Klimat och väderlek – en utställning på Åbo landsarkiv fr
Klimat och väderlek – en utställning på Åbo landsarkiv fr
Klimat och väderlek – en utställning på Åbo landsarkiv fr
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Klimat</strong> <strong>och</strong> <strong>väderlek</strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>utställning</strong> <strong>på</strong> <strong>Åbo</strong> <strong>landsarkiv</strong> <strong>fr</strong>.o.m. 13.11.2010<br />
<strong>Klimat</strong>et har varit av c<strong>en</strong>tral betydelse i människans historia. Det har <strong>på</strong>verkat flera omständigheter i natur<strong>en</strong>, som i<br />
sin tur har resulterat i människornas förhålland<strong>en</strong> <strong>och</strong> miljö. Dylika omständigheter är längd<strong>en</strong> av tillväxtperiod<strong>en</strong>,<br />
vinterns varaktighet, snötäckets mängd <strong>och</strong> varaktighet, <strong>fr</strong>ost <strong>och</strong> tjäle, <strong>fr</strong>ysning<strong>en</strong>, regnmängderna <strong>och</strong> fuktighet<strong>en</strong>,<br />
altitud<strong>en</strong> <strong>på</strong> vatt<strong>en</strong>ytorna <strong>och</strong> vattnets temperatur, översvämningarna, torrhet<strong>en</strong>, vind<strong>en</strong>s kraft <strong>och</strong> styrka.<br />
1) <strong>Åbo</strong> lotsdistrikt: Utö lotspositions Journal 1837-1862; Efb:1<br />
Ordet meteorologi togs i bruk av Aristoteles, som i sin bok Meteorologica ca år 340 ftb kombinerade<br />
<strong>väderlek</strong>sobservationer med övertankarna om <strong>väderlek</strong>sföreteelsernas ursprung. Typisk för tidiga<br />
<strong>väderlek</strong>sobservationerna var, att man sökte förutse <strong>väderlek</strong>. I bibeln <strong>och</strong> i tidiga almanackor fanns det regler för att<br />
förutse <strong>väderlek</strong>. Vet<strong>en</strong>skaplig meteorologi utvecklades <strong>fr</strong>ån <strong>och</strong> med 1600-talet. Då upptäcktes bland annat Galileis<br />
termometer, barometern, mätinstrum<strong>en</strong>t för vind <strong>och</strong> fuktighet. Atmosfär<strong>en</strong>s fysikaliska processer blev mera kända<br />
<strong>på</strong> 1700-talet. Då man upptäckte telegraf<strong>en</strong> 1843, förorsakade det <strong>en</strong> revolution i växling<strong>en</strong> av <strong>väderlek</strong>sinformation.<br />
De första observationerna startades i Paris <strong>och</strong> Berlin <strong>på</strong> 1810-talet. I Finland startade företrädare för meteorologiska<br />
institutet, det magnetiska observatoriet vid Helsingfors universitet, med ett beslut, som Nikolai I undertecknade<br />
28.3.1838.<br />
2) Kustö församlings arkiv: Almanackor 1833-1887; II Hb:1<br />
Tidiga almanackor bestod av kal<strong>en</strong>dern <strong>och</strong> prognos<strong>en</strong> av <strong>väderlek</strong>. På 1700-talet avstod d<strong>en</strong> Sv<strong>en</strong>ska<br />
Vet<strong>en</strong>skapsakademi<strong>en</strong> <strong>fr</strong>ån att publicera prognoser i almanackorna <strong>och</strong> började ta med uppgifter om<br />
<strong>väderlek</strong>sobservationer, som hade samlats 19 år tidigare. Eftersom mån<strong>en</strong>s episoder upprepades varje19. år, tänkte<br />
man, att också <strong>väderlek</strong>somständigheterna upprepades. I almanackan för år 1886 skulle man ha publicerat<br />
<strong>väderlek</strong>somständigheter, som hade rått år 1867, som visserlig<strong>en</strong> var <strong>en</strong> missväxtår, därför gjorde man det inte, utan<br />
upprepade bara gynnsamma observationerna. Från <strong>och</strong> med 1887 publicerade man inte mera<br />
<strong>väderlek</strong>sobservationer i almanackorna.<br />
3) Rimito församling: Förteckning<strong>en</strong> över döda 1693-1725; IC:1, året 1697<br />
Det mest kända exemplet <strong>på</strong> hur klimatet har influerat histori<strong>en</strong>, är d<strong>en</strong> s.k. lilla istid<strong>en</strong> <strong>på</strong> 1600-talet. Tidsperiod<strong>en</strong><br />
var präglad av kriser. De s.k. Stora dödsår<strong>en</strong> 1695-1697 i Finland berodde <strong>på</strong>, att <strong>väderlek</strong><strong>en</strong> hade varit särskilt kall<br />
under flera år. År 1695 var vår<strong>en</strong> <strong>och</strong> sommar<strong>en</strong> ytterst kalla <strong>och</strong> <strong>på</strong> höst<strong>en</strong> kom <strong>fr</strong>ost<strong>en</strong> tidigt. Till följ av detta fick<br />
man mycket litet spannmål, <strong>och</strong> dess kvalitet var dålig: spannmålet var inte lämpligt till utsäde. Följande vinter var rik<br />
<strong>på</strong> snö, <strong>och</strong> <strong>fr</strong>amkallade väldiga översvämningar <strong>på</strong> vår<strong>en</strong>. Sådd<strong>en</strong> blev förs<strong>en</strong>ad, <strong>och</strong> <strong>på</strong> sommar<strong>en</strong> regnade det<br />
mycket. Frost<strong>en</strong> kom 19.augusti. Växtsjukdomar bredde ut sig i ogynnsamma omständigheter. På vintern 1696-1697<br />
kom hungersnöd<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> förmögna lantgårdar var det brist <strong>på</strong> säd, <strong>och</strong> boskap<strong>en</strong> hade använts som föda för<br />
länge s<strong>en</strong>. Man skickade spannmål <strong>fr</strong>ån Sverige, m<strong>en</strong> alldeles för små mängder. Ytterligare var Finland d<strong>en</strong> största<br />
del<strong>en</strong> av året blockerad av is, <strong>och</strong> många fartyg, som hade spannmål som last, förliste. Dessutom delades<br />
spannmålet upp till förmögna gårdar som lån mot ränta. Människorna lämnade sina hemorter <strong>och</strong> började vandra<br />
omkring som tiggare, <strong>och</strong> sjukdomar, liksom tyfus bredde ut sig. Man har uppskattat, att ungefär 30 % av<br />
befolkning<strong>en</strong> dog under d<strong>en</strong> här period<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> kalla eran <strong>på</strong> 1600-talet följdes av <strong>en</strong> varm period <strong>fr</strong>. mitt<strong>en</strong> av 1700talet<br />
till början av 1800-talet. Medeltemperatur<strong>en</strong> steg med två grader, vilket betydde, att växtperiod<strong>en</strong> var två<br />
månader längre.<br />
Turun maakunta-arkisto Aninkaist<strong>en</strong>katu 11 PL 383, 20101 Turku Puh. (02) 276080 Faksi (02) 276 0810 turku@narc.fi<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>landsarkiv</strong> Aningaisgatan 11 PB 383, 20101 <strong>Åbo</strong> Tel. (02) 276080 Fax (02) 276 0810 http://www.narc.fi
De Stora nödår<strong>en</strong> 1866- 1868<br />
I början av 1800-talet blev der kallt ig<strong>en</strong>: <strong>på</strong> eran upprepades hungersnöd<strong>en</strong>, till exempel år<strong>en</strong> 1808-1809, <strong>på</strong> 1830talet<br />
<strong>och</strong> i slutet av 1860-talet.<br />
De Stora nödår<strong>en</strong> var d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste omfattande hungersnöd<strong>en</strong> in Finland. Man har uppskattat, att ungefär 8 % av<br />
befolkning<strong>en</strong> dog av hunger <strong>och</strong> sjukdomar, som bredde ut sig med hungern. I Norra Finland kom missväxt<strong>en</strong> redan<br />
år 1857, liksom också år 1862, <strong>och</strong> samma upprepades år 1865. I mitt<strong>en</strong> av augusti såg allt ännu bra ut, m<strong>en</strong><br />
2.8.1865 kom <strong>fr</strong>ost<strong>en</strong> <strong>och</strong> förstörde skörd<strong>en</strong> <strong>på</strong> vidsträckta områd<strong>en</strong>. Det var också brist <strong>på</strong> hö. Sommar<strong>en</strong> 1866 var<br />
mycket regnig, <strong>och</strong> potatis<strong>en</strong> <strong>och</strong> andra rotsaker ruttnade. Vintern var lång <strong>och</strong> sträng: i Södra Finland var snötäcket<br />
tjockt ännu i början av maj. Vårsäd<strong>en</strong> blev förs<strong>en</strong>ad, <strong>och</strong> det blev brist <strong>på</strong> foder. I augusti kom d<strong>en</strong> första <strong>fr</strong>ost<strong>en</strong>, <strong>och</strong><br />
efter d<strong>en</strong> tredje september var det flera <strong>fr</strong>ostnätter, under vilka rest<strong>en</strong> av skörd<strong>en</strong> förstördes. På höst<strong>en</strong> var det<br />
kraftiga <strong>och</strong> varaktiga regnfall, som förstörde potatisskörd<strong>en</strong>. Vintern 1867 var också sträng, <strong>och</strong> vår<strong>en</strong> kom<br />
förs<strong>en</strong>ad, snötäcket varade till maj, <strong>och</strong> det var is i sjöarna. Frön grodde inte, <strong>och</strong> i augusti kom <strong>fr</strong>ost<strong>en</strong>, liksom<br />
föregå<strong>en</strong>de år. Vår<strong>en</strong> 1868 kunde man äntlig<strong>en</strong> så i tid, <strong>och</strong> äv<strong>en</strong> skörd<strong>en</strong> lyckades. M<strong>en</strong> epidemierna, som spriddes<br />
av tiggarna, fortsatte ännu. I början av 1868 nåddes topp<strong>en</strong> i dödlighet<strong>en</strong>.<br />
4) Euraåminne församlings arkiv: Inkomna kungörelser; II Ef:18. Kungörels<strong>en</strong> om nödvändighet<strong>en</strong> att mocka<br />
snö 18.4.1867<br />
5) <strong>Åbo</strong> <strong>och</strong> Björneborgs länsstyrelse: Guvernörernas berättelser 1861-1870; Dt:4<br />
Finlands s<strong>en</strong>at skötte dåligt hungersnöd<strong>en</strong>. Stat<strong>en</strong> hade inte råd att importera föda <strong>fr</strong>ån utlandet, <strong>och</strong> det tog tid att<br />
förstå, hur allvarlig nöd<strong>en</strong> var. Guvernörernas rapporter var i någon mån förskönande. Guvernör<strong>en</strong> i <strong>Åbo</strong> <strong>och</strong><br />
Björneborgs län beskriver lantbrukets utveckling med gynnsamma ord, m<strong>en</strong> konstaterar också, att år<strong>en</strong> 1866 <strong>och</strong><br />
1867 har åtskilliga trakter av Satakunda <strong>och</strong> Vemo härad drabbats av missväxt, som bland befolkning<strong>en</strong> <strong>fr</strong>amkallade<br />
hungersnöd <strong>och</strong> tyfus, till vilkas dämpande landets styrelse dock ”skyndsammast vidtog kraftiga åtgärder”. Spannmål<br />
hämtades till Finland <strong>fr</strong>ån olika håll av Europa, <strong>och</strong> stat<strong>en</strong> ordnade nödarbet<strong>en</strong>. Organisation<strong>en</strong> av hjälp<strong>en</strong> visade sig<br />
ändå vara otillräcklig.<br />
6) Euraåminne församlings arkiv: Ankomna brev <strong>och</strong> beslut <strong>fr</strong>ån myndigheterna; II Ec:8<br />
Guvernör<strong>en</strong> C.M. Creutz cirkulär till lokala myndigheterna 30.7.1867<br />
Då situation<strong>en</strong> försämrades, <strong>och</strong> människorna gav sig i väg att vandra <strong>och</strong> tigga, försämrades också<br />
opinionsklimatet. Guvernör<strong>en</strong> i <strong>Åbo</strong> <strong>och</strong> Björneborgs län skickade ett cirkulär till lokala myndigheter, där han<br />
uppmanade dessa att inte medge respass till oförmögna, liksom barn <strong>och</strong> andra ”mindre arbetsföra personer”. Detta<br />
motiverades med sedlighet <strong>och</strong> hälsovård med mera, m<strong>en</strong> i bakgrund<strong>en</strong> var förordningarna, som förbjöd tiggeriet <strong>och</strong><br />
hindrade arbetslösa, ”lösa”, människor att flytta <strong>fr</strong>ån <strong>en</strong> ort till <strong>en</strong> annan, i synnerhet om de skulle förbli där <strong>och</strong><br />
behöva fattighjälp.<br />
7) Vittis församlings arkiv: Sock<strong>en</strong>stämmans protokoll 18.9.1867; II Cab:<br />
I Vittis funderade man i sock<strong>en</strong>stämman 18.9.1867, hur man kunde hindra de fattiga att vandra, <strong>och</strong> få barn <strong>och</strong><br />
andra icke arbetsföra människor att stanna <strong>på</strong> sin hemort. Församling<strong>en</strong> kom till, att ing<strong>en</strong> föda skulle ges åt dessa<br />
vandrande tiggare, utan de skulle utmanas att gå till sin hemort <strong>och</strong> plocka mossa till vintern, ty ”d<strong>en</strong>, som inte<br />
arbetar, skall inte äta heller” eller med andra ord: ”om man inte samlar föda till vintern, skall man i lugn <strong>och</strong> ro dö av<br />
Turun maakunta-arkisto Aninkaist<strong>en</strong>katu 11 PL 383, 20101 Turku Puh. (02) 276080 Faksi (02) 276 0810 turku@narc.fi<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>landsarkiv</strong> Aningaisgatan 11 PB 383, 20101 <strong>Åbo</strong> Tel. (02) 276080 Fax (02) 276 0810 http://www.narc.fi
hunger <strong>på</strong> vår<strong>en</strong>.” På vår<strong>en</strong> 1868 var dödlighet<strong>en</strong> pga hunger <strong>och</strong> sjukdomar rekordartad. De tiggare, som vandrade<br />
omkring undgick sjukdomar bättre än de, som hamnade tvångsarbete eller jordbruksarbete.<br />
Turun maakunta-arkisto Aninkaist<strong>en</strong>katu 11 PL 383, 20101 Turku Puh. (02) 276080 Faksi (02) 276 0810 turku@narc.fi<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>landsarkiv</strong> Aningaisgatan 11 PB 383, 20101 <strong>Åbo</strong> Tel. (02) 276080 Fax (02) 276 0810 http://www.narc.fi
Change language