PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Vattenloppor äter alger och kan vänja sig vid de gifter som bildas när övergödda sjöar och dammar drabbas av algblomning. Det gör att de har stor potential som vattenrenare. hon tränar vattenloppor att över leva i miljöer med giftig algblomning. Förhoppningen är att de små liven ska fungera som naturliga reningsverk i övergödda vattendrag. Nu åker söt vattenforskaren Susanne Gustafsson till Kina under ett år tack vare SiDA-pengar. fraMtidens MiLjöhjäLtar? 16 LUM nr 3 | 2009
En glasburk med vatten, stående på en laboratoriebänk. Platsen är limnologiska avdelningen i Ekologihuset. Susanne Gustafsson lyfter upp den genomskinliga burken mot ljuset. Betraktar myllret av millimetersmå vattenloppor som simmar runt i vattenrymden. Dessa till synes oansenliga varelser kan kanske bli framtida miljöhjältar, ifall forskningsresultaten bär åt det håll som Susanne Gustafsson hoppas. VattENLoppor är små djurplankton som lever i sjöar och dammar. De livnär sig på att äta olika sorters alger. Susanne Gustafsson har genom sin forskning visat att vattenlopporna kan vänja sig vid de gifter som bildas när övergödda sjöar och dammar drabbas av algblomning. Hon förklarar att vattenlopporna har en avgiftningsmekanism som gör att de kan bryta ner alggiftet. Genom sina experiment har hon dessutom visat att vattenloppornas avkommor redan som nyfödda tål de giftiga algerna lite bättre än sina föräldrar. Avkommorna behöver alltså ingen tid för att vänja sig vid den giftiga miljön. Avgiftningsmekanismen verkar vara påslagen redan vid födseln. – På något sätt kan mammorna tala om för sina barn att de kommer att födas till en miljö full av alggifter, säger Susanne Gustafsson. I SLUtEt aV marS påbörjar Susanne Gustafsson en ettårig vistelse vid Institute of Hydrobiology, knutet till Kinesiska vetenskapsakademien i staden Wuhan. Hon har fått ett SIDA-anslag för sin forskning om vattenloppor och alggift. Under sitt år i Kina ska Susanne Gustafsson undersöka om de gifttoleranta vattenlopporna är så bra på att äta giftalger att de faktiskt kan bidra till att rensa vattendragen från algblomningar. De skulle i så fall kunna fungera som naturliga små reningsverk. Kinas sjöar och övriga vattendrag drabbas i allt större utsträckning av problem med giftiga algblomningar. Orsaken till algblomningar runt om i världen är den övergödning som uppstår till följd av läck- age av näringsämnen från Visste du att… … vattenloppor bara föder honor så länge miljön är oförändrad. … vattenloppornas ägg utvecklas och kläcks genom så kallad jungfrufödsel, vilket innebär att det inte behövs några hanar som befruktar äggen. … äggen ligger i en säck innanför huden på honans rygg tills de kläcks och ungarna föds. … när miljön förändras börjar vattenlopporna föda hanar som de kan para sig med; då bildas särskilda så kallade viloägg som kan ligga upp till hundra år i vattnet i väntan på att kläckas. … giftalger egentligen inte är alger, vilket man tidigare trodde, utan istället ett slags bakterier som kallas för cyanobakterier; fast i dagligt tal använder man ändå begreppet giftalger. jordbruket och förbränning av fossila bränslen samt möjligen även den globala uppvärmningen. I Kina finns dessutom inte tillräckligt många avloppsreningsverk för hushåll och LUM nr 3 | 2009 17 t t Algblomning på flaska. Enligt Susanne Gustafsson kan sådan här sörja enkelt renas av vattenloppor. Åtminstone så länge inga fiskar äter upp dem....
Page 1 and 2: LUM Lunds universitets magasin | Nr
Page 3 and 4: ar! Lundaforskare utvecklar instrum
Page 5 and 6: lUM Lunds universitets magasin Lund
Page 7 and 8: Flodström positiv om Max iV max-fI
Page 9 and 10: Välbevakat symposium med domare Sc
Page 11 and 12: ien, Jordanien och Libanon lyftes f
Page 13 and 14: innovationskurs populärt inslag i
Page 15: esultaten från programmet ska utg
Page 19 and 20: sopsortering är inte nog Om man vi
Page 21 and 22: många vet t.ex. vad en tiominuters
Page 23 and 24: Ointagligt herresäte eller social
Page 25 and 26: påstås i realiteten bara ta in de
Page 27 and 28: Sebastian Bay har i alla år extrak
Page 29 and 30: Cassavaskörd i Moçambique. foto:l
Page 31 and 32: pas att en sådan tillsats kan gör
Page 33 and 34: Det var istället språket, den dyn
Page 35 and 36: När är patent den rätta vägen f
Page 37 and 38: Kulturanatomen är navet i den nya
Page 39 and 40: vd och koncernchef för Bröderna E
Page 41 and 42: 1 aprIL Forskning pågår: Pia Lask
Page 43 and 44: hänt! LIttEratUrprIS. Ulla-Britta

PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?