Vårdens svåra val - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

24 Sammanfattning | konflikt kan skärpas i en sjukvård som präglas av konkurrens om patienter. Det är viktigt att i dessa sammanhang uppmärksamma risken för att ovidkommande värderingar smyger sig i ställningstaganden. Det kan givetvis aldrig helt undvikas, men risken för subjektiva värderingar minskar, om det finns en gemensam allmänt accepterad etisk plattform, som fortlöpande diskuteras på alla nivåer inom sjukvården. Medvetna, tydligt strukturerade etiska värderingar bör genomsyra vården på det politiska, administrativa och patientnära/kliniska planet. Etiskt ej godtagbara prioriteringsgrunder Hög ålder får inte vara en prioriteringsgrund i sig. Utifrån människovärdesprincipen skall alla få den vård de behöver och förväntas ha nytta av. Det är emellertid viktigt att skilja mellan kronologisk och biologisk ålder. Kronologiska åldersgränser får inte tillämpas vid ställningstagande till medicinska åtgärder. Däremot ingår nedsatta fysiologiska reserver i bedömningen. En total medicinsk bedömning av en patients behov och nyttan av tänkbara åtgärder måste vara vägledande vid varje beslut, oavsett ålder. Med samma motiv anser utredningen att vårdinsatserna till för tidigt födda, lågviktiga barn inte får bygga på schablongränser. Om den medicinska bedömningen visar att de medicinska insatserna är ändamålsenliga bör de fullföljas, om inte bör de avbrytas. Det finns risker för bestående skador hos en del av de för tidigt födda barnen. Med dagens medicinska kunskaper går det ofta inte att förutsäga vilka barn som får skador och hur svåra de blir. Även om man kunde det, måste det ifrågasättas om en prioritering baserad på risken för förväntade skador är förenlig med människovärdesprincipen. Självförvållade skador skall inte enligt utredningens mening leda till negativ särbehandling. Skälen härför är: 1. När ett beteende inleddes, visste man kanske inget om dess skadlighet. Kunskap om vad som orsakar sjukdom ökar ständigt. 2. Det går ofta inte särskilja orsaker som bottnar i livsstil och i ärftliga faktorer. 3. Skadliga beteenden förvärvas i regel tidigt under livet och har en komplex bakgrund. 4. Avgränsningen av vad som är skadlig livsstil och självförvållad sjukdom riskerar att bli godtycklig.
| Sammanfattning 25 Livsstilen kan dock vägas in vid ställningstagande till vård i det enskilda fallet. Då blir det en bedömning av huruvida patienten kan ha nytta av behandlingen såvida livsstilen inte ändras. Sjukvården har rätt att ställa krav på motprestation när denna är en förutsättning för att behandlingen skall vara ändamålsenlig och meningsfull. Självförvållade skador skall naturligtvis inte ge förtur, t.ex. att skadade idrottsmän får gå före i kön vid ortopediska kliniker. Ekonomisk förmåga att betala för sin hälso- och sjukvård får inte ha inflytande på väntetidens längd eller vårdens medicinska kvalitet inom den gemensamt finansierade vården, vare sig den sker i offentlig eller privat regi. Samtidigt kan samhället knappast förbjuda medborgarna att på egen bekostnad söka vård, även om den omfattar mindre motiverade eller onödigt dyra åtgärder. Hänsynstagande till social funktion är oförenlig med principen om allas lika värde. Att söka väga in nuvarande eller förväntad framtida social funktion innebär en risk för att subjektiva värderingar får ett stort spelrum. Flyktingar och asylsökande har i vissa fall inte samma rätt till sjukvård som andra. Utredningen vill synliggöra det dilemma som här uppstår mellan människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen å ena sidan och politiska, ekonomiska och andra realiteter å den andra. De etiska principerna och vårdens innehåll Varje människa som misstänker skada eller sjukdom har rätt till en medicinsk bedömning, som bekräftar eller avfärdar misstanken. Vilka undersökningar och vilka prov som skall göras, beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det är angeläget och kostnadseffektivt att den första bedömningen görs av väl kvalificerad personal med nödvändig utbildning och god praktisk erfarenhet. Diagnostiken bör följa de riktlinjer för prioritering som utredningen föreslår i det följande. Utredningen varnar för att överutnyttja laboratorieundersökningar och att använda dyrare undersökningsteknologi än vad som behövs. Det finns också en risk för överdiagnostik av kroppsliga symtom som bottnar i sociala problem och/eller psykiska besvär Det blir lätt en medikalisering, som innebär risk för biverkningar och för att adekvat hjälp undanhålls. Utredningen vill också påpeka att underdiagnostik kan förekomma. På grundval av den medicinska bedömningen kan patienten erbjudas lämplig vård.
Page 1 and 2: | 3 Till statsrådet och chefen fö
Page 3 and 4: | 5 Innehållsförteckning Sammanfa
Page 5 and 6: | Innehållsförteckning 7 8 Attity
Page 7 and 8: | Innehållsförteckning 9 14 Till
Page 9 and 10: | 11 Sammanfattning Uppdraget Detta
Page 11 and 12: | Sammanfattning 13 Trots att ytter
Page 13 and 14: | Sammanfattning 15 samheter ställ
Page 15 and 16: | Sammanfattning 17 Gällande lagst
Page 17 and 18: | Sammanfattning 19 stöd för de p
Page 19 and 20: | Sammanfattning 21 benägenhet att
Page 21: | Sammanfattning 23 Alternativa pri
Page 25 and 26: | Sammanfattning 27 grupp hör stö
Page 27 and 28: | Sammanfattning 29 1. Större beho
Page 29 and 30: | Sammanfattning 31 Inom sjukvårde
Page 31 and 32: | Sammanfattning 33 samhällsfinans
Page 33 and 34: | Sammanfattning 35 Utredningen nä
Page 35 and 36: | Sammanfattning 37 tillämpningen
Page 37 and 38: | 39 DEL I BAKGRUND
Page 39 and 40: 42 Direktiv och arbetsformer | −
Page 41 and 42: 44 Direktiv och arbetsformer | frå
Page 43 and 44: 46 Problembeskrivning | Inom sjukv
Page 45 and 46: 48 Problembeskrivning | 2.4 Alterna
Page 47 and 48: | Hälsoekonomi, utvärdering och p
Page 53 and 54: | Prioritering, styrning och resurs
Page 61 and 62: | Olika styr- och finansieringssyst
Page 71 and 72: | Modeller för prioritering 75 6 M
Page 73 and 74:
| Modeller för prioritering 77 6.1
Page 75 and 76:
| Modeller för prioritering 79 1/
Page 77 and 78:
| Modeller för prioritering 81 beh
Page 79 and 80:
| Modeller för prioritering 83 6.6
Page 81 and 82:
| Modeller för prioritering 85 nin
Page 83 and 84:
88 Legala förutsättningar för pr
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
96 Attitydundersökningar | resursf
Page 93 and 94:
98 Attitydundersökningar | plastik
Page 95 and 96:
100 Attitydundersökningar | En maj
Page 97:
102 Attitydundersökningar | Kvalit
show all

Vårdens svåra val - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?