tid och samtidigt skapa nya förutsättningar 

för ämnets fortlevnad även 

när pengarna tagit slut. Nu verkar det 

som om man har lyckats med detta. 

– Vi har hittat en ny modell som inte 

”Akademiska riter skapar vi-och-dom-känsla” 

jämLIkHEt. Diskriminerar universitet? 

Den frågan ställde sig studenternasdiskrimineringsombudsman 

Maria 

Chowdury när 

hon höll föredrag 

på ett seminarium 

som 

anordnades 

inför den internationellakvinnodagen 

den 

8 mars. 

bara lockar fler studenter och ökar genomströmningen, 

utan också får fler att 

fortsätta på högre nivå, säger latinlektorn 

Cajsa Sjöberg. 

Man har tagit fasta på att många läser 

latin som ett biämne och därför ges utbildningen 

på deltid även på de högre nivåerna. 

Dessutom har Cajsa Sjöberg, efter 

pedagogiska överväganden, lagt om 

delar av utbildningen och lagt stor vikt 

vid samarbeten över såväl ämnesgränser 

som med andra lärosäten. 

Ett annat litet språk som vädrar morgonluft 

är jiddisch. Den kände barnläkaren, 

debattören och författaren Salomon 

Schulman drog i höstas igång Sveriges 

första universitetsutbildning i språket 

efter att universitetet fått ett nationellt 

uppdrag att värna om minoritetsspråket. 

Även här var det många som ställde sig 

Diskriminering kan se väldigt olika ut, 

slog Maria Chowdury fast. Den kan 

vara direkt, indirekt eller oavsiktlig. 

Den form som hon sedan valde att gå 

närmare in på handlade om en indirekt 

form som hon menade kommer till uttryck 

i Lunds studentikosa kultur. 

– När det gäller universitetet som kulturbärare 

finns en mycket stark norm om 

hur man ska bete sig för att tillhöra eliten, 

sa hon. 

Till de kulturbärande delarna av studentlivet 

hör könssegregerande ordenssällskap 

med diffusa inträdesregler, som 

går ut på att man måste känna rätt person. 

Spex och nationsliv har en speciell 

jargong precis som de många balerna. 

Maria Chowdury menar att balerna 

upprätthåller gamla förlegade könsroller 

som exempelvis mannens tal till kvinnan 

Studenternas diskrimineringsombudsman 

Maria Chowdury pratade på kvinnodagsseminarium. 

foto: ulrika oredsson 

frågande till om det verkligen fanns studentunderlag 

att bedriva undervisning i 

språket. Nu visar det sig att 14 av de 20 

som påbörjade studierna i höstas vill fortsätta 

på B-nivå. Därför ska man nu anställa 

en lektor i jiddisch och hebreiska 

för att utveckla undervisningen. Förutom 

undervisning i språk och litteratur 

ges även kurser i judisk historia, tradition 

och kultur, men det är framför allt när 

det gäller språkstudierna som studenterna 

vill fortsätta på högre nivå. 

– Vi har fått leta efter kandidater utanför 

Sveriges gränser eftersom det är 

svårt att få tag på någon som uppfyller 

de formella kriterierna för att undervisa 

i jiddisch på universitetsnivå, säger Eva 

Wiberg som är prodekan för grundutbildningen 

inom HT-området. 

ULRiKA OREDSSON 

samt att man ska kunna ”föra sig” och äta 

fint á la överklass. 

– Studentlivet innehåller jättemånga 

tydliga klassmarkeringar, sa hon och påpekade 

att hon inte har något emot traditioner 

i sig: de är bra när de skapar 

vi-känsla, inte när de skapar vi-och-domkänsla, 

menar hon. Dessutom är traditionerna 

svåra att ändra på – som ny student 

kan man inte utveckla innehållet, bara 

reproducera det. 

Andra traditioner som Maria Chowdury 

menade skapade just denna vi-och 

dom-känsla var rektorsinstallationen och 

promotionen. 

Seminariet som hölls under rubriken 

”Kvinnors hälsa – fakta och myter” drog 

fulla hus. Med genusprofessorn Tiina 

Rosenberg som moderator hölls föredrag 

om kvinnor som försökspersoner, 

kvinnlig omskärelse, sex, våld och löpsedlar 

samt ett föredrag om vansinniga 

och självmördande kvinnor. 


12 LUM nr 3 | 2009

innovationskurs 

populärt inslag 

i forskarskola 

forSkarUtbILdNINg. På avdelningarna 

för experimentell och teoretisk 

högenergifysik drillas doktoranderna 

i ämnen som entreprenörskap 

och innovation, ledarskap, projektledning 

samt kommunikation. Professor 

Torsten Åkesson ser konceptet 

som ett pilotprojekt som borde 

få större spridning. 

Fysikprofessorn Torsten Åkesson är 

ansvarig för en EU-finansierad forskarskola 

i teoretisk och experimentell högenergifysik 

vid Lunds universitet. Skolan 

är nu inne på sitt tredje och näst sista år. 

I forskarskolan deltar en svensk och sju 

utländska doktorander. Inom ramen för 

forskarutbildningen får de åtta doktoranderna 

även en kompetenshöjande träning 

i ett antal komplementära områden: entreprenörskap 

och innovation, ledarskap, 

projektledning, kommunikation. 

torStEN åkESSoN konstaterar att forskarens 

vardag kräver många färdigheter 

utöver forskning och undervisning. 

Man måste kunna driva projekt, samarbeta 

med många människor, kommunicera 

sina forskningsresultat till kollegor 

och allmänheten. 

– Och kanske kommer man på en metod 

eller teknik värd att utveckla för att 

den kan vara till nytta utanför forskarvärlden, 

säger han. 

Responsen bland doktoranderna var 

enligt Torsten Åkesson mycket positiv 

efter kursen i entreprenörskap och innovation. 

– Innan kursen undrade flera av doktoranderna 

varför kursen var relevant för 

dem, men efter genomförandet var samtliga 

positiva och uttryckte att alla doktorander 

borde få den här typen av träning, 

berättar Torsten Åkesson. 

Nele Boelaert, 

Belgien 

– Kursen i entreprenörskap 

var mycket intressant. 

Den 

innehöll många 

erfarna föredragshållare 

och även praktiska 

övningar 

där vi bland annat 

fick göra en 

affärsplan. 

Richard Corke, Storbritannien 

– Det är väsentligt att få insikt i entreprenörskap 

tidigt i forskarkarriären. Jag 

tror det ökar chanserna att man längre 

fram som forskare funderar kring kommersiella 

värden som kan finnas i ens 

forskningsidéer, vilket kan öka spridningen 

av ny forskning till en bredare 

krets av människor utanför det akademiska 

samhället 

Kursen i entreprenörskap och innovation 

arrangerades av Caroline Wigren på 

CIRCLE och Sven Olsson på LU Innovation. 

Caroline Wigren förklarar att 

kursen byggde på två delar, dels kunniga 

föreläsare som är experter inom sina 

områden, dels workshops i vilka studenterna 

fick vara väldigt aktiva. 

– Genom detta pedagogiska grepp 

fick studenterna tydliga referenspunkter, 

säger Caroline Wigren. 

Det viktigaste budskapet att bära 

med sig efter kursen är att mycket går 

röster om kursen: 

Weina Ji, Kina 

– Jag uppskattade särskilt en rollspelsövning 

som vi gjorde under 

kursen i entreprenörskap. Vi delades 

in i tre grupper som fick till 

uppgift att med olika stilar försöka 

nå sina egna mål genom att 

förhandla med de andra grupperna. 

att kommersialisera samt var man hittar 

hjälp om man vill kommersialisera sin 

kunskap, menar Wigren. Kursarrangörerna 

ville även visa hur viktig kommersialiseringen 

av kunskap från universitetet 

är för samhällsutvecklingen. Och att 

universitetet har ett ansvar för att arbeta 

med kunskapsöverföring mellan akademi 

och praktik. 

LENA BJöRK BLixT 

fotNot: Läs mer om forskarskolan på www. 

hep.lu.se/LundHEP/ 

LUM nr 3 | 2009 13

Internationella klimatforskare på möte i Lund: 

koldioxidskatter måste till 

för att hejda global uppvärmning 

kLImatforSkNINg. – i ADAM har vi 

forskare accepterat att arbeta inom 

en politisk ram, i stället för att arbeta 

i vetenskaplig avskildhet och 

först efteråt presentera våra resultat 

för makthavarna. Det har gjort 

oss lite försiktigare... men kanske 

gjort att Bryssel lyssnat mer till oss 

än om vi varit mer radikala. 

Det sa Lennart Olsson från LUCSUS vid 

avslutningsdebatten inom forskningsprogrammet 

ADAM, Adaptation and 

Mitigation Strategies. Det är Europas 

största klimatpolitiska forskningsprogram, 

som samlat nära 150 forskare från 

olika länder i Lund. 

mEr äN LoVLIgt förSIktIgt tyckte han 

att forskningsprogrammet varit i den del 

som berört elsektorn. Där har man inte 

ens anammat de idéer som de mest radi- 

Klimatforskning kräver breda samarbeten 

kLImatforSkNINg. Kan universitetets 

forskare samarbeta mer med 

Alnarp, näringslivet och myndigheterna 

om klimatförändringarnas betydelse 

för regionen? Det hoppades 

arrangörerna för en välbesökt konferens 

hos Sveriges lantbruksuniversitet 

på Alnarp. 

– Universiteten har ju unika möjligheter 

att koppla ihop utbildning, forskning 

och samhälle. Klimatet är ett exempel på 

en stor och svår samhällsfråga som behö- 

Lennart Olsson från LUCSUS talade på 

ADAMmötet. foto: ingela björck 

kala EU-länderna redan lagt fram. I den 

del av ADAM-programmet som handlat 

om klimatflyktingarna såg han mer 

ver tacklas både i utbildningen och forskningen. 

Man behöver också samarbeta 

med omvärlden. 

Det sa vicerektor Sven Strömqvist, 

och framhöll att den nya universitetsledningen 

vill satsa lite extra på sådana 

externa samarbeten. 

Pål Börjesson från Avdelningen för 

miljö- och energisystem, specialist på 

bioenergi, deltar redan i ett samarbetsprojekt 

med forskare på SLU. 

– Vårt gemensamma projekt handlar 

om att göra ett smart totalsystem som 

kraftfulla slutsatser. Här slår forskarna 

fast att FN och andra internationella organ 

måste kompletteras för att kunna ta 

hand om kanske 100 miljoner människor 

som drivs på flykt av torka och översvämningar. 

Att forska i dialog med makthavarna 

har både fördelar och nackdelar, menade 

Lennart Olsson. 

– Om man vill vara relevant för dagspolitiken, 

då kan man inte vara hur radikal 

som helst. Men i gengäld har man 

en större möjlighet att motarbeta politiska 

låsningar, som när t.ex. klimatpolitiken 

och handelspolitiken motarbetar 

varandra. 

adamS mötE I LUNd nyligen avslutade 

själva forskningsdelen av programmet. 

Det som återstår är kontakterna med 

EU-kommissionen m.fl. inför höstens 

stora klimatkonferens i Köpenhamn, där 

tar in alla aspekter på produktionen av 

biobränsle: odlingen, själva bränsletillverkningen 

samt vad man gör med restprodukterna. 

Att ha med odlingssteget 

är viktigt, eftersom klimatpåverkan varierar 

väldigt mycket efter typen av gröda 

och typen av mark, sa han. 

EtaNoL fråN VEtE odlad på gräsbevuxen 

torvmark är ett exempel från den negativa 

ändan av skalan: den ger ingen nettominskning 

av växthusgaserna. Energiskog 

på åkermark däremot ger ett klart 

14 LUM nr 3 | 2009

esultaten från programmet ska utgöra 

en del av beslutsunderlaget. 

De som till äventyrs fortfarande tror 

att forskarvärlden står oenig i klimatfrågan 

hade inte fått något stöd från 

ADAMs avslutningsdebatt. Visst fanns 

det oenighet, men den gällde inte om den 

globala uppvärmningen finns, utan hur 

långt den kommer att gå. 

– Det behöver inte bli orimligt dyrt att 

hejda uppvärmningen vid 2 grader. Med 

rätt kombination av bioenergi, kolinfångning 

m.m. kan kostnaderna hålla sig 

under 2,5 procent av världens sammanlagda 

bruttonationalprodukt, förklarade 

Brigitte Knopf från Potsdam Institute for 

Climate Impact Research. 

– Men finns det några som helst tecken 

på att vi kommer att kunna stanna 

uppvärmningen där? undrade Frans 

Berkhout från Institute for Environmental 

Studies i Amsterdam. 

HaN mENadE att EUS måL, att hejda 

uppvärmningen vid 2 grader, till och 

med kan riskera att skada klimatarbetet 

eftersom det verkar alltför ihåligt. 

– Att miljöministrar talar om minskade 

utsläpp för att nå 2-gradersmålet, 

och samtidigt tillåter bygget av nya kolkraftverk, 

det ger ingen trovärdighet i 

klimatförhandlingarna, menade Frans 

plus, och biogas från gödsel, jordbruksavfall 

och nya energigrödor som hampa 

kan bli ännu bättre. 

– Man får ut mer drivmedel av biogas 

än av etanol, eftersom en större andel av 

biomassan går att omvandla till energi, 

sa Pål Börjesson. 

bEN SmItH är en annan lundaforskare 

som redan samarbetar med SLU. Han 

leder ett projekt om klimatförändringarnas 

effekter inom ramen för det stora 

programmet Mistra-SWECIA. I samband 

med detta deltar Alnarp i en studie 

av hur den svenska skogssektorn kan anpassa 

sig till ett framtida varmare klimat, 

Berkhout och såg ett 3-gradersmål som 

mer realistiskt. 

– Men då får vi utsträcka planeringstiden 

till på andra sidan 2100, för uppvärmningen 

kommer att fortsätta långt 

in på nästa århundrade. De nya generationerna 

kommer att möta en annorlunda, 

svårförutsägbar värld och ett klimat 

som ständigt förändrar sig. 

Det som behövs, enligt flera talare, är 

globala koldioxidskatter och en fungerande 

global marknad för koldioxidutsläpp. 

Om och när detta kommer på plats 

kan industrin och andra aktörer planera 

därefter. Att bara sätta upp politiska mål 

räcker inte för de enorma satsningar som 

är nödvändiga. 

dEN NUVaraNdE rEcESSIoNEN kan i det 

här sammanhanget visa sig vara en gåva. 

Dels minskar koldioxidutsläppen när 

fabrikerna inte går på helfart, dels kan 

recessionen tvinga fram förändringar i 

riktning mot en mer hållbar ekonomi. 

– Vi kanske i efterhand kommer att få 

tacka de amerikanska bankirerna. När de 

drev världsekonomin in i en utförsbacke, 

så kanske det var just vad som behövdes 

för ett nytänkande... sa Henry Neufeldt, 

en av ADAM-programmets ledare, i debattens 

avslutning. 

iNGELA BJöRCK 

som väntas medföra både mer stormar 

och mer skadeinsekter. 

LUs representant för arrangörerna, 

miljövetaren Henrik Smith, var nöjd 

med den välbesökta konferensen. 

– Vi hoppas att den ska leda till nya 

kontakter, både mellan forskarna och näringslivet 

eller myndigheterna och mellan 

forskarna sinsemellan, sa han. 

– Även inom närliggande fält känner 

forskare ofta varandra förvånansvärt lite. 

Så fort bredare arrangemang av den här 

typen ordnas, så stöter man på nya personer 

som det skulle vara bra att samarbeta 

med. 


Värmeverk i Enköping. Ett värmeverk släpper 

till största delen ut vattenånga i luften 

men trots filter släpps skadliga partiklar 

ut och bidrar till växthuseffekten och 

den globala uppvärmningen. foto: fredrik 

sandberg / scanpix 

LUM nr 3 | 2009 15

Vattenloppor äter alger och kan vänja sig vid de gifter som 

bildas när övergödda sjöar och dammar drabbas av algblomning. 

Det gör att de har stor potential som vattenrenare. 

hon tränar vattenloppor att över leva i 

miljöer med giftig algblomning. Förhoppningen 

är att de små liven ska fungera 

som naturliga reningsverk i övergödda 

vattendrag. Nu åker söt vattenforskaren 

Susanne Gustafsson till Kina under ett år 

tack vare SiDA-pengar. 

fraMtidens 

MiLjöhjäLtar? 

16 LUM nr 3 | 2009

En glasburk med vatten, stående 

på en laboratoriebänk. Platsen 

är limnologiska avdelningen i 

Ekologihuset. Susanne Gustafsson 

lyfter upp den genomskinliga burken 

mot ljuset. Betraktar myllret av millimetersmå 

vattenloppor som simmar runt i 

vattenrymden. Dessa till synes oansenliga 

varelser kan kanske bli framtida miljöhjältar, 

ifall forskningsresultaten bär åt 

det håll som Susanne Gustafsson hoppas. 

VattENLoppor är små djurplankton som 

lever i sjöar och dammar. De livnär sig på 

att äta olika sorters alger. Susanne Gustafsson 

har genom sin forskning visat att 

vattenlopporna kan vänja sig vid de gifter 

som bildas när övergödda sjöar och 

dammar drabbas av algblomning. Hon 

förklarar att vattenlopporna har en avgiftningsmekanism 

som gör att de kan 

bryta ner alggiftet. 

Genom sina experiment har hon dessutom 

visat att vattenloppornas avkommor 

redan som nyfödda 

tål de 

giftiga algerna 

lite bättre än sina föräldrar. Avkommorna 

behöver alltså ingen tid för att vänja 

sig vid den giftiga miljön. Avgiftningsmekanismen 

verkar vara påslagen redan 

vid födseln. 

– På något sätt kan mammorna tala 

om för sina barn att de kommer att födas 

till en miljö full av alggifter, säger Susanne 

Gustafsson. 

I SLUtEt aV marS påbörjar Susanne 

Gustafsson en ettårig vistelse vid Institute 

of Hydrobiology, knutet till Kinesiska 

vetenskapsakademien i staden Wuhan. 

Hon har fått ett SIDA-anslag för sin 

forskning om vattenloppor och alggift. 

Under sitt år i Kina ska Susanne Gustafsson 

undersöka om de gifttoleranta vattenlopporna 

är så bra på att äta giftalger 

att de faktiskt kan bidra till att rensa vattendragen 

från algblomningar. De skulle 

i så fall kunna fungera som naturliga 

små reningsverk. 

Kinas sjöar och övriga vattendrag 

drabbas i allt större utsträckning av problem 

med giftiga algblomningar. Orsaken 

till algblomningar runt om i världen 

är den övergödning som uppstår 

till följd av läck- age av 

näringsämnen från 

Visste du att… 

… vattenloppor bara föder honor så 

länge miljön är oförändrad. 

… vattenloppornas ägg utvecklas och 

kläcks genom så kallad jungfrufödsel, 

vilket innebär att det inte behövs några 

hanar som befruktar äggen. 

… äggen ligger i en säck innanför huden 

på honans rygg tills de kläcks och 

ungarna föds. 

… när miljön förändras börjar vattenlopporna 

föda hanar som de kan para 

sig med; då bildas särskilda så kallade 

viloägg som kan ligga upp till hundra 

år i vattnet i väntan på att kläckas. 

… giftalger egentligen inte är alger, 

vilket man tidigare trodde, utan istället 

ett slags bakterier som kallas för 

cyanobakterier; fast i dagligt tal använder 

man ändå begreppet giftalger. 

jordbruket och förbränning av fossila 

bränslen samt möjligen även den globala 

uppvärmningen. I Kina finns 

dessutom inte tillräckligt 

många avloppsreningsverk 

för hushåll 

och 

LUM nr 3 | 2009 17 

t 

t 

Algblomning på flaska. Enligt 

Susanne Gustafsson kan 

sådan här sörja enkelt renas 

av vattenloppor. Åtminstone 

så länge inga 

fiskar äter upp 

dem....

t 

Susanne Gustafsson har visat att vattenloppor kan vänja sig vid de gifter som bildas när övergödda 

sjöar och dammar drabbas av algblomning. De millimetersmå vattenloppornas avgiftningsmekanism 

skulle kunna användas som små naturliga reningsverk. 

”teoretiskt sett kan tio vattenloppor av den 

största arten, daphnia magna, filtrera en liter 

vatten på två och ett halvt dygn.” 

industrier, vilket också gör att övergödningen 

av sjöar och dammar ökar. 

Teoretiskt sett kan tio vattenloppor av 

den största arten, Daphnia magna, filtrera 

en liter vatten på två och ett halvt 

dygn. De kan alltså ha en kapacitet att 

under denna tidsrymd äta upp algerna 

i en liter vatten. Om man beräknar att 

det i snitt lever tio vattenloppor per liter 

vatten i en damm skulle alltså hela dammens 

volym kunna renas från alggifter 

på bara två och ett halvt dygn. Varje liter 

vatten renas så att säga, i teorin, av sina 

tio vattenloppor. 

SUSaNNE gUStafSSoN påtalar att denna 

teoretiska beräkning har sina begränsningar. 

Flera faktorer kan påverka vattenloppornas 

kapacitet att filtrera vatten, 

inte minst ifall det finns fiskar i den aktuella 

sjön eller dammen. Fiskar äter mycket 

gärna vattenloppor och därmed kan de 

miljöräddande planerna med millimetersmå, 

levande reningsverk lätt gå i stöpet. 

– Jag kommer att koncentrera mig 

främst på bevattningsdammar. Där finns 

sällan fisk och dessutom är det ju en typ 

av miljö där man verkligen inte ha vill ha 

alggift i vattnet, säger hon. 

Först och främst gäller det att fånga in 

vattenloppor från dammar och sjöar runt 

Wuhan. Sedan tar Susanne Gustafsson 

med vattenlopporna in på laboratoriet 

och utsätter dem för en viss koncentration 

av alggifter. När avkommorna föds 

får dessa i sin tur leva i glasburkar med 

ytterligare ökad dos giftiga alger. Och 

när ytterligare en generation vattenloppor 

föds får dessa leva i ännu högre koncentration 

alggifter i sin glasburk. 

på Så Sätt kan man vänja varje generation 

vattenloppor vid allt högre koncentration 

av alggifter i vattnet. Eftersom 

vattenloppor blir vuxna väldigt snabbt, 

på mellan sju och tio dagar, kan man 

inom loppet av en månad ha kommit tre, 

fyra generationer framåt. Därefter gäller 

det som sagt att undersöka vilken kapacitet 

som de gifttoleranta vattenlopporna 

har att äta upp giftiga alger och därmed 

rensa bort algblomningar. 

mEd på rESaN till Kina följer maken 

och de två sönerna, tre och fyra år gamla. 

Första veckan lär gå till att hitta en 

lägenhet att bo i, helst på gångavstånd 

från jobbet. Wuhan är en mycket stor 

stad, med cirka åtta miljoner invånare. 

Vintrarna i trakten är av skånsk karaktär, 

men somrarna kan bli extremt varma, 

upp emot 40 grader, och med hög 

luftfuktighet. 

Så fort det praktiska är löst kan Susanne 

Gustafsson starta sin forskning. Hon 

ser också fram emot att på fritiden utforska 

den kinesiska kulturen med sina fascinerande 

tempel, den vackra arkitekturen 

och anrika historien. Bland de kulinariska 

äventyren väntar exotiska rätter som 

helstekt padda. 

TExT: LENA BJöRK BLixT 

FOTO: GUNNAR MENANDER 

18 LUM nr 3 | 2009

sopsortering 

är inte nog 

Om man vill att människor ska bete sig mer miljövänligt räcker inte vare 

sig glada tillrop eller åthutningar. 

– Att moralisera skapar ofta konflikter. Man behöver informera, men 

också ge de praktiska möjligheterna, säger sociologiprofessorn Anna- 

Lisa Lindén som forskar om människors vardagsliv 

och teknikanvändning. 

t 

Även vitvaror slits och slängs i snabb 

takt numera. När man skaffar nytt bör 

man köpa energisnåla maskiner, tycker 

Anna-Lisa Lindén. 

LUM nr 3 | 2009 19

de ”praktiska möjligheter” 

som Anna-Lisa Lindén talar 

om kan innebära något 

så enkelt som väldesignade 

värmeelement, där det är lätt att justera 

värmen över dygnet. Det kan också gälla 

att det ska finnas gott om välskötta miljöstationer 

för sopsorterat avfall, och en 

kollektivtrafik som motsvarar behoven. 

För om det inte finns busslinjer med tillräckligt 

täta turer, så är det ingen idé att 

uppmana pendlare att övergå till buss. 

– Den buss som gick ut till mitt område 

var alltid fullsatt och snirklade sig 

fram genom halva Lund. Man fick stå 

upp i tre kvart... Och att cykla uppför 

våra backar var inget alternativ för min 

del, så bilresorna har blivit en vana, medger 

Anna-Lisa Lindén. Men i övrigt försöker 

hon leva som hon lär, med miljövänlig 

teknik som timers, ljusdetektorer, 

lågenergilampor och energisnål köks- 

och tvättutrustning. 

Studier av människors värderingar 

och användning av olika sorters teknik 

är numera ett stort internationellt forskningsfält. 

Annat var det på 70-talet. 

– Då ville inget forskningsråd lägga 

pengar på detta. Man satsade gärna 

på teknikutveckling, men trodde inte 

att användningen av de nya produkterna 

och processerna var något att bry sig 

om. Det togs för givet att om det bara 

fanns bra nya saker, så skulle resten sköta 

sig självt, säger hon. 

Så är dEt NU INtE, av många skäl. Inrotade 

vanor, bekvämlighet, ålder, dålig 

hälsa, brist på pengar, brist på kunskap, 

prioritering av utseende och trendighet... 

det finns massor av orsaker till att 

svenskarna är mer miljövänliga i teorin 

än i praktiken. Bara hälften av de intervjuade 

i en av Anna-Lisa Lindéns studier 

hade t.ex. lågenergilampor, och bara en 

femtedel brukade släcka ljuset i rum där 

de inte befann sig. 

– ”Jag bryr mig om miljön, för jag 

sopsorterar!” hör man ibland folk säga. 

Sopsortering har kommit att bli symbolen 

för miljömedvetande. Och sopsortering 

är ju bra, men det räcker faktiskt 

På återvinningscentralerna i Gunnesbo och Gastelyckan kan användbara föremål lämnas in för 

att kanske få nya ägare. Den gamla elektriska skrivmaskinen fungerar säkert fortfarande, tror 

AnnaLisa Lindén (själv klädd i en jacka i fleece, ett material som tillverkas av återbrukad plast). 

”jag bryr mig om miljön, för jag sopsorterar!” 

hör man ibland folk säga. Sopsortering har kommit 

att bli symbolen för miljömedvetande. och sopsortering 

är ju bra, men det räcker faktiskt inte. 

inte, påpekar Anna-Lisa Lindén. 

Hennes studier har visat att den yngre 

generationen har bättre teoretiska kunskaper 

om miljön, men att de äldre oftast 

har ett bättre beteende. Äldre människor 

källsorterar mer, lämnar tillbaka returglas, 

reser kollektivt och släcker efter 

sig. De tar också bort fläckar i stället för 

att genast slänga plaggen i tvättmaskinen, 

och drar ner persiennerna eller rullgardinen 

på natten vilket sparar värme. 

Yngre människor ligger däremot före i att 

använda vattenkokare, de vädrar mer sällan, 

och har gärna nya och därmed mer 

energisnåla hushållsapparater. 

att Skaffa så energisnål utrustning som 

möjligt när en hushållsmaskin behöver 

bytas ut kan minska elförbrukningen rejält. 

I flerfamiljshus vore det också bra 

om torkrumstiderna kunde förlängas så 

att tumlare och fläkt inte behöver gå så 

mycket, menar Anna-Lisa Lindén. Och 

så vill hon slå ett slag för att stänga av alla 

de apparater som nu står på standby – det 

skulle spara in hela 10 procent av förbrukningen 

av hushållsel. 

HoN SkULLE ockSå VILja se klarare information. 

Den nu nästan obegripliga 

elräkningen skulle t.ex. kunna jämföra 

abonnentens senaste förbrukning 

med vad han eller hon förbrukade under 

samma period förra året, eller med grannarna, 

eller med genomsnittet för samma 

sorts bostad. 

Webbplatser där man fyller i uppgifter 

om sitt hushåll och får fram sin personliga 

grad av energislöseri eller miljövänlighet 

är en annan möjlighet, som redan 

finns utomlands.* Lättillgängliga fakta 

om olika beteenden behövs också. Hur 

20 LUM nr 3 | 2009

många vet t.ex. vad en tiominuters dusch 

kostar jämfört med en på fem minuter, 

eller hur mycket det kostar att tvätta i 

60 i stället för i 40 grader, eller att låta 

TVn stå på en timma per dag utan att 

någon tittar? 

– Att bara tala om kilowattimmar är 

inte meningsfullt för människor i allmänhet. 

Vanliga konsumenter behöver 

siffror som kan relateras till vardagliga 

beteenden, menar Anna-Lisa Lindén. 

UtVEckLINgEN på områdEt teknik, beteende 

och miljöeffekter verkar gå både 

bakåt och framåt på en gång. Varje enskild 

apparat har blivit strömsnålare, men 

i gengäld skaffar vi oss fler. Köksskåpen 

fylls av hushållsapparater, spotlampor 

monteras in i tak och väggar, alla familjemedlemmar 

får en egen TV eller dator. 

För 50 år sedan hade ett hushåll två apparater 

för underhållning och information, 

idag ligger genomsnittet på 18... 

– Även om varje apparat är strömsnål, 

så blir ju helhetspåverkan ändå stor, sä- 

ger Anna-Lisa Lindén. Själv kan hon inte 

låta bli att notera hur det ser ut hemma 

hos familjer hon besöker, men försöker 

att inte ge några synpunkter. 

– Även om alla kan göra något, så kan 

ingen vara perfekt. Man får inte bli fanatisk, 

då gör man sig ju omöjlig! 

SammaNtagEt tycker hon ändå att utvecklingen 

gått åt rätt håll. Kretsloppslagen 

har gjort att avfallet nu i huvudsak 

tas om hand på ett bra sätt. Gammal 

plast blir fleecetröjor, sopor som förbränns 

värmer en dryg femtedel av våra 

bostäder. Energiområdet är svårare eftersom 

problemet inte är lika synligt, men 

energimärkningen av vitvaror är ett första 

steg när det gäller hemutrustning. 

– Vi vet att beteendet hos konsumenter 

och producenter kan ändras ganska 

snabbt. Det märktes vid galna ko-sjukan, 

som ledde till en ursprungsmärkning av 

allt kött. Det har också märkts när det 

gäller textilier med allergiframkallande 

kemikalier, vilket drivit fram en för- 

ändrad produktion och uppmärksamma 

konsumenter, säger Anna-Lisa Lindén. 

När människors egen hälsa berörs kan 

saker hända ganska snabbt. Det återstår 

därför ”bara” att få konsumenterna att 

inse att även energisnålhet och klimatvänlighet 

är bra för det egna välbefinnandet, 

om än indirekt och på längre sikt. 

aNNa-LISa LINdéN kommer inte att vara 

lika aktiv på det området som tidigare – 

hon fyller 67 i sommar och arbetar redan 

på övertid. Men hon tänker fortsätta 

med handledningen av några doktorander, 

och med vissa forskningsprojekt och 

uppdrag. Och med tanke på klimathotet, 

så lär hennes område bara bli mer 

och mer aktuellt. 

TExT: iNGELA BJöRCK 

FOTO: GUNNAR MENANDER 

* Ett försök till en sådan jämförelse på nätet 

finns på amerikanska www.wattzon.com, 

där man kan skriva in sin egen förbrukning 

och få fram en jämförelse. 

Välkommen till Kinnarps Interior Malmö! 

KINNARPS INTERIOR MALMÖ 

Ö. Hindbyvägen 63, 213 74 Malmö • Tel 040-14 34 20 • Fax 040-14 34 21 

E-post: info@malmo.kinnarps.se • www.kinnarpsinterior.se 

Kinnarps Interior ligger nära rondellen Inre Ringvägen/Ystadvägen. 

Hos inredningshuset Kinnarps 

Interior är det enkelt att skapa 

miljöer med både funktion och 

snygg design. Här hittar du 

ledande varumärken och ett 

närmast oslagbart utbud av 

möbler, gardiner och belysning 

för kontor, skola och omsorg. 

Välkommen att inspireras 

i vår stora utställning i Malmö! 

LUM nr 3 | 2009 21

UTBILDNING – HUR OCH FÖR VEM? 

ill: per nilsson / illustra 

aLLa är 

väLkoMna! 

eLLer...? 

Lunds universitet vill bredda studentrekryteringen 

men statistiken är 

nedslående. Lund lockar fortfarande 

en mindre andel studenter med 

studieovan bakgrund än svenska 

lärosäten i snitt. 

Talar Lunds universitet med kluven 

tunga? Frodas en elitkultur som 

stänger ute? Eller börjar det ske en 

förändring, en gryende insikt om att 

alla inte har samma bakgrund och att 

dessa olika erfarenheter är något som 

berikar universitetet? 

”Tillgänglighet” är det andra begrepp 

LUM synar i serien ”Utbildning – hur och 

för vem?” Och då inte tillgänglighet i 

allmänhet utan just för studenter från det 

som man kallar studieovan bakgrund och 

oavsett etnisk härkomst. 

22 LUM nr 3 | 2009

Ointagligt herresäte eller social morot? 

Är det lundensiska lärosätet i själva 

verket ett herresäte? Är det lika 

ouppnåeligt för arbetarbarnet att 

gå en utbildning vid Lunds universitet 

som för Askungen att gå på bal 

på slottet? 

Både ja och nej, tycker två forskare 

som LUM talat med. 

Att Lunds universitet upplevs 

som fint eller till och med elitistiskt 

kan vara avskräckande, men också 

en sporre. 

– Eliter finns i alla kulturer, det är så vi 

bygger våra samhällen. Att ta sig in i den 

akademiska eliten genom att erövra kunskap 

– det ger status och är en viktig social 

morot, menar socialantropologen 

Anneli Ståhlberg som skriver en doktorsavhandling 

om engelsk överklass, bland 

annat den som läser vid Eton, Oxford 

och Cambridge. 

EtNoLogEN Kristina Gustafsson har 

ett annat perspektiv. Hon doktorerade i 

Lund på en avhandling om det mångkulturella 

samhället, närmare bestämt 

en muslimsk friskola i Jönköping. Efter 

några år på högskolan i Halmstad är hon 

tillbaka i Lund. 

– Jag pendlar hit från en by utanför 

Älmhult. Där är högre utbildning väldigt 

avlägset för de flesta. 

Vill man nå människor utan studietradition 

hemifrån behöver man avdramatisera 

högre bildning – tidigt, kanske 

redan i förskolan, tycker hon. 

– Bara att låta dagisbarnen träffa en 

universitetslektor skulle ge det akademiska 

yrket ett ansikte vid sidan om alla rörmokare, 

sophämtare och andra. som små 

barn möter. 

SocIaLaNtropoLogEN Anneli Ståhlberg 

tycker också att synen på teoretisk 

kunskap har ett värde och behöver slå rot 

Socialantropologen Anneli Ståhlberg och etnologen Kristina Gustafsson. foto: brit ta collberg 

”När det gäller breddad rekrytering har det 

visat sig svårast att rekrytera från arbetarklass 

– etnisk bakgrund är inte lika avgörande.” 

tidigt. Gör den inte det, är det ett större 

steg att börja studera vid högskola. 

– Därför är det bra att alla lärosäten 

inte är lika. Malmö högskola kan attrahera 

ungdomar som inte känner att 

Lunds universitet är ett alternativ, tycker 

Anneli Ståhlberg. 

När dEt gäLLEr breddad rekrytering har 

det visat sig svårast att rekrytera från arbetarklass 

– etnisk bakgrund är inte lika 

avgörande. Ändå forskas det otroligt lite 

på vad snedrekryteringen beror på, påpekar 

Kristina Gustafsson. 

– Det är viktigt på sikt vilka som inspireras 

att söka sig till oss. Våra studenter 

går vidare och blir nyckelpersoner i 

samhället – syo, socialarbetare, lärare – 

personer som kan peppa ungdomar som 

tvekar att ta steget in i Lunds universitets 

värld. Jag hör oroande ofta hur unga 

människor, som har en potential, avråds 

från att söka till högre studier. 

Handlar snedrekryteringen om att 

välja bort eller att väljas bort? Kristina 

Gustafsson tror att det är båda. Högskolornas 

reklam speglar inte alltid verkligheten. 

– Alla studenter är inte pigga 20-åringar 

med släta ansikten. Studenten kan 

också vara en medelålders kvinna, i kofta 

och med grånat hår. 

Lika viktigt som att speja ut, är att titta 

in i sig själv, sin egen organisation, fortsätter 

hon. 

– Vad använder vi för språk? ”Postmoderna 

konsekvenser i det senmoderna 

samhället” kan kanske formuleras på 

ett annat sätt? Och hur fungerar själva 

klassrumssituationen och den traditionella 

föreläsningen? De kan säkert förmedla 

mycket klokt – men gynnar den 

verbala studenten med rätt bagage. 

är LUNdS UNIVErSItEt HögdragEt? 

Borde det t.ex. dra ner på ritualer typ 

doktorspromotionen, rektors- och professorsinstallationer? 

(Se även artikel på 

sidan 12.) Nej, det tycker inte socialantropologen 

Anneli Ståhlberg. Utbildning t 

LUM nr 3 | 2009 23


t 

vid LU ska hålla hög klass och vara 

något att erövra. Ritualerna spelar 

dessutom en viktig roll i alla kulturer, 

oavsett om det handlar om nordamerikanska 

indianer – som hon också 

studerat – engelsk överklass eller akademiker. 

– Ritualer är meningsskapande 

och motiverande. 

HoN tyckEr INtE att Lunds universitet 

kan beskrivas som en utestängande 

elitmiljö, även om det här, som 

inom alla eliter, finns sådana drag. 

Men utbildningen är faktiskt öppen 

för alla, påpekar hon. Och gratis – till 

skillnad från de akademiska statusutbildningarna 

i England. 

Det är bra att studenterna antas 

på betyg och inte kvoteras in efter sociala 

kriterier, som sker t.ex. i USA, 

tycker hon. Men hon håller med 

Kristina Gustafsson om att man som 

lärare måste reflektera över studenternas 

bakgrund och vara beredd att 

möta dem på ett sätt som välkomnar 

och engagerar. 

– Fast vi ska heller inte vara för 

hårda mot oss själva. Vi i Sverige är 

ganska ”relaxade” – kolleger i andra 

världsdelar häpnar när jag berättar 

att mina studenter säger ”du” och 

”Anneli”. 

Ett StörrE probLEm är att Lunds 

universitet riskerar att inte tillräckligt 

slå vakt om det som verkligen ger 

prestige: nämligen kombinationen av 

djup och bredd i kunskaperna. 

– Alla på Eton läser både grekiska 

och latin. Den engelska överklassen 

värderar sånt som klassiska språk väldigt 

högt. Att man i Lund kan doktorera 

i klassisk grekiska – ett språk som 

inte talas längre – är en fjäder i hatten. 

Det uppfattas som fint just för att det 

inte enkelt kan omvandlas till nytta i 

kommersiella termer. Tyvärr premieras 

inte den breda bildningen längre 

inom universitetet. Det är långt driven 

specialisering som gäller. 


Prorektor Eva Åkesson: 

– BLandad 

stUdentgrUpp 

är en kvaLitet 

hur breddar vi rekryteringen till 

Lunds universitet? 

– Bland annat genom att jobba 

mer med oss själva, säger prorektor 

Eva Åkesson. 

– Kanske genom fler kortare utbildningar 

som kan leda till fortsatta 

studier, som t.ex. högskoleingenjörsutbildningen. 

En annan väg kan 

vara fördjupat samarbete med högskolorna 

i södra Sverige, säger rektor 

Per Eriksson. 

Universitetet ska verka för att fler från 

underrepresenterade grupper söker sig 

till Lund och känner sig välkomna här. 

Det står i universitetets nya handlingsplan 

för breddad rekrytering. Planen 

lär behövas. De kommande åren ändras 

nämligen gymnasieskolan, sökkvoten till 

högskolan för dem som läser på komvux 

minskar och 25:4-regeln försvinner. 

Många bedömare befarar att snedrekryteringen 

nu kommer att öka. 

Vad gör Lunds universitet åt det? 

– En hel del – ute på institutioner 

och fakulteter och också från studenthåll, 

t.ex. fakultetsambassadörernas ideella 

arbete i gymnasieskolorna. Men fler 

insatser behövs, säger Eva Åkesson,som 

har särskilt ansvar för utbildningsfrågor. 

Tittar man enbart på Lunds universitets 

statistik kan man bli dyster (se artikel 

på sidan 28). Men själv upplever Eva 

Åkesson en stor förändring i attityder 

och kompetens hos lärarna när det gäller 

att hantera mångfald och i individer 

räknat har Lund många tusen studenter 

med studieovan bakgrund. 

– Variationen bland studenterna vad 

gäller ålder, kön, bakgrund och etnicitet 

ställer krav på lärarnas professionalism. 

Det är en större utmaning att undervisa, 

men många säger också att det är 

roligare än när studentgruppen var mer 

enhetlig. 

När söktrycket sjönk för några år sedan 

blandade man på många högskolor 

ihop det här med ökad och breddad rekrytering, 

fortsätter Eva Åkesson. 

– Det gör vi inte vid Lunds universitet. 

Vi har inget problem med att rekrytera 

studenter. Vi ser det som en kvalitet 

att i utbildningen ha en blandad studentgrupp. 

mEN dEt HaNdLar inte bara om att inspirera 

fler studenter från studieovana 

hem att söka till Lunds universitet. De 

ska också tas om hand. Gör Lunds universitet 

det? 

– All utbildning har levt med krympande 

resurser de senaste åren. Det har 

varit frustrerande för lärarna som sett behoven. 

Samtidigt har mångfalden inspirerat. 

Det finns en annan medvetenhet 

om vikten av att möta studenterna där de 

är, bejaka deras perspektiv och vara nyfiken 

på det okända. 

Men finansieringssystemet sägs öka 

snedrekryteringen; många institutioner 

24 LUM nr 3 | 2009

påstås i realiteten bara ta in de ”rätta” studenterna, 

de som snabbt tar examen? 

– Diskussionen finns, liksom risken att 

kraven sänks för att slussa igenom studenter. 

Men myntet har två sidor. Systemet 

sätter också press på lärosätena, tvingar 

oss att ta ansvar, tänka igenom hur utbildningarna 

fungerar och förbättra dem. 

Vilka är förresten de rätta studenterna, 

undrar Eva Åkesson, och menar att 

i grunden handlar det om universitetets 

samhällsansvar. 

– Det gäller att vi får lärare, läkare, jurister, 

poliser etc. med olika bakgrund – 

för att de ska kunna kommunicera och 

ha en trovärdighet hos olika grupper ute 

i samhället. 

De svåraste att rekrytera till högskolestudier 

är killar i glesbygd med studieovan 

bakgrund. Eva Åkesson menar att 

det kan behövas insatser riktade till den 

gruppen, men också bättre lärandemiljöer 

för att behålla dem. Studenter utan 

studietradition hemifrån är känsligare 

för bristen på socialt sammanhang i studierna, 

men bättre lärandemiljöer gynnar 

alla studenter. 

– De närmaste åren ska vi satsa på kreativa 

och spännande lärandemiljöer i vid 

bemärkelse – olika pedagogiska metoder, 

hur man jobbar med heterogena studiegrupper, 

olika inlärningsstilar och examinationsformer. 

Vi ska satsa friskt och 

”de svåraste att rekrytera till 

högskolestudier är killar i glesbygd 

med studieovan bakgrund.” 

inte vara rädda att göra fel. 

Viktigt för ungdomar med studieovan 

bakgrund är också att utbildningarna 

inte är för långa. Rektor Per Eriksson 

tror att man kan sänka tröskeln och 

avdramatisera högre studier genom att få 

in fler kortare, gärna yrkesinriktade, utbildningar 

som kan leda till fortsatta studier 

inom högskolans ram. 

– På det viset blir det också lättare att 

byta utbildning inom systemet. Om man 

råkat hamna på en för teoretiskt krävande 

utbildning kan man enkelt växla över 

Om man utgår från dagens 

trender så skulle 

allt fler som går vidare 

till högre utbildning 

i framtiden vara flickor, 

inte sällan med invandrarbakgrund. 

Medan pojkar 

med studieovan bakgrund, 

särskilt svenskar, 

lär bli ännu ovanligare. 

foto: mik ael risedal 

till en mer praktisk, och vice versa. 

Lunds universitet kan också bli mer 

tillgängligt genom ett närmare samarbete 

med andra högskolor i regionen. Per 

Eriksson vill arbeta för en allians mellan 

högskolor och universitet i södra Sverige 

där det ska vara enklare för studenter att 

hoppa över till eller komplettera sina studier 

på andra högskolor inom alliansen. 

är LUNdS UNIVErSItEt en elitkultur som 

stänger ute? 

– Snedrekrytering är en stor samhällsfråga. 

Vi förändrar inte rekryteringssiffrorna 

i en handvändning och heller inte 

samhället. Men vill vi lyckas behöver vi 

kanske framför allt betrakta och jobba 

med oss själva, säger Eva Åkesson. 


Lunds universitets 

handlingsplan för breddad 

studentrekrytering 

2009–2011 hittas på 

www.lu.se/omlundsuniversitet/policydokumentochplaner/breddadstudentrekrytering 

LUM nr 3 | 2009 25


Sebastian Bay är 

den förste i sin 

släkt som skaffat 

sig högre utbildning. 

stort steg 

att Läsa vidare 

Sebastian Bay behövde korsa Atlanten 

och plugga ett år i USA för att 

upptäcka att han ville läsa vidare 

efter grundskolan hemma i Sverige. 

i barndomens Åsele fanns universitetsstudier 

inte på kartan. Det 

var jobb inom skog och industri som 

hägrade för de flesta killar i hans ålder. 

27-årige Sebastian Bay läser masterprogrammet 

i statsvetenskap vid Lunds universitet 

och är mycket engagerad i studentlivet. 

När LUM intervjuar honom är 

han tillfälligt hemma i Åsele i Västerbotten 

där fadern har ett värdshus. Här har 

Sebastian Bay i alla år extraknäckt – det 

har hjälpt till att finansiera studierna. 

Han är den förste i sin släkt som skaffat 

sig högre utbildning och det var lite 

av en tillfällighet. 

– Jag hittade några broschyrer om 

att läsa på high school i USA. Jag lyckades 

övertala mina föräldrar att stötta 

mig ekonomiskt och sen bar det iväg till 

Minnesota. 

SEbaStIaN bay HamNadE på en övre 

medelklasskola där klasskamraterna 

hade andra livsplaner än kompisarna i 

Åsele. Teoretisk kunskap värderades på 

ett annat sätt. Alla elever gick dessutom 

en obligatorisk kurs som orienterade dem 

om olika utbildnings- och karriärmöjligheter 

efter skolan. 

– Vi gjorde praktik och studiebesök 

i arbetslivet, men det kom också många 

med olika bakgrund till skolan och berättade 

om sina yrken. Dessutom skickade 

universitet och colleges representanter. 

Något liknande hade han inte upplevt 

i Åsele, där det var ett stort steg att 

gå vidare till gymnasiet, inte bara för att 

närmaste gymnasium låg i Vilhelmina, 

sju mil bort. 

– Hur ska man veta om man ska läsa 

exempelvis teknik om man aldrig ens 

träffat en ingenjör? Det hade hjälpt med 

bra studievägledare – men det hade vi 

inte. 

pENgar Har INtE fattatS i Sebastian 

Bays uppväxt, däremot studietradition. 

Hans mamma har två års barnskötarutbildning 

och jobbar i en skolbespisning. 

Pappan, som arbetskraftsinvandrade 

från Tyskland på 60-talet, gick 8-årig 

grundskola. 

– Mina föräldrar har inte gått emot 

mig, men de har svårt att förstå vad jag 

gör och varför det tar sådan tid, säger Sebastian 

Bay. 

Lite har han själv skuld i det, menar 

han. I det norrländska inlandet handlar 

det traditionellt om att arbeta hårt fysiskt 

och göra rätt för sig. Den som väljer ett 

intellektuellt yrke riskerar att uppfattas 

som att han eller hon gör sig märkvärdig. 

Hellre än att bli kallad för mallig, så lägger 

man munkavle på sig själv. 

Men han hade ibland önskat sig lite 

av den uppbackning som kursare med 

akademisk bakgrund får från sina föräldrar. 

Och det var inte helt lätt att börja plugga 

i Lund, minns han. Då hade han ändå 

tränat sig att umgås med andra ”kulturer”, 

först i USA och sedan tre år på gymnasieinternatet 

i Gränna, där barn till 

ofta välbärgade utlandssvenskar blanda- 

26 LUM nr 3 | 2009

Sebastian Bay har i alla år extraknäckt hemma i sin fars värdshus i Åsele i Västerbotten. 

”mina föräldrar har inte gått emot mig, 

men de har svårt att förstå vad jag gör 

och varför det tar sådan tid.” 

des med en och annan elev från svensk 

glesbygd. 

Sebastian drömde efter gymnasiet om 

en internationell karriär, kanske inom 

diplomatin eller någon biståndsorganisation. 

Han sökte och kom in på universitetet 

i York, England. Att det blev Lund 

ändå berodde bl.a. på två kamrater från 

Gränna som var lundabor, och på att han 

skulle arbeta i Afrika på en SOS barnby 

under vårterminen. Han åkte till Lund 

hösten före och läste nybörjarkursen i 

statsvetenskap för att förbereda sig. 

Det var ingen höjdare. 

– Dels var det storföreläsningar för 

cirka 80 studenter. Dels var det glest mellan 

dem. Vi hade ingen sammanhållning 

och efter föreläsningen gick man hem, 

berättar Sebastian Bay som mest satt ensam 

i sitt inackorderingsrum i en källare 

i Professorsstaden. 

– Inte förrän mot slutet av terminen 

började jag ta tag i det och engagerade 

mig bland annat i Radio AF. 

dEt bLEV börjaN till en social gemenskap, 

som han kunde ta upp igen när han 

kom hem från Afrika. 

I Lund kommer inte det sociala umgänget 

gratis – åtminstone inte i sam- 

hällsvetenskapliga ämnen där man har 

få timmar och inga klasser som i teknik 

och medicin. 

Lärarna har han aldrig upplevt som 

svåra. Speciellt inte nu, när han läser på 

masterprogrammet som är mer sammanhållet 

och där han också har ett fantastiskt 

stöd i sina kursare. 

LItE aV dEN SamHörIgHEtEN hade man 

faktiskt kunnat åstadkomma redan på 

A-nivå, säger han. Det visar hans erfarenheter 

av andra grundkurser, dels på 

Campus Helsingborg, dels i underrättelseanalys. 

Är Lunds universitet trovärdigt i sin 

ambition att bredda rekryteringen? 

– Jag vet inte. Kanske handlar det om 

insatser mycket tidigare – som i Åsele. 

Sedan tänker jag på de här spetskompetensklasserna 

som ska startas på två gymnasier 

i Lund – kanske borde man ha sådana 

i Eslöv och Laholm också… 

Upplever han Lund som en elitmiljö? 

– Tja, man förändras ju själv. Jag 

minns inte längre hur jag blev bemött. 

Jag känner nog att Lund varit välkomnande, 

men det har krävts ett personligt 

driv för att få ett socialt liv. 


LUS: 

Bra satsningar 

– men mer krävs 

– Universitetets varumärke är 

nästan gjutet i betong – det är 

svårt att få det att representera 

något som är till för alla. Traditionerna 

sitter djupt och vissa 

institutioner och områden saknar 

den riktiga viljan att få hit 

alla sorters människor. 

Det menar Eva Frisendahl, 

vice ordförande i Lunds universitets 

studentkårer, LUS. 

Det finns fortfarande mycket övrigt 

att önska när det gäller att välkomna 

och ta hand om studenter från så 

kallad studieovan bakgrund, även 

om Lunds universitet trots allt har 

utvecklats och attityden förbättrats, 

tycker Eva Frisendahl och LUS-ordförande 

Petter Forkstam. 

– Folk berömmer ofta satsningar 

som Arbetslivscenter och Studieverkstaden 

– men hur många studenter 

känner till att de finns? Lunds universitet 

satsar, men inte tillräckligt 

i relation till sin storlek och informationen 

går inte fram, säger Petter 

Forkstam. 

bILdEN aV LUNdS UNIVErSItEt som 

sprids till presumtiva studenter har 

förbättrats men fortfarande talar 

man ofta om Lund som det mest anrika, 

traditionsbundna lärosätet. 

– Inte så lockande, utan snarare 

skrämmande för studenter utan studietradition 

i familjen, tror Petter 

Forkstam. 

Många studenter upplever sig 

också som andra klassens medborgare, 

i den mån de alls ser sig som en 

del av universitetet, menar Eva Frisendahl. 

– De knappa undervisningsresurserna 

inom torra ämnen gör att stu- 

LUM nr 3 | 2009 27 

t


t 

denterna känner att de bara lånar 

sina lärare en stund. 

Studenter utan studietradition 

med sig hemifrån löper större risk 

att hoppa av om de inte dras in i ett 

socialt sammanhang när de studerar 

– det visar LUS i en utredning. 

Lärandemiljöer som SOL-centrum, 

där det är enkelt att sitta kvar 

och plugga ihop, gynnar sammanhållningen. 

Institutionerna borde 

också kunna jobba mer med schemalagda 

kontakttimmar, utan att 

dessa är direkt lärarledda. Att man 

på SOL-centrum låter grundutbildningen 

utnyttja forskningsresurser 

som Humanistlabbet är bra och inspirerande. 

– Forskningsanknytning är 

Lunds styrka, men det gäller också 

att bli bättre på praktik och anställningsbarhet 

– sådant har stor betydelse 

inte minst för studenter som 

inte har föräldrar med akademisk 

bakgrund. Men den kopplingen är 

för dålig i dag. Man får inte svar på 

frågan ”Vad blir det av mig när jag 

är klar?”, säger Petter Forkstam. 

praktIkINSLagEN har ändå blivit 

fler i Lunds universitets utbildningar 

vilket är bra, tycker studenterna. 

Om LU såg hela Öresundsregionen 

som en utbildningsregion skulle 

universitetet säkert också locka fler 

med studieovan bakgrund. 

Trots kritiken ger både Eva Frisendahl 

och Petter Forkstam universitetsledningen 

ett erkännande 

för arbetet med breddad rekrytering 

de senaste åren – inte minst 

prorektor Eva Åkesson som drev de 

här frågorna också som vicerektor. 

Även det fakultetsövergripande rekryteringsrådet 

är viktigt. 

– Det görs försök. Och handlingsplanen 

är jättebra, säger Eva 

Frisendahl. 


Allt fler av nybörjarna har 

högutbildade föräldrar 

De nya högskolorna har minskat 

den sociala snedrekryteringen 

i Sverige och var fjärde student 

kommer i dag från arbetarhem. 

i Lund är trenden en annan – 

liksom i Uppsala, på Chalmers och 

Karolinska institutet. Lunds universitet 

har fler yngre studenter 

än genomsnittet och mer än två 

tredjedelar av nybörjarna har föräldrar 

med någon form av högre 

utbildning. 

I hela landet gäller detta: 

• Om föräldrarna saknar gymnasieutbildning 

går 20 procent av barnen vidare 

till högre utbildning. 

• Om föräldrarna har forskarutbildning 

går 85 procent av barnen vidare till 

högre studier. 

• På läkarlinjen hade 70 procent 

av studenterna högutbildade föräld- 

Om föräldrarna har forskarutbildning går 

85 procent av barnen vidare till högre studier. 

foto: gunnar menander 

rar (högskoleutbildning på tre år eller 

mer) läsåret 2007/08. 

• Också på utbildningarna till arkitekt, 

jurist, psykolog och civilingenjörer 

hade mer än 50 procent högutbildade 

föräldrar. 

• Bland dem som läser till socionom, 

lärare, arbetsterapeut och tandhygienist 

har mindre än 30 procent högutbildade 

föräldrar. 

Lunds universitet avviker alltså från 

den nationella trenden. 2007 kom bara 

18 procent av Lunds studenter från arbetarhem 

mot 26 procent i hela riket. 

– Lunds sneda profil har förstärkts 

på senare år. Allt fler av nybörjarna har 

högutbildade föräldrar. Det kan bero 

på att det är 60-talisternas barn som nu 

börjar studera och att högre utbildning 

växte kraftigt på 60-talet, säger Olof 

Nelsson på Lunds universitets avdelning 

för planering och utvärdering. 

Andelen nybörjare med högutbildade 

föräldrar hade vid senaste mätningen 

ökat med 6 procent till 47 procent 

i Lund, jämfört med för tio år sedan. 

Lägger man därtill de nybörjare i Lund 

vars föräldrar har någon annan form av 

högre utbildning så blir det sammanlagt 

nära 70 procent! Samma siffror 

gäller för Uppsala. 

Vid Malmö högskola har bara 33 

procent av studenterna högutbildade 

föräldrar. 

Campus Helsingborg är bäst på 

breddad rekrytering inom Lunds universitet 

– särskilt utbildningarna till 

högskoleingenjör, socionom och inom 

service management. 

Bland socionomstudenter i Lund 

har 54 procent föräldrar som läst mer 

än gymnasium, medan den andelen i 

Helsingborg är 44 procent. 


28 

LUM nr 3 | 2009

Cassavaskörd i Moçambique. foto:lucas tivana 

grödor Med 

MöjLigheter 

Kan näringsrikare cassava eller livsmedel med nyttiga 

antioxidanter ge ett uppsving för folket på landsbygden 

i Bolivia och Moçambique? Det hoppas de internationella 

doktorander som arbetar med forskning om traditionella 

och nya jordbruksprodukter vid LUs avdelningar för 

livsmedelsteknologi och biomedicinsk nutrition. 

Kanihuan är en vacker och ätlig målla 

från Bolivias högslätt. foto: mauricio 

penarrieta 

LUM nr 3 | 2009 29 

t

Samarbetet mellan LU och tre 

universitet i Bolivia och Moçambique 

stöds sedan flera år av 

SIDA. Målet är dubbelt: både 

att få fram ny värdefull kunskap och 

att stärka forskningen i de två länderna. 

– Vi vill hitta sätt att bereda olika 

jordbruksprodukter så att de blir bättre 

och mer konkurrenskraftiga, säger professorn 

i livsmedelsteknologi Björn Bergenståhl. 

Han ser en ond cirkel i stora delar av 

Afrika och Latinamerika idag. Stadsborna 

i de snabbt växande storstäderna har 

skaffat sig nya vanor och äter gärna västerländska 

importlivsmedel, vilket gör 

att bönderna får svårt att sälja sina grödor. 

Ju svårare småbönderna har det, desto 

fler av deras barn ger upp och flyttar 

till städerna. På sikt utgör detta ett allvarligt 

hot för både landsbygden och hela 

landets ekonomi. 

Lucas Tivana med en påse ”rale de 

mandioca”, cassavamjöl från Moçambique. 

foto: ingela björck 

Roten cassava, även kallad maniok, är 

en viktig del av kosten i många tropiska 

länder. Men det finns problem med cassavan. 

Dels innehåller den nästan bara kolhydrater, 

dels är den inte särskilt hållbar – 

om bonden inte fått sin cassavaskörd såld 

efter tre dagar, så är den värdelös. 

– Därför är det bättre att man skalar, 

river och torkar cassavan, som sedan kan 

malas till mjöl för t.ex. gröt och bröd, säger 

Carola Rojas. Hon har just doktorerat 

på en avhandling om stärkelseinnehållet 

i olika sorters cassava och hur detta kan 

behandlas och utnyttjas. 

LUcaS tIVaNa kommer från Moçambique, 

där cassava är den viktigaste maten 

för många fattiga människor. I bästa 

fall kombinerar man den med kött, 

fisk eller grönsaker, men i sämsta fall äter 

man bara cassava, vilket inte ger tillräcklig 

näring. 

– Därför undersöker jag om man kan 

berika cassavamjöl och cassavaflingor 

med protein från torkade sojabönor eller 

kikärter, säger Lucas Tivana. Han hop- 

Hållbar färsk kokosmjölk – en hård nöt att knäcka 

Malin Borg (t.v.) och Anna Gundberg (trea fr. h.) studerade kokosnötsproduktion i Mocambique. 

Malin Borg och Anna Gundberg 

har gjort sitt gemensamma examensarbete 

i livsmedelsteknik i 

Mocambique. De undersökte under 

nio veckor i höstas möjligheterna 

till industriell produktion av 

en av basvarorna i landets matlagning, 

färdig kokosmjölk – med längre 

hållbarhet än den traditionella 

hemlagade. 

De hade då hjälp av Lucas Tivana (se artikel 

intill) och ekonomiskt stöd av SIDAs 

Minor Field Studies. 

– Vi rekommenderar gärna andra studenter 

att söka sådana stipendier. Det 

30 LUM nr 3 | 2009

pas att en sådan tillsats kan göras i de 

enkla fabriker för cassavaberedning som 

finns i Moçambique. 

Claudia Lazate från Bolivia är dietist 

till yrket. Hennes projekt gäller näringssituationen 

hos människor med Leichmaniasis, 

en tropisk hudsjukdom som 

överförs av sandmyggor. Det finns medicin 

mot sjukdomen, men somliga svarar 

inte bra på medicinen utan får svårbehandlade 

sår och infektioner som kan 

leda till döden. 

– Frågan är om dessa patienter är svåra 

att behandla för att de har brist på nyttiga 

antioxidanter som A-vitamin, järn och 

zink i kroppen. Nästa fråga är om man 

kan förebygga sjukdomens värsta effekter 

genom att se till att människor äter en 

mer antioxidantrik kost. Det kan handla 

om att lägga till någon grönsak eller något 

annat livsmedel, säger hon. 

Från Bolivia kommer också Mauricio 

Penarrieta. Han har studerat förekomsten 

av antioxidanter i kaniwa, en sorts 

målla som odlas på höga höjder runt Titicacasjön. 

har varit jätteintressant att arbeta utomlands, 

säger de. 

Anna Gundberg har läst bioteknik vid 

Linköpings universitet och Malin Borg 

har läst samma program vid LTH. Examensarbetet 

har de gjort tillsammans sedan 

Linköping ”lånat ut” stipendiemedel 

till Malin som de hade rätt till. Idén kom 

från LTH-handledaren Petr Dejmek. 

VId SIN ExamINatIoN inför professor 

Björn Bergenståhl berättade de att kokosmjölk 

är ett viktigt inslag i matlagningen 

och en inhemsk produkt, men 

det är tidskrävande att utvinna mjölken. 

Det är nämligen inte bara att hälla ut vätskan 

ur nöten utan man river hela nötmassan, 

blandar den med vatten och pressar ut 

mjölken, vilket brukar ta en halvtimme. 

Sidaprojektet är ett bra sätt att stärka forskningen i Bolivia som haft en mycket svag ställning, 

menar nydisputerade Carola Rojas och hennes kamrater Mauriocio Penarrieta och 

Claudia Lazate. foto: ingela björck 

– Det har forskats mycket lite på kaniwa, 

fast det är en intressant växt. Kanske 

den kan bli lika framgångsrik som 

sin mer kända släkting quinoa, hoppas 

han. 

maUrIcIo pENarrIEta ser många fördelar 

med det SIDA-stödda programmet i 

Lund. Förutom de konkreta forskningsresultat 

som kommit fram under dess 

åtta år, så har det inneburit en kompetenshöjning 

för de bolivianska universiteten. 

Dessa har av tradition ägnat sig 

Resultatet används som bas i såser och 

även för att koka ris i. 

Kokosmjölken är – liksom vanlig mjölk 

– en fet emulsion med många mättade 

fettsyror men med kort hållbarhet. I det 

fattiga landet gör de flesta sin egen kokosmjölk 

i samband med matlagning. Den 

finns att köpa på burk men burkmjölken 

är dyr och inte alls lika välsmakande. 

Malin Borg och Anna Gundberg undersökte 

både i Lund och i sitt laboratorium 

vid universitetet i Maputo, där de 

vistades i nio veckor, effekten av pastörisering 

vid olika temperaturer. Det minskade 

mikroorganismerna kraftigt men 

effekten var inte långvarig, särskilt inte i 

den höga temperaturen i landet. 

Malin och Anna tänkte sig att en färdig 

kokosmjölk som sparar tid i matlag- 

mest åt utbildning och mycket lite åt 

forskning, och har heller inte samarbetat 

sinsemellan. Men nu, genom att f.d. 

doktorander från Lund hamnat vid universiteten 

i både La Paz och Cochabamba, 

har det kommit igång en del gemensamma 

projekt. 

– Och vem vet, genom att vi lärt känna 

Lucas kanske det kan bli samarbeten 

med Moçambique också i framtiden... 

Lund är ett bra ställe för att knyta kontakter, 

säger Mauricio Penarrieta. 


ningen kunde vara en intressant produkt, 

som tar tillvara en inhemsk råvara. De 

utformade därför en process. Men det var 

svårt att åstadkomma en bra hållbarhet. 

Produkten fick bra omdöme i smaktester 

men inte lika bra som den färska. 

prodUktIoNSkoStNadEN behövde inte 

bli mer än ett par kronor per 350 ml, motsvarande 

en nöt. Men investeringskostnaden 

blev hög. I miljonstaden Maputo 

bedömde de att 100.000 personer kanske 

kunde ha råd att köpa produkten och att 

10.000 kanske skulle vara intresserade. 

Men en ny konkurrent till den färsktillverkade 

kokosmjölken skulle inte kunna 

säljas utan kraftig marknadsföring. 

MATS NYGREN 

LUM nr 3 | 2009 31

sweet taLk 

– den egentliga drivkraften i ekonomin... 

Ord spelar roll – större än de flesta 

tror. 

– Det är metaforer, berättelser 

och nyfikna, utforskande samtal 

som ligger bakom tillväxten i världen 

och egentligen allt nyskapande, 

säger Deirdre McCloskey. 

hon är professor i ekonomi, kommunikation, 

historia med mera i 

Chicago. Och hon var en gång man. 

I föreläsningssalen på Språk- och litteraturcentrum 

sitter semiotiker, lingvister, 

retorikstudenter och ekonomer om vartannat. 

De är nyfikna på denna produktiva 

forskare som försvarar kapitalismen 

och samtidigt skällt på stora delar av ekonomkåren 

de senaste tjugo åren. 

Hon anklagar nationalekonomerna 

för att leva i en drömvärld. De påstår att 

de sysslar med fakta när ekonomi i själva 

verket producerar värderingar och dessutom 

är lika svårt att förutspå som väder. 

Ekonomerna har övergett allt vad 

etik heter. De har bidragit till finanskrisen 

och fortsätter på ekonomutbildningar 

världen över att förstöra nya generationer 

genom att säga att girighet är okej. 

Men det är inte okej. Ekonomi är en 

mänsklig aktivitet och destruktiv om 

den inte är kopplad till etik och moral, 

menar Deirdre McCloskey. 

HoN tILLHördE tIdIgt marknadsliberalerna 

runt nobelpristagaren Milton Friedman 

och den så kallade Chicago-skolan, 

ökänd inte minst i Latinamerika där den 

varit ledstjärna i politiken. På 80-talet 

ändrade hon dock delvis inriktning. 

– Jag började intressera mig för de sociala 

och språkliga aspekterna av ekonomi, 

av retorik och hur vi övertalar eller övertygar 

varandra att tänka i nya banor. 

Ekonomer använder gärna matematik 

och statistik. Deidre McCloskey är själv 

en ”kvantitativ typ”, men har anammat 

den postmoderna synen att ekonomi är 

ungefärlig som all annan vetenskap. Den 

är begränsad av det mänskliga tänkandets 

kategorier och ”sann” bara så länge 

ingen annan förklaring tar över. Hon 

tror på en objektiv verklighet, men det 

är erfarenheten som avgör hur vi uppfattar 

den. 

– Det här är verklighet, säger hon och 

slår handen i bordsskivan. Men där jag 

ser ett bord ser en bushman från Kalahari 

kanske ett solskydd. 

Människor kommunicerar med liknelser, 

berättelser och jämförelser. Även 

för ekonomer som gillar att räkna och 

göra tabeller är språket avgörande, hävdar 

hon. 

– Ekonomer är poeter och romanförfattare. 

De jämför barn med kylskåp – 

och tycker att beräknad avkastning på 

gjorda investeringar borde speglas i fö- 

Deirdre Mc 

Closkey beskriver 

sig själv som 

en postmodern, 

marknadsivrande, 

kvantitativ, 

retorisk, episkopalisk,feministisk, 

aristotelisk 

kvinna som en 

gång var man. 

delsetalen… 

Tyvärr vill de flesta ekonomer inte inse 

att ekonomi egentligen är en humanistisk 

vetenskap och det gör Deirdre Mc- 

Closkey frustrerad. Ändå håller hon med 

dem om att det kapitalistiska systemet är 

överlägset alla andra hittills prövade – ja, 

även under pågående finanskris. (”Lugn, 

lugn – det har blåst över om två år, lita 

på mig”, säger hon till några åhörare i 

pausen). 

SkäLEt att HoN tror på den fria marknadsekonomin 

är de senaste århundradenas 

enorma välfärdsutveckling. Deirdre 

McCloskeys egna förfäder från Norge 

tjänade på 1800-talet i snitt tre dollar 

om dagen, medan deras nutida ättlingar 

drar in 137 dollar per dag, räknat i konstant 

köpkraft. 

Det var emellertid inte ekonomiskt 

förnuft och rationella val som gav denna 

enastående tillväxt, och inte heller ångmaskinen 

eller andra tekniska uppfinningar. 

32 LUM nr 3 | 2009

Det var istället språket, den dynamiska 

konversationen människor emellan, som 

åstadkom den mentala förändring som i 

sin tur gjorde den industriella revolutionen 

möjlig. McCloskey kallar det övertalning 

– på engelska persuasion. Genom 

övertalning kunde borgarklassen växa, 

marknader öppnas och detta att göra affärer 

uppfattas som något gott. 

öVErtaLNINg är inte bara reklam och 

PR. McCloskey uppskattar att 25 procent 

av bruttonationalprodukten går ut 

på övertalning. 

– Utbildning är övertalning! Fakta ska 

pluggas in men verklig kunskap erövras 

i samspel mellan lärare och student. Ledarskap 

handlar också om övertalning. 

Dagens anställda är inte livegna – ska de 

prestera väl måste de övertygas. Poliser, 

advokater, journalister använder sig också 

i hög grad av övertalning. 

Deirdre McCloskey kallar ibland 

övertalning för ”sweet talk”. Hon härle- 

der engelskans persuade till latinets tillstyrka 

– suadeo – som har stammen gemensam 

med latinets ord för smaklig, 

läcker – dagens ”sweet”. 

– Att ”sötprata” med människor så 

de tar till sig ens egen ståndpunkt, har 

kvinnliga språkrötter, till skillnad från 

övertyga, convince, som kommer av latinets 

vinco, segra. 

Att övertala på det kvinnliga sättet är 

en fördel om man vill främja tillväxt: 

– I äkta dialog är man nyfiken och öppen 

för den andres sätt att tänka. Inget 

är mer kreativt och spännande. Det är i 

sådana samtal perspektiv förändras och 

man uppfinner nytt, säger Deirdre Mc- 

Closkey. 

HoN Har UtforSkat genusperspektivet 

också som privatperson. Fram till 53 års 

ålder var hon man, Donald McCloskey, 

och hon har skrivit en uppmärksammad 

bok om det könsbyte som hon genomgick 

1995. 

Lundaforskare om deirdre mccloskey 

Anders Sigrell, professor i retorik: 

– Jag bjöd in Deirdre McCloskey som ett 

led i den föreläsningssatsning jag gör som 

Lunds förste retorikprofessor på tvåhundra 

år. Det ska märkas på universitetet att retorikämnet 

är tillbaka. 

– Hon är en av världens mer framstående 

retorikforskare. Hon analyserar hur 

vi konstruerar verkligheten – utifrån språk 

men även utifrån kön och därför är det en 

poäng att hon själv bytt kön och utforskat 

det här fältet både som man och som 

kvinna. 

– Jag håller helt med henne om att 

språket är fundamentet för hur vi konstruerar 

vår verklighet. Frågan är hur stor frihet 

vi har. Kan vi välja vårt språk? Är vi förutbestämda 

att vara dem vi är eller kan 

vi välja något annat, kan vi träna vår karaktär? 

Och vilken roll spelade språket för 

uppkomsten av den ekonomiska krisen? 

hervé Corvellec, 

professor i företagsekonomi: 

– Jag är själv mycket påverkad av Deirdre 

McCloskey. Hon är inte ensam, men har 

väldigt tidigt visat att även de delar av 

samhällsvetenskapen, som inspirerats av 

de hårda naturvetenskaperna, är bundna 

av språket. Det var modigt av henne att utmana 

sitt eget ämne nationalekonomin – 

där det hårda vetenskapsidealet är mycket 

starkt. 

– Som företagsekonom har jag kanske 

haft lättare att ta till mig hennes tankar. 

Det är en självklarhet för mig att t.ex. 

företagsledare berättar sagor hela tiden: 

om hur deras verksamhet ska överleva, om 

hur fantastiska deras produkter är, i reklam 

och strategiska planer. Från Bibeln till reinfeldt 

berättas episka sagor som går ut på 

att få folk att övervinna de mörka hinder 

som står i vägen för den ljusa framtiden. 

Vilka har Deirdre McCloskey lyckats 

övertala om sina tankar om språk och 

ekonomi? Hittills verkar hon ha lyckats 

bäst med humanister och samhällsvetare 

med intresse för språkets betydelse. 

– Men de behöver lära sig mer om ekonomi. 

Många tror att allt bara handlar 

om klasskamp. 

majorItEtEN EkoNomEr är fortfarande 

kallsinniga till hennes tankar, även om 

finanskrisen inneburit en viss omorientering. 

Deirdre McCloskey är beredd att 

hjälpa tvivlande nyliberaler – och bourgoisin 

som helhet – att hitta en ny värdighet. 

“Yes. No. Three dollars and fifty 

cents.” Det är en ekonoms hela ordförråd, 

raljerar hon. Vi behöver fler ord än 

så. Och mer etik. Vi behöver helt enkelt 

dra in humaniora i ekonomivetenskapen 

för att förstå vad vårt ämne handlar om. 

TExT & FOTO: BRiTTA COLLBERG 

Sara Lenninger, doktorand i 

semio tik och lärare i bildanalys 

på retorik utbildningen: 

– Deirdre McCloskey ser ekonomi som ”storytelling” 

– det vill säga att ekonomi är en 

del av berättelsen om den värld som vi tar för 

given. Berättelsen är en del av vår upplevelse 

av verkligheten. Det är det vi kallar retorik; 

vi ”bestämmer” och är med och konstruerar 

världen med våra ord, handlingar och bilder. 

Men om nu ekonomin är storytelling och om 

vi när vi köper mjölk, betalar skatt eller lyssnar 

på börsnyheterna, döljer en berättelse 

som vi själva är med om att skapa, så finns 

här kanske mer att bita i för humanisterna. 

retoriken borde kanske ta ansvar för berättelsen 

om ekonomin och vilken verklighet 

den konstruerar åt oss. För den ekonomiska 

berättelsen verkar vara mindre ett resultat av 

dialog – sweet talk – än av det som McCloskey 

kallar convince – övervinna. 

LUM nr 3 | 2009 33

Har du spännande forskningsresultat? 

Vi har 450 000 kronor att fördela för att stödja patentering. 

Lunds universitet har genom LU Innovation fått 

beviljat 450 000 kronor av Vinnova. Dessa pengar 

ingår i ett sexmånaders pilotprojekt och ska användas 

till nyhetsgranskningar av forskningsresultat vid 

Lunds universitet. 

En nyhetsgranskning är ett första steg i patent- 

processen. Vi låter en oberoende specialist under- 

söka om din upptäckt eller forskningsresultat skulle 

kunna gå att skydda med patent. Att upptäckten 

kan skyddas med patent ökar nämligen värdet 

avsevärt. Det gör det möjligt för dig som forskare 

att få betydande finansiering så att dina 

forskningsresultat kan nyttiggöras på bästa sätt, 

och bli t.ex. en ny produkt eller medicin som kan 

hjälpa människor i vårt samhälle. 

En nyhetsgranskning kostar 10 000-15 000 kronor, 

vilket betyder att vi kan genomföra 30-45 

nyhetsgranskningar med de här pengarna. 

LU Innovation 

Lunds universitets stöd för kommersialisering av forskning 

Satsningen är ett sexmånaders pilotprojekt som 

i efterhand kommer att utvärderas och ligga 

till grund för beslut om fortsatt finansiering. Vi 

vill därför uppmuntra alla forskare vid LU som 

har spännande forskningsresultat eller annan 

forskningsbaserad idé, som kan vara aktuell för 

patentering, att kontakta oss. 

Vi på LU Innovation finns alltid här för att hjälpa dig 

vidare med din upptäckt. Vi ger stöd och resurser 

inom affärsutveckling, patent och finansiering och 

har ett stort kontaktnät som kan ta dig och din 

innovation vidare. 

Kontakta oss 

RING: Innovationslinjen 046-222 11 11 

MAILA: info@luinnovation.lu.se 

LÄS MER: www.luinnovation.lu.se 

34 LUM nr 3 | 2009

När är patent den rätta vägen för att få ut nyttig forskning till 

samhället? Kunskaperna om patent, upphovsrätt och immateriella 

rättigheter är generellt dåliga inom akademin, menar affärsutvecklare 

Lars Olsson på LU innovation, som gärna ser en viss 

utbildning inom dessa områden för alla. 

Patent är ingen patentlösning 

kunskaperna om patent är generellt dåliga 

inom akademin. Patent är ingen universalmedicin 

för att hantera den tredje uppgiften. 

Framför allt bör vi inom innovationsvärlden 

förklara vad tanken är med patent och se när 

det är ett bra verktyg och när andra vägar passar bättre. 

Vi lever i ett kunskapssamhälle där universitetets 

verksamhet är relevant för samhället på ett helt annat 

sätt än tidigare. Universitetet är beroende av omvärlden 

och omvärlden är intresserad av vår kunskap. Vi 

ser en önskan eller till och med ett krav att nyttiggöra 

forskningens resultat. 

jag bLEV koNtaktad aV en teolog som undrade om 

hennes arbete inom kyrkohistoria borde patenteras. 

Det tyckte jag givetvis inte. Däremot anser jag att 

denna forskning ska nyttiggöras; publiceras, undervisas, 

läsas och ge perspektiv på dagens samhälle. 

Jag har hört någon annan som med goda intentioner, 

uttryckt att resultat av forskning aldrig bör patenteras. 

Detta är lika fel. Låt mig ta ett tydligt exempel 

från medicinens område. Om ett nytt läkemedel uppfinns 

är vägen lång och kostsam innan det kan användas 

för att bota sjukdomar. Dessa kostnader betalas 

normalt långt senare av den som använder medicinen. 

Ett patent gör att den som betalat utvecklingen kan få 

tillbaka sina kostnader utan att konkurrensutsättas. 

Utan patent vill troligen ingen betala utvecklingen för 

att sedan konkurrera med dem som inte har en miljardskuld 

att betala och därför kan sätta ett sätta lägre 

pris. Utan patent riskerar en uppfinning av ett nytt läkemedel 

att bara bli liggande! 

dEt fINNS aNdra SammaNHaNg där en så kallad 

Open source-strategi är att föredra. Det innebär att 

man ger alla tillgång till sina alster. Med dessa exempel 

vill jag visa att det behövs olika verktyg för olika situationer 

och att det är viktigt att vårda intellektuella 

tillgångar (s.k. immateriella rättigheter). 

Vi har råd att vara långsiktiga inom forskningen. 

Det ska räcka med att en frågeställning är intressant 

eller att ett sammanhang är okänt för att motivera 

forskning. Men det är och bör vara lättare att få medel 

för stora allmänmänskliga problem just på grund av 

nyttan och då blir återföringen till samhället också en 

viktig del. Den som hyser fördomen att patent generellt 

minskar nyttiggörandet har inte förstått komplexiteten 

i frågan. Det är att abdikera från det ansvar som 

samhället 

gett oss. 

En del 

av förklaringen 

till 

den accelererandevetenskapliga 

och tekniskautvecklingen 

i början av 

1900-talet 

”den som hyser fördomen 

att patent generellt minskar 

nyttiggörandet har inte 

förstått komplexiteten i 

frågan. det är att abdikera 

från det ansvar som 

samhället gett oss.” 

kan tillskrivas de patentlagar som infördes på 1880-talet. 

Patent är ett kontrakt mellan samhället och uppfinnaren. 

Tanken är att publicering av uppfinningar 

leder till nya uppfinningar och så har det också blivit. 

Samhället får rätten att publicera en detaljerad beskrivning 

av uppfinningen och i gengäld får ägaren av 

patentet tjugo års monopol på idén. Detta är alltså ett 

undantag till det generella förbudet mot monopol. Arbete 

bör belönas, även intellektuellt arbete. Det är därför 

lämpligt att forskaren som nyttiggör sin forskning 

belönas för detta, ekonomiskt och/eller på annat sätt. 

Jag tror att en viss utbildning om patent, upphovsrätt 

och immateriella rättigheter är nyttig för alla. Det 

kan hjälpa oss, Lunds universitet, att uppfylla vår strategiska 

plan – att bli ledande i Europa. 

SVEN OLSSON 

AFFÄrSUTVECKLArE, LU InnOVATIOn 

LUM nr 3 | 2009 35 

gästkrönikan

Boken 

Sjukskrivningar 

– var och varför 

På orter med gott om arbete var det få 

sjukskrivningar, på ställen med ont om 

jobb var många sjukskrivna. Det konstaterar 

etnologerna Jonas Frykman 

och Kjell Hansen i boken i ohälsans tid 

(Carlssons), som bygger på en studie 

av livsmönster, religion, fritidsintressen 

och sjukskrivningar i orter i Småland och 

Jämtland. 

Historiker 

om Europa 

Hur har historikerna berättat om Europas 

1900-tal, hur har politik och ideologi 

påverkat deras tolkningar, och vilka 

effekter har dessa fått? Om detta skriver 

bland andra lundaforskarna Svante 

nordin, Kristian Gerner, Klas-Göran 

Karlsson, Kim Salomon, Johan Östling 

och Oscar Österberg i antologin i historiens 

skruvstäd (Atlantis). 

the times 

they are a-changing 

Essäer om Bob Dylans sångtexter, 

1900-talets modernistiska konst, TV-serien 

Six Feet Under, behovet av att arrangera 

blommor och mycket annat 

finns med i samlingen Förgängligheter, 

utgiven av Humanistiska Experimentverkstaden 

HEX vid LU. De åtta essäerna 

är skrivna av lika många forskare 

inom humanistiska fakulteten. 

Utsatta barn 

– hur gick det? 

I början av 1980-talet placerades 26 små 

barn på ett barnhem i en svensk stad. 

Professorn vid Socialhögskolan Gunvor 

Andersson har vid sju tillfällen följt upp 

dessa barn, som nu är mellan 25 och 30 

år. Hur har deras liv utvecklat sig, och hur 

ser de själva på omhändertagandet? Det 

beskrivs i rapporten Utsatt barndom – 

olika vuxenliv (Allmänna barnhuset). 


trådlöst campusnätverk 

högt på It-rådets agenda 

It-frågor. Ett campustäckande 

trådlöst nätverk som alla kan logga 

in på! 

Det står högt på listan hos iT-rådet, 

vars första år är utvärderat, 

och som nu fått klartecken för fortsatt 

arbete under 2009. 

Det är Karl Ageberg som leder rådet och 

han kan se tillbaka på ett år med både 

med- och motgångar. Rådet har nu en 

klarare uppfattning om hur behovet av 

IT-insatser ser ut – och vilken typ av datorstöd 

som behövs hos vilka användare. 

– Datorstödet till forskningen är ganska 

välförsett, men när det gäller utbildningen 

är det värre, säger han och berättar 

att man därför vill utöka rådets 

sammansättning med fler representanter 

från utbildningssidan. 

Bristen på datorstöd inom utbildningen 

visar sig bland annat i så enkla 

saker som osynkroniserade scheman för 

de som går fakultetsövergripande utbildningar. 

Technology management är ett 

exempel där studenterna kan råka ut för 

studiemoment med obligatorisk närvaro 

på två kurser samtidigt. 

– Vidare vill vi kunna visa studenter 

och lärare vilka olika webbtjänster man 

kan ha användning för i sitt lärande, säger 

Karl Ageberg. 

för att käNNa på markNadEN har ITrådet 

vänt sig till leverantörer utanför 

universitetet med förhoppningen om att 

de skulle kunna ge en översikt över vad 

som finns och kan tänkas behövas i forsknings- 

och utbildningssammanhang. 

t 

– Tyvärr gav det inte så mycket som 

vi hade hoppats. De hade svårt att höja 

blicken från sina egna produkter och vara 

strategiska samtalspartners. 

I första hand handlar det nu om att i 

samarbete med fakulteterna komma fram 

till vilken typ av system som ska vara gemensamma 

för hela universitetet och vilken 

typ som ska användas i nära samarbete 

med forskare, lärare och studenter 

inom respektive områden. Exempel på 

områden som tjänar på att vara universitetsgemensamma 

är e-posten och mycket 

inom ekonomi- och personalhantering. 

– Vi har inte råd med fragmentarisk 

kompetens, lite här och där, utan måste 

samordna där det är möjligt, säger Karl 

Ageberg. 

tILL dEt campUStäckaNdE trådlösa nätverket 

som IT-rådet snart hoppas blir verklighet 

hör även tjänsten ”eduroam” som 

ger alla anställda och studenter till gång 

till internet när de vistas på andra universitet 

och högskolor som också är medlemmar. 

Idag har tjänsten många medlemmar 

såväl nationellt som internationellt. 

En annan stor fråga som sysselsätter 

IT-rådet är universitetets hemsidor. Här 

är man medveten om att det finns många 

unika behov – men viktigt är, betonar 

Karl Ageberg, att nå samordning när det 

gäller navigering och layout även om själva 

verktygen kan vara olika. 

I mitten av april ska en projektplan vara 

framtagen med konkreta förslag på system 

och åtgärder för en mer samordnad 

IT-organisation vid Lunds universitet. 

MARiA LiNDh 

It-frågor – vad är det egentligen? 

• Den tekniska infrastrukturen i form av nät och kablar i marken 

• Gemensamma stora system som e-post, backup, lagring 

• Ekonomi- och personalsystem som Orfi, Lupin och LMS 

• Support till utbildning, forskning och ledning som stöttar och 

underlättar för de verksamheterna 

36 LUM nr 3 | 2009

Kulturanatomen är navet i den nya Institutionen för kulturvetenskaper. foto: kennet ruona 

Tre institutioner har blivit en 

orgaNISatIoN. Under hösten 2008 

inrättade Lunds universitet en ny 

institution inom det humanistiska 

området som från och med i år finns 

under namnet institutionen för kulturvetenskaper. 

i mitten av mars 

var det invigningskalas på Kulturanatomen. 

Etnologiska institutionen med Folklivsarkivet, 

Institutionen för konst- och musikvetenskap 

och Institutionen för kulturvetenskaper 

har slagit sig samman och 

blivit en kraftfull humanistisk miljö. 

Här kan studenter och forskare kombinera 

flera olika ämnen och samarbeta 

över disciplingränserna. Genom sin 

forskning och sitt breda utbildningsutbud 

vill institutionen medverka till 

en dynamisk teori- och ämnesutveckling 

inom det kulturvetenskapliga fältet. 

Studenterna får också mer praktiskt 

tillämpbara färdigheter genom utbildningen. 

En viktig del i institutionens arbete 

är att lyfta fram humanistiska perspektiv 

och studiet av kultur och alla dess skiftande 

yttringar och tolkningar. 

dela med dig av pedagogiska tips! 

pEdagogIk. Den pedagogiska utvecklingskonferensen 

vid LU är ett forum för 

diskussion om lärande, undervisning och 

lärarskap. Här ges möjlighet till utbyte av 

pedagogiska erfarenheter på alla utbildningsnivåer, 

och att över områdes- och institutionsgränser 

få dela erfarenheter och 

inspirera varandra. 

Konferensen är till för alla medarbetare 

vid LU med ansvar för och intresse i undervisning 

och pedagogisk utveckling; lärare, 

forskarhandledare, utbildningsansvariga, 

bibliotekarier, studievägledare, utbildningsledare, 

studierektorer, prefekter och 

dekaner m.fl. 

Fakulteterna tillsammans med Centre 

for Educational Development (CED) arrangerar 

konferensen. Samhällsvetenskapliga 

fakulteten står i år som värd. 

Bidrag till konferensen, i form av presentationer, 

rundabordssamtal, workshops 

eller posters, tas emot av programgruppen 

fram till 16 april (www.lu.se/utvecklingskonferens-09). 

Studentersättning 

i realiteten kvar 

på 1998 års nivå 

UtbILdNINg. Trots att det har 

skett ekonomiska förstärkningar 

av grundutbildningen 

under de senaste tio åren ligger 

genomsnittsintäkten per 

student fortfarande kvar på 

samma nivå som 1998. 

Det visar en ny rapport från 

högskoleverket. 

Under perioden 1997–2007 har universitetens 

och högskolornas totala 

intäkter (omräknade till 2007 års 

pris) ökat med 18 procent. Intäkterna 

ökade stadigt till och med år 

2003, men därefter har de minskat. 

År 2007 var intäkterna drygt 47 miljarder, 

varav knappt hälften avsåg 

grundläggande högskoleutbildning. 

När dEt gäLLEr forSkNINg och 

forskarutbildning är den ekonomiska 

situationen starkare än tidigare. 

Universiteten och högskolorna har 

mer pengar att forska för, men merparten 

är uppbundna till särskilda 

projekt. 

Men för grundutbildningen är situationen 

annorlunda. Genomsnittsintäkten 

per student ligger kvar på 

samma nivå som för tio år sedan. 

Detta trots flera höjningar av ersättningsbeloppen 

och trots att studentvolymen 

har förändrats. Satsningarna 

har inte har varit tillräckliga – de 

har ätits upp av kostnadsutvecklingen. 

– när regeringen nu har satsat 

på forskningen är det hög tid att 

det görs rejäla satsningar även på 

grundutbildningen. Det är något 

som vi länge har påpekat och det är 

en av de viktigaste framtidsfrågorna 

för Sveriges lärosäten, kommenterar 

prorektor Eva Åkesson. 

rapporten ”Högskolans ekonomi 

1997–2007 – vad har hänt?” 

(rapport 2009:3 r) hittas på HSVs 

webbplats www.hsv.se 

LUM nr 3 | 2009 37

klartecken 

för kritiserad 

Linnémiljö 

forSkNINg. En av LUs Linnémiljöer 

från 2006, ”Organizing Molecular 

Matters”, OMM, fick vid en internationell 

utvärdering förra året kritik för 

vissa brister i organisation, samarbete 

och ledarskap (se LUM nr 8/2008). 

OMM, som koordineras av Håkan 

Wennerström, professor i fysikalisk 

kemi, har sedan dess gjort vissa förändringar 

och får nu klartecken för 

sitt fortsatta arbete. 

– Den internationella panelens 

ordförande har följt upp de åtgärder 

som genomförts och är helt nöjd 

med resultatet. Det handlade bl.a. 

om hur ledningen av centrat skulle 

organiseras och hur man tänkte arbeta 

med rekrytering och föryngring 

under den aktuella tioårsperioden, 

berättar Maria Starborg vid Vetenskapsrådet. 

OMM får nu, liksom de övriga Linnémiljöerna 

från 2006, förlängt kontrakt 

till juni 2012. För OMMs del 

handlar det om 7,5 miljoner kronor 

per år. 

Satsning på 

översättning 

INtErNatIoNaLISErINg. Allt mer 

material behöver översättas i takt 

med att internationaliseringen ökar 

vid LU. 

Därför har rektor beslutat att avsätta 

830.000 kronor till översättningstjänster 

för 2009. I första hand 

ska stödfunktionen finnas för universitetsgemensamma 

ändamål, men 

ska också kunna förmedla översättningstjänster 

till områdena mot ersättning. 

Kommunikationschef Caroline runéus 

kommer att se över hur verksamheten 

ska bedrivas under innevarande 

år, men också ge förslag på 

översättningsverksamhet och budget 

för 2010. 

Nobelpristagare och 

Ideonpionjär bland 

nya hedersdoktorerna 

HEdradE. Nu har Medicinska fakulteten, 

LTh, Ekonomihögskolan och 

Samhällsvetenskapliga fakulteten 

utsett 2009 års hedersdoktorer. De 

installeras tillsammans med övriga 

doktorer vid doktorspromotionen i 

Domkyrkan den 29 maj. 

■ MEDiCiNSKA FAKULTETEN 

Françoise Barré-Sinoussi och David 

Scadden blir hedersdoktorer vid Medicinska 

fakulteten. 

Françoise Barré-Sinoussi, professor 

och chef för Unité de Régulation des Infections 

Rétrovirales vid Institut Pasteur 

i Paris, har sedan hon doktorerade 1970 

koncentrerat sin forskning kring en specifik 

grupp av virus, så kallade retrovirus. 

Françoise Barré-Sinoussi fick, tillsammans 

med kollegan Luc Montagnier, 

2008 Nobelpriset i fysiologi och medicin 

för upptäckten av humant immunbristvirus, 

HIV, som orsakar immunbristsjukdomen 

AIDS. 

David Scadden är professor vid Harvard 

University och Massachusetts General 

Hospital. Han är en av världens 

främsta specialister inom klinisk hematologi 

och onkologi och världsledande 

inom stamcellsforskning rörande blod- 

och tumörsjukdomar. Professor Scaddens 

forskning inom stamcellsbiologi 

har haft en avgörande betydelse för förståelsen 

av stamcellers regleringsmekanismer. 

Han har också varit vägledande 

för hur denna forskning kan användas i 

det kliniska arbetet med patienter. 

■ LTh 

Sven-Thore Holm, Kennet J Schafer och 

Peter Guttorp är Lunds Tekniska Högskolas 

nya hedersdoktorer. 

Sven-Thore Holm är fil mag i kemi 

och biologi och var anställd vid länsstyrelsens 

naturvårdsenhet innan han 1982 

blev chef för SUNs (Samverkan Universitet 

Näringsliv) kansli i Lund. Han har 

varit chef för Ideon (1985–94) och därefter 

vd för Teknikbrostiftelsen, sedermera 

Innovationsbron Syd AB. 

Professor Kenneth J Schafer från 

Louisiana State University, Baton Rouge, 

USA är teoretiker inom forskningsfältet 

atomer i starka laserfält och han nominerades 

av professor Anne L´Huiller. 

Sedan ett utbytesår i Lund 2001 har han 

stött forskningen i atomfysik här. 15 gemensamma 

artiklar, flera forskarutbyten 

och årliga resor till Lund har blivit 

resultatet. 

Professor Peter Guttorp, University 

of Washington, Seattle, har också ett 

långvarigt samarbete med LTH, närmare 

bestämt med de matematiska statistikerna. 

Han är nominerad av professor 

Georg Lindgren. Peter Guttorp är faktiskt 

född i Lund 1949 och har studerat 

både matematisk statistik och musikvetenskap 

här. Dessutom har han journalistutbildning. 

2004–2005 var Peter Guttorp 

Svenska Civilingenjörsförbundets 

gästprofessor i miljövetenskap vid LTH 

och Linköping. 

■ EKONOMihöGSKOLAN 

Jan Söderberg, Barry R. Chiswick, och 

Robert Scapens har utnämnts till nya hedersdoktorer 

vid Ekonomihögskolan, 

Industrimannen Jan Söderberg, vd för 

Söderbergföretagen AB, har med en bred 

industriell bakgrund i bagaget som entreprenör 

byggt upp en industrigrupp inom 

plast, stål och märkutrustning. Jan Söderberg 

tog en examen från Handelshögskolan 

i Stockholm 1980 med inriktning 

på internationellt företagande och strategi. 

Han har haft en rad olika befattningar 

inom industri och handel, exempelvis 

som affärsutvecklare, vd och Sverigechef. 

I början av 1990-talet var Jan Söderberg 

38 LUM nr 3 | 2009

vd och koncernchef för Bröderna Edstrand 

AB, numera noterade BE-Group. 

År 1995 startade Jan Söderberg Söderbergföretagen 

AB i Malmö. Han har 

successivt och långsiktigt byggt upp den 

välskötta industrigruppen, som i dag är 

Sverigeledande inom sitt område. 

Integrationsforskaren Barry R. Chiswick 

är professor i nationalekonomi vid 

University of Illinois i Chicago där han 

också leder UIC Center for Economic 

Education. Chiswick tog sin doktorsexamen 

vid Columbia University 1967. 

Han har sedan slutet av 1970-talet varit 

en av världens mest framstående forskare 

vad gäller invandrares ekonomiska integration. 

Utöver att studera integration 

ur ett individperspektiv, har han också 

studerat invandringens effekter på destinationslandets 

ekonomi och inte minst 

effekterna av den illegala invandringen. 

Barry Chiswick har både genom sin 

forskargärning och genom sina besök vid 

Ekonomi högskolan genom åren, spelat 

en viktig roll som inspirationskälla för 

den ekonomiska invandringsforskningen 

i Lund. 

Redovisningsforskaren Robert Scapens 

är professor vid University of Manchester. 

Han har en stor och framgångsrik 

vetenskaplig produktion inom 

redovisningsområdet, särskilt inom ekonomisk 

styrning och forskningsmetodologi. 

Hans publikationer inom ekonomisk 

styrning spänner över en rad olika 

teman som implementering av institutionell 

teori, utvecklingen av professionen 

vid ekonomisk styrning, så kallad 

”controller”, förändring av organisationer 

och styrning samt internprissättning. 

Robert Scapens startade tidskriften 

Management Accounting Research 

1990 tillsammans med Michael Bromwich 

och har varit tidskriftens chefsredaktör 

sedan dess. 

■ SAMhÄLLSVETENSKAPLiGA 

FAKULTETEN 

Philip G. Zimbardo, Ph.D., professor 

emeritus, Stanford University, är en av 

världens mest berömda och beundrade 

socialpsykologer. Han är författare till 

mer än 300 publikationer, inklusive klassiska 

verk om lydnad och blyghet. Han är 

också känd för ”fängelseexperiment”. 

Verktyg för e-rekrytering testas 

pErSoNaLrEkrytErINg. En ”pilot” 

för elektronisk personalrekrytering 

håller på att levereras 

och beräknas vara på plats inom 

en månad. Applikationen har tagits 

fram i samarbete med företaget 

Formpipe, som tidigare 

levererat universitetets dokumenthanteringssystem, 

DFS. 

Jeffrey Armstrong och Linda Larsson 

som utgör projektledningen gör nu 

tester och anpassningar inför det första 

större testet som bl.a. ska ske på 

några institutioner vid LTH, naturvetenskapliga 

och medicinska fakulteterna. 

Planen är att testa det nya verktyget 

på fingerade fall till slutet av augusti 

var efter man går över till ”skarp” 

användning vid dessa fakulteter. Det 

rör sig i testskedet om de fakultetsdelade 

institutionerna Matematikcentrum 

och Kemi samt Designvetenskaper 

och Ekologi. 

Vid nästa årsskifte kan det vara 

dags att införa systemet över hela LU, 

hoppas Jeff Armstrong, som har arbetat 

med projektet i några år. Det har 

väckt stort intresse vid flera andra lärosäten, 

bl.a. Karolinska Institutet. 

Det nya programmet ger stöd åt 

hela anställningshanteringen från ledigkungörelse 

av tjänster, över annonsering, 

dokumentering av de sökande, 

urval och beslut. Det samordnar dessutom 

ärendehanteringen med DFSsystemet 

för diarieföring och bl.a. delgivande 

till alla som är involverade i 

beslutet. 

ESS I LUND – UTSTÄLLNINGEN OM 

FRAMTIDENS FORSKNING NÄRA DIG 

Lund är en av kandidaterna för ESS, en världsledande anläggning 

för materialforskning. För forskning och företag skulle ESS skapa 

nya möjligheter att utveckla mer miljövänliga lösningar och helt ny 

teknik. Och vad skulle ESS betyda för Lund, ekonomin och miljön? 

Besök vår utställning och se själv! 

STORA ALGATAN 4 (INTILL KULTUREN) 

TISDAG 12–16, ONSDAG 15–19, TORSDAG 12–16 

www.esss.se 

UTSTÄLLNING 

10/2 –10/6 09 

LUM nr 3 | 2009 39

pÅ gÅng 

23 marS Seminariet för tidigmoderna 

studier: Känslornas historia. Känslornas historia 

är ett starkt expanderande forskningsfält. 

Vid seminariet diskuteras möjliga perspektiv 

och inriktningar, och hur forskningen om känslor 

kan radikalt förändra vår syn på den tidigmoderna 

perioden. Kl 15.15 i sal 201, Kulturanatomen, 

Biskopsgatan 7, Lund. Info: David 

Dunér 046-2220961, David.Duner@kultur.lu.se 

23 marS Anställningsintervjun. Anmäl 

dig till Arbetslivscenter, Gamla kirurgen, Sandgatan 

3, Lund. 

24 marS Föreläsning. ”Undervisning af 

forebyggerne. har det effekt hos de gamle 

mennesker i kommunerne?”. Föreläsare 

är professor Kirsten Avlund, Institut for Folkesundhedsvidenskab, 

Avdeling for Social 

Medicin, Köpenhamns Universitet. Kl 10.30 i 

sal H01, plan ett i Vårdvetenskapens hus, Baravägen 

3, Lund. Se även www.med.lu.se/case 

24 marS Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning 

och har vi någon nytta av den? Termin II. 

Professor Anders Sigrell föreläser över ämnet: 

Retorik och bildning. Kl 19.30 på Palaestra, 

Lund. 

24 marS Moment 3, Venture Cup Syd. 

har du en ny affärsidé? – Venture Cup ut- 

vecklar dig och dina idéer! Venture Cup genomför 

varje år en affärsplantävling som ger 

dina idéer möjlighet att utvecklas till framtidens 

företag. Läs mer på www.venturecup. 

se/syd. Kl 12.00 på Ideon Innovation, Lund. 

25 marS Uppföljningsdag – Rehabilitering 

inom handkirurgi. Uppföljningsdag 

för samtliga terapeuter (ca 80 personer) har 

gått kursen ”rehabilitering inom Handkirurgi” 

2000/2001, 2004/2005 eller 2007/2008. 

Kl 09.30 i aulan CrC (Clinical research Center) 

UMAS, Malmö. Info: www.education.lu.se/ 

o.o.i.s?id=8131&kursid=238 

25 marS iNKA – Arbetsmarknadsdag 

för industriell ekonomi och TM (Technology 

Management). För fjärde året i rad 

anordnar I-sektionen InKA, en arbetsmarknadsdag 

riktad till studerande på Iprogrammet 

vid LTH samt studenter med 

Industriell Ekonomi avslutning och TM. Kl 

10.00–16.00 i M-husets foajé, LTH, Ole römers 

väg 1, Lund. 

25 marS Birmingham U21 seminarieserien. 

Prof. ray Laurence talar om ”The landscapes 

of the roman road” genom videokonferens. 

Kl 16.45 på Arkeologen, Sandgatan 1, 

Lund. Se även http://ark.lu.se 

25 marS Onsdagsafton på Skissernas 

Museum. Portugisisk afton. Kl 19.00 Skissernas 

Museum, Finngatan 2, Lund. Se även 

www.skissernasmuseum.se 

2–5 apriL 

galilei firas med 100 timmar astronomi 

De första dagarna i april ordnar astronomerna 

vid Lunds universitet ett evenemang 

som heter 100 timmar astronomi. 

Målet är att så många människor som möjligt 

bland allmänheten ska få chans att titta 

genom ett teleskop. Projektet kommer 

att gå av stapeln den 2–5 april, delvis på 

Stortorget i Lund, men främst på Lunds 

observatorium. 

Bland annat kan åskådarna dagtid få 

se på solen genom ett teleskop med solfilter 

och vid klart väder på kvällarna titta på 

månens kratrar och Saturnus ringar. Kratersimulering 

och eget teleskopbyggande 

är andra händelser som är under planering. 

Ett fullständigt program finns på 

astronomiinstitutionens webbplats. Arrangörerna 

meddelar att det kommer att 

erbjudas aktiviteter oavsett vädret. 

Anledningen till evenemanget är att 

man i såväl Sverige som övriga världen firar 

det internationella astronomiåret 2009. I 

år är det nämligen exakt 400 år sedan den 

italienske naturforskaren Galileo Galilei 

för första gången riktade sitt teleskop mot 

himlen. Den där dagen 1609 då Galilei premiärtittade 

i ett teleskop blev starten på en 

äventyrlig odyssé såväl bland himlakroppar 

som bland kyrkans män. 

Utöver projektet 100 timmar astronomi 

är astronomerna vid Lunds universitet inblandade 

i ett flertal andra satsningar som 

görs med anledning av det internationella 

astronomiåret. Bland annat har vårens Teknik- 

och naturvetarcirkel hos Folkuniversitetet 

astronomi som tema. Och en konsert 

med astronomiprägel har redan arrangerats 

i Allhelgonakyrkan i Lund. Efter sommaren 

blir det även en utställning om astronomi 

på UB. 

26 marS LTh öppet Forum. Planerar du 

att göra examensarbete? Per runesson och 

Martin Höst, Institutionen för datavetenskap 

och författare till boken ”Att genomföra examensarbete”, 

ger goda råd om hur man går 

tillväga. Att skriva examensarbete utomlands, 

Christina Grossmann verksamhetsansvarig, Internationella 

kontoret LTH. Kl 12.15, LTH studiecentrum, 

sal Pepparholm. 

26 marS Ecology seminar. ”Radar entomology”, 

by Jason Chapman, rothamstead. 

Kl 14.00 Blue Hall, Ecology Building, Sölvegatan 

37, Lund. 

26 marS öppet hus på Campus helsingborg. 

Vill du vet mer om hur det är att studera? 

Välkommen till Öppet hus på Campus 

Helsingborg den 26 mars mellan 16–18. Prata 

med studenter och lärare, ta del av experiment 

och föreläsningar, fika och ställ frågor 

och mycket mer. Hela programmet finns på 

www.ch.lu.se 

27 marS Professorsinstallation. Kl 16.00 

aulan i universitetshuset, Paradisgatan 2, Lund. 

29 marS Kammarmusikkonsert med musiker 

ur Akademiska kapellet. Kommarmusikkonsert 

med musiker ur Akademiska kapellet. 

Ett samarrangemang mellan Odeum 

– Akademiska kapellet vid Lunds universitet – 

och Skissernas museum. Kl 15.00 Skissernas 

museum, Finngatan 2, Lund. 

31 marS Att skriva bra CV och ansökningsbrev. 

Anmäl dig till Arbetslivscenters seminarium. 

Du får konkreta exempel på säljande 

CV och ansökningsbrev, liksom metoder du 

kan använda för att få fram just dina styrkor. Kl 

15.15 Arbetslivscenter, Gamla kirurgen, Sandgatan 

3, Lund. 

31 marS Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning 

och har vi någon nytta av den? Termin 2. 

Docent roddy nilsson föreläser över ämnet. 

Om Foucault och bildningens villkor. Kl 19.30 i 

Palaestra, Lund. 

1 aprIL Teknikfokus – Arbetsmarknadsdag 

LTh för datateknik, infoCom och 

elektrotenik. Teknikfokus ger företagen en 

möjlighet att träffa duktiga och intresserade 

studenter för framtida rekrytering och ger 

även möjlighet att marknadsföra företaget. Kl 

9.00–15.00 i E/D-husets foajé, LTH, Ole römers 

väg 1, Lund. 

1 aprIL VentureLab starta eget-kurs: Lär 

dig att möta kunder och sälja. Kl 13.15- 

16.00 på Ekonomihögskolan, EC3, sal 211, 

Lund. Se även www.venturelab.lu.se 

40 LUM nr 3 | 2009

1 aprIL Forskning pågår: Pia Laskar. 

homo-, bisexuella och transpersoners 

rättigheter som mänskliga rättigheter? 

What´s the problem? Kl 15.00 i sal 3, Centrum 

för Genusvetenskap, Magle stora kyrkogata 

12 a, Lund. 

2 aprIL Få jobbet du vill ha – i huvudet 

på en rekryterare. Seminarium för doktorander 

och disputerade naturvetenskaplig och 

medicinsk fakultet om framtida jobbmöjligheter 

på en föränderlig marknad. Kl 13.00 Belfragesalen, 

BMC, D15, Lund. 

4 aprIL SMASK – lokalfinal lördagen den 

4 april kl 19.00 på Slagthuset. Sveriges MusikAkademikers 

Sång Kåntest – SMASK – schlagerfestival 

på riktigt. Studenter vid Musikhögskolan 

i Malmö arrangerar lokalfinal på 

Slagthuset. För mer information, se www. 

smask.org/malmo/new/index.html 

7 aprIL Arkeologi för alla. Mats roslund: 

”Bland Vepser och Trappers” – pälsjägare i 

det förflutna. Kl 15.30 i Archarologicum, Sandgatan 

1, Stora Salen, Lund. Info: www.ark.lu.se 

7 aprIL Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning 

och har vi någon nytta av den? Termin II. 

Professor Eva-Helen Ulvros föreläser om ämnet: 

Manlig bildning, kvinnlig bildning. Ett historiskt 

perspektiv. Kl 19.30 i Palaestra, Lund. 

14 aprIL Anställningsintervjun. Anmäl 

dig till Arbetslivscenters seminarium som ger 

konkreta tips inför och under intervjun.Tag 

gärna med en för dig intressant platsannons! 

nyttig övning ingår där du får intervjua eller bli 

intervjuad. Kl 15.15 på Arbetslivscenter, Gamla 

kirurgen, Sandgatan 3, Lund. 


och har vi någon nytta av den? Docent 

Bengt Lärkner föreläser över ämnet: Bild och 

bildning. Kl 19.30 på Palaestra, Lund. 

15 aprIL Forskning pågår: Ulla Manns. rörelsens 

rum: Det lesbiska i nordisk kvinnoforskning 

1975–1990. Kl 15.00 sal 3, 

Centrum för Genusvetenskap, Magle stora 

kyrkogata 12 a, Lund. 

15 aprIL Architecture and Music in Renaissance 

Venice. Professor Deborah Howard 

från Cambridge University föreläser. D. 

Howard är en betydelsefull arkitekturhistoriker, 

som skrivit om konst och kultur i Venedig. 

Kl 19.00 på Skissernas museum, Finngatan 

2, Lund. 

16 aprIL Ecology Seminar. ”Life history 

strategies”, by Pat Monaghan, Glasgow Uni- 

versity. Kl 14.00 Blue Hall, Ecology Building, 

Sölvegatan 37, Lund. 

21 aprIL Att skriva bra CV och ansökningsbrev. 

Anmäl dig till Arbetslivscenters seminarium. 

Du får konkreta exempel på säljande 

CV och ansökningsbrev, liksom metoder du 

kan använda för att få fram just dina styrkor. Kl 

13.15 Arbetslivscenter, Gamla kirurgen, Sandgatan 

3, Lund. 

21 aprIL Seminariet för tidigmoderna 

studier: Forskningsfronten. Vilka är de allra 

senaste riktningarna inom den tidigmoderna 

forskningen? några nya doktorandprojekt presenteras 

med diskussion kring frågeställningar, 

forskningsöversikt, teori, metod, källor med 

mera. Kl 15.15 sal 202, Kulturanatomen, Biskopsgatan 

7, Lund. 


och har vi någon nytta av den? Professor 

Lennart Lundquist föreläser över ämnet: Att 

hantera humanvetenskapens tudelning. 

Kl 19.30 i Palaestra, Lund. 

22 aprIL Afton med 1900-talets mode. 

Skissernas museum, Finngatan 2, Lund. Se 

även www.skissernasmuseum.se 

23 aprIL Ecology Seminar. ”Behavioral 

syndromes: an evolutionary and ecological 

overview” by Andy Sih, University of California, 

Davis. Kl 14.00, Blue Hall, Ecology Building, 


23 aprIL Biology Seminars at COB. Kl 

15.15 Biology Lecture Hall, Biology Building, 


24–25 aprIL humanist- och teologdagar 

2009. HT:s forskare presenterar sin forskning 

på temas ”Rädsla och tröst”. Dagarna avslutas 

med rausingföreläsningen. Fritt inträde. Kl 

9.00 Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 

12, Lund. 

26 aprIL Odeum på Skissernas museum: 

Nyskriven svensk musik! Kl 19.00 Malmö 

Musikhögskolas studenter framför nyskriven 

musik av kompositionsklassen, under ledning 

av dirigent Patrik Andersson. Kl 19.00 Skissernas 

museum, Finngatan 2, Lund. Se även 

www.skissernasmuseum.se 


och har vi någon nytta av den? Professor 

Bengt Kristensson Uggla föreläser över ämnet: 

Slaget om verkligheten – i kunskapssamhället. 

Kl 19.30 på Palaestra, Lund. 

29 aprIL Forskning pågår: Christina Jöns- 

son. Presentation av avhandlingen ”Maktfyllda 

möten i medicinska rum: Debatt, kunskap 

och praktik i svensk förlossningsvård 1960– 

1985”. Kl 15.00 sal 3, Centrum för Genusvetenskap, 

Magle stora kyrkogata, 12 a, Lund. 

dispUtationer 

20 Mars 

hanna Lindgren i neurobiologi: ”Presynaptic 

mechanisms in L-Dopa-induced dyskinesia.”. 

Kl 9:15, Segerfalksalen, Wallenberg 

neuro centrum, Lund. 

Anne Månsson i klinisk medicin med 

inriktning öron-, näs- och halssjukdomar: 

”role of Toll-like receptors in airway inflammation”. 

Kl 13:00, Aulan, Hälsa och Samhälle, ingång 

49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. 

Andreas Bollmann i kardiologi: ”Electrical 

remodeling in Atrial Fibrillation: Assessment 

using Surface Electrocardiograms, Prognostic 

Implications and Potential reversal”. Kl 

13:30, Segerfalksalen, Wallenberg neurocentrum, 

Sölvegatan 19, Lund 

Anna Timgren i livsmedelsteknik: ”numerical 

and experimental studies on the effects 

of flow on drop formation in cross-flow 

membrane emulsification”. Kl 13.00 i sal B, Kemicentrum, 

Getingevägen 60, LTH, Lund. 

Andreas Walther i fysik: ”Coherent processes 

in rare-earth-ion-doped solids”. Kl 

10.15 i sal B, Fysiska institutionen, Lund. 

Roger Persson i kemi: ”Coordination of 

phosphine-thioether ligands to low-valent metal 

centers”. Kl 10.30 på Kemicentrum, hörsal 

F, Sölvegatan 39, Lund. 

27 Mars 

Martin Almquist i kirurgi: ”Calcium metabolism 

and breast cancer risk”. Kl 13:00, Lilla 

Aulan, Medicinskt Forskningscentrum (MFC), 

ingång 59, UMAS, Malmö. 

Carlos Augusto de la Espriella Cristancho 

i byggande och arkitektur: ”Pro-poor 

Planning – A Tool for Strategic Territorial 

Planning and a Conceptual Framework Drawn 

from Studies in Colombia and Costa rica”. Kl 

10.15 i sal B, A-huset, Sölvegatan 24, Lund. 

Kristian Tammo i konstruktionsteknik: 

”A new approach to crack control for 

reinforced concrete – An investigation of crack 

widths close to the reinforcement and the correlation 

to service life”. Kl 13.15 i sal C, V-huset, 

John Ericssons väg 1, Lund. 

Malin Sjöstrand i straffrätt: ”Smugglingsbrott 

som ekonomisk och organiserad 

brottslighet: rättspolitik – rättsregler – rätts -tillämpning”. 

Kl 13.15 i Pufendorfsalen, Juridiska 

institutionen, Lilla Gråbrödersgatan 3 C, Lund. 

LUM nr 3 | 2009 41

Charlotta Sunnqvist i klinisk medicin 

med inriktning experimentell psykiatri: 

”Life events, stress and coping. Suicidal patients 

in a time-perspective”. Kl 9.00, Psykiatrihuset, 

föreläsningssal 01, Kioskgatan 21, Lund. 

Eva Månsson Lexell i arbetsterapi: ”Engagement 

in occupations in persons with multiple 

sclerosis”. Kl 9.00 sal B, 335, Health Science 

Centre, Baravägen 3, Lund. 

Linda Källquist i laboratoriemedicin 

med inriktning experimentell hematologi: 

”novel findings on cellular trafficking and 

targeting for granule storage of neutrophil 

elastase, a multifunctional effector molecule 

of innate immunity”. Kl 13.00 Segerfalksalen, 

Wallenberg neurocentrum, BMC, Sölvegatan 

17, Lund. 

9 apriL 

Daniel Asgeirsson i klinisk medicin med 

inriktning njurmedicin. ”Permeability of the 

glomerular filtration barrier in relation to the 

size, shape, charge and deformability of the 

permeating molecules.” Kl 09:00, Optimahusets 

Föreläsningssal, Barngatan 2, USiL, Lund. 

Följande disputationer har ägt rum: 

Oskar Nilsson i reglerteknik: ”On modeling 

and nonlinear model reduction in automotive 

systems”. 

Caroline haglund Stignor i värmeöverföring: 

”Laminar-flow liquid-to-air heat exchangers 

– energy-efficient display cabinet 

applications”. 

Simon Bengtsson i bioteknik: ”Production 

of polyhydroxyalkanoates in biological treatment 

of industrial wastewaters”. 

Andréas Alayon Glazunov i radiosystem: 

”On the antenna-channel interactions: A 

spherical vector wave expansion approach”. 

Shurjeel Wyne i radiosystem: ”Characterization 

of single- and multi-antenna wireless 

channels”. 

Thorgerdur Siguardardottir i anestesiologi 

och intensivvård: ”Actions of antimicrobial 

peptides and bacterial components in 

inflammation”. 

Paulina Nowicka i pediatrik: ”Childhood 

in an clinical setting”. 

Oskar Krantz i samhällsmedicin: ”Social 

construction of technical aids – personal meaning 

and interactional effects of disability and 

assistive devices in everyday life”. 

tjänster 

Utbildningsadministratör, vikariat tio månader 

vid Utbildningsservice, LThs kansli. 

Upptäck Backagården! 

Ett modernt Konferenscenter 

i en fantastisk skogsmiljö! 

Även Fester, Evenemang och Vandrarhem 

Ring oss idag! 0413-746 00 

Backagården Kurs & Konferens Center AB - Telefon: 0413-74600 - Telefax: 0413-74695 

Stenskogen 735 - 24391 HÖÖR - Hemsida: www.backagarden.se - Epost: info@backagarden.se 

Ans: 18 mars. ref nr: PA 2009/790. Info: 046- 

2223419. 

Doktorand i aerosolfysik. ref nr: PA 

2009/789. Ans: 20 mars. Info: 046-2227989. 

Revisionschef, heltid tills vidare, med 

placering vid internrevisionen. ref nr: PA 

2009/720. Ans: 22 mars. Info: 046-2227105. 

Utbildningsbidrag i kemi, inriktning 

mot organisk kemi med placering vid Kemiska 

institutionen, Avdelningen för organisk 

kemi. ref nr: n 2009/148. Ans 23 

mars. Info: 046- 2228217. 

Universitetsadjunkt i kemi med matematik 

vid LTh helsingborg. ref nr: PA 

2009/353. Ans: 24 mars. Info: 042-356708. 

Doktorand i kemiteknik. ref nr PA 

2009/865, ans 26 mars. Info 046-2228297. 

Personaladministratör. ref nr 866, ans 

27 mars. Info 046-2223030. 

Utbildningsbidrag i kemi, inriktning 

mot biokemi. ref nr n2009/47, ans 27 mars. 

Info 046-2223692. 

Utbildningsbidrag i biologi, inriktning 

mot mikrobiologi med placering vid institutionen 

för cell- och organismbiologi. ref 

nr: 147. Ans: 30 mars. Info: 046-2223456. 

Utbildningsbidrag i ekologi, särskild 

inriktning växtekologi och systematik. 

ref nr n2009/119, ans 8 april. Info 046- 

2224158. 

Hans-Uno Bengtsson 

stipendiet 

Folkuniversitetet delar ut stipendium till minne 

av Hans-Uno Bengtsson. Stipendiet riktar sig 

till dig som arbetar vid Lunds universitet och 

som gjort goda insatser för att skapa möten 

mellan universitetet och gymnasie- samt högstadieungdomar. 

Stipendiesumma: 20 000 kronor 

Sista ansökningsdag: 31 mars 2009 

För information och ansökan gå in på 

www.folkuniversitetet.se/hubstipendiet 

Kandidater kan också nomineras av dekanerna 

vid Lunds universitet. 

Vid frågor 

ring 046-19 77 00 eller maila till 

hub-stipendiet@folkuniversitetet.se 

Hans-Uno Bengtsson disputerade i teoretisk fysik 

1983 och blev inom detta ämne riksbekant som 

sommarpratare, föreläsare, pedagog och författare. 

Han dog eer en tids sjukdom våren 2007 

vid 54-års ålder. 

42 LUM nr 3 | 2009

hänt! 

LIttEratUrprIS. Ulla-Britta Lagerroth, 

professor em. i litteraturvetenskap, har av Kungliga 

Vitterhetsakademien tilldelats det rettigska 

priset på 100.000 kronor för ”inträngande analys 

och stor metodisk spännvidd karakteriserade 

studier av svensk litteratur och teaterkonst i 

samspel med andra konstarter från romantiken 

till den sena 1900-talsmodernismen”. 

SödErbErgSka. Professorerna 

Gunilla Jönson, 

Lunds Tekniska Högskola, 

och Mats Abrahamsson, 

Linköpings universitet, 

tilldelas i år Söderbergska 

handelspriset på sammanlagt 

500.000 kronor. De får 

priset för sin forskning och 

Gunilla Jönson. 

kunskapsspridning om logistik 

och förpackningar. Det Söderbergska 

handelspriset utdelas årligen i samråd med 

branschorganisationen Svensk Handel. Det är 

störst i sitt slag och delas ut för 21:a gången. 

Jesper Svartvik, religionsteologi 

Christian Dahlman, allmän rättslära 

håkan Axelsson, 

molekylär tumörbiologi 

Angela Cenci Nilsson, 

experimentell medicinsk forskning 

Leif E Dahlberg, ortopedi 

Lars B Dahlin, handkirugi 

Bo hedblad, kardiovaskulär 

epidemiologi 

Merab Kokaia, neurofysiologi 

Zaal Kokaia, 

experimentell medicinsk forskning 

Christer Larsson, tumörcellsbiologi 

Arne Lindgren, neurologi 

Martin Lindström, socialmedicin 

Peter M Nilsson, 

klinisk kardiovaskulär forskning 

Thomas Laurell. 

akZo NobEL-prIS. Professorerna Carl Borrebaeck 

och Thomas Laurell vid LTH belönas 

med Akzo nobels Science Award på totalt 

500.000 kronor. De två forskarna tilldelas priset 

för ”banbrytande och gränsöverskridande 

forskning som omsatts till praktisk nytta 

inom det medicinska området och andra discipliner”. 

fäLtStIpENdIEr. Internationella programkontoret 

vid SIDA, har nyligen beslutat att tilldela 

nationalekonomiska institutionen vid 

Ekonomihögskolan tolv stycken Minor Field 

Study, MFS-stipendier för år 2009. Det är två 

stipendier mer än i fjol, vilket innebär att ytterligare 

två studenter får möjligheten att basera 

sitt uppsatsarbete på fältstudier i u-länder. 

professorsinstallation 27 mars 

installationen äger rum i aulan i universitetshuset 

fredagen den 27 mars 2009 kl 16.00. 

Följande professorer installeras: 

Carl Borrebaeck. 

Maria Råstam, 

barn- och ungdomspsykiatri 

Martin Stjernquist, 

obstetrik & gynekologi 

Eva helen Ulvros, historia 

Yvonne Maria Werner, historia 

hervé Corvellec, företagsekonomi 

Mats Fridell, klinisk psykologi 

Christer Lindberg, socialantropologi 

Anders Persson, sociologi 

Thomas Kalling, informatik 

Karin Rengefors, limnologi 

Dirk Rudolph, fysik 

henrik Sjöland, 

analog kretskonstruktion 

Ann-Krestin Vernersson, rytmik 

bäSta pEdagog. Askell Löve, ST-läkare 

vid Bild- och Funktionsdiagnostiskt Centrum, 

får det pedagogiska priset ”Skalpellen”, som 

delas ut av studenterna på läkarutbildningens 

termin 8. Priset, som avser höstterminen 

2008, tilldelas en icke universitetsanställd lärare 

för en pedagogisk insats utöver det vanliga. 

tExtIL-Vd. Anders Kärrman, utbildningsplanerare 

i ekosystemteknik vid LTH, blir vd 

för stiftelsen Proteko med anknytning till textilindustrin. 

Kärrman är utbildad textilingenjör 

med en bakgrund vid textilhögskolan i Borås 

dit han nu återvänder. 

dESIgNprIS. Liv Andersson, 

nyligen utexaminerad 

industridesigner från LTH, 

vann andra pris och 30.000 

kronor (The Green Furniture 

Award) vid möbelmässan 

i Stockholm i februari. 

Hon belönades för en serie 

möbler för offentlig miljö, Liv Andersson. 

gjorda i hampa, ett starkt 

material som kan odlas lokalt helt utan gifter 

och konstgödning. 

donation gav professur 

i proteinvetenskap 

Tack vare pengar från Crafoordska 

Stiftelsen kan 

naturvetenskapliga fakulteten 

inrätta en ny professur 

i molekylär proteinvetenskap. 

I konkurrens 

med 15 sökande har Sara 

Snogerup Linse fått tjänsten.Forskningsinriktningen 

för den nya professuren 

är studier av stora 

proteinkomplex, både de- 

Sara Snogerup 

Linse. 

ras struktur och funktion. Den nya professuren 

kommer att vara knuten till CMPS, Centrum 

för molekylär proteinvetenskap, vid Lunds universitet. 

Crafoordska Stiftelsen vill genom anslaget 

stödja utvecklingen av verksamheten vid 

CMPS, som innefattar avdelningarna för biokemi, 

biofysikalisk kemi och molekylär biofysik. 

Ungefär 100 forskare är aktiva inom 

CMPS. Sara Snogerup Linse tillträder professuren 

den 1 april och lämnar då sin tidigare tjänst 

som professor i biofysikalisk kemi på LTH. Istället 

blir hon anställd vid Avdelningen för biokemi 

vid naturvetenskapliga fakulteten. 

LUM nr 3 | 2009 43

Posttidning A 

Lunds universitet 

Box 117 

221 00 Lund 

haLLÅ EVA ÖSTErBErG... 

… professor emeritus i historia och mottagare av 

Gad Rausings pris på 800.000 kronor för framstående 

forskargärning. 

Hur känns det 

att få Sveriges 

största humanistpris? 

– Det är givetvis otroligt roligt att få uppskattning, särskilt 

när det är andra forskarkollegor som sitter i priskommittén. 

Man blir också ödmjuk. Det är ju en massa pengar 

som jag får för något som jag under hela mitt liv gjort med 

stor glädje och energi. Det borde vara fler förunnat att få 

sådana priser. 

har du fått någon motivering till priset? 

– Ja, bland annat nämns min forskning om människors 

sociala och existentiella villkor, att jag har handlett 

många doktorander och att jag representerat humaniora i 

olika fondstyrelser och inom den internationella historikerorganisationen 

CISH – Comité International des Sciences 

Historiques. 

Vad gjorde du när du fick beskedet? 

– Det kom i posten och när jag öppnade brevet satte jag 

mig ner och grät en skvätt. Sedan ringde jag till min förebild 

och goda vän historieprofessorn Birgitta Odén och sa att jag 

tyckte att det var hon som borde ha fått priset. Hon tyckte 

att jag skulle använda pengarna till att ge ut fler böcker. 

Ska du göra det? 

– Ja, det vill jag. Jag har inte haft mycket tid över för egen 

forskning på sistone. Jag har suttit med som sakkunnig vid 

tillsättning av olika tjänster och jag har på uppdrag av Högskoleverket 

varit med om att utvärdera historieämnet. Nu 

reser jag runt till olika mindre högskolor för att hjälpa dem 

att få ordning på vissa saker som kom fram vid utvärderingen. 

Dessutom får jag fortfarande många förfrågningar om 

att föreläsa om min senaste bok om vänskapens historia. 

Men du är ju pensionär? 

– Ja, det är många som överhopas av sakkunnig- och utvärderingsuppdrag 

precis efter det att de har gått i pension. 

Men från och med i höst ska jag ägna mer tid åt egen 

forskning. 

Vad kommer den att handla om? 

– Det är än så länge en hemlighet. Men jag medverkar 

just nu i två antologier. Bland annat en som heter ”Livshållningar” 

och som behandlar värderingar, laster och dygder 

i äldre tid. 

hur ska du fira att du fått priset? 

– Först är det prisutdelning på Kungliga Vitterhetsakademien 

och sedan ska jag fira tillsammans med min sambo 

Catharina och brorsbarn i Stockholm. Jag har också lovat 

att bjuda mina vandrarkompisar på vin när vi vandrar 

på Korsika i sommar. 


*Gad Rausings pris för framstående forskargärning instiftades 

år 2003 och är det största av en rad utmärkelser som delas ut av 

kungen den 20 mars i Riddarsalen i Stadshuset. Den ende svensk 

som tidigare har fått priset är även han en lundaprofessor emeritus, 

nämligen lingvisten Ulf Teleman. 

44 LUM nr 3 | 2009

PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?