Registrering av suicidförsök, 297 kB - Statens folkhälsoinstitut

Registrering av
suicidförsök
En försöksverksamhet vid ett länssjukhus i
västra Sverige
statens folkhälsoinstitut
www.fhi.se

Registrering av
suicidförsök
En försöksverksamhet vid ett länssjukhus i
västra Sverige
statens folkhälsoinstitut
www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut 2003:19
isbn: 91-7257-207-8
issn: 1104-358X
omslagsfotografi: sjöberg
tryck: sandvikens tryckeri,2003, sandviken

Innehåll
Förord________________________________________________________________ 5
Sammanfattning ______________________________________________________ 7
1. Försöksverksamhet med registrering av suicidförsök vid ett länssjukhus i
västra Sverige ________________________________________________________ 9
1.1 Inledning ________________________________________________________ 9
2. Syfte ______________________________________________________________ 13
3. Material och metod __________________________________________________ 15
3.1 Studieperiod ____________________________________________________ 15
3.2 Studieområde ____________________________________________________ 15
3.3 Studiepopulation ________________________________________________ 16
3.4 Registrering och kartläggning av suicidförsök ____________________________ 16
3.5 Definitioner ______________________________________________________ 17
3.6 Bortfall ________________________________________________________ 18
4. Resultat __________________________________________________________ 19
5. Diskussion ________________________________________________________ 25
6. Referenser ________________________________________________________ 27
7. Medverkande i projektet ______________________________________________ 31
Bilaga 1 ______________________________________________________________ 33
Bilaga 2______________________________________________________________ 35

Förord
Statens folkhälsoinstituts uppgift är att förebygga sjukdomar och annan ohälsa och att
främja en god hälsa för alla. Verksamheten syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar
för en god hälsa och att påverka förhållanden som främjar hälsan hos de grupper som är
särskilt utsatta för de största hälsoriskerna.
Skador till följd av olycksfall, våld och självmord (härefter benämnt suicid) är ett stort
folkhälsoproblem – i Sverige liksom i resten av världen. Risken att drabbas av skador finns
i alla miljöer där människor vistas och alla åldersgrupper löper risker av olika slag.
Suicidhandlingar har rönt ökad uppmärksamhet under senare år, såväl nationellt som
internationellt. I problembilden ryms både ett omfattande personligt lidande och höga
samhällskostnader.
Rapporten är ett led i Statens folkhälsoinstituts arbete med att förebygga suicid och
suicidförsök och utgör ett underlag för säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande verksamhet
i kommuner och landsting.
Rapporten tillkom för att testa en ny klassificering av självtillfogade skador enligt
NOMESCO (Nordisk medicinalstatistisk kommitté). Mot bakgrund av att Borås kommun
utnämndes till ”En säker och trygg kommun” 1998 och ett intresse där för att delta i föreliggande
studie, valdes hälso- och sjukvården i Borås till samarbetspartner. Projektledare
för studien har varit professor Lothar Schelp, Statens folkhälsoinstitut, socionom Larseric
Bergqvist, Statens folkhälsoinstitut och medicine doktor Robert Ekman, Karolinska
Institutet.
I arbetsgruppen för projektets genomförande har också ingått sjuksköterskan Leane
Johansson, sjuksköterskan Agneta Janson, folkhälsosekreterare Anna Kahn, överläkare
Lars Löfgren samt epidemiolog Åke Lindström, samtliga tillhörande Västra Götalandsregionen.
Gunnar Ågren Lothar Schelp
Generaldirektör Professor
registrering av suicidförsök 5

Sammanfattning
registrering av suicidförsök 7
Denna rapport tillkom för att testa en ny klassificering av självtillfogade skador enligt
NOMESCO (Nordisk medicinalstatistisk kommitté). Mot bakgrund av att Borås kommun
utnämndes till ”En säker och trygg kommun” 1998 och ett intresse där för att delta i denna
studie, valdes hälso- och sjukvården i Borås till samarbetspartner till Folkhälsoinstitutet.
Syftet har varit att utveckla och testa ett registreringssystem för kartläggning av suicidförsök
inom såväl öppen- som slutenvård. På grund av vissa svårigheter begränsades
registreringen till sjukhuset akutmottagning, intensivvårdsavdelningen, de medicinska
och kirurgiska akutvårdsavdelningarna samt barn- och ungdomsavdelningen, barn- och
ungdomspsykiatriska avdelningen och den slutna vuxenpsykiatriska kliniken, som fick det
största ansvaret för det praktiska genomförandet. Det långsiktiga syftet är att utarbeta mål,
strategier och metoder för ett folkhälsoprogram som syftar till att främja säkerhet och
psykisk hälsa. Studieperiod var 1 november 1999 - 31 oktober 2000 och studieområde var
Borås kommun i Västra Götalandsregionen samt angränsande kommuner i Södra Älvsborgs
Sjukhus upptagningsområde. En standardiserad och strukturerad skadejournal
användes. Blanketten fylldes i av behandlande läkare och sjuksköterska i samråd med
patienten.
Totalt 112 suicidförsök registrerades. Kvinnor dominerade med 73 suicidförsök (68%)
jämfört med 39 bland män (32%). Antalet suicidförsök har varit vanligast före 45 års ålder
med 74 (66%) fall, varav 52 kvinnor och 22 män. Vanligast var förekomsten i åldersgruppen
25-44 år med 45 fall följt av gruppen 0-24 med 29 fall och gruppen 45-64 år med
23 fall. Kvinnor dominerar i samtliga åldersgrupper med undantag för de äldre (65+) där
män svarar för 7 av 11. Hälften av patienterna (56) hade Borås som hemkommun. Av dessa
patienter var 41 kvinnor. Uppgift om födelseland finns för 72 patienter. Av dessa var 53
födda i Sverige samt 19 i andra länder. Av de som var födda utomlands var 11 kvinnor i
åldern 45 år eller yngre.
Ensamstående samt ensamstående med barn dominerade bland patienterna gällande
såväl kvinnor som män. Därefter följde samboende med barn samt samboende utan barn.
Den dominerande skademiljön har varit hemmet där kök, badrum, bostadsrum, sovrum,
tak, balkong och garage varit de vanligaste skadeplatserna med 58 (52%) suicidförsök.
Förgiftning är den vanligaste skademekanismen med 67 fall, såväl bland kvinnor (78%)
som män (22%). Vid en genomgång av klartextbeskrivningar har 19 namngivna medicinska
preparat identifierats.
Den vanligaste orsaken till suicidförsöket var någon form av separation följt av egen
sjukdom eller olika former av konflikter inom relationer eller med myndigheter. 16 patienter
uppgav att de gjort två eller fler suicidförsök tidigare. 30 patienter uppgav att det förekommit
suicid i familjen eller den närmaste omgivningen, därav 11 i familjen och släkt,
och 19 i omgivningen (till exempel vän, granne, arbetskamrat, bekant). 13 patienter uppgav
att suicidförsök förekommit i familjen och 15 att det förekommit i den närmaste omgiv

8 registrering av suicidförsök
ningen. Drygt hälften av patienterna har besvarat denna fråga, det vill säga 64 personer har
rapporterat 58 suicid eller suicidförsök i familjen eller närmaste omgivningen.
Under studieperioden registrerades 126 patienter i studieområdet (46 män och 80
kvinnor) med diagnosen suicidförsök, enligt hälso- och sjukvårdens patientregister i
Västra Götalandsregionen.
Blankettens utformning och innehåll har visats sig fungera tillfredsställande. Däremot
kan rutinerna för insamling förbättras. Under studieperioden har rutinerna för att kartlägga
suicidförsök påverkats bland annat av omorganisationen inom psykiatrikliniken och en
stor personalomsättning i såväl sjuksköterske- som läkargruppen.
Studien bygger på en frivillig medverkan av patienter. En viss underrapportering av
suicidförsök har troligen förekommit på grund av ämnets känsliga karaktär. Studien har
varit begränsad till att enbart kartlägga suicidförsök. En registrering av samtliga
patientbesök i studieområdet under studieperioden hade gett bättre möjligheter för att
beräkna bortfallets storlek.
Andra studier bekräftar vissa av de resultat som har redovisats i denna studie.
Socialstyrelsen redovisar att kvinnor har en högre benägenhet till suicidförsök jämfört
med män i Sverige, för åren 1987-1996. Även åldersfördelningen för riket samvarierar
med vår studie, utom för män 65+ där en liten eller ingen skillnad förekommer i det
nationella materialet. Antalet fullbordade suicid under studieperioden uppgick till 36
enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Bland dessa förekom en kraftig dominans av
män.
Följande slutsatser kan dras ur studien. Primärvården behöver involveras i kartläggningen
för att få en heltäckande bild av problemets omfattning. Tidsperioden 12
månader har varit för kort för att fånga in ett tillräckligt stort antal fall för att analysera
materialet ur epidemiologisk utgångspunkt. Registreringsrutinerna bör utvecklas och förbättras
i samråd med berörd personal. Registrering av suicidförsök bör integreras med
ordinarie skaderegistrering inom hälso- och sjukvården.

1. Försöksverksamhet med registrering av
suicidförsök vid ett länssjukhus i västra
Sverige
1.1 Inledning
registrering av suicidförsök 9
Skador till följd av suicid och suicidförsök, våld och olyckshändelser är idag ett av de stora
folkhälsoproblemen såväl nationellt som internationellt. Suicidhandlingar är ibland den
yttersta konsekvensen av människors kriser, konflikter och depressioner (1).
Män dör i suicid dubbelt så ofta som kvinnor. De åldersgrupper som drabbas mest är
medelålders och äldre män. Suicidmetoderna för män är ofta våldsammare än dem som
kvinnor väljer och alkohol har en mer framträdande roll bland män än bland kvinnor. Detta
gäller i synnerhet efter separationer. Upplevelsen av att ha blivit kränkt är en annan viktig
bakomliggande faktor (1).
Suicidtankar och suicidförsök är däremot vanligare bland kvinnor än män i alla åldrar,
utom i åldersgruppen över 75 år. Kvinnor hittar ofta andra sätt att lösa sina problem och
suicid är inte en lika vanlig dödsorsak bland kvinnor som bland män. Kvinnor använder
företrädesvis överdoser av tabletter eller skär sig i handlederna (2). Flest suicidförsök gör
unga kvinnor (15-24 år) och därefter kvinnor i åldern 25-44 år. Suicidförsöken bland
kvinnor sjunker med åldern. För männens del framträder en delvis annan bild. Även bland
männen är suicidförsök vanligast i de yngre åldersgrupperna, men den högsta frekvensen
förekommer i åldersgruppen 25-44 år (3).
Gränsen mellan skador till följd av olyckshändelser och suicidförsök kan vara oklar.
Suicidförsök bland barn och ungdomar är ett allvarligt tecken. En intervjustudie bland
ungdomar i 16-17-årsåldern visar att tre procent av pojkarna och sju procent av flickorna
hade försökt ta livet av sig (2).
Av ungdomar i åldern 15-24 år, uppger mellan fyra till sju procent att de någon gång
försökt begå suicid (3).
En stor andel av ungdomarna (43%) som har vårdats på sjukhus till följd av självtillfogad
skada har använt smärtstillande och febernedsättande medel samt antireumatiska
medel (4). Denna typ av läkemedel dominerar bland barn och ungdomar. Motsvarande
andel för övriga åldersgrupper är 20 procent.
Suicidfrekvensen varierar geografiskt och över tiden på ett sätt som tyder på att personliga,
sociala och kulturella faktorer inverkar. Storstadsområden och större städer
dominerar vad gäller suicidförsök för såväl kvinnor som män (5,6).

10 registrering av suicidförsök
De senaste decennierna har suicidfrekvensen minskat men ligger fortfarande på orimligt
hög nivå. Mellan 1980 och 1996 har suiciden för män minskat med 32 procent och för
kvinnor med 27 procent. Den gynnsamma utveckling som ägt rum gäller alla åldersgrupper,
med undantag för de yngsta - under 17 år. I denna åldersgrupp minskar inte
suiciden (7).
Det finns en farhåga, att flickor mer och mer kommer att efterlikna pojkarnas beteende.
Flickor använder idag allt oftare våldsammare metoder, där överlevnadschansen är mindre
(8). Val av suicidmetod, har länge varit en förklaringsmodell till skillnaden som finns
mellan könen, när det gäller antalet suicidhandlingar. Flickorna dominerar bland dem som
gör suicidförsök, medan pojkarna oftare utför ett fullbordat suicid.
Trots allt, är ett fullbordat suicid bland ungdomar, en ovanlig händelse. Suicidförsök
däremot är vanligare. I anonyma enkätundersökningar bland elever i årskurs 8 och årskurs
1 och 2 på gymnasiet, har omkring 5 procent av ungdomarna uppgett att de någon gång
gjort ett suicidförsök (9).
När det gäller barn och ungdomar, så behöver omhändertagandet av dem som kommer
till sjukvården förbättras. Bland dem som gjort ett självmordsförsök, är risken stor att de
återupprepar försöket att ta sitt liv. Särskilt för pojkar, som använt en aggressiv metod i sitt
försök, är risken för fullbordat suicid i framtiden stor (8). Studier har också visat, att
bristande kontinuitet hos vårdare/behandlare är en riskfaktor, i vården av ungdomar som är
suicidnära (8).
Ett annat angreppssätt, för att förebygga suicid, är att påverka metoder och medel för
suicidhandlingar. Ungdomars suicidförsök kan ibland tolkas som impulsiva handlingar.
En del kan beskriva hur de, bildligt talat, lägger sina liv i ”ödets hand”. ”Hade tåget kommit,
när jag gick jämte spåret, så hade jag hoppat”. Genom att utforma trafikmiljön kring
järnvägar, viadukter och liknande platser kan man åstadkomma ett hinder, som kan leda till
att tanken hinner ifatt impulsen (10).
Det krävs bättre och mer kontinuerlig information om problemets omfattning, fördelning
och utveckling över tid (4). Detta för att kunna prioritera, sätta upp adekvata mål,
välja inriktning samt utvärdera förebyggande insatser. I Sverige har det Nationella Rådet
för Suicidprevention pekat på behovet av data för uppföljning och analys av suicid och
suicidförsök på nationell nivå (1). Som ett led i samarbetet mellan Folkhälsoinstitutet och
Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen, har ett förslag till ett epidemiologiskt
bevakningssystem för suicid och suicidförsök på nationell nivå utarbetats (3).
Att utveckla och testa en modell för att registrera suicidförsök inom hälso- och sjukvården
inom såväl öppen- som slutenvård på lokal nivå, är en angelägen uppgift för att förbättra
det lokala säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbetet.
Preventionsinriktade klassifikationer för olycksfallsskador, våld, suicid/suicidförsök
har utvecklats inom ramen för ett nordiskt samarbete av en arbetsgrupp inom Nordisk
medicinalstatistisk kommitté (NOMESCO). Den tredje reviderade versionen av
NOMESCO-klassifikationen innehåller sedan 1997 också en klassifikation av självtillfogade
skador (Code for Intentional Self-harm) (11). I denna studie görs ett första försök
att tillämpa den nya suicidmodulen i klassifikationen.

egistrering av suicidförsök 11
Suicid och suicidförsök har tidigare studerats vid psykiatriska kliniken i Borås, under
1988 och 1996 (12,13). År 1998 utnämndes kommunen till ”En säker och trygg kommun”
av WHO och Folkhälsoinstitutet, som ett resultat av en lokalt tvärsektoriellt skadeförebyggande
verksamhet (14). Arbetet leds av Folkhälsorådet, som är ett samarbetsorgan
mellan kommunen, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och Polismyndigheten.
Målet med verksamheten är att främja en god hälsa hos hela befolkningen i Borås kommun.
Det skadeförebyggande arbetet är en viktig verksamhet av Folkhälsorådets totala
verksamhet.
Fem arbetsgrupper med inriktning mot olika riskgrupper och riskmiljöer finns etablerade.
De sammankallande i dessa grupper tillsammans med säkerhetsingenjören för
kommunens riskhantering bildar en referensgrupp för det skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande
arbetet. Samarbete sker också med programområdesansvarig för det skadeförebyggande
arbetet och arbetet med psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen.

2. Syfte
registrering av suicidförsök 13
Syftet med studien har varit att utveckla och testa ett registreringssystem för kartläggning
av suicidförsök inom såväl öppen- som slutenvård. På grund av svårigheter att genomföra
skaderegistreringen inom primärvården har registreringen begränsats till sjukhuset akutmottagning,
intensivvårdsavdelningen samt de medicinska och kirurgiska akutvårdsavdelningarna.
Dessutom har barn- och ungdomsavdelning, barn- och ungdomspsykiatrisk
avdelning samt den slutna vuxenpsykiatriska kliniken deltagit i studien. Den
slutna vuxenpsykiatriska kliniken fick det största ansvaret för det praktiska genomförandet.
Således har studien begränsats till att omfatta patienter som har vårdats i den
slutna vården.
Det långsiktiga syftet är att med utgångspunkt från den epidemiologiska kartläggningen
utarbeta mål, strategier och metoder för ett folkhälsoprogram som syftar till att främja
säkerhet och psykisk hälsa.
Studien har bedömts och godkänts av den Forskningsetiska kommittén vid Göteborgs
universitet. Registreringen ingår som en del i Datainspektionens beviljande av förande av
personregister vid Borås lasarett.

3. Material och metod
3.1 Studieperiod
Studien har genomförts under perioden 1 november 1999 - 31 oktober 2000.
3.2 Studieområde
registrering av suicidförsök 15
Studieområdet har varit Borås kommun i Västra Götalandsregionen samt angränsande
kommuner: Lerum, Alingsås, Vårgårda, Herrljunga, Bollebygd, Ulricehamn, Tranemo,
Svenljunga och Mark som ingår i Södra Älvsborgs Sjukhus upptagningsområde.
Borås är centrum i Sjuhäradsbygden och Västsveriges näst största kommun.
Kommunen är också knutpunkt för fyra riksvägar och har järnvägsförbindelse i fyra riktningar.
Motorvägsutbyggnader och den planerade järnvägen Götalandsbanan ger snabba
förbindelser från Borås till Göteborg och Stockholm. Närheten till Landvetter flygplats är
en viktig tillgång. Viareds industriområde vid motorvägen är mycket attraktivt och där
sker stadigt nya företagsetableringar. Högskolan i Borås, med 9 000 studenter, har utbildning
och forskning inom bl a data, ekonomi, textil och teknik. Högskolan bidrar tillsammans
med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP), SIFU och Swedac till en
hög kompetens i kommunens näringsliv. Borås är en av de kommuner i landet som satsar
mest på kulturen. Här finns stadsteater, rikt musikliv och ett internationellt konstmuseum.
Handel och textil utgör den historiska grunden för näringslivet. Ur detta har Borås
utvecklats till Skandinaviens postordercentrum. Tullkammaren har en omfattande verksamhet
i kommunen. 1 500 företag bedriver export och import och många rikstäckande
kedjeföretag och agenturer har sina huvudkontor i kommunen.
Borås erbjuder 45 000 arbetstillfällen i många olika branscher. Industri och offentlig
service har vardera en tredjedel, handel och privat service resten. Flertalet av de 9 000
företagen är relativt små.
Näringslivet är inriktat på många olika branscher med många välkända företag inom bl a
handel, teko, postorder, e-handel, verkstadsindustri, elektronik, logistik och distribution.
Borås är Sveriges centrum för textil och konfektion. Kommunen präglas av entreprenörsanda
och under de senaste åren har 500 nya företag startats varje år.

16 registrering av suicidförsök
3.3 Studiepopulation
Antalet invånare i studieområdet uppgick år 1999 till 96 342, därav 46 717 män och 49 625
kvinnor. Antalet invånare i övriga Södra Älvsborgs Sjukhus upptagningsområde exklusive
Borås kommun, var 141 021 varav 70 559 kvinnor och 70 462 män.
Den procentuella befolkningsfördelningen efter ålder och kön i studieområdet framgår
av tabell 1.
Tabell 1. Befolkning i studieområdet per 1999-12-31, fördelat på ålder och kön i
procent.
Kommun/ Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt
område 0-24 25-44 45-64 65 +
Borås 39 40 42 43 39 41 39 43
32 28 28 26 25 24 15 22 100 100
Övriga 61 60 58 57 61 59 61 57
Kommuner 32 30 26 24 26 25 16 21 100 100
Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100
3.4 Registrering och kartläggning av suicidförsök
I Västsverige finns en lång tradition av skaderegistrering och skadeförebyggande programarbete
sedan slutet av 1970-talet. Arbetet har omfattat såväl initiering och uppbyggnad,
som genomförande, utvärdering och modifiering samt spridning av erfarenheter
till andra kommuner (15-20).
En skadejournal, standardiserad och strukturerad, för registrering av suicidförsök har
tagits fram (bilaga). Skadejournalen innehåller patientuppgifter såsom personnummer,
hemort, sysselsättning, civilstånd, födelseland och nationalitet, uppgifter om klinik/inrättning,
tid och datum för suicidförsöket, tidigare vård respektive vårdgivare inom den
senaste månaden, orsak till suicidförsöket, tidigare suicidförsök, tidigare behandling för
suicidförsök, tillgång till socialt nätverk, uppgifter om skadeplats, skademekanismen,
aktivitet vid skadetillfället, förekomst av suicid/suicidförsök inom familjen, suicid/suicidförsök
i den närmaste omgivningen samt klartextbeskrivning av händelseförloppet.
Skadejournalen har fyllts i av behandlande läkare och sjuksköterska i samråd med patienten.
Skriftlig information till patienten om studiens uppläggning och syfte har funnits tillgänglig
vid vårdenheterna (bilaga). Patienternas medverkan i studien har varit frivillig.
Initialt har en registrering av patienter inom öppen- och slutenvård planerats. För att
tidigt fånga upp patienterna involverades även ett antal somatiska avdelningar i undersökningen.
Dessa avdelningar har varit akutmottagningen, intensivvårdsavdelningen samt

de medicinska och kirurgiska akutvårdsavdelningarna. Dessutom har barn- och ungdomsavdelning,
barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning samt den slutna vuxenpsykiatriska
kliniken deltagit i studien.
Arbetet med denna studie har letts av en arbetsgrupp med forskare och utredare från
Folkhälsoinstitutet och Karolinska Institutet samt hälso- och sjukvårdspersonal från
Västra Götalandsregionen.
Innan registreringen startade anordnade arbetsgruppen flera planerings- och informationsmöten
med bland annat verksamhetschefer och berörda personer inom studiens
aktuella verksamhetsområden. Arbetsgruppen har utsett två samordnande sjuksköterskor
att gemensamt lägga upp strategier för projektets praktiska genomförande. Deras uppgift
har bland annat varit att tillhandahålla skadejournalen till kontaktpersoner på respektive
klinik. Kontaktpersonerna hade att bevaka och samordna datainsamlingen på respektive
klinik. Skadejournalerna har samlats in veckovis av de två samordnarna.
På varje vårdenhet har funnits ”boxar” med information om skadejournalen till patienter
och personal. Regelbundna möten mellan samordnarna och kontaktpersonerna har
genomförts. I utbildningssyfte har två föreläsningar om suicidproblematiken och bemötande
av patienter arrangerats. Vid ett föreläsningstillfälle deltog ca 150 personer och
vid ett annat utbildningstillfälle deltog personal inom intensivvård.
Information om projektet och dess syfte har förmedlats till läkare vid sjukhusets
aktuella verksamheter samt parallellt till berörd vårdpersonal på avdelningarna.
Inkomna suicidförsök registrerades via en skadejournal. Med få undantag är det den
psykiater som haft ansvar för slutbedömningen av patienten som också fyllt i skadejournalen.
Suicidförsök (vårdtillfällen) och fullbordade suicid har också framtagits via
Socialstyrelsens patientregister (ICD 9 samt ICD 10) och via patientregistret i Västra
Götalandsregionen.
3.5 Definitioner
Suicidbeteende. Sammanfattande beteckning på suicidtankar, suicidförsök och (fullbordade)
suicid.
Suicidhandling. Suicidförsök eller suicid.
registrering av suicidförsök 17
Suicid. En medveten, uppsåtlig, självförvållad, livshotande handling som leder till döden.
Suicidförsök. Livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på
spel eller göra intryck av en sådan avsikt, men som inte leder till döden (21).

18 registrering av suicidförsök
3.6 Bortfall
I studien förekommer olika typer av bortfall, till exempel registreringsbortfall, det vill säga
patienter som personalen inte har fångat upp i registreringssystemet, registrerade patienter
som har vägrat att delta i studien, patienter som varit oförmögna att fylla i skadejournalen
samt patienter som inte lämnat svar på alla frågor i journalen (partiellt bortfall). För att
bedöma bortfallets storlek har följande åtgärder vidtagits: ofullständiga formulär har kompletterats
med utgångspunkt från E-koden i patientregistret samt genomgång av patientliggare
och journalhandlingar från klinikerna har skett.

4. Resultat
registrering av suicidförsök 19
Under studieperioden har 112 suicidförsök registrerats. Kvinnorna dominerade med 73
suicidförsök (68%) jämfört med 39 suicidförsök bland män (32%). Av figur 1 framgår
suicidförsökens fördelning efter ålder och kön.
Figur 1. Antalet registrerade suicidförsök fördelat efter ålder
och kön (n=112).
Antal
30
25
20
15
10
5
0
0-24 25-44 45-64 65+ Uppgift
saknas
Män
Kvinnor
Åldersgrupp
Antalet suicidförsök har varit vanligast före 45 års åldern med 74 (66%) fall, varav 52
kvinnor och 22 män.
Förekomsten var vanligast i åldersgruppen 25-44 år med 45 fall följt av åldersgruppen
0-24 med 29 fall och åldersgruppen 45-64 år med 23 fall. Kvinnor dominerar i samtliga
åldersgrupper med undantag för den äldre gruppen (65+) där män svarar för 7 av 11 suicidförsök.
Hälften av patienterna (56) hade Borås som hemkommun. Av dessa patienter var 41
kvinnor. Övriga var hemmahörande i Mark, Ulricehamn, Herrljunga, Tranemo, Svenljunga,
Lerum, Alingsås, Bollebygd, Göteborg samt Tibro.
Uppgift om födelseland finns för 72 patienter. Av dessa var 53 födda i Sverige samt 19 i
andra länder såsom Finland, Norge, Iran, Bosnien, Indien samt Vietnam. Av de som var
födda utomlands var 11 kvinnor i åldern 45 år eller yngre.

20 registrering av suicidförsök
Av figur 2 framgår antalet suicidförsök fördelade efter civilstånd och kön. Det är framförallt
ensamstående samt ensamstående med barn som dominerar bland patienterna för
såväl kvinnor som män. Därefter följer samboende med barn samt samboende utan barn.
Figur 2. Antalet suicidförsök fördelat efter civilstånd och kön (n=112).
Antal
25
20
15
10
5
0
Ensamstående
Ensamst m barn
Sambo u barn
Sambo m barn
Sambo m föräld
Sambo m släkt/vän
Institution
Änka/Änkling
Uppgift saknas
Män
Kvinnor
Civilstånd
Av figur 3 framgår patienternas sysselsättning vid suicidförsöket. Pensionär, arbetslös,
löntagare och studerande har varit den vanligaste sysselsättningen.
Figur 3. Antalet suicidförsök fördelat efter sysselsättning och
kön (n=112).
Antal
25
20
15
10
5
0
Löntagare
Arbetslös
Studerande
Pensionär
Sjukskriven
Uppgift
saknas
Män
Kvinnor
Sysselsättning

egistrering av suicidförsök 21
Den dominerande skademiljön har varit hemmet där kök, badrum, bostadsrum, sovrum,
tak, balkong och garage varit de vanligaste skadeplatserna med 58 (52%) suicidförsök. Av
dessa utgjorde kvinnor 40 och män 18. Övriga platser har varit trafik, butik, skola,
offentlig lokal och fri natur med 7 suicidförsök. Uppgift om skademiljö saknas för 47 fall.
Figur 4 visar skademekanismen. Förgiftning är den vanligaste skademekanismen såväl
bland kvinnor som män och svarar för 67 fall (60%) av samtliga. Av förgiftningarna
svarade kvinnorna för 78% det vill säga 52 suicidförsök. Det är framförallt överdosering
av läkemedel, alkoholförgiftning samt kombination av alkohol och läkemedel som har
varit främsta skademekanism. Av övriga skademekanismer följer skärning, kvävning,
elektricitet, föremål i kroppsöppning. Det föreligger inga skillnader mellan män och
kvinnor.
Figur 4. Antalet suicidförsök fördelat efter skademekanism och
kön (n=112).
Antal
60
50
40
30
20
10
0
Skärning Kvävning Förgiftning Uppgift
saknas
Skademekanism
72 patienter har lämnat en verbal beskrivning av händelseförloppet vid suicidförsöket. Vid
en genomgång av dessa klartextbeskrivningar har 19 namngivna medicinska preparat
identifierats och grupperats i tabell 2.
Tabell 2. De vanligaste grupperna av medicinska preparat vid suicidförsök
Antidepressivum 6
Blodtrycksmedicin 1
Sömnmedel 5
Värk och febernedsättande 4
Ångestdämpande 3
Summa 19
Män
Kvinnor

22 registrering av suicidförsök
Förutom ovanstående preparat har i 18 fall ospecificerad tablettanvändning uppgetts.
Dessutom har 15 fall av alkoholintag omnämnts, vissa i kombination med tablettanvändning.
Figur 5. Antalet suicidförsök fördelat efter orsak och kön (n=112).
Antal
20
15
10
5
0
Separation Myndigheter Sjukdom Övrigt
Uppgift
saknas
Orsak
Män
Kvinnor
79 patienter (71%) har lämnat svar på frågan om orsaken till suicidförsöket (se figur 5).
Den vanligaste orsaken som har angetts har varit någon form av separation följt av egen
sjukdom eller olika former av konflikter inom relationer eller med myndigheter. Exempel
på övriga orsaker är närståendes sjukdom/död, ekonomi/bostad och konflikt på arbetsplats/skola.
78 av 112 patienter har varit i kontakt med olika vårdgivare för tidigare suicidförsök.
Av dessa har 37 sökt psykiatrisk vård och 15 har sökt somatisk vård. 26 patienter har haft
kontakt med övriga vårdgivare. Uppgift om tidigare kontakt med vårdgivare saknas i 34
fall. Den psykiatriska vården omfattar såväl öppen- som slutenvård samt barnpsykiatri. I
somatiska vården ingår primärvård, privatvård, specialistvård inom den öppna eller den
slutna vården. I gruppen övrig vård ingår till exempel kontakt med alkohol- och
narkotikamottagning, familjerådgivning, socialtjänst, ungdomsmottagning samt skolhälsovården.
På frågan om tidigare suicidförsök uppgav 16 patienter att de gjort två eller fler försök
tidigare. Uppgift om tidigare suicidförsök saknas i 39 fall.
På frågan om det har förekommit suicid i familjen eller den närmaste omgivningen
uppgav 30 patienter att det hade förekommit, därav 11 i familjen och släkten, och 19 i
omgivningen (till exempel vän, granne, arbetskamrat, bekant). 13 patienter uppgav att
suicidförsök förekommit i familjen och 15 att det förekommit i den närmaste omgivningen.
Drygt hälften av patienterna har besvarat denna fråga, det vill säga 64 personer har
rapporterat 58 suicid eller suicidförsök i familjen eller närmaste omgivningen.

Figur 6. Antalet registrerade suicidförsök fördelat efter kön och veckodag
(n=112).
Antal
20
15
10
5
registrering av suicidförsök 23
Män
Kvinnor
0
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Uppgift
saknas
Veckodag
Antalet registrerade suicidförsök fördelade efter kön och veckodag framgår av figur 6.
Mest förekommande veckodagar har varit onsdag, torsdag och fredag för kvinnor och
måndag, onsdag och torsdag för män.
Bland månaderna för suicidförsöket dominerade december, januari, februari och maj
för kvinnor och november, januari och mars för män. Uppgift om månad för suicidförsöket
saknas för 27 fall.
Under studieperioden registrerades 126 patienter i studieområdet (46 män och 80 kvinnor)
med diagnosen suicidförsök, enligt hälso- och sjukvårdens patientregister i Västra
Götalandsregionen.

5. Diskussion
registrering av suicidförsök 25
Denna studie har främst syftat till att utveckla och testa en metod för registrering och
kartläggning av suicidförsök inom såväl öppen- som slutenvård. Det långsiktiga syftet är
att med utgångspunkt från den epidemiologiska kartläggningen utarbeta mål, strategier
och metoder för ett folkhälsoprogram som syftar till att främja psykisk hälsa och att
motverka självtillfogade skador.
Västra Götaland har en lång tradition av skaderegistrering och skadeförebyggande
arbete. Arbetet har främst omfattat epidemiologiska studier av skador till följd av olyckshändelse
och metoder för befolkningsinriktad skadeintervention. Ett försök till att även
inkludera självtillfogade skador som ett komplement till den kunskapsbas som finns inom
området olycksfallsskador, har gjorts i denna studie. Det har varit en strävan att utgå ifrån
enhetliga klassifikationer. Utvecklingen har varit att mer och mer utgå ifrån internationellt
accepterade skadeklassifikationer. En sådan är den nordiska skadeklassifikationen, som
har utarbetats av NOMESCO. Den nordiska klassifikationen har varit utgångspunkt i
denna studie och har för första gången testats i Sverige. Registrering av självtillfogade
skador bör i framtiden integreras med registrering av andra skadetyper för att ytterligare
förstärka kunskapsbasen för det säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbetet.
Blankettens utformning och innehåll har visat sig fungera tillfredsställande. Däremot
kan rutinerna för insamling förbättras. Under studieperioden har rutinerna för att kartlägga
suicidförsök påverkats bland annat av omorganisationen inom psykiatrikliniken och en
stor personalomsättning i såväl sjuksköterske- som läkargruppen. Personalen har i flera
fall haft svårigheter att i det akuta somatiska läget fråga patienterna om skadehändelsen.
Av den anledningen har ifyllandet av skadeblanketten överlåtits till patientansvarig
psykiater.
Studien bygger på en frivillig medverkan av patienter. En viss underrapportering av
suicidförsök har troligen förekommit inom studieområdet under studieperioden på grund
av ämnets känsliga karaktär. Metodproblem såsom validitet och reliabilitet i samband med
studier om suicid och suicidförsök har bland annat diskuterats av Johnson et al. (22) samt
Joiner et al. (23) Conner et al. (24). Ett visst mörkertal för suicidförsök och ett partiellt
bortfall för vissa variabler kan därför förekomma. Trots olika bortfallskontroller har det
varit svårt att kvantifiera underrapporteringen i denna studie. Studien har varit begränsad
att enbart kartlägga suicidförsök. En registrering av samtliga patientbesök i studieområdet
under studieperioden hade gett bättre möjligheter för att beräkna bortfallets storlek. Enligt
intervjuer med läkarna kan även tidsbrist ha påverkat registreringen.
Av de 112 suicidförsök som registrerats har de flesta inträffat före 45 års ålder.
Förekomsten var vanligast i åldersgruppen 25-44 år följt av åldersgruppen 0-24 år och
åldersgruppen 45-64 år. Kvinnor dominerar i samtliga åldersgrupper med undantag för
den äldre åldersgruppen (65+) där män svarar för fler suicidförsök. På grund av det låga
antalet fall för vissa variabler måste resultaten tolkas med en viss försiktighet.

26 registrering av suicidförsök
Andra studier bekräftar vissa av de resultat som har redovisats i denna studie.
Socialstyrelsen redovisar att kvinnor har en högre benägenhet till suicidförsök jämfört
med män i Sverige, för åren 1987-1996 (25). Även åldersfördelningen för riket samvarierar
med vår studie, utom för män 65+ där en liten eller ingen skillnad förekommer i det
nationella materialet. En jämförelse med hälso- och sjukvårdens patientregister i Västra
Götalandsregionen visar att 126 patienter (46 män och 80 kvinnor) från studieområdet har
tilldelats diagnosen suicidförsök under studieperioden 1 november 1999-31 oktober 2000
för hela studieområdet. Detta patientregister visar således fler patienter med suicidförsök
än i vår studie. En tolkning av detta kan vara att rutinerna för den typ av kartläggning som
vi har gjort och som bygger på aktiv medverkan av klinikernas personal behöver utvecklas
och förbättras. Antalet fullbordade suicid under studieperioden uppgick till 36 enligt
Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Bland dessa föreligger en kraftig dominans av män.
Följande slutsatser kan dras ur studien. Primärvården behöver involveras i kartläggningen
för att få en heltäckande bild av problemets omfattning. Tidsperioden 12
månader har varit för kort för att fånga in ett tillräckligt stort antal fall för att analysera
materialet ur epidemiologisk utgångspunkt. Registreringsrutinerna bör utvecklas och förbättras
i samråd med berörd personal. Registrering av suicidförsök bör integreras med
ordinarie skaderegistrering inom hälso- och sjukvården.

6. Referenser
registrering av suicidförsök 27
1. Nationella rådet för självmordsprevention (1995). Stöd i självmordskriser. Nationellt
program för utveckling av självmordsprevention. Folkhälsoinstitutet, Centrum för
suicidforskning och prevention, Socialstyrelsen.
2. Folkhälsoinstitutet (1996). Om livet känns hopplöst. Stöd till självmordsnära
medmänniskor. Nationella rådet för självmordsprevention, Folkhälsoinstitutet
1996:116, Centrum för Suicidforskning och Prevention, Socialstyrelsen, Stockholm.
3. Folkhälsorapport (1997). Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, SoS-rapport
1997:18, Stockholm.
4. Åberg A, Karlsson A, Rosén M (1998). Ökar självmorden bland ungdomar? Statistiken
bör tolkas med försiktighet. Läkartidningen, Volym 95, Nr 49:5656-9.
5. Dödsorsaksregistret 1996 (1999). Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, specialbearbetning
för nationella folkhälsokommittén.
6. Patientregistret 1996 (1999). Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, specialbearbetning
för nationella folkhälsokommittén.
7. Wasserman D (1998). Självmord - ett försummat folkhälsoproblem. Läkartidningen,
Volym 95, Nr 49, 1998:5593-7.
8. Hultén A (2000). Suicidal Behaviour in Children and Adolescents in Sweden and some
European countries. Epidemiological and Clinical Aspects. Karolinska Institutet,
Stockholm.
9. Ahlner, Hildingsdotter-Bengtsson (1995). Nyhetsbrev nr 2/97 från Centrum för suicidforskning
och prevention.
10. Thorson J. Prevention av självmord (1997). Folkhälsoinstitutet rapport 24. Almqvist &
Wiksell, Uppsala.
11. NOMESKO Classification of External Causes of Injuries (1997). Third revised
edition. NOMESCO Nordic Medico Statistical Committee nr. 48.

28 registrering av suicidförsök
12. Bernson J. Människor som tagit sina liv i Borås kommun 1981-1983 (1988). En studie
byggd på uppgifter från Statistiska Centralbyråns dödsorsaksregister samt på journalanteckningar
förda vid Psykiatriska kliniken i Borås. Utvärderingsenheten,
Psykiatriska kliniken, Borås lasarett.
13. Bernson J. Självmord i Södra Älvsborg åren 1989-1993 (1966). Epidemiologi, kontakter
med psykiatrin, bruk av antidepressiva medel. Utvärderingsenheten,
Psykiatriska kliniken, Borås lasarett.
14. Folkhälsoinstitutet (2000). Nu höjer vi ribban. Sjätte nationella skadekonferensen
Borås 21-22 oktober 1998. Folkhälsoinstitutet Nr. 4, Stockholm.
15. Schelp L (1987) Community intervention and accidents. Epidemiology as a basis for
evaluation of a community intervention program on accidents. Sundbyberg:
Karolinska Institutet, Department of Social Medicine. Thesis.
16. Jacobsson B (1986). Accidents among children and teenagers in a Swedish rural
municipality. Sundbyberg: Karolinska Institutet, Department of Social Medicine.
Thesis.
17. Jansson B (1988). Agriculture and injuries. A system for injury surveillance in
Swedish emergency care as a basis of injury control. Sundbyberg: Karolinska
Institutet, Department of Social Medicine. Thesis.
18. de Loës M (1989). Risk exposure and incidence rates of acute injuries from sports and
physical exercise in a total population. Sundbyberg and Stockholm: Karolinska
Institutet, Department of Social Medicine. Thesis.
19. Ekman R (1996). Injuries in Skaraborg County. Surveillance, analysis and evaluation
of community intervention at municipal and county level. Sundbyberg: Karolinska
Institutet, Department of Public Health Sciences, Division of Social Medicine. Thesis.
20. Welander G (2001). Epidemiology and prevention of bicycle-related injuries in
Sweden Stockholm: Karolinska Institutet, Department of Public Health Sciences
Division of Social Medicine, Norrbacka, SE 171 76, Sweden.
21. The National Council for Suicide Prevention (1996). Support in suicidal crises. The
Swedish national programme to develop suicide prevention. The National Board of
Health and Welfare, The National Institute of Public Health, The Centre for Sucide
Research and prevention.

egistrering av suicidförsök 29
22. Johnson LC, Murphy SA, Dimond M (1996). Reliability, construct validity, and subscalenorms
of the Bri Sympom Inventory when administered to bereaved parents. J
Nurs Meas;4(2):117-27.
23. Joiner TE Jr, Pfaff JJ, Acres JG (2002). A brief screening tool for suicidal symptoms in
adolescents and young adults in general health settings: reliability and validity data
from the Australian National General Practice Youth Suicide Prevention Project. Behav
Res Ther;40(4):471-81.
24. Conner KR, Duberstein PR, Conwell Y (2001). The validity of proxy-based data in
suicide research: a study patients 50 years of age and older who attempted suicide. I.
Psychiatric diagnosis. Acta Psychiatr Scand; 104(3):204-9.
25. Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet (2000). Att följa och analysera självmord. EpC –
Rapport 2000:2. KopieCenter, Stockholm, 2000.

7. Medverkande i projektet
I ett så stort arbete som detta som spänner över flera sektorer har många personer deltagit i
arbetet. Författarna av denna rapport vill tacka följande personer som bidragit till projektets
genomförande. Vi tänker också på de patienter som medverkat i undersökningen.
Verksamhetscheferna vid Borås lasarett
Lise-Lotte Risö Bergerlind Psykiatriska kliniken
Roland Jansson, Kirurgkliniken
Bengt Kron, Medicinkliniken
Per-Olof Kroon, Ortopedkliniken
Tidigare verksamhetscheferna vid Borås lasarett
Erik Bartholdsson, Psykiatriska kliniken
Sture Djärf, Barn och ungdomspsykiatrin
Tidigare hälsoplaneraren Inga-Maj Håkansson, Primärvården, Borås
Docent Bo Runesson, Sankt Görans sjukhus, Stockholm
registrering av suicidförsök 31

Bilaga 1
registrering av suicidförsök 33
Bilaga 1

34 registrering av suicidförsök

Bilaga 2
registrering av suicidförsök 35
Bilaga 2

Rapporten beskriver en försöksverksamhet med registrering av
suicidförsök vid ett länssjukhus i västra Sverige. Den vänder sig till
dem som vill främja hälsa och säkerhet i kommuner och landsting.
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
Fax 08-449 88 11
E-post fhi@strd.se
Internet www.fhi.se
Rapport 2003:19
ISBN 91-7257-207-8
ISSN 1104-358X