30.09.2013 Views

Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

AKTUELLT<br />

Med ett totalt Nöjd Personal Index (NPI) på 82 av 100 hade Hyres- och Arrendenämnden i Göteborg<br />

det högsta värdet i Sveriges Domstolar när medarbetarenkäten genomfördes senast tillsammans med<br />

Statistiska Centralbyrån 2004.<br />

– En förklaring till det fina NPI-värdet är sannolikt att medarbetarna känner stor delaktighet i verksamheten<br />

och är mycket kompetenta. Om medarbetarna känner att de har inflytande över hur arbetet ska<br />

bedrivas ger det goda förutsättningar för dem att trivas, menar Bo Rolfson, hyresråd och chef vid Hyres-<br />

och Arrendenämnden i Göteborg.<br />

Inflytande över arbetet skapar trivsel<br />

TEXT ALEXANDER GISSY FOTO JOHAN WINGBORG<br />

MEDARBETARENKÄTEN GER ett helhetsbetyg<br />

för <strong>domstolen</strong> eller nämnden i form<br />

av ett indexvärde, men också ett effektmått<br />

för en rad delfaktorer som till exempel förtroende,<br />

möjlighet att påverka, information,<br />

ledarskap och den fysiska arbetsmiljön.<br />

I Hyres- och Arrendenämndens undersökningsresultat<br />

fick den fysiska arbetsmiljön<br />

toppvärdet 93 och information fick 92. Men<br />

undersökningen visade också att det fanns<br />

områden att utveckla för att medarbetarna<br />

skulle trivas bättre.<br />

– Det var bra att medarbetarundersökningen<br />

genomfördes eftersom vi därigenom<br />

fick besked om vad vi gjorde bra och vad vi<br />

kunde förbättra. Samtidigt som vi gladdes<br />

åt resultatet i undersökningen gav den oss<br />

tydliga indikationer på vilka satsningar vi<br />

skulle göra för att utveckla verksamheten och<br />

arbetsmiljön, säger Bo Rolfson.<br />

HÄLSANS ÅR<br />

Medarbetarenkäten visade att Hyres- och<br />

Arrendenämndens medarbetare kunde känna<br />

en viss arbetsrelaterad stress. Det fanns ett<br />

6 DOMKRETSEN NR 3/<strong>2006</strong><br />

behov av att få medarbetarna att känna att<br />

de hinner med sitt arbete och att arbeta<br />

med stresshantering.<br />

– Vi gjorde en budgetprioritering för att<br />

börja arbeta med hälso- och friskvårdsfrågor.<br />

För att tydliggöra satsningen inom vår organisation<br />

döpte vi 2005 till Hälsans år och<br />

inledde samtidigt ett samarbete med Previa<br />

som är specialister på företagshälsovård.<br />

En hälsopedagog engagerades för föreläsningar<br />

om kosthållning och andra hälsofaktorer.<br />

Hälsopedagogen introducerade<br />

användningen av det gym som finns i källarplanet<br />

i lokalerna och varje medarbetare fick<br />

också var sin stegräknare.<br />

– Det blev mycket spring i korridoren<br />

och trapporna efter det, men stegräknaren<br />

»Vi gjorde en budgetprioritering<br />

för<br />

att börja arbeta<br />

med hälso- och<br />

friskvårdsfrågor.«<br />

Bo Rolfson, Hyresoch<br />

Arrendenämnden<br />

i Göteborg<br />

blev också ett tydligt uttryck för den satsning<br />

vi gjorde, skrattar Bo Rolfson.<br />

ÖPPET KLIMAT<br />

Många av medarbetarna på Hyres- och<br />

Arrendenämnden har varit med i åtskilliga år<br />

och skaffat sig gedigna kunskaper och värdefull<br />

erfarenhet. Bo Rolfson menar att det<br />

skapar en trygghet i arbetet som medverkar<br />

till den goda trivsel som genomsyrar organisationen.<br />

– Medarbetarna är väl förtrogna med<br />

sina arbetsuppgifter. En viktig uppgift för<br />

mig är att se till att medarbetarna utvecklas<br />

och att få dem att känna att de bidrar till att<br />

uppfylla verksamhetens mål. Trivs man på<br />

sitt arbete utför man sina arbetsuppgifter på<br />

ett bra sätt. Min paroll är att tjänstedörren<br />

alltid är öppen även om den ser stängd ut.<br />

Medarbetarna vet om det och uppskattar<br />

det.<br />

PLATTARE ORGANISATION<br />

För tolv år sedan infördes den så kallade<br />

handläggaremodellen. Utgångspunkt för<br />

modellen är att handläggaren följer sitt<br />

ärende från början till slut. Tidigare var<br />

specialiseringen större inom organisationen.<br />

Vissa arbetade med rena kontorsgöromål,<br />

andra som kvalificerade protokollförare, vilket<br />

gjorde att rangordningen var tydlig och<br />

påverkade verksamheten på ett negativt sätt.<br />

Medarbetaren kunde inte alltid se effekten<br />

av sin egen arbetsinsats.<br />

– Principen att medarbetaren följer sitt<br />

ärende från ax till limpa fungerar bra och har<br />

flera fördelar. Rangordningen mellan medarbetarna<br />

blir mindre och hierarkierna försvinner.<br />

Samtidigt får varje medarbetare känna<br />

en större delaktighet och ett större ansvar<br />

för sina arbetsuppgifter. Att tydligt delegera<br />

arbetet till medarbetarna gör att de känner<br />

att de deltar i verksamhetens utveckling och<br />

att de kan påverka sin egen arbetssituation.<br />

De blir samtidigt medvetna om vart vi är på<br />

väg med vår verksamhet. En annan positiv<br />

effekt av att använda handläggaremodellen<br />

är att vi har kunnat renodla domarrollen.<br />

Det gör att vi har blivit mer effektiva i vårt<br />

arbete, berättar Bo Rolfson.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!