Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut

halsa på lika villkor? 9
Genomgående var en mindre andel av kvinnor och män med funktionsnedsättning fysiskt aktiva
än i övriga befolkningen. Kvinnor och män med funktionsnedsättning åt mindre frukt och grönsaker
jämfört med dem i övriga befolkningen. Män med rörelse hinder åt minst frukt och grönsaker.
Snusning och alkohol var lika vanligt
I åldersgruppen 16–64 år var det vanligare att röka varje dag bland kvinnor och män med funktionsnedsättning
än i övriga befolkningen. Störst var andelen dagligrökare bland kvinnor med funktionsnedsättning
som saknade kontantmarginal (30 procent). Det var vanligare att röka varje dag bland
dem med kort utbildning än bland dem med lång och bland dem som saknade kontantmarginal än
bland dem som hade kontantmarginal. Det gällde både bland dem med funktionsnedsättning och i
övriga befolkningen. Det var också vanligare att ha varit utsatt för miljötobaksrök bland personer
med funktions nedsättning än i övriga befolkningen, utom bland äldre män.
Det var nästan lika vanligt att snusa varje dag bland kvinnor och män med funktionsnedsättning
som i övriga befolkningen. Det var också nästan lika vanligt med riskabla alkoholvanor bland kvinnor
och män med funktionsnedsättning som i övriga befolkningen.
I åldersgruppen 16–64 år var det vanligare att ha riskabla spelvanor bland personer med funktionsnedsättning
än i övriga befolkningen.
Större otrygghet
En större andel kvinnor och män med funktionsnedsättning hade avstått från att gå ut ensamma av
rädsla för rån, överfall eller annat ofredande, jämfört med kvinnor och män i övriga befolkningen.
Kvinnor och män med funktionsnedsättning hade i större utsträckning blivit utsatta för kränkande
behandling eller bemötande jämfört med dem i övriga befolkningen. Bland dem som blivit utsatta
för kränkande behandling fanns det en betydligt större andel kvinnor och män med dåligt allmänt
hälsotillstånd och med psykisk ohälsa än bland dem som inte blivit utsatta, både bland dem med
funktionsnedsättning och i övriga befolkningen.
Det var också vanligare att ha blivit utsatt för hot om våld och fysiskt våld bland kvinnor och män
i åldern 16–64 år med funktionsnedsättning än bland dem i övriga befolkningen. Både hot om våld
och fysiskt våld var vanligast bland kvinnor med rörelsehinder.
Saknar praktiskt och emotionellt stöd
Bland kvinnor och män med funktionsnedsättning var det en större andel som saknade tillit till andra
människor än i övriga befolkningen. Det var vanligare att sakna tillit till andra människor bland män
med kort utbildning än bland dem med lång, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga
befolkningen. Det var också vanligare att sakna tillit bland kvinnor och män som saknade kontantmarginal
än bland dem med kontantmarginal, både bland personer med funktionsnedsättning och i
övriga befolk ningen.
Det var betydligt vanligare att sakna förtroende för samhällets institutioner bland personer med
funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Störst var förtroendet för sjukvården, domstolar och
polisen och minst var förtroendet för politiker i landstinget och kommunen.
Kvinnor och män med funktionsnedsättning saknade i större utsträckning emotionellt stöd jämfört
med dem i övriga befolkningen. Det var också en större andel kvinnor och män som saknade
praktiskt stöd bland dem med funktionsnedsättning än i övriga befolk ningen, med undantag för män
i åldern 65–84 år. Störst var andelen som saknade emotionellt och praktiskt stöd bland män som var
rörelsehindrade (24 respektive 14 procent).
Det var betydligt vanligare att ha lågt socialt deltagande bland kvinnor och män med funktionsnedsättning
än i övriga befolkningen. Störst andel med lågt socialt deltagande fanns bland kvinnor