Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

EN DAG Margareta Norgren, föredragande och beredningssamordnare vid Länsrätten i Skåne län Analys och känsla – att utvecklas som föredragande Margareta Norgren personifierar utvecklingsmöjligheterna man har som föredragande på en förvaltningsdomstol. Hon började som notarie i början av 1990-talet, fick tillsvidareanställning som föredragande 1994, blev sakområdesansvarig 2002 och nu i våras fick hon tjänsten som beredningssamordnare på avdelning 3 vid Länsrätten i Skåne län. Samtidigt har Margareta Norgren även haft en annan yrkesidentitet som hon under en lång period kombinerat med sin juridiska karriär – som florist. TEXT OCH FOTO PER-AXEL STENSTRÖM BÖRJADE SOM FLORIST Margareta Norgren började sin yrkesbana någon helt annan stans än i domstolens korridorer och sessionssalar: – Jag är utbildad florist på Blomsterskolan i Norrköping. Det var landets bästa floristutbildning på den tiden, i mitten av 70-talet. Sedan flyttade jag runt en del och hamnade till slut i Malmö – och här har jag stannat. Men Margareta Norgren hittade inget jobb som hon trivdes med och lusten att plugga tog överhand och valet föll på juridiken: – Jag har alltid gillat att råplugga, förklarar hon sitt val. I början av 1990-talet var hon klar med sina studier och hade dessutom hunnit med att bli mamma. Under studierna hade hon 28 DOMKRETSEN NR 3/2006 besökt länsrätten i Malmö där hon gjorde ett specialarbete och fick då ett gott intryck av domstolen. – Det verkade vara ett bra ställe att arbeta på, med avslappnad stämning och spännande arbetsuppgifter. Så det var naturligt för mig att söka mig dit som notarie. JURIDIK OCH FLORISTIK Efter notarietjänstgöringen blev hon 1994 erbjuden en tjänst som föredragande. Margareta Norgren berättar: – Det fanns fyra tjänster utannonserade – tre heltidstjänster och en på halvtid. Jag valde halvtidstjänsten. Jag hade nämligen fått ”blomsterabstinens”! Under de fem kommande åren kombinerade Margareta Norgren sin halvtidstjänst på domstolen med en dito som florist, på Blomsterpigan i Malmö (en blomsteraffär som är prisbelönt och som låtit tala om sig i hela landet! Förf. anm.) – Det fungerade utmärkt för mig – jag fick utlopp både för mina intellektuella och konstnärliga behov, skrattar Margareta Norgren. Men till slut blev det för mycket och för splittrande att ge järnet på två arbetsplatser och dessutom arbeta under storhelgerna som florist. – Jag har aldrig ångrat valet att gå över till heltid på länsrätten. Allt har sin tid och arbetet som föredragande är mycket utvecklande. Mina skapande behov får jag i stället utlopp för på fritiden med mitt måleri, konstaterar Margareta Norgren. FÖREDRAGANDEROLLEN – EN UTVECKLANDE MÖJLIGHET Men vad är det då som lockar i att vara i rollen som föredragande, undrar jag och Margareta Norgren förklarar: – Arbetsuppgifterna för en föredragande är mycket kvalificerade och omfattar hela processen från att göra rättsutredning till att skriva ett domsförslag och slutligen föredra målet för domare och nämndemän. Det är känslan av att ha ett självständigt arbete och att man ”äger målet” vilket betyder att man styr mycket över sin arbetssituation. – Dessutom finns det möjligheter att välja inriktning mot specifika måltyper som intresserar en och då man kan djupdyka i ämnet. Jag frågar varför hon valt att arbeta inom det offentliga, på en domstol och inte inom det privata: – Jag upplever att det är positivare för mig som kvinna och ensamstående förälder
att arbeta inom offentlig sektor. Man är inte så sårbar som man kan vara på till exempel en advokatbyrå. Möjligheterna till ledigheter är mycket större hos oss och sedan har vi hela den arbetssociala aspekten som är ett stort plus – många arbetskamrater! MEDALJENS ”BAKSIDA” Men finns det inga nackdelar med att arbeta som föredragande, undrar jag: – Jo, svarar Margareta Norgren, ibland känns det som om vi är lite för långt ifrån den verklighet som många lever i, de som döljer sig bakom våra måltyper: människor som kan vara i social-, psykisk och ekonomisk kris och som lever under helt andra förhållanden än vad vi som arbetar på domstolen gör. – Sedan är karriärmöjligheterna för en föredragande begränsade i dagsläget, det ska man vara medveten om. Man kan visserligen gå vidare som beredningssamordnare eller som administrativ direktör, sedan är det stopp. – Man måste också lära sig, både som individ och i arbetsgemenskapen, att hantera konflikten mellan kvantitet och kvalitet. Det kan vara en stressfaktor att ha pressen på sig att uppfylla de förväntade produktionsmålen samtidigt som man vill hålla en god kvalitet. – På avdelning 3 arbetar vi därför kontinuerligt tillsammans med avdelningschefen och domarna med att utveckla arbetssätt för att hantera detta. ATT GÅ VIDARE I KARRIÄREN Att gå vidare till att bli beredningssamordnare är något som Margareta Norgren har valt och fått möjlighet att göra sedan våren 2006: – Det hela började egentligen med mitt arbete som sakområdesansvarig under perioden 2002 fram till nu i somras. Under denna period upptäckte jag att jag är bra på att organisera och systematisera och att jag gillar att se saker på ett övergripande plan. Jag tycker också om att arbeta med olika sorters människor och att fungera som spindeln i nätet. Jag frågar Margareta Norgren vad det viktigaste i hennes arbete som beredningssamordnare är: – Min viktigaste uppgift – efter att vara arbetsledare för beredningskansliet – är EN DAG kanske att se till att alla medarbetare på min avdelning delar med sig av sin kunskap. Går man tillbaka några år var detta med att dela med sig av den kunskap och de erfarenheter som kostat en så mycken möda att få, inte en självklarhet. Tvärtom – det var något som man stundtals prestigefyllt vakade över. EN GEMENSAM KUNSKAPSBANK Nu delar man med sig på ett helt annat sätt och Margareta Norgrens vision är att ha en gemensam kunskapsbank för avdelningen. Där ska alla kunna sätta in och ta ut och förvalta ett gemensamt kapital i form av rättsutredningar, domsexempel, m.m. inom olika måltyper och rättsområden. Detta att dela med sig kallar Margareta Norgren för att tradera kunskap. Begreppet tradera är väl etablerat inom både etnologi och socialantropologi och innebär att man inom sociala system överför kunskap från generation till generation. – Att inte tradera kostar både skattemedel och mänskligt lidande genom att handläggningstiderna blir onödigt långa på DOMKRETSEN NR 3/2006 29
Page 1 and 2: Fakturor i ny form Modernare rättg
Page 3 and 4: Fokus på förnuftet TILL DIG SOM V
Page 5 and 6: skulle höjas om värdet på en ens
Page 7 and 8: NY MEDARBETARENKÄT I HÖST I börj
Page 9 and 10: lättnad men min uppfattning är at
Page 11 and 12: från Personalavdelningen och Enhet
Page 13 and 14: Tre domare om rapporten LENA EGELIN
Page 15 and 16: ättegång går till. Ofta återkom
Page 17 and 18: Vill du veta mer? Rapporten Vad tyc
Page 19 and 20: VID SJU AV LANDETS tingsrätter fin
Page 21 and 22: mitten av 1970-talet. Dessutom bygg
Page 23 and 24: - Jag kan tycka att det är lite tr
Page 25 and 26: Den nya tekniken styrs i stor utstr
Page 27: »Det finns länder som använder b
Page 31 and 32: Rättvisare fördelning av resurser
Page 33 and 34: ehöva leta i verifikationspärmar,
Page 35 and 36: på seminariet överens om. Många

Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?