Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering, 2.33 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

2. EKONOMISKA FAKTORER OCH INTERNATIONELLA AVTAL Det här kapitlet är en kort introduktion till orsakerna till den internationella integrationen av världens ekonomier, det internationella regelverk som satts upp för att styra dessa processer, samt i korthet vad dessa har för inverkan på folkhälsan. Kapitlet ger också en kort redogörelse för utvecklingen av det internationella utvecklingsbiståndet och dess inverkan på folkhälsan. Ekonomisk globalisering: teorier och kritik Huvuddragen i den ekonomiska globaliseringen är: 1) allt större frihandel mellan länderna; 2) ökningen av utländska direktinvesteringar; 3) stora finansflöden mellan länderna. Resultatet av dessa tre processer är allt större konkurrens på globala marknader. Bakom den ekonomiska globaliseringen ligger i synnerhet två faktorer: policybeslut att minska de nationella handelshindren samt effekten av vetenskapliga framsteg, särskilt i informations- och kommunikationsbranschen. Dessa två faktorer skapade en gynnsam miljö för den globaliseringsprocess vi ser idag (1). De bakomliggande teorierna Frihandel är benämningen på internationell handel utan myndighetsingrepp, såsom tullar, subventioner, importkvoter, exportbegränsningar och andra åtgärder som diskriminerar mellan inhemska och utländska varor och tjänster. Vinsterna beror på ett maximalt utnyttjande av stordriftsfördelar i produktionen och av varje lands komparativa fördelar. Dessutom ska frihandel leda till ett maximalt utbud av olika slags produkter till Skofabrik i Vietnam. Foto: Tord Kjellström
46 folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering konsumenter och producenter. Exempel på detta är hur import av massproducerade radioapparater eller kläder från lågkostnadsländer idag leder till sänkta konsumentpriser. Idén om frihandel har debatterats länge. Redan 1776 skrev Adam Smith i Wealth of Nations att frihandel skulle underlätta arbetsfördelningen mellan och inom länder och att detta i sin tur skulle leda till större arbetsskicklighet, mer effektiv användning av maskiner och andra hjälpmedel, samt fler tekniska innovationer. Under 1800-talet var striden hård mellan industrialisterna som var för frihandel och bönderna som ville behålla tullskydd för den egna näringen både i Sverige och i många andra europeiska länder. Åren innan första världskriget hade frihandelsteorin vunnit många anhängare; Storbritannien hade total frihandel. Japan och flera europeiska länder hade mycket låga tullar. Den ekonomiska krisen 1930 gjorde emellertid att många länder höjde tullarna för att skydda sina arbetstillfällen, men detta förvärrade bara krisen. Med dessa erfarenheter i åtanke beslöt sig många regeringar efter andra världskriget för att skapa en s.k. reglerad internationell frihandel, och en rad organiserade handelsregimer och handelsområden växte fram: General Agreement on Tariffs and Trade, eller GATT, 1947 (som sedermera blev WTO), Europeiska Gemenskaperna, eller EG, 1957 (som sedermera blev EU) samt Europeiska Frihandelsavtalet, eller EFTA, 1959. Men vägen mot ökad frihandel har inte varit rak. Samtidigt som tullarna har avskaffats, delvis som ett resultat av de framväxande frihandelsområdena, har andra handelshinder vuxit i omfattning och betydelse. Detta beror dels på att regeringar inte är helt övertygade om frihandelns fördelar, dels på att särintressen ofta får politisk prioritet, t.ex. värnandet om jordbrukssektorn i USA, EU och Japan. De diskussioner som förs om frihandel i början av 2000-talet har många likheter med den debatt som rasade i Sverige i slutet av 1800-talet. I Europa möter kraven på minskat jordbruksstöd stort motstånd från bönderna som kräver att den protektionistiska jordbrukspolitiken ska finnas kvar. Det som förändrats är den fart med vilken produktion och handel sker. Även framväxten av allt större nationella eller multinationella företag som riskerar att slå ut de mindre företagen är ett nytt fenomen. När Sovjetunionen och andra kommunistiska regimer föll i slutet av 1980-talet uppstod ett politiskt vakuum i de länder där planekonomi hade
Page 1 and 2: Folkhälsa, hållbar utveckling och
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2005
Page 5 and 6: Kapitel 4. Den sociala dimensionen
Page 8 and 9: Förord Globaliseringen påverkar a
Page 10 and 11: Kapitel fem behandlar den s.k. glob
Page 12 and 13: summary in english/abstract 11 safe
Page 14 and 15: Författarpresentationer författar
Page 16 and 17: lista över förkortningar 15 FCTC
Page 18 and 19: lista över förkortningar 17 SAP S
Page 20: 1. EN VÄRLD UTAN GRÄNSER - PERSPE
Page 23 and 24: 22 folkhälsa, hållbar utveckling
Page 44: 2. EKONOMISKA FAKTORER OCH INTERNAT
Page 74 and 75: 3. HÄLSA I ARBETSLIVET Utvecklinge
Page 76 and 77: Effektiviseringen av jordbruk och i
Page 78 and 79: hälsa i arbetslivet 77 Vill man f
Page 80 and 81: i Afrika söder om Sahara, 65 % i A
Page 82 and 83: Majoriteten av de anställda är kv
Page 84 and 85: vare sig ordentliga stolar, skyddsu
Page 86 and 87: Tabell 3.2 Utvalda arbetshälsorisk
Page 88 and 89: Box 3.2 Värme och arbete i Vietnam
Page 90 and 91: komstländer har den ökande konsum
Page 92 and 93: Figur 3.7 visar emellertid att det
Page 94 and 95: hälsa i arbetslivet 93 Det som lig
Page 96 and 97:
hälsa i arbetslivet 95 Australien
Page 98:
hälsa i arbetslivet 97 utbildad pe
Page 101:
4. DEN SOCIALA DIMENSIONEN
Page 104 and 105:
102 folkhälsa, hållbar utveckling
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 119:
5. LEVNADSVANOR - LEDER EN GLOBAL L
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 159 and 160:
6. folkhälsa, hållbar utveckling
Page 161 and 162:
6. MILJÖFAKTORER, HÅLLBAR UTVECKL
Page 163 and 164:
miljöfaktorer, hållbar utveckling
Page 165 and 166:
2004, påminde oss om naturens glob
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Box 6.3 Kyoto-protokollet miljöfak
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Figur 6.5 Hälsoeffekter av globala
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Export av farliga processer, arbets
Page 187 and 188:
En företeelse som uppmärksammats
Page 189 and 190:
Box 6.8 BR-163: vägbygge genom Ama
Page 191 and 192:
Afrika och Antarktis. Globalisering
Page 193:
7. GLOBALISERING OCH HÄLSOSYSTEM f
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 225 and 226:
Kapitel 8. Svensk folkhälsopolitik
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 256 and 257:
9. folkhälsa, hållbar utveckling
Page 258 and 259:
9. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSA
Page 260 and 261:
avslutande diskussion och slutsatse
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
eferenser 263 12. Bremberg S. Jäml
Page 268 and 269:
35. Fenner F, Henderson DA, Arita I
Page 270 and 271:
59. Hallak JC, Levinson JA. Fooling
Page 272 and 273:
eferenser 269 81. ILO. EPZ Employme
Page 274 and 275:
103. WTO. Decision removes final pa
Page 276 and 277:
eferenser 273 128. Norström T. Alc
Page 278 and 279:
eferenser 275 148. WTO. Text of the
Page 280 and 281:
169. UNEP. After the Tsunami: Rapid
Page 282 and 283:
192. Brunekreef B, Holgate ST. Air
Page 284 and 285:
eferenser 281 215. Ollila E. Health
Page 286 and 287:
238. Miljödepartementet. Sveriges
Page 288:
Vad betyder globaliseringen egentli
show all

Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering, 2.33 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?