Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Sveriges modernaste domstolslokaler i Gävle Förnuftet fick segra över känslan när Gävles nya domstol nyligen invigdes. Funktionella lokaler har ersatt det 1920-talshotell som tidigare huserade Gävle tingsrätt och Länsrätten i Gävleborgs län – en följdriktig förändring när Domstolsverket bygger om och nytt som aldrig förr. I DEN LJUSA och luftiga entréhallen möter motiv från Birger Jarls fridslagar. Tavlan hade legat i ett arkiv sedan Sandvikens tingsrätt gick upp i Gävle tingsrätt. I april lämnade tingsrätten och länsrätten centrum och det nyklassisistiska hotellet Baltic för mer praktiska och moderna rum. Torsdagen den 31 augusti förklarade Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén huset som invigt, följt av en fanfar. – Det var helt enkelt för trångt på Baltic, främst i bottenvåningen där salarna låg. Baltic är ju ett gammalt hotell och korridorerna var smala. Parter och allmänhet trängdes och det fanns ingen egentlig bra entré. När Sandvikens tingsrätt sedan kom dit blev det brist på salar. Man hade kanske kunnat bygga till, men det hade inte blivit riktigt bra ändå, säger lagman Tomas Attorps vid Länsrätten i Gävleborgs län. Så här ett halvår efter flytten är han nöjd med det allra mesta. Läget ett par kilometer från centrum gör det förstås svårare för tågpendlarna, men domstolarna har skrivit till kommunen och hoppas på bättre bussförbindelser. Viktigast är att lokalerna fungerar. Det nya huset har tidigare använts som utbildningslokal för Lantmäteriverket. Ytan är större än på Baltic, fasaden är putsad och inredningen ny. Dessutom har entrén fått ett modernt skärmtak, inspirerad av en vågskål. – Rummen här på kontorsplanet har också blivit väldigt lyckade. Jag uppskattar att det är ljust och mycket glas mot de breda 22 DOMKRETSEN NR 3/2006 korridorerna. När man kommer från traditionella rum är det klart att det är en stor omställning att flytta in i ett hus med glasväggar, men jag tycker att man vänjer sig snabbt. Jag trivs med öppenheten. Man kan ju alltid stänga dörren och ställa fram växter så att man inte känner sig helt utlämnad, menar Tomas Attorps. TRADITIONELLT BLEV RATIONELLT Ett hus byggt på 1990-talet kan förstås inte mäta sig med de traditionellt sett pampiga domstolsbyggnaderna. Men vad det framför allt handlar om i dag är att få rationella lokaler hävdar Tomas Attorps: – Visst kan man ha invändningar om man tycker att en domstolsbyggnad ska vara representativ. Men inte minst säkerhetsaspekterna har blivit väldigt viktiga genom många otrevliga våldsbrott som har inträffat både i och utanför domstolarna. Det är en markant skillnad på säkerheten mellan Baltic och detta hus, vilket främst berör tingsrätten. Nu forslas de frihetsberövade i häktesbilar direkt in i byggnaden. Sedan är ingångarna skilda mellan allmänhet, parter och personal. Trängseln och inte minst den bristande säkerheten på Baltic är något som också kollegan Karl-Axel Bladh, lagman i tingsrätten, betonar. Det blev ännu tydligare efter sammanslagningen med Sandvikens tingsrätt. – Även om vi hade gjort ombyggna- TEXT LARS COLLIN FOTO MATS ÅSTRAND Lagman Tomas Attorps vid Länsrätten i Gävleborgs län derna på Baltic skulle det ändå vara svårt att tillgodose säkerheten, eftersom de väntrum som fanns där i huvudsak var gamla hotellkorridorer. På Baltic fanns ett enda rum för häktesintag och det var en stor säkerhetsfråga. Häktesvakterna fick gå med frihetsberövade genom de långa hotellkorridorerna och man fick sitta i provisoriska samtalsrum. Nu separerar vi frihetsberövade från alla andra, säger Karl-Axel Bladh. FÖRNUFT OCH KÄNSLA Han menar att flytten slutligen blev en kamp mellan förnuft och känsla, där den senare fick stryka på foten. – Om man såg Baltic utifrån såg det ut som om det skulle varit byggt som ett domstolshus under den tid när domstolarna hade riktigt tjusiga byggnader som utstrålade makt. Väldigt många gamla tingshus uppfördes omkring förra sekelskiftet – och många ser ut som tempelbyggnader. I Gävle satt tingsrätten i rådhuset från 1774 till 1993. Lagmannen som var min företrädare brukade säga: ”har man hittat till Gävle hittar man till rådhuset, stan är uppbyggd kring det”. Men den typen av byggnader blir väldigt opraktiska, med stora ytor som inte går att använda på ett effektivt sätt. Att domstolarna ofta hamnar tillsammans med andra förvaltningsbyggnader mindre centralt i stan är en utveckling vi har sett i ett antal år. Är det bra eller dåligt?
– Jag kan tycka att det är lite tråkigt, men förnuftsmässigt är det rätt. Det gamla huset var mycket vackert men ganska kyffigt på insidan. När man kommer in här är det ljus och rymd och möjligheter att separera människor som inte ska behöva träffas. Karl-Axel Bladh är också glad för att de första barnsjukdomarna blev snabbt åtgärdade. Framför allt gällde de problem med tekniken, som gjorde att påropen inte hördes och att gardiner inte rullades ner som de skulle. – I dag är vi väldigt nöjda. Arkitekten Börje Falemo har gjort ett fint arbete; som med fångintaget där vi nu fått en innergård som bonus, säger Karl-Axel Bladh. BYGGSTART FÖRRA ÅRET Redan för fyra år sedan började Börje Falemo skissa på hur lokalerna vid Lantmäteriverket skulle kunna ta Gävle tingsrätt och Länsrätten i Gävleborgs län in i 2000-talet. 2004 fattades beslut, med byggstart i mars förra året. – De stora diskussionerna har rört var en domstol ska placeras – och hur det ser ut när man kommer till den. Många ifrågasatte att lokalerna skulle ligga en bit från centrum och var måna om att det inte skulle uppfattas som att domstolarna hade flyttat in i ett annex till Lantmäteriverket. Parallellt har vi försökt finna lösningar för säkerheten, berättar Börje Falemo. För att förstärka framtoningen av dom- Lagman Karl-Axel Bladh, Gävle tingsrätt stol gjordes entrén om, efter många diskussioner och kompromisser. Kanske lite väl många för att påminna om den vågskål som var tänkt från början. – Men det som känns positivt är att entrén skiljer sig och att den skapar en egen identitet till domstolen. Det är inte första gången Börje Falemo ritar domstolar. Under 1990-talet var han involverad i projekt bland annat i Eksjö, Vänersborg och Skaraborgs län. Just nu är han verksamhetsarkitekt vid omvandlingarna av Värmlands tingsrätt och hovrätten i Sundsvall. – Problematiken är att lösa alla praktiska detaljer på ett bra sätt. Det blir mycket diskussioner med Domstolsverket och domstolarna själva. Så självklart blir det kompromisser. Önskemålen är ofta fler än vad som går att klara av. Och även om man bygger helt nytt är det svårt att klara alla behov eftersom det skulle krävs en mycket större kvadratmeteryta än den som har anslagits, säger Börje Falemo. TEKNIK OCH SÄKERHET I de drygt 4 000 kvadratmeter stora lokalerna, där 70 procent tillhör tingsrätten och resten länsrätten, fick teknik och säkerhet högsta prioritet. – Jag hade möten med en byggledare i tingssalen på Baltic. Samtidigt hörde vi hur de pratade utanför. Det förstår ju var AKTUELLT och en att man inte kan ha det så. Ljud och teknik är oerhört viktiga i detta sammanhang. Ljudvolymer och upptagningar måste fungera. Därför hade Gävle vid invigningen de modernaste domstolslokalerna i landet. Sedan tar det nog bara något halvår innan någon annan är ännu mer modern. Kanske kan man säga att de nya domstolsbyggnaderna blir mer demokratiska. När Börje Falemo kom till Baltic blev han överraskad av att det fanns fyra olika personalrum. I de nya lokalerna finns ett gemensamt, vilket ingen tycks ha något emot. Arkitekten känner sig överlag nöjd med förvandlingen. – Vi kom in i ett 1990-talsbygge för utbildningslokaler med färgglada väggar och golv. Det gällde att få bort den här prägeln av utbildning och konferens och göra om dem till en modern domstolslokal. Men det får ju så att säga inte vara någon dagismiljö, utan måste inge viss respekt – utan att för den skull vara så monumental att den skrämmer. Just den balansgången tycker jag att vi har fått fram, säger Börje Falemo. Domstolarna i Gävle Fastighetsägare: Norrporten AB Arkitekt: Falemo Hus & Interiör Inredningsarkitekt: Margita Hellberg Storlek: 4 087 kvm Hyrestid: 15 år Anställda: 33 i tingsrätten, 27 i länsrätten DOMKRETSEN NR 3/2006 23
Page 1 and 2: Fakturor i ny form Modernare rättg
Page 3 and 4: Fokus på förnuftet TILL DIG SOM V
Page 5 and 6: skulle höjas om värdet på en ens
Page 7 and 8: NY MEDARBETARENKÄT I HÖST I börj
Page 9 and 10: lättnad men min uppfattning är at
Page 11 and 12: från Personalavdelningen och Enhet
Page 13 and 14: Tre domare om rapporten LENA EGELIN
Page 15 and 16: ättegång går till. Ofta återkom
Page 17 and 18: Vill du veta mer? Rapporten Vad tyc
Page 19 and 20: VID SJU AV LANDETS tingsrätter fin
Page 21: mitten av 1970-talet. Dessutom bygg
Page 25 and 26: Den nya tekniken styrs i stor utstr
Page 27 and 28: »Det finns länder som använder b
Page 29 and 30: att arbeta inom offentlig sektor. M
Page 31 and 32: Rättvisare fördelning av resurser
Page 33 and 34: ehöva leta i verifikationspärmar,
Page 35 and 36: på seminariet överens om. Många

Nummer 3 2006 - Högsta domstolen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?