PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

När är patent den rätta vägen för att få ut nyttig forskning till
samhället? Kunskaperna om patent, upphovsrätt och immateriella
rättigheter är generellt dåliga inom akademin, menar affärsutvecklare
Lars Olsson på LU innovation, som gärna ser en viss
utbildning inom dessa områden för alla.
Patent är ingen patentlösning
kunskaperna om patent är generellt dåliga
inom akademin. Patent är ingen universalmedicin
för att hantera den tredje uppgiften.
Framför allt bör vi inom innovationsvärlden
förklara vad tanken är med patent och se när
det är ett bra verktyg och när andra vägar passar bättre.
Vi lever i ett kunskapssamhälle där universitetets
verksamhet är relevant för samhället på ett helt annat
sätt än tidigare. Universitetet är beroende av omvärlden
och omvärlden är intresserad av vår kunskap. Vi
ser en önskan eller till och med ett krav att nyttiggöra
forskningens resultat.
jag bLEV koNtaktad aV en teolog som undrade om
hennes arbete inom kyrkohistoria borde patenteras.
Det tyckte jag givetvis inte. Däremot anser jag att
denna forskning ska nyttiggöras; publiceras, undervisas,
läsas och ge perspektiv på dagens samhälle.
Jag har hört någon annan som med goda intentioner,
uttryckt att resultat av forskning aldrig bör patenteras.
Detta är lika fel. Låt mig ta ett tydligt exempel
från medicinens område. Om ett nytt läkemedel uppfinns
är vägen lång och kostsam innan det kan användas
för att bota sjukdomar. Dessa kostnader betalas
normalt långt senare av den som använder medicinen.
Ett patent gör att den som betalat utvecklingen kan få
tillbaka sina kostnader utan att konkurrensutsättas.
Utan patent vill troligen ingen betala utvecklingen för
att sedan konkurrera med dem som inte har en miljardskuld
att betala och därför kan sätta ett sätta lägre
pris. Utan patent riskerar en uppfinning av ett nytt läkemedel
att bara bli liggande!
dEt fINNS aNdra SammaNHaNg där en så kallad
Open source-strategi är att föredra. Det innebär att
man ger alla tillgång till sina alster. Med dessa exempel
vill jag visa att det behövs olika verktyg för olika situationer
och att det är viktigt att vårda intellektuella
tillgångar (s.k. immateriella rättigheter).
Vi har råd att vara långsiktiga inom forskningen.
Det ska räcka med att en frågeställning är intressant
eller att ett sammanhang är okänt för att motivera
forskning. Men det är och bör vara lättare att få medel
för stora allmänmänskliga problem just på grund av
nyttan och då blir återföringen till samhället också en
viktig del. Den som hyser fördomen att patent generellt
minskar nyttiggörandet har inte förstått komplexiteten
i frågan. Det är att abdikera från det ansvar som
samhället
gett oss.
En del
av förklaringen
till
den accelererandevetenskapliga
och tekniskautvecklingen
i början av
1900-talet
”den som hyser fördomen
att patent generellt minskar
nyttiggörandet har inte
förstått komplexiteten i
frågan. det är att abdikera
från det ansvar som
samhället gett oss.”
kan tillskrivas de patentlagar som infördes på 1880-talet.
Patent är ett kontrakt mellan samhället och uppfinnaren.
Tanken är att publicering av uppfinningar
leder till nya uppfinningar och så har det också blivit.
Samhället får rätten att publicera en detaljerad beskrivning
av uppfinningen och i gengäld får ägaren av
patentet tjugo års monopol på idén. Detta är alltså ett
undantag till det generella förbudet mot monopol. Arbete
bör belönas, även intellektuellt arbete. Det är därför
lämpligt att forskaren som nyttiggör sin forskning
belönas för detta, ekonomiskt och/eller på annat sätt.
Jag tror att en viss utbildning om patent, upphovsrätt
och immateriella rättigheter är nyttig för alla. Det
kan hjälpa oss, Lunds universitet, att uppfylla vår strategiska
plan – att bli ledande i Europa.
SVEN OLSSON
AFFÄrSUTVECKLArE, LU InnOVATIOn
LUM nr 3 | 2009 35
gästkrönikan