Adoption och psykiska hälsoproblem - Statens folkhälsoinstitut

Adoption och psykiska hälsoproblem
- en systematisk litteraturöversikt
Sofia Ljungdahl, Lina Eriksson och Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut,
Östersund 2007-12-20
Bakgrund
Sedan 1969 har drygt 47 000 barn kommit till Sverige genom internationell adoption (1). Idag
adopteras ungefär 1 000 barn årligen och det vanligaste ursprungslandet är Kina, följt av
Sydkorea, Vietnam, Colombia, Ryssland, Sydafrika och Indien. Antalet nationellt adopterade i
Sverige är få, cirka 20 per år om man bortser från styvbarnsadoptioner. De flesta av barnen är
under 3 år vid tidpunkten för adoption.
Adopterade har ofta negativa livserfarenheter av varierande svårighetsgrad. Detta kan tänkas
påverka barnens framtida psykiska hälsa negativt. Samtidigt har föräldrar till internationellt
adopterade vanligtvis en högre utbildningsnivå och bättre socioekonomisk situation än en
genomsnittlig familj, vilket i flera avseenden kan ge bättre förutsättningar för de adopterade
barnen (2).
Syfte
Att genom en systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur klargöra om personer adopterade
som barn löper en ökad risk för framtida allvarliga psykiska hälsoproblem.
Metod
En litteratursökning genomfördes i databasen PubMed den 6 december 2007. Sökningen
baserades på söksträngen
"Adoption"[MeSH] AND "Cohort Studies"[MeSH]
Kriterierna för att inkludera studier i översikten var följande:
1) Studien var publicerad i en engelskspråkig vetenskaplig tidskrift där sakkunniga forskare har
granskat arbetet före publicering.
2) Studien behandlade nationell och/eller internationell adoption. Adopterade från Östeuropa,
däribland Rumänien, har ofta utsatts för extremt stimulansfattig institutionsvård och studier
på sådana populationer exkluderas därför.
3) Psykiska hälsoproblem inklusive beteendeproblem, självmord, självmordsförsök eller
missbruk hos barnen studerades som utfall. Studier som behandlade ärftlighet eller pre-
/perinatal drogexponering exkluderades.
4) Studien var genomförd som en prospektiv longitudinell studie/registerstudie.
5) Studien kontrollerade för socioekonomisk status (SES) hos adoptivfamiljen.
6) Uppföljningstiden var minst 3 år.
7) Bortfallet var maximalt 40 procent.
8) Abstrakt föreligger där det framgår att studien behandlar psykiska hälsoproblem hos
internationellt eller nationellt adopterade.
Sofia Ljungdahl med handledning från Sven Bremberg genomförde litteratursökning och
genomläsning av utvalda studier. Lina Eriksson upprepade sökningen med ovan angiven

söksträng samt kontrollerade om samtliga studier som uppfyllde kriterierna var inkluderade. Lina
Eriksson kontrollerade även riktigheten av de uppgifter som presenteras i Appendix 1. Vid behov
genomfördes korrektioner i samråd med Sven Bremberg.
Resultat
Sökningarna gav sammanlagt 263 träffar. Efter genomgång av träffarna valdes 27 studier ut för
genomläsning. Av dessa studier uppfyllde 6 stycken inklusionskriterierna och redovisas i
Appendix 1.
Samtliga inkluderade studier visar på en signifikant ökad risk för adopterade att få olika typer av
psykiska hälsoproblem. Jämfört med svenskfödda barn hade de internationellt adopterade en
mellan 1,5 till 5,1 (median 3,1) gånger högre risk för psykiatrisk sjukdom, psykiatrisk vård eller
institutionsvård p.g.a. beteendeproblem. För självmord eller självmordsförsök var risken mellan
3,6 och 4,5 (median 3,8) gånger högre och för drogmissbruk eller drogberoende mellan 2,1 och
5,2 (median 2,6) gånger högre. Även för nationellt adopterade sågs en signifikant riskökning,
men med en något lägre risk än för internationellt adopterade. Uppföljningstiden i de olika
studierna är mellan 8 och 31 år. Resultatet sammanfattas i Tabell 1.
Tabell 1. Internationell adoption och allvarliga psykiska hälsoproblem.
Studie Exponering(ar) Utfall hos barnet Effekt av exponering
på utfall
Elmlund 2007 (3)
Fergusson 1995 (4)
Hjern 2002 (5)
Lindblad 2003 (6)
Tieman 2005 (7)
von Borcyskowski
2006 (8)
Internationell adoption
Familjehemsplacering (ber.
på allvarliga beteendeproblem
hos barnet)
Adoption inom landet Utagerande beteende /
sjukdom
Internationell adoption Psykisk sjukdom, missbruk,
självmordsförsök och social
missanpassning
Internationell adoption Hälsoproblem (psykiatrisk
vård, alkoholberoende, mm)
Internationell adoption Psykiska problem (DSM-IV
diagnos)
Internationell adoption
Adoption inom landet
Självmordsförsök
Självmord
JA
JA
JA
JA
JA (se diskussion)
JA

Diskussion
Översikten visar på tydliga överrisker för allvarlig psykisk ohälsa hos adopterade. I Hjerns studie
såg man dessutom en ännu högre risk för psykiska problem hos de internationellt adopterade när
de jämfördes med svenskfödda syskon i stället för barn ur normalpopulationen (5).
I Tiemans studie påverkade inte SES risken för att utveckla exempelvis ångestsjukdom,
drogmissbruk eller -beroende (7). Däremot ökade en hög socioekonomisk status risken för
allvarlig psykisk sjukdom, när man studerade alla störningar sammantaget. För enstaka störningar
existerade inte något sådant samband, något som kan bero på att populationerna i dessa fall blev
för små. Som möjlig förklaring till att risken var större i familjer med hög socioekonomisk status
tar man upp det faktum att föräldrar med hög socioekonomisk status ofta ställer höga krav och
har höga förväntningar på sina barn. Känslan av att inte kunna leva upp till föräldrarnas
förväntningar kan ha en negativ påverkan på barnen.
Majoriteten av de inkluderade studierna är svenska, detta beroende på att de svenska registren är
mer eller mindre unika i sitt slag. I de nationella registren återfinns dessutom endast individer
med allvarliga psykiska problem. Det är därför svårt att av registerstudierna dra några slutsatser
om ”lindriga” psykiska problem som sällan eller aldrig leder till sjukhusvård (2).
Sammantaget ger översikten stöd för uppfattningen att personer adopterade som barn löper en
ökad risk för allvarlig psykisk ohälsa. Enligt FHI:s gradering av evidens har det vetenskapliga
stödet god säkerhet.
Övrig läsning
Socialstyrelsen har publicerat en antologi om internationellt adopterade i Sverige (9). Den
behandlar bland annat områden som anknytning, språk och lärande, identitetsutveckling,
riskfaktorer och interventioner för normbrytande beteende, psykisk hälsa och social anpassning,
samt arbetsmarkand. Med undantag av kapitel 6 är antologin inte en systematisk översikt, utan ett
så kallat Underlag från experter, där författarna själva svarar för innehåll och slutsatser.
Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet.
Förkortningar
OR = odds ratio
RR = risk ratio
SES = socioekonomisk status
T1 = första undersökningstillfället
T2 = andra undersökningstillfället

Referenser
1. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA.
2. Lindblad F, Hjern A, Vinnerljung B. Internationellt adopterade i Sverige. En antologi. I:
Socialstyrelsen; 2007. s. 129-52.
3. Elmund A, Lindblad F, Vinnerljung B, Hjern A. Intercountry adoptees in out-of-home care: a
national cohort study. Acta Paediatr 2007;96(3):437-42.
4. Fergusson DM, Lynskey M, Horwood LJ. The adolescent outcomes of adoption: a 16-year
longitudinal study. J Child Psychol Psychiatry 1995;36(4):597-615.
5. Hjern A, Lindblad F, Vinnerljung B. Suicide, psychiatric illness, and social maladjustment in
intercountry adoptees in Sweden: a cohort study. Lancet 2002;360(9331):443-8.
6. Lindblad F, Hjern A, Vinnerljung B. Intercountry adopted children as young adults--a Swedish
cohort study. Am J Orthopsychiatry 2003;73(2):190-202.
7. Tieman W, van der Ende J, Verhulst FC. Psychiatric disorders in young adult intercountry
adoptees: an epidemiological study. Am J Psychiatry 2005;162(3):592-8.
8. von Borczyskowski A, Hjern A, Lindblad F, Vinnerljung B. Suicidal behaviour in national and
international adult adoptees: a Swedish cohort study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol
2006;41(2):95-102.
9. Socialstyrelsen. Internationellt adopterade i Sverige. En antologi. Stockholm; 2007.

Appendix 1. Inkluderade artiklar
Författare,
årtal, land
Elmlund 2007
Sverige
Fergusson
1995
Nya Zeeland
Studiepopulation Uppföljn.tid
N=16 522 0-28 år
internationellt
adopterade För utfall
N=1 026 523 från 1 och 2
normalpopulation 10-28 år.
och i samma ålder
Samtliga födda
1973-84.
Utfall studerat
1973-2001.
N(t1)=1262
N(t2)=934
26% bortfall
A: adoptivfamilj,
n=32
B: föräldraparsfamilj,
n=842
C: enförälders-
Exponering Utfall Kontrollvariabler
Internationell Placering i Ålder;
adoption
1) familjehem efter
10 års ålder
(vanligen beroende
på allvarliga
beteendeproblem
hos barnet och
föräldrarna)
Kön;
Mammans ålder;
SES;
Social välfärd
1990;
Hushåll med
ensamstående
förälder;
2) institutionsvård
efter 10 års ålder
(vanligen beroende
på allvarliga
beteendeproblem
hos barnet)
Boende
16 år Adoptioner
inom landet
3) social dygnsvård
före 10 års ålder
(vanligen beroende
på allvarliga
beteendeproblem
hos föräldrarna)
Externaliserande
beteende/sjukdom
Social bakgrund
(inkl. SES);
Perinatal historia
Effekt
Placering i
- familjehem OR=3,0
- institutionsvård OR=5,1
- social dygnsvård OR=1,0
Signifikant högre förekomst av
externaliserande
beteende/sjukdom i
adoptivfamiljer (1,41) och
enföräldersfamiljer (1,34)
jämfört med
föräldraparsfamiljer (0,89).

Hjern 2002
Sverige
familj, n=60
Födelsekohort
studerad årligen
N=11 320
internationellt
adopterade
N=853 419
svenskfödda
invånare
(och även 2343
svenskfödda
syskon och 4006
invandrarbarn)
Födelsekohort
1970-79
8-25 år Internationell
adoption
Psykiska störningar
och social
missanpassning hos
tonåringar och unga
vuxna
Kön;
Barnets och
moderns ålder;
SES;
Ensamstående
förälder;
Boende;
Förälder intagen
för psykiatrisk
vård 1987-94;
Förälder intagen
p.g.a. alkoholism
1987-94;
Allvarligt brott
(begånget av
fadern)
Jämfört med svenskfödda barn
hade internationellt adopterade
en ökad risk för
- självmord OR=3,6
- självmordsförsök OR=3,6
- psykiatrisk sjukhusvård
OR=3,2
- alkoholmissbruk OR=2,6
- drogmissbruk OR=5,2
- brott (oavsett grad) OR=1,6
- allvarligt brott OR=2,5
- fängelse OR=2,6
Även en ökad risk för
internationellt adopterade när
de jämfördes med svenskfödda
syskon i adoptivhemmen (end.
justerat för kön och barnets
ålder)
- självmord OR=4,4
- självmordsförsök OR=4,2
- psykiatrisk sjukhusvård
OR=3,5
- alkoholmissbruk OR=2,9
- drogmissbruk siffra saknas
- brott (oavsett grad) OR=1,7
- allvarligt brott OR=2,8
- fängelse OR=4,5

Lindblad 2003
Sverige
Tieman 2005
Nederländerna
N=5942
internationellt
adopterade
N=723 154
normlapopulation
Alla födda 1968-75
T2=1997-99
N=1484 adopterade
1972-75
N=695
normalpopulation
Uppföljning 1999-
2002 för de
adopterade
(medelålder 13,9
år)
Medel för
normalpop 14,7 år
Bortfall ca 30%
22-31 år Internationell
adoption
Ca 14 år i
snitt
Internationell
adoption
Hälsoproblem;
Mentala
hälsoproblem
(DSM-IV diagnos)
Ålder;
Kön;
Bostadsort;
SES 1985;
Moderns
utbildning;
Föräldrarnas
disponibla
inkomst 1998;
Ensamstående
förälder 1985
Kön;
Ålder;
SES (förälders
yrke på 6-gradig
skala)
Hälsoproblem
- psykiatrisk vård OR=2,9
- vård för alkoholberoende
OR=2,4
- vård för drogmissbruk
OR=2,9
- sjukpension OR=1,8
- långtidssjukskrivning OR=1,7
Svenskfödda syskon hade ORs i
stort sett liknande de för
normalbefolkningen
Ångestsyndrom OR=1,52
Drogmissbruk eller -beroende
OR=2,05
Alla störningar (uträknat från
Tab 2 i artikeln)=1,53
Alla störningar + låg SES:
OR=0,96 (ns)
Alla störningar + medelhög
SES:
OR=1,29 (ns)
Alla störningar + hög SES:
OR=2,17
Risken för problem skiljer sig åt
för olika störningar och för
olika grupper av adopterade
(m.a.p. SES och kön).

von
Borcyskowski
2006
Sverige
N(A)=6065
internationellt
adopterade
N(B)=7340
nationellt
adopterade
N(C)=1 269 318
icke-adopterade
(alla födda 1963-
73)
t1 år 1987
t2 år 2002
15 år
(barnen
var 29-39
år gamla
vid t2)
Internationell
adoption och
adoption inom
landet
1) Självmordsförsök
2) Självmord
Kön;
Ålder;
Ensamstående
förälder;
Mammans ålder;
SES;
Bostadsort och
typ av bostad
Självmordsförsök
A: RR=4,5
B: RR=2,8
Självmord
A: RR=3,6
B: RR=2,5
Med kontroll även för
morbiditet hos föräldrarna
(missbruk, självmordsbeteende,
psykiatrisk sjukdom); finns bara
för grupp B och C:
Självmordsförsök
B: RR=2,3
Självmord
B: RR=2,1