Hastighetsplan, remissutgåva 2013 - Örnsköldsviks kommun
Hastighetsplan, remissutgåva 2013 - Örnsköldsviks kommun
Hastighetsplan, remissutgåva 2013 - Örnsköldsviks kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sammanfattning<br />
<strong>Örnsköldsviks</strong> Kommun<br />
HASTIGHETSPLAN<br />
Arbetet med hastighetsplanen och föreslagna förändringar av hastigheterna är ett<br />
steg i att successivt anpassa hastighetsgränserna efter gatornas och vägarnas<br />
säkerhetsstandard. Hastigheten har stor påverkan på trafiksäkerheten, eftersom<br />
den är avgörande för trafikantens möjlighet att väja undan för ett hinder och undvika<br />
en kollision samt hur allvarlig utgången blir för en oskyddad trafikant (en<br />
människa som går eller cyklar) vid en trafikolycka, eftersom den tar hänsyn till hur<br />
mycket våld människokroppen tål vid krock. Dessa faktorer avgör vilken hastighet<br />
en gata ska ha. Rätt hastighet på gator och vägar är en förutsättning för att<br />
minska antalet döda och skadade i trafiken. På lång sikt har en hastighetsplan<br />
stor betydelse för trafiksäkerheten, tryggheten, miljön, tillgängligheten och stadskaraktären<br />
och som trafikant tar man sitt ansvar genom att inte överskrida den<br />
skyltade hastigheten.<br />
Med ovanstående kriterier som grund har <strong>Örnsköldsviks</strong> <strong>kommun</strong> framställt ett<br />
förslag till en hastighetsplan för <strong>Örnsköldsviks</strong> centralort och tätorterna Bjästa,<br />
Åmynnet, Köpmanholmen, Sidensjö, Billsta, Husum, Gideå, Björna, Långviksmon,<br />
Trehörningsjö, Moliden, Mellansel, Bredbyn, Gottne. Inom tättbebyggt område i<br />
Skorped svarar respektive vägförening för drift- och underhåll.<br />
Arbetet har genomförts enligt metoden som finns i handboken Rätt fart i staden,<br />
som är framtagen av Trafikverket och Sveriges <strong>kommun</strong>er och landsting (SKL).<br />
Det är i första hand huvudvägnätet som har analyseras enskilt, medan lokalgatorna<br />
i de flesta fall har bedömts områdesvis. Den hastighet som sedan har gett<br />
bäst utfall i analysen, föreslås väljas. Arbetsmetoden baseras på vilka anspråk<br />
som finns för olika trafikanter som t.ex. bilister, bussar, cyklister och gående samt<br />
hur dessa påverkar gaturummet. Gaturummen bedöms också efter gatans ”väggar<br />
och golv” det vill säga hur gatan med sidoområden ser ut och väggarnas karaktär<br />
med närhet till fasader och in- och utfarter etc. Även hur trafikmiljön används<br />
och vilka verksamheter som finns efter gatan har undersökts. Efter analysen<br />
har samråd med styrgrupp och referensgrupp genomförts. Allmänhet, olika<br />
organisationer och myndigheter ges möjlighet att i samrådsförfarandet lämna<br />
synpunkter på de föreslagna hastighetsbegränsningarna.<br />
Generellt föreslås 30 km/tim på vägar med blandtrafik, vid skolor, bostadsområden<br />
och centrumområden, där behovet av att korsa gatan är stort och bebyggelsen<br />
är tät, 40 km/tim föreslås på gator i huvudvägnätet, med gångbanor samt gator<br />
med cyklar på körbanan och på sträckor med blandtrafik och övergångsställen,<br />
t.ex. inom industriområden samt 60 km/tim föreslås på trafikleder med i huvudsak<br />
separerad gång- och cykeltrafik längs vägen men inga övergångsställen<br />
och stora korsningsavstånd. På vissa gator föreslås hastighetsbegränsningen 50<br />
km/h att finnas kvar och motivet är att man på dessa gator har ansett att 60 km/h<br />
är en för hög, föreslagen skyltad hastighet och 40 km/h är en för låg föreslagen,<br />
skyltad hastighet, med dagens förutsättningar och i väntan på att åtgärder kan<br />
genomföras.<br />
4