PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Valprocess får blandad kritik rEktorSVaLEt. Närmare hälften av de i hörandeförsamlingen som svarat på en enkät om rektorsvalet förra året anser att processen fungerade bra. Drygt tjugo procent tyckte att processen fungerade dåligt som helhet. Enkäten besvarades av 75 procent av de nittio ledamöterna i hörandeförsamlingen. Hörandeförsamlingens bestod av representanter för lärare, studenter och personalorganisationer. Av dem som svarade på enkäten är drygt tjugo procent kritiska till valprocessen som helhet. Drygt trettio procent tycker att processen fungerade tillfredställande, men hade klara brister. 45 procent tycker att processen var ”tillfredställande” eller ”väl tillfredställande”. Drygt en procent anser att processen var ”mycket välfungerande”. Bland enskilda kommentarer i enkäten framförs kritik mot hur universitetsstyrelsens beredningsgrupp tolkat hörandeförsamlingens ställningstagande till rektorskandidaterna. Flera ledamöter är t.ex. kritiska till att styrelsen och dess ordförande Allan Larsson, samtidigt som man tog ställning till ny rektor, uttalade stöd för Eva Åkesson som prorektor, innan prorektorsfrågan behandlats i hörandeförsamlingen. Andra tycker att arbetet i hörandeförsamlingen tagit för mycket tid i relation till inflytandet som församlingen haft på valet av rektor. Beredningsgruppen borde bättre ha förkla- rat sitt val av ny rektor, anser en del. De kritiska kommentarerna gäller själva rektorsvalsprocessen och inte beslutet i sig att välja Per Eriksson till ny rektor och Eva Åkesson till ny prorektor. När det gäller intervjuerna av kandidater är en majoritet – 60 procent – nöjda med informationen om dem som anmält intresse för rektorsjobbet, medan 28 procent tycker informationen varit bristfällig. De allra flesta är nöjda med formerna för hur kandidaterna intervjuades av hörandeförsamlingen. Majoriteten är också positiv till de informella diskussionsmöten som hölls efteråt för att diskutera kandidaterna. I omröStNINgEN i hörandeförsamlingen kunde ledamöterna rangordna max tre av de fem rektorskandidaterna – en ordning som hälften inte är nöjda med i efterhand, medan 40 procent tyckte att den var bra. När det gäller universitetsstyrelsens val av rektor så anser 46 procent att styrelsen tillräckligt uppmärksammat hörandeförsamlingens uppfattning. Men 40 procent tycker inte att styrelsen tillräckligt beaktat det stöd som de olika kandidaterna hade i hörandeförsamlingen. I kommentarer framförs kritik mot hur styrelsen tolkat hörandeförsamlingens uppfattning om kandidaterna – något som senare väckte debatt i medierna. Antalet förstahandsröster borde ha tillmätts ett större värde än antalet röster i sig, menar vissa av dem som kommen- Strategiska planen följs upp UppföLjNINg. Förre akademisekreterare Hans Modig och kanslichef Gunnel Holm har fått i uppdrag att göra en halvårsuppföljning av hur universitetets strategiska plan har mottagits och hur den används. Dels ska man titta på områdenas egna planer, dels ska man genom samtal med dekaner, prefekter, övriga anställda och studenter ta reda på vilken betydelse planen har för det dagliga arbetet. Uppföljningen ska vara klar den 18 maj och tas upp på universitetsstyrelsens junisammanträde. terat enkätsvaren, eftersom – hävdar de – förstahandsröster tydligast visar vilket stöd respektive rektorskandidat fick. EVa åkESSoNS kaNdIdatUr till prorektorsposten stöddes med acklamation av hörandeförsamlingen den 10 december, vilket visar på ett starkt stöd. I enkäten riktas dock formell kritik mot att bara ett förslag till prorektor presenterades och alltså att styrelsen så tidigt deklarerade att den gärna såg Eva Åkesson på den posten. På det viset, menar de kritiska, blev hela processen i hörandeförsamlingen onödig. 67 procent av dem som svarade på enkäten tycker att det borde ha funnits fler kandidater till prorektorsposten. Hans Modig, f.d. akademisekreterare och administrativt stöd under rektorsvalet, har sammanfattat rektorsvalprocessen i en egen redogörelse. Den starkaste kritiken mot processen gällde bristande samråd mellan beredningsgruppen och hörandeförsamlingen, men att ta fram kandidater är en successiv process och samråd om kandidater med en församling på nittio personer är svår att genomföra, menar Modig. dENNa gåNg faNNS förVISSo ett presidium som mellanhand men inte heller det kunde delta i urvalsprocessens första skeden, hävdar han. Det som diskuterades mest var omröstningsförfarandet; hade styrelsen tydligt föreskrivit hur hörandeförsamlingen skulle visa sin uppfattning, hade kanske processen löpt smidigare, resonerar han. Ändå menar Hans Modig att rollfördelningen varit tydligare och bättre mellan parterna, än vid tidigare rektorsval. Styrelsen har markerat att den ”äger” frågan. Den valde att motivera sitt val av rektor vilket inte skett tidigare och också är ovanligt vid andra lärosäten. Enkäten och en redovisning av valprocessen presenterades vid universitetsstyrelsens möte den 20 februari. BRiTTA COLLBERG 8 LUM nr 3 | 2009
Välbevakat symposium med domare Scalia tvärvetenskap. En beväpnad livvakt från USAs inrikesdepartement tillhör inte den vanliga sortens deltagare vid vetenskapliga symposier i Lund. Men en sådan satt på första bänk vid ett symposium om juridik, religion och litteratur som nyligen ordnades av Juridiska fakulteten. Livvakten var där för att beskydda symposiets mest namnkunnige föreläsare, domaren Antonin Scalia från USAs högsta domstol. För hans skull fanns det också en svensk vakt vid ingången till lokalerna, och alla deltagare måste visa upp sina namnskyltar så att ingen utomstående skulle kunna tränga sig in. – Så var det inte förra gången vi hade domare Scalia här som gäst. Det är ”elfte september” som ökat säkerhetspådraget kring alla höga amerikanska myndighetspersoner, säger professor emeritus Kjell Å Modéer. Han är nöjd med symposiet, som han ser som ett av de bästa han någonsin arrangerat. Dess teman – tvärvetenskap- liga perspektiv och frågor där juridiken korsas med andra ämnen – ligger idag i den rättsvetenskapliga forskningsfronten och möter allt större intresse både nationellt och internationellt. – Religionen har på nytt fått plats i det offentliga rummet. Det blir därför angeläget att återerövra kyrkorätten om än i ny form – ”law and religion” – till de juridiska fakulteterna, säger Kjell Å Modéer. Han ser det som betecknande att han samma vecka som lundasymposiet hölls fick en inbjudan till ett symposium om Law, Literature and Religion i Philadelphia i höst. Föredragen i Lund handlade främst om förhållandet mellan rätt, politik och religion, men också om rätten och religionen i litteraturen. Det gällde bl.a. synen på lagen och nåden i Sigrid Undsets roman Kristin Lavransdottir, och Strindbergs syn på samma frågor i vandringsdramat Till Damaskus. Antonin Scalia inledde symposiet med ett föredrag om klausulen om religionsfri- Domaren Antonin Scalia från USAs högsta domstol (mitten) talade på ett symposium om juridik, religion och litteratur. Här i glatt samspråk med bl.a. Kjell Å Modéer (t. h.). foto: gunnar menander het i USAs konstitution. Han utnämndes till HD-domare av Ronald Reagan och är känd som en av domstolens mest konservativa medlemmar. När det gäller konstitutionen vill han tolka denna utifrån den mening som de ursprungliga grundlagsfäderna tros ha haft, och inte utifrån det moderna samhällets förändrade krav. I fråga om religionen innebär detta att domare Scalia inte företräder en benhård skiljelinje mellan stat och religion. – Under de första presidenternas tid fanns ingen sådan skiljelinje. Thomas Jefferson stödde t.ex. University of Virginia, som finansierades av staten men hade präster som ledde gudstjänster vid universitetet, sa han. antonin scaLia var också kritisk mot HDs beslut från 1973 att delstaterna inte får införa abortförbud eftersom detta bryter mot konstitutionen. – Konstitutionen ska inte omtolkas enligt hur domarna tycker att saker och ting borde vara. Grundlagsfäderna hade inte en tanke på fri abort, men nu har fem av nio domare i HD beslutat att abort är lagligt och då gäller det i hela USA. Sådana beslut borde inte tas av jurister utan av lagstiftaren, dvs. folkets representanter i nationens och delstaternas parlament, menade han. INGELA BJÖRCK LUM nr 3 | 2009 9
Page 1 and 2: LUM Lunds universitets magasin | Nr
Page 3 and 4: ar! Lundaforskare utvecklar instrum
Page 5 and 6: lUM Lunds universitets magasin Lund
Page 7: Flodström positiv om Max iV max-fI
Page 11 and 12: ien, Jordanien och Libanon lyftes f
Page 13 and 14: innovationskurs populärt inslag i
Page 15 and 16: esultaten från programmet ska utg
Page 17 and 18: En glasburk med vatten, stående p
Page 19 and 20: sopsortering är inte nog Om man vi
Page 21 and 22: många vet t.ex. vad en tiominuters
Page 23 and 24: Ointagligt herresäte eller social
Page 25 and 26: påstås i realiteten bara ta in de
Page 27 and 28: Sebastian Bay har i alla år extrak
Page 29 and 30: Cassavaskörd i Moçambique. foto:l
Page 31 and 32: pas att en sådan tillsats kan gör
Page 33 and 34: Det var istället språket, den dyn
Page 35 and 36: När är patent den rätta vägen f
Page 37 and 38: Kulturanatomen är navet i den nya
Page 39 and 40: vd och koncernchef för Bröderna E
Page 41 and 42: 1 aprIL Forskning pågår: Pia Lask
Page 43 and 44: hänt! LIttEratUrprIS. Ulla-Britta

PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?