Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Pappersfakturor blir ett minne blott Elektronisk fakturahantering blir allt vanligare inom större organisationer och myndigheter och är snart verklighet även inom Sveriges Domstolar. – Det finns mycket som är positivt med den elektroniska hanteringen. Vardagsarbetet förenklas och det öppnas nya möjligheter att få bättre kontroll över fakturahanteringen, säger Örjan Johnsson, redovisningschef på Domstolsverket. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO PER CARLSSON Varje år hanterar Sveriges Domstolar cirka 100 000 fakturor i den administrativa verksamheten. Enligt regeringens nya e-strategi ska alla myndigheter från och med den 1 juli 2009 hantera sina inkommande och utgående fakturor elektroniskt. Domstolsverket har genomfört en förstudie i ämnet och under hösten pågår ett utvecklingsarbete, som ska resultera i ett första införande i början av nästa år. – Denna etapp av projektet avser uteslutande fakturor i den administrativa verksamheten och inte i den dömande verksamheten. Advokaters kostnadsräkningar med flera omfattas alltså inte, säger Örjan Johnsson. Distributionen av inkomna fakturor kommer att ske via e-post och all attestering ska skötas elektroniskt. Den elektroniska bilden 32 DOMKRETSEN NR 3/2006 av fakturan skapas av ett skanningföretag, eftersom de flesta leverantörer även under lång tid framöver kommer att fortsätta skicka pappersfakturor. Domstolsverket läser sedan in bilden tillsammans med inskannad och tolkad information i en modul till ekonomisystemet. Därefter distribueras fakturorna för kontering och attest till domstolarna via e-post. När de elektroniska fakturorna är attesterade kommer Domstolsverket att definitivbokföra dem och beordra utbetalning till leverantörerna via PlusGirot. SÄKRARE HANTERING Örjan Johnsson ser många fördelar. – Med den elektroniska fakturahanteringen blir det enklare att få kontroll på var fakturan befinner sig. Systemet bevakar till exempel förfallodatum och skickar ut en påminnelse via e-post om fakturan inte är attesterad inom utsatt tid. Vem som har behörighet att vidimera och attestera vid domstolen registreras i systemet vid införandet. Det bidrar till en enhetligare styrning och bättre kontroll över vem som har förfoganderätt vid domstolen. Andra fördelar är att en del monotona och tidsödande arbetsuppgifter, som till exempel insortering och arkivering av pappersfakturor försvinner. – Antalet steg i fakturahanteringen kan minskas vilket bidrar till att reducera tiden för att hantera en faktura, utan att försämra kvalitén. Det är en stor fördel att i efterhand kunna söka upp fakturan på skärm, utan att Roland Fellman, Örjan Johnsson, Bo Claesson, Berna Davidsson och Ewa Karmhag.
ehöva leta i verifikationspärmar, fortsätter Örjan Johnsson. Införandet av systemet ställer stora krav på planerings-, samordnings- och informationsinsatser. Domstolsverket har därför tagit hjälp av Bo Claesson, konsult från WM-data, som ska hålla ihop projektet. Bo Claesson har tidigare varit en av projektledarna vid införandet av Sveriges Domstolars verksamhetsstöd Vera. »Med den elektroniska fakturahanteringen blir det enklare att få kontroll på var fakturan befinner sig.« Örjan Johnsson, Domstolsverket – Projektet har en bredd och innefattar verksamhetsanalys, test, införande och utbildning. Detta tillsammans med flera externa kontaktytor och en entusiastisk projektgrupp gör uppdraget både utmanande och roligt, säger han. STUDIEBESÖK För att den elektroniska processen ska kunna införas har Domstolsverket tagit ställning till vad som krävs ur teknisk synvinkel och om projektet stämmer överens med policy och regler. I förstudiearbetet har Domstolsverket hämtat erfarenheter från andra organisationer, bland andra Skatteverket i Gävle och Huddinge kommun, som helt gått över till elektronisk fakturahantering. – Det har visat sig att det finns flera fördelar med elektronisk fakturahantering, men det bör även i fortsättningen finnas ett lokalt ansvar i hanteringen av fakturor, säger Örjan Johnsson. Språket avslöjar könet Använder kvinnor och män olika språk? Beskrivs kvinnor och män på olika sätt? Är kvinnor från Venus och män från Mars? TEXT BODIL MOBERG ILLUSTRATION OTTO UNGE MÄN TAR STÖRRE plats i samtalsrummet; det har många forskare visat. Män brer ut sig och kvinnor fattar sig kort och mer direkt. Det börjar redan i skolan. Två tredjedelar av det som sägs i ett klassrum sägs av pojkar. Även de lärare som bemödar sig om att fördela ordet rättvist ställer fler följdfrågor till pojkarna och ber dem argumentera mer. Är det likadant i skriftspråket? SPRÅKET AVSLÖJAR OSS Forskningen visar att det inte enbart är i det talade språket skillnaderna finns. Män skriver mer voluminöst och omständligt än kvinnor. Kvinnor skriver kortare meningar, medan män använder längre och mer fackspråkliga ord. Möjligen använder kvinnor fler adjektiv, osäkerhetsmarkörer och negationer. Men det är på småorden vi verkligen avslöjar oss. Kvinnor använder fler konjunktioner (och, men) medan män använder bestämd form oftare än kvinnor. Det finns till och med ett datorprogram som med 80 procents träffsäkerhet kan avgöra om en text är skriven av en man eller kvinna. Det finns alltså skillnader. Frågan är hur de påverkar oss som läsare. EN FACKMAN SOM LENA Förutom skillnader hos manliga och kvinnliga skribenter, finns könsaspekter inbyggda i språket. Det är till exempel mycket vanligt att den som skriver om en kvinna använder hennes förnamn. Du vet förmodligen på en gång vilka Selma och Maud är. Skriver SPRÅK vi om män refererar vi gärna till dem med efternamn, Strindberg och Reinfeldt. Därmed markerar vi att kvinnor är personliga och män offentliga. Även detta påverkar oss som läsare. Ett problem som svenskan delar med många andra språk är frågan om han och hon. Vi har inget könsneutralt pronomen utan måste välja. I Några riktlinjer för författningsspråket rekommenderas att vi skriver könsneutralt. Med det menar Regeringskansliet att vi inte bör använda han om både män och kvinnor. ”En utländsk medborgare har rösträtt bara om han varit folkbokförd i…”. Sätten att undvika ett fler könat han är många; allra enklast brukar vara att skriva meningen i plural. ”Utländska medborgare har rösträtt bara om de varit folkbokförda i…”. Trots rekommendationer och alternativ används han 3,5 gånger oftare än hon i lagtexter. Personbeteckningar kan också vara knepiga. Ord som justeringsman, sjuksköterska och värderingsman används om både män och kvinnor. Men inbyggt i de orden finns en hänvisning till att justeringsmän och värderingsmän är just män och att sjuksköterskor är kvinnor. Är vi som språkbrukare nöjda med det? Språkrådet (före detta Svenska språknämnden) förordar att vi använder varianterna justerare, sjukskötare och värderare i stället. Men det finns ord som inte lika lätt låter sig bytas ut. Hur skulle de könsneutrala formerna av målsman, lekman och gemene man lyda? Den som har bra förslag får gärna höra av sig till mig. DOMKRETSEN NR 3/2006 33
Page 1 and 2: Fakturor i ny form Modernare rättg
Page 3 and 4: Fokus på förnuftet TILL DIG SOM V
Page 5 and 6: skulle höjas om värdet på en ens
Page 7 and 8: NY MEDARBETARENKÄT I HÖST I börj
Page 9 and 10: lättnad men min uppfattning är at
Page 11 and 12: från Personalavdelningen och Enhet
Page 13 and 14: Tre domare om rapporten LENA EGELIN
Page 15 and 16: ättegång går till. Ofta återkom
Page 17 and 18: Vill du veta mer? Rapporten Vad tyc
Page 19 and 20: VID SJU AV LANDETS tingsrätter fin
Page 21 and 22: mitten av 1970-talet. Dessutom bygg
Page 23 and 24: - Jag kan tycka att det är lite tr
Page 25 and 26: Den nya tekniken styrs i stor utstr
Page 27 and 28: »Det finns länder som använder b
Page 29 and 30: att arbeta inom offentlig sektor. M
Page 31: Rättvisare fördelning av resurser
Page 35 and 36: på seminariet överens om. Många

Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?