PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Samarbetet mellan LU och tre universitet i Bolivia och Moçambique stöds sedan flera år av SIDA. Målet är dubbelt: både att få fram ny värdefull kunskap och att stärka forskningen i de två länderna. – Vi vill hitta sätt att bereda olika jordbruksprodukter så att de blir bättre och mer konkurrenskraftiga, säger professorn i livsmedelsteknologi Björn Bergenståhl. Han ser en ond cirkel i stora delar av Afrika och Latinamerika idag. Stadsborna i de snabbt växande storstäderna har skaffat sig nya vanor och äter gärna västerländska importlivsmedel, vilket gör att bönderna får svårt att sälja sina grödor. Ju svårare småbönderna har det, desto fler av deras barn ger upp och flyttar till städerna. På sikt utgör detta ett allvarligt hot för både landsbygden och hela landets ekonomi. Lucas Tivana med en påse ”rale de mandioca”, cassavamjöl från Moçambique. foto: ingela björck Roten cassava, även kallad maniok, är en viktig del av kosten i många tropiska länder. Men det finns problem med cassavan. Dels innehåller den nästan bara kolhydrater, dels är den inte särskilt hållbar – om bonden inte fått sin cassavaskörd såld efter tre dagar, så är den värdelös. – Därför är det bättre att man skalar, river och torkar cassavan, som sedan kan malas till mjöl för t.ex. gröt och bröd, säger Carola Rojas. Hon har just doktorerat på en avhandling om stärkelseinnehållet i olika sorters cassava och hur detta kan behandlas och utnyttjas. LUcaS tIVaNa kommer från Moçambique, där cassava är den viktigaste maten för många fattiga människor. I bästa fall kombinerar man den med kött, fisk eller grönsaker, men i sämsta fall äter man bara cassava, vilket inte ger tillräcklig näring. – Därför undersöker jag om man kan berika cassavamjöl och cassavaflingor med protein från torkade sojabönor eller kikärter, säger Lucas Tivana. Han hop- Hållbar färsk kokosmjölk – en hård nöt att knäcka Malin Borg (t.v.) och Anna Gundberg (trea fr. h.) studerade kokosnötsproduktion i Mocambique. Malin Borg och Anna Gundberg har gjort sitt gemensamma examensarbete i livsmedelsteknik i Mocambique. De undersökte under nio veckor i höstas möjligheterna till industriell produktion av en av basvarorna i landets matlagning, färdig kokosmjölk – med längre hållbarhet än den traditionella hemlagade. De hade då hjälp av Lucas Tivana (se artikel intill) och ekonomiskt stöd av SIDAs Minor Field Studies. – Vi rekommenderar gärna andra studenter att söka sådana stipendier. Det 30 LUM nr 3 | 2009
pas att en sådan tillsats kan göras i de enkla fabriker för cassavaberedning som finns i Moçambique. Claudia Lazate från Bolivia är dietist till yrket. Hennes projekt gäller näringssituationen hos människor med Leichmaniasis, en tropisk hudsjukdom som överförs av sandmyggor. Det finns medicin mot sjukdomen, men somliga svarar inte bra på medicinen utan får svårbehandlade sår och infektioner som kan leda till döden. – Frågan är om dessa patienter är svåra att behandla för att de har brist på nyttiga antioxidanter som A-vitamin, järn och zink i kroppen. Nästa fråga är om man kan förebygga sjukdomens värsta effekter genom att se till att människor äter en mer antioxidantrik kost. Det kan handla om att lägga till någon grönsak eller något annat livsmedel, säger hon. Från Bolivia kommer också Mauricio Penarrieta. Han har studerat förekomsten av antioxidanter i kaniwa, en sorts målla som odlas på höga höjder runt Titicacasjön. har varit jätteintressant att arbeta utomlands, säger de. Anna Gundberg har läst bioteknik vid Linköpings universitet och Malin Borg har läst samma program vid LTH. Examensarbetet har de gjort tillsammans sedan Linköping ”lånat ut” stipendiemedel till Malin som de hade rätt till. Idén kom från LTH-handledaren Petr Dejmek. VId SIN ExamINatIoN inför professor Björn Bergenståhl berättade de att kokosmjölk är ett viktigt inslag i matlagningen och en inhemsk produkt, men det är tidskrävande att utvinna mjölken. Det är nämligen inte bara att hälla ut vätskan ur nöten utan man river hela nötmassan, blandar den med vatten och pressar ut mjölken, vilket brukar ta en halvtimme. Sidaprojektet är ett bra sätt att stärka forskningen i Bolivia som haft en mycket svag ställning, menar nydisputerade Carola Rojas och hennes kamrater Mauriocio Penarrieta och Claudia Lazate. foto: ingela björck – Det har forskats mycket lite på kaniwa, fast det är en intressant växt. Kanske den kan bli lika framgångsrik som sin mer kända släkting quinoa, hoppas han. maUrIcIo pENarrIEta ser många fördelar med det SIDA-stödda programmet i Lund. Förutom de konkreta forskningsresultat som kommit fram under dess åtta år, så har det inneburit en kompetenshöjning för de bolivianska universiteten. Dessa har av tradition ägnat sig Resultatet används som bas i såser och även för att koka ris i. Kokosmjölken är – liksom vanlig mjölk – en fet emulsion med många mättade fettsyror men med kort hållbarhet. I det fattiga landet gör de flesta sin egen kokosmjölk i samband med matlagning. Den finns att köpa på burk men burkmjölken är dyr och inte alls lika välsmakande. Malin Borg och Anna Gundberg undersökte både i Lund och i sitt laboratorium vid universitetet i Maputo, där de vistades i nio veckor, effekten av pastörisering vid olika temperaturer. Det minskade mikroorganismerna kraftigt men effekten var inte långvarig, särskilt inte i den höga temperaturen i landet. Malin och Anna tänkte sig att en färdig kokosmjölk som sparar tid i matlag- mest åt utbildning och mycket lite åt forskning, och har heller inte samarbetat sinsemellan. Men nu, genom att f.d. doktorander från Lund hamnat vid universiteten i både La Paz och Cochabamba, har det kommit igång en del gemensamma projekt. – Och vem vet, genom att vi lärt känna Lucas kanske det kan bli samarbeten med Moçambique också i framtiden... Lund är ett bra ställe för att knyta kontakter, säger Mauricio Penarrieta. iNGELA BJöRCK ningen kunde vara en intressant produkt, som tar tillvara en inhemsk råvara. De utformade därför en process. Men det var svårt att åstadkomma en bra hållbarhet. Produkten fick bra omdöme i smaktester men inte lika bra som den färska. prodUktIoNSkoStNadEN behövde inte bli mer än ett par kronor per 350 ml, motsvarande en nöt. Men investeringskostnaden blev hög. I miljonstaden Maputo bedömde de att 100.000 personer kanske kunde ha råd att köpa produkten och att 10.000 kanske skulle vara intresserade. Men en ny konkurrent till den färsktillverkade kokosmjölken skulle inte kunna säljas utan kraftig marknadsföring. MATS NYGREN LUM nr 3 | 2009 31
Page 1 and 2: LUM Lunds universitets magasin | Nr
Page 3 and 4: ar! Lundaforskare utvecklar instrum
Page 5 and 6: lUM Lunds universitets magasin Lund
Page 7 and 8: Flodström positiv om Max iV max-fI
Page 9 and 10: Välbevakat symposium med domare Sc
Page 11 and 12: ien, Jordanien och Libanon lyftes f
Page 13 and 14: innovationskurs populärt inslag i
Page 15 and 16: esultaten från programmet ska utg
Page 17 and 18: En glasburk med vatten, stående p
Page 19 and 20: sopsortering är inte nog Om man vi
Page 21 and 22: många vet t.ex. vad en tiominuters
Page 23 and 24: Ointagligt herresäte eller social
Page 25 and 26: påstås i realiteten bara ta in de
Page 27 and 28: Sebastian Bay har i alla år extrak
Page 29: Cassavaskörd i Moçambique. foto:l
Page 33 and 34: Det var istället språket, den dyn
Page 35 and 36: När är patent den rätta vägen f
Page 37 and 38: Kulturanatomen är navet i den nya
Page 39 and 40: vd och koncernchef för Bröderna E
Page 41 and 42: 1 aprIL Forskning pågår: Pia Lask
Page 43 and 44: hänt! LIttEratUrprIS. Ulla-Britta

PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?