Sirenen nr 4 2008 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

2 inledaren Sirenen Nr 4 • Juni 2008 Sirenen Räddningsverkets tidning Cheferna måste gå i bräschen för mångfalden I min första Inledare i år tog jag upp den mycket aktuella frågan om jämställdhet och mångfald i svensk räddningstjänst. Jag gjorde det efter att ha mött bristerna på dessa områden så många gånger vid besök runt om i landet och i andra sammanhang. Min Inledare drog igång en intensiv debatt i Sirenen och på andra ställen. Jag fick uppmuntrande tillrop från vissa och mer eller mindre idiotförklarades av andra. De skiftande uppfattningarna är naturligtvis ett bevis så gott som något på att frågan om jämställdhet och mångfald är i behov av akut behandling. Erfarenheten pekar entydigt på att ökad jämställdhet och mångfald leder till bättre prestationer. Samtidigt som debatten varit välgörande ur flera aspekter tycker jag mig kunna se en viss ljusning i inställningarna. Det är flera faktorer som fått mig att ana en mera positiv atmosfär. Räddningsverket anordnade i slutet av april ett tvådagars seminarium i Linköping om ämnet. Det var mycket glädjande att också de tre storstädernas räddningschefer fanns på plats tillsammans med 20-talet kolleger från hela landet. Jag vidhåller att cheferna måste gå i bräschen och uttala sin vilja att ha båda könen representerade bland de anställda och därmed också ta ett tydligt ansvar för rekryteringen. Jag är övertygad om att chefernas inställning och uthålliga arbete är avgörande för att vi ska nå framgång på det här området. Vår målsättning med mötet i Linköping var – och är – att i samverkan med kommunernas företrädare få ett underlag till Räddningsverkets handlingsplan för att stödja kommunerna i arbetet med jämställdhet och mångfald. Vi måste kunna peka på konkreta åtgärder när vi för regeringen redovisar resultatet av det uppdrag vi fått. Och de åtgärderna måste hitta grogrund ute i kommunerna för att verkligen slå rot. Nu siktar vi på att före midsommar presentera en skiss för arbetet och en färdig nationell plan om ett år. I slutet av maj arrangerades Brand 2008. Ett av alla de angelägna ämnen som fanns på dagordningen vid sidan av jämställdhet och mångfald var frågan om förnyelse och förändring av verksamheten. Sirenen har flera gånger haft reportage från Merseyside County i engelska Liverpool. Räddningstjänsten i Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. E-post: sirenen@srv.se Webb: http://sirenen.srv.se Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Merseyside har verkligen radikaliserat arbetet med säkerheten. Personalen gör hembesök, antalet döda och skadade i bränder minskar påtagligt. Merseysides presentation på Brand 2008 imponerade på konferensdeltagarna. Det stora och annorlunda grepp Merseyside tagit borde i vissa delar kunna överföras till våra förhållanden – utan många och långa utredningar om det är praktiskt genomförbart. Är till exempel Räddningstjänsten Syd på rätt väg? Politiker och tjänstemän har satt upp nya mål för verksamheten. Varje anställd ska under 20 procent av sin arbetstid ägna sig åt nya uppgifter. Kulturförändringen kräver attitydförändring och det är därför Räddningstjänsten Syds initiativ är så intressant och välkommet. Sista veckan i maj Räddningsverket politiker och tjänstemän från alla nivåer, företrädare för frivilligorganisationer och samarbetspartners till en så kallad kunddag. Den kundundersökning vi gjorde tidigare i år visade goda värden men också möjliga förbättringsområden, som att på ett tydligare sätt driva säkerhetsfrågorna. Genom att låta våra intressenter vara med i denna process skapar vi goda förutsättningar för arbetet mot ett säkrare samhälle. Resultatet ska användas för att på kort sikt utveckla verksamheten vid Räddningsverket och senare vid Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB. Jag kan bara hoppas att slutorden på Brand 2008 – ”det känns som att vi är på väg mot något nytt och bredare” – inte är läpparnas bekännelse utan leder till säkerhetsarbete, som gör oss redo att möta framtidens krav. Det här är min sista Inledare i Sirenen. Tiden på Räddningsverket har varit mycket bra. Jag ber att få tacka alla jag haft förmånen att möta under mina drygt två år som generaldirektör. GÖRAN GUNNARSSON Generaldirektör, Räddningsverket Upplaga: 32 000 exemplar. Adressändring görs via epost, på webbplatsen eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 3 Juni. Nästa nummer trycks 15 augusti Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare 054–13 51 04 070-243 33 85 stig.dahlen@srv.se Gunno Ivansson Journalist 054–13 51 06 070-364 33 45 gunno.ivansson@srv.se INNEHÅLL nyheter Syd ger nya uppgifter – till alla …………………4-5 Drastiska sparförslag på utbildningen ………… 6 Sotningen vill inte till Revinge ……………………7 Lär av misstagen – spara liv …………………… 8 Döm först – förlåt sen …………………………… 9 Inget generellt krav på bostadssprinkler ……… 24 Dubblar insatsen – det ska Mälardalen vinna på 25 Bara var fjärde har aktuellt handlingsprogram 26 Räddningstjänsten inte snabbt på plats ……… 29 Nu lär Leif ut trafikvett …………………………… 31 reportage Dykare trots motgångar ………………………… 10 Brand 2008 Se inte problem – gör jobbet …………………… 12 En brandman måste kunna att prata med folk … 13 ”Politikerna för mesiga” ………………………… 14 Ett larm stör verksamheten ……………………… 15 Det bästa är utbildningen ……………………… 16 Höjd kompetens när verksamheter möts i MSB 16 Effektivt med defibrillatorer …………………… 17 skolbränder Kräver hårdare tag mot skolbränder …………… 18 Begär sänkt taxeringsvärde för närhet till skola 19 oljeskydd Samverkan räddade Slites badstränder ………… 21 mångfald Dags ta mångfald på allvar? …………………… 28 ordet fritt Klarar testerna men får inte chansen till jobb …30 Det är de tre procenten som räknas …………… 31 erfarenheter Klämlampa föll ner – kunde gått illa …………… 32 Batteriet exploderade …………………………… 34 Omslagsbilden Foto: Gunno Ivansson I mitten av maj samövade för första gången Kustbevakningen och Räddningsverket i strandnära område. Förutsättningarna var ett fingerat oljeutsläpp utanför Slite på Gotland. Per Larsson Journalist 054–13 51 02 070-287 22 75 per.larsson@srv.se Katarina Sellius Journalist 054–13 52 58 070-374 22 90 katarina.sellius@srv.se
Sirenen Nr 4 • Juni 2008 nyheter Ny föreskrift stoppar räddningstjänsten Otillåtet sätta halskrage I framtiden får räddningstjänsten inte använda halskragar och ryggbrädor vid IVPA-larm. Räddningstjänsten får bara vidta enkla, livräddande åtgärder som inte kräver några hjälpmedel. I sitt kommande förslag till föreskrifter om ambulanssjukvård reglerar Socialstyrelsen IVPAverksamheten. Om förslaget går igenom får det konsekvenser för räddningstjänsten. I förslaget till föreskrift sägs det bland annat ett IVPA-avtal ”får endast omfatta och reglera enkla åtgärder utan hjälpmedel som omedelbart måste vidtas för att rädda liv (första hjälpen) samt behandling med medicinsk oxygen och defibrillator. Vid ett konstaterat hjärtstopp får enkla hjälpmedel användas, t.ex. andningsmask av typen pocketmask.” Trots att föreskriften ännu inte trätt i kraft har den redan fått konsekvenser. I februari drog ambulansöverläkaren i Skaraborg in halskragarna för räddningstjänsterna. Sylvia Myrsell, som förberett föreskriften, men som numera arbetar på SOS Alarm, förklarar bakgrunden till formuleringen: – Räddningstjänsten ska inte bedriva sjukvård, de ska bedriva bra första hjälpen vilket är det viktigaste vid ett IVPA-larm. De har inte kompetens att göra medicinska bedömningar och vidta åtgärder utifrån det. Om räddningstjänsten har delegering blir det fortsatt tillåtet att ge syrgas och defibrillera vid hjärtstopp. Men det är knappast en sjukvårdsåtgärd enligt Sylvia Myrsell. LUND. 24 unga invandrare ska projektanställas under ett år. Räddningstjänsten Syd hoppas att åtta-tio av dem ska bli brandmän. Mångfald – Lyckas vi inte med mångfalden lyckas vi heller inte med uppdraget, säger förbundsdirektör Per Widlundh. 40 procent av Malmös befolkning har invandrarbakgrund, i Räddningstjänsten Syd är andelen 1-2 procent. Per Widlundh uppskattar att 60 procent i åldern 22-30 år, där man rekryterar brandmän, är invandrare. – Resten är 20 procent svenska kvinnor och 20 procent svens- Förbjuden åtgärd? Socialstyrelsen är på väg att ge ut nya föreskrifter för IVPAlarm. Enligt förslaget tillåts räddningstjänsten endast utföra enkla åtgärder utan hjälpmedel. Halskrage och ryggbrädor får inte användas av räddningstjänsten. Foto: Gunno Ivansson – Det är mer en första hjälpenåtgärd tycker jag, den uppgiften finns inte reglerad någonstans. Räddningsverket och Socialstyrelsen har olika uppfattningar om definitionen av enklare hjälpmedel. – Halskrage är inte ett enklare hjälpmedel. En stor missuppfattning inom räddningstjänsten är att man tror att sätter man på en nackkrage är nacken stabiliserad, vilket är helt fel. – Nackkragen stabiliserar som ka män. Och det är mot de sistnämnda vi är fokuserade. Vi behöver speeda upp arbetet med mångfalden en del. Därför startas nu ett projekt där räddningstjänsten anställer 24 personer med utomnordisk bakgrund. De ska få inblick och viss utbildning i jobbet. Förhoppningen är att åtta-tio av dem blir intresserade och vill gå vidare. – Vi vill då skicka dem på SMOutbildning. Menar Räddningsverket något med mångfalden så hoppas jag verket ser till så att de får utbildningen, säger Linus Eriksson. Han efterlyser alltså en särskild behandling. Om inte det skulle gå? bäst 15-20 procent. Därför har vi resonerat så att bedömer man att det finns risk för en nackskada, då får man stabilisera med sina egna händer. Uttagningshjälpmedel, som ryggbrädor, kan i vissa fall vara mer till skada än nytta. I sitt remissvar anser Räddningsverket att räddningstjänsten ska få använda enklare hjälpmedel och föreslår bland annat följande tillägg: ”Med enkla – Då får vi skicka dem på utbildning i räddningsinsats och ge dem SMO-tänket själva. Något måste göras. Ska vi fortsätta att enbart anställa brandmän som tagit sig in vanliga vägen på SMO – då är jag pensionär innan vi har en acceptabel andel invandrare i vår kår. Som en tänkbar arbetsuppgift lanseras begreppet närbrandmän. – Vi vill att personerna ska vara aktiva i bostadsområden. Mycket handlar om information. Tanken är att de med stöd av handledare ska verka som närbrandmän under utbildningen, säger utvecklingsledaren Gunilla Jansson. De som förhoppningsvis fattar tycke för yrket ligger bra till hjälpmedel menas exempelvis förbandsmaterial, hypotermimaterial, brännskadematerial, enkel fixeringsutrustning och lyfthjälpmedel.” Pontus Albertsson, medicine doktor och ämneskoordinator på Räddningsverket i Sandö, anser att förändringen kan skapa förvirring eftersom räddningstjänsten har möjlighet att använda enkla hjälpmedel, exempelvis sätta halskrage vid en vanlig räddningsinsats, men inte för anställning, de kan bli både närbrandmän eller hamna i utryckningsstyrka. Var ska de placeras? – De ska spridas i våra kommuner. Utanförskapet har främst varit ett Malmöproblem, men vi har det i andra kommuner också, säger Gunilla Jansson. Räddningstjänstens projekt är kostnadsberäknat till dryga nio miljoner kronor. EU-medel täcker en tredjedel, Malmö stad och Arbetsförmedlingen satsar också resurser. De personer räddningstjänsten söker till projekt ska vara 18-30 år och ha gymnasieutbildning. PER LARSSON 3 i samband med ett IVPA-larm, om Socialstyrelsen får sin vilja igenom. – Lagen om skydd mot olyckor säger att räddningstjänsten ska hindra och begränsa skador på människor egendom eller miljön. Vi anser att det är rimligt att räddningstjänsten ges förutsättningar att kunna leva upp till detta. Att sätta halskrage och andra enklare åtgärder ligger enligt Räddningsverket inom ramen för första hjälpen-åtgärder, men att det krävs utbildning. – Efter genomgången utbildning anser vi dock att det är förknippat med minimala risker för den drabbade. Det finns risker med att inte göra någonting också, säger Pontus Albertsson. Yvonne Näsman, utvecklingsansvarig och PHTLS-koordinator vid Räddningsverket Sandö, påpekar att Räddningsverkets utbildningar bygger på PHTLSkonceptet. – I den senaste upplagan av PHTLS-boken sägs att halskragen ger ett 90 procentigt stöd för fram och bakåtrörelser och begränsar sidoböjning och rotation med 50 procent. Och att en nackkrage alltid ska användas tillsammans med manuell stabilisering. Det är detta vi lär ut till våra elever. Socialstyrelsen ska ta ställning till remissvaren i början av juni och någon gång i höst beräknas den nya föreskriften ges ut. GUNNO IvANSSON Fotnot: PHTLS (Prehospital Trauma Life Support) är ett amerikanskt utbildningskoncept för akut prehospitalt omhändertagande av traumapatienter. Malmö vill anställa 24 invandrare Särbehandling olagligt Räddningsverkets jämställdhetsstrateg Dennis Kullman säger att räddningstjänsten Syd inte kan få öronmärkta platser för personer med utomnordisk bakgrund på SMO-utbildning. Positiv etnisk särbehandling är olagligt. – Konskevensen skulle vara att andra missgynnas. Det finns ett utslag i Högsta domstolen som fällde Uppsala universitet för att de vikt 30 platser åt sökande med utländsk bakgrund. – Däremot kan man tänka sig att de får ett försteg meritmässigt genom att de deltar i projektet, och om det behövs kanske det går att göra specialinsatser för att öka möjligheten att bli antagen till SMO.
Page 1: Räddningsverkets tidning Nr 4 •
Page 5 and 6: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 nyheter
Page 11 and 12: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 reportag
Page 13 and 14: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 Brand 20
Page 19 and 20: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 skolbrä
Page 21 and 22: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 oljeskyd
Page 31 and 32: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 Det är
Page 33 and 34: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 erfarenh
Page 35 and 36: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 platsann
Page 37 and 38: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 platsann
Page 39 and 40: Sirenen Nr 4 • Juni 2008 eftersl

Sirenen nr 4 2008 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?