Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT intervjuundersökning förmodligen skulle ge oss ett bättre resultat. Vid enkätundersökningar finns risken för ett stort bortfall, även om materialet är stort från början. Vid intervjuer finns möjligheten att gå mer på djupet, än vid en enkät, menar Helena Jönrup. Innan intervjuformuläret spikades togs synpunkter in från medarbetarna på hovrätten, Brottsförebyggande rådet (Brå) och personer på statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs Universitet. Dessutom gjordes det provintervjuer med några brukare för att testa och därefter korrigera intervjuformuläret. Allt diskuterades i kvalitetsgruppen och förankrades hos domstolsledningen. INTERVJUER I VÄNTRUM OCH ENTRÉ När kallelserna inför huvudförhandlingarna i april och maj gick ut fanns i varje kuvert också en gul lapp nedstoppad, där det stod att läsa om undersökningen och när och hur intervjuerna skulle ske. Samt att det var frivilligt att delta. Intervjuarna var även noga med att informera åklagare, advokater och personal på häktet så att de i sin tur kunde informera alla inblandade. Intervjuerna med de tilltalade hölls i väntsalen. Då kunde intervjuarna på plats 16 DOMKRETSEN NR 3/2006 känna av det som flera i undersökningen kommenterade. Rummet är väl lyhört, de övriga där inne kan lätt höra vad som sägs. De tilltalade som var häktade intervjuades i häktesrummet och Helena Jönrup påpekar särkilt att de fick stöd av häktespersonalen som stannade kvar extra just för detta. Målsägande och vittnen intervjuades i någon av sofforna i entrén. Där är det lätttare att hålla på diskretionen. – Vi beslöt på ett tidigt stadium att inte göra intervjuerna på våra arbetsrum. Vi ville hålla oss till det offentliga rummet. STARK KONCENTRATION I RÄTTSSALEN Många av de intervjuade tyckte att det var lugnare i hovrätten än i tingsrätten. Dock lämnar domarnas tystnad och frånvaro av reaktioner på det som sägs öppet för olika tolkningar från brukarnas sida. Ett intresse och engagemang, exempelvis genom att domarna ställer kontrollfrågor till brukaren, upplevs som positivt. – Överhuvudtaget har undersökningen visat att uppträdandet och attityden hos rättens ledamöter har stor betydelse för om brukarna känner att domarna har lyssnat på dem och om de upplever sig ha blivit rättvist behandlade, säger Marie B Hagsgård. En del klagade på att de inte hörde vad som sades i rättssalen, vilket är ett allvarligt problem ur rättssäkerhetssynpunkt. För några är det svårt att förstå det juridiska språket. En person sa att hon blev så glad för att domaren hälsade och sa hej då förhandlingen inleddes. En annan uttryckte sin tacksamhet över att domaren tagit en paus i förhandlingen då han eller hon märkte att den var väldigt krävande och uppslitande för den berörde. Många åsikter handlar om förhållandet under själva huvudförhandlingen. Vanligt är att känna obehag inför situationen att bli förhörd, men flera tycks acceptera de jobbiga frågorna medan andra skulle vilja ha en förklaring till varför det måste vara så. Det viktigaste och det gäller för alla tre kategorierna brukare, var att de gavs tid och möjlighet att framföra sin sak. Och för det krävs ett bemötande där man visar respekt för individen. – Det gäller för oss här på domstolen att få folk att känna sig så bekväma som möjligt. Och att göra det utan kuddar och plädar i väntsalen, så att säga. Det ska ske med ett korrekt och gott bemötande, men också med praktisk information och information om hur en rättegång går till. Och folk vill få prata, det är en viktig lärdom vi ska ta till oss menar Helena Jönrup.
Vill du veta mer? Rapporten Vad tycker brukarna? En intervjuundersökning om kvaliteten vid Hovrätten för Västra Sverige är utförd av Helena Jönrup och Marie B Hagsgård vid Hovrätten för Väs- tra Sverige. Den har finansierats av Domstolsverket, Brottsofferfonden och Hovrätten för Västra Sverige. Beställ rapporten via domstol.se. Vad tycker brukarna? En intervjuundersökning om kvaliteten vid Hovrätten för Västra Sverige Kathrin Flossing – ny hovrättspresident i Göta hovrätt Kathrin Flossing har höga ambitioner med sitt nya arbete som hovrättspresident i Göta hovrätt. – Jag vill skapa en attraktiv hovrätt med goda resultat rustad för framtiden, säger hon. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO PER CARLSSON REGERINGEN UTNÄMNDE KATHRIN Flossing till hovrättspresident i Göta hovrätt 14 juni. Tidigare tjänstgjorde hon som kammarrättspresident i kammarrätten i Sundsvall. – Jag bor i Stockholm, så i stället för att pendla 40 mil norrut är min nya resväg till jobbet 35 mil söderut, säger hon med ett skratt. Kathrin Flossing har tagit sig an utmaningen att göra Göta hovrätt till en ännu mer attraktiv arbetsplats. – Det är spännande att byta jobb och jag tror att det är bra med byten mellan domstolarna. Hon vill skaffa sig ett ordentligt underlag i olika frågor innan hon tar ställning till vad som behöver utvecklas och förbättras i hovrätten. – Göta hovrätt är en kostnadseffektiv domstol med bra målavverkning och administration. Detta är något som är viktigt att behålla och gärna förbättra. För att Kathrin Flossing ska kunna bilda sig en uppfattning om vad hovrätten ska arbeta vidare med och vilka frågor som bör prioriteras, så genomför hon personalsamtal med samtliga medarbetare. – Sammanlagt handlar det om drygt åttio samtal. Personalen ger mig synpunkter på verksamheten i stort och sitt eget arbete. Jag kommer att fortsätta med kompetens- och utvecklingssamtal även i framtiden, eftersom jag tycker att personalen ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i organisationens utveckling. Jag vill ta vara på deras synpunkter så långt som möjligt. PÅ NY TJÄNST SAMVERKAN OCH SAMARBETE I Kammarrätten i Sundsvall påbörjade Kathrin Flossling ett kvalitetsarbete, där advokater, åklagare och andra intressenter inom verksamheten svarade på frågor om sin arbetsplats. – Då kunde vi se vad som är viktigt att jobba med framöver. Det är ett projekt, som jag tycker att vi ska genomföra även här på hovrätten. Frågor om samverkan och samarbete mellan de olika avdelningarna inom Göta hovrätt står även högt på dagordningen liksom utvecklingen av datasystemet Vera. – Göta hovrätt är uppdelad i tre olika hus och då finns risken att det blir tre olika hovrätter i stället för en. Så får det inte bli. Ny teknik och framtida arbetssätt är också något som jag vill att vi tar vara på. Kathrin Flossing har en gedigen meritlista. Mellan åren 1998 och 2003 var hon expeditions- och rättschef i Miljödepartementet. Hon hade samma befattning i Kulturdepartementet under åren 1996–98. Dessförinnan tjänstgjorde hon i Justitiedepartementet i åtta år, dels på processrättsenheten, dels på enheten för nåd och andra brottmålsärenden. 1992 utnämndes hon till kansliråd och under åren 1993–96 var hon departementsråd och chef för enheten för nåd och andra brottmålsärenden. Tidigare har Kathrin Flossing tjänstgjort i tingsrätt, kammarrätt och länsrätt. Hon har också varit åklagare i Värmland och Örebro län. DOMKRETSEN NR 3/2006 17
Page 1 and 2: Fakturor i ny form Modernare rättg
Page 3 and 4: Fokus på förnuftet TILL DIG SOM V
Page 5 and 6: skulle höjas om värdet på en ens
Page 7 and 8: NY MEDARBETARENKÄT I HÖST I börj
Page 9 and 10: lättnad men min uppfattning är at
Page 11 and 12: från Personalavdelningen och Enhet
Page 13 and 14: Tre domare om rapporten LENA EGELIN
Page 15: ättegång går till. Ofta återkom
Page 19 and 20: VID SJU AV LANDETS tingsrätter fin
Page 21 and 22: mitten av 1970-talet. Dessutom bygg
Page 23 and 24: - Jag kan tycka att det är lite tr
Page 25 and 26: Den nya tekniken styrs i stor utstr
Page 27 and 28: »Det finns länder som använder b
Page 29 and 30: att arbeta inom offentlig sektor. M
Page 31 and 32: Rättvisare fördelning av resurser
Page 33 and 34: ehöva leta i verifikationspärmar,
Page 35 and 36: på seminariet överens om. Många

Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?