Fäbodli\1 oth ö\1erlro. - Murberget CollectiveAccess System
Fäbodli\1 oth ö\1erlro. - Murberget CollectiveAccess System
Fäbodli\1 oth ö\1erlro. - Murberget CollectiveAccess System
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
f<br />
82<br />
till" (trivas), som står mitt över en vattåder. Detta är en<br />
gammal iakttagelse. Då jag byggde ladugården hade jag hit en<br />
"hrunnsynare", som såg efter att det inte var något sådant<br />
hinder i vägen". Om en föreställning som denna är vidskepelse<br />
eller om den verkligen har en reell grund är kanske svårt att<br />
avgöra.<br />
Ville man skada någons djur var det säkraste medlet att<br />
smussla in i ladugården eller under dess golv "dömull", mull<br />
från ikyrkogården eller ben därifrån. Gjorde man så blev det<br />
aldrig lugnt i ladugården, korna voro jämt oroliga och blevo<br />
även sjuka. För att råda bot häl'för var enda säkra sättet att<br />
gräva upp lagårdsgolvet och söka rätt på mullen eller benen<br />
och föra dem tillbaka till kyrkogården.<br />
Försvann en ko i skogen hade man sätt att taga reda på åt<br />
vilket håll man skulle gå och söka. Man tog en liten käpp,<br />
spottade på dess ena ände och kastade den bakåt över vänstra<br />
axeln. At det håll dit den änden pekade skulle man söka. Fann<br />
man ändå inte kon hade den säkert tagirts av vittra. Den<br />
behövde dock 'ej vara förlorad för den skull. Det kunde nämligen<br />
hända att på söndagen när kyrkklockorna ringde vittra<br />
miste kraften att 'behålla det de tagit.<br />
Orsak till mycken split och osämja mellan grannar, såväl i<br />
bygden som på fäbodarna har "bjäran" varit. Ville man skaffa<br />
sig en hjära gjorde man på följande sätt: man tog nLO sorters<br />
olikfärgat ullgarn, nystade det i bastun bakom ugnen tre torsdagskvällar<br />
å rad. I nystanet lades avklippta naglar och när<br />
man nystat färdigt sista kvällen dröp man i det tre droppar blod<br />
från vänstra lillfingret. Bjäran var nu färdig och man kastade<br />
den över vänstra axeln ut genom bastugluggen samtidigt som<br />
man mumlade: "Du skall för mig på jorden trilla, och jag skall<br />
för dig i helvetet brinna", och sedan tillade man vad bjäran<br />
skulle bära till gården. Bjäran hade nu fått liv och rullade<br />
iväg och drog till sin ägare vad han begärt, så länge han levde.<br />
Bjäran sög mjölk ur andras kor, bar smör, ost eller annat. Den<br />
kunde även skada korna, fick en ko liggsår, sades den vara<br />
"bjärasugen",<br />
t<br />
I<br />
l<br />
•
Change language