Adoption och psykiska hälsoproblem - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

söksträng samt kontrollerade om samtliga studier som uppfyllde kriterierna var inkluderade. Lina Eriksson kontrollerade även riktigheten av de uppgifter som presenteras i Appendix 1. Vid behov genomfördes korrektioner i samråd med Sven Bremberg. Resultat Sökningarna gav sammanlagt 263 träffar. Efter genomgång av träffarna valdes 27 studier ut för genomläsning. Av dessa studier uppfyllde 6 stycken inklusionskriterierna och redovisas i Appendix 1. Samtliga inkluderade studier visar på en signifikant ökad risk för adopterade att få olika typer av psykiska hälsoproblem. Jämfört med svenskfödda barn hade de internationellt adopterade en mellan 1,5 till 5,1 (median 3,1) gånger högre risk för psykiatrisk sjukdom, psykiatrisk vård eller institutionsvård p.g.a. beteendeproblem. För självmord eller självmordsförsök var risken mellan 3,6 och 4,5 (median 3,8) gånger högre och för drogmissbruk eller drogberoende mellan 2,1 och 5,2 (median 2,6) gånger högre. Även för nationellt adopterade sågs en signifikant riskökning, men med en något lägre risk än för internationellt adopterade. Uppföljningstiden i de olika studierna är mellan 8 och 31 år. Resultatet sammanfattas i Tabell 1. Tabell 1. Internationell adoption och allvarliga psykiska hälsoproblem. Studie Exponering(ar) Utfall hos barnet Effekt av exponering på utfall Elmlund 2007 (3) Fergusson 1995 (4) Hjern 2002 (5) Lindblad 2003 (6) Tieman 2005 (7) von Borcyskowski 2006 (8) Internationell adoption Familjehemsplacering (ber. på allvarliga beteendeproblem hos barnet) Adoption inom landet Utagerande beteende / sjukdom Internationell adoption Psykisk sjukdom, missbruk, självmordsförsök och social missanpassning Internationell adoption Hälsoproblem (psykiatrisk vård, alkoholberoende, mm) Internationell adoption Psykiska problem (DSM-IV diagnos) Internationell adoption Adoption inom landet Självmordsförsök Självmord JA JA JA JA JA (se diskussion) JA
Diskussion Översikten visar på tydliga överrisker för allvarlig psykisk ohälsa hos adopterade. I Hjerns studie såg man dessutom en ännu högre risk för psykiska problem hos de internationellt adopterade när de jämfördes med svenskfödda syskon i stället för barn ur normalpopulationen (5). I Tiemans studie påverkade inte SES risken för att utveckla exempelvis ångestsjukdom, drogmissbruk eller -beroende (7). Däremot ökade en hög socioekonomisk status risken för allvarlig psykisk sjukdom, när man studerade alla störningar sammantaget. För enstaka störningar existerade inte något sådant samband, något som kan bero på att populationerna i dessa fall blev för små. Som möjlig förklaring till att risken var större i familjer med hög socioekonomisk status tar man upp det faktum att föräldrar med hög socioekonomisk status ofta ställer höga krav och har höga förväntningar på sina barn. Känslan av att inte kunna leva upp till föräldrarnas förväntningar kan ha en negativ påverkan på barnen. Majoriteten av de inkluderade studierna är svenska, detta beroende på att de svenska registren är mer eller mindre unika i sitt slag. I de nationella registren återfinns dessutom endast individer med allvarliga psykiska problem. Det är därför svårt att av registerstudierna dra några slutsatser om ”lindriga” psykiska problem som sällan eller aldrig leder till sjukhusvård (2). Sammantaget ger översikten stöd för uppfattningen att personer adopterade som barn löper en ökad risk för allvarlig psykisk ohälsa. Enligt FHI:s gradering av evidens har det vetenskapliga stödet god säkerhet. Övrig läsning Socialstyrelsen har publicerat en antologi om internationellt adopterade i Sverige (9). Den behandlar bland annat områden som anknytning, språk och lärande, identitetsutveckling, riskfaktorer och interventioner för normbrytande beteende, psykisk hälsa och social anpassning, samt arbetsmarkand. Med undantag av kapitel 6 är antologin inte en systematisk översikt, utan ett så kallat Underlag från experter, där författarna själva svarar för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Förkortningar OR = odds ratio RR = risk ratio SES = socioekonomisk status T1 = första undersökningstillfället T2 = andra undersökningstillfället
Page 1: Adoption och psykiska hälsoproblem
Page 5 and 6: Appendix 1. Inkluderade artiklar F
Page 7 and 8: Lindblad 2003 Sverige Tieman 2005 N

Adoption och psykiska hälsoproblem - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?