Var med och bestäm! - Statens folkhälsoinstitut

fhi.se

Var med och bestäm! - Statens folkhälsoinstitut

Var med

och bestäm!

Delaktighet och inflytande – en

förutsättning för hälsosamt åldrande

erfarenheter av h ä l s o f r ä m j a n d e arbete


Var med och bestäm!

Delaktighet och inflytande

– en förutsättning för hälsosamt åldrande

erfarenheter av hälsofrämjande arbete


© statens folkhälsoinstitut, östersund r 2008:11

issn: 1651-8624

isbn: 978-91-7257-530-1

redaktör: emmy nilsson

foto omslag: scanpix, nordic photos

foto inlaga: nordic photos, östersunds kommun, scanpix,

kristianstads kommun, photos.com, rune anderberg

grafisk produktion: ab typoform

tryck: davidsson tryckeri, 2008


Innehåll

Förord ______________________________________________________________ 5

Sammanfattning ____________________________________________________ 6

Summary __________________________________________________________ 8

Skriftens syfte ______________________________________________________ 10

Bakgrund __________________________________________________________ 11

Nationellt mål för folkhälsan ________________________________________ 11

Delaktighet och inflytande – det första nationella målområdet ______ 12

Det goda åldrandets fyra hörnpelare ________________________________ 14

Delaktighet och inflytande genom samverkan ______________________ 15

Framgångsfaktorer för samverkan __________________________________ 16

Exempel på samverkansformer ____________________________________ 18

Samverkansgrupp i Katrineholm __________________________________ 18

Samverkansgrupp i Kristianstad __________________________________ 20

Samverkansgrupp i ett bostadsområde, Linköping __________________ 21

Pensionärsråd, en formaliserad form av samverkan __________________ 22

Delaktighet och inflytande för att skapa stödjande miljöer för hälsa __ 25

Sociala mötesplatser, exempel från Jämtland ________________________ 25

Hälsotorget – ett hus fullt av möjligheter i Katrineholm ____________ 27

Äldredagen i Linköping – en institution ____________________________ 28

Olika mötesplatser för att sprida kunskap om hälsa i Kristianstad __ 30

Dialog kring säkerhet och trygghet för seniorer i Kristianstad ________ 31

Gymförening för 65+ – en väg till bättre hälsa i Linköping __________ 33

Arbetsgrupp i samverkan för recept på fysisk aktivitet i Katrineholm __ 34

Föreläsningar med hälsotema i Linköping __________________________ 36

Trygghetsvandringar i Katrineholm ________________________________ 37

Tillgänglighet, säkerhet och trygghet i Kristianstads utemiljö ________ 38


4 var med och bestäm!

Inriktningsdokument ______________________________________________ 42

Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik __ 42

EU:s hälsostrategi 2008–2013 ”Tillsammans för hälsa” ____________ 43

EU:s hälsoprogram 2008–2013 ”Tillsammans för hälsa” ____________ 43

Hälsosamt åldrande (Healthy Ageing) 2007 ________________________ 44

Folkhälsopolitisk rapport 2005 ____________________________________ 45

Äldrepolitik för framtiden, slutbetänkande, SOU 2003:91 ____________ 45

Regeringens proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplan

för äldrepolitiken __________________________________________________ 46

De fem största pensionärsorganisationerna ________________________ 47

Nätverkets kontaktpersoner ________________________________________ 48

Referenser ________________________________________________________ 49


Förord

Statens folkhälsoinstitut har som en av sina viktiga uppgifter att verka för

äldres hälsa. För att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

är äldre en prioriterad målgrupp. Ett av de elva målområdena belyser

delaktighet och inflytande, vilket denna inspirationsskrift handlar om.

Målet och målområdena finns beskrivna i regeringspropositionen 2007/08:

110 En förnyad folkhälsopolitik.

Med äldre avses i denna skrift i huvudsak friska personer 55 år och äldre.

Denna åldersgrupp är betydande på flera sätt och utgör 31 procent av

Sveriges befolkning. Detta får dock inte ses som någon generell avgränsning

av gruppen äldre i samhället.

Med denna skrift vill institutet ge kunskap och inspiration till ett mer

omfattande hälsofrämjande arbete bland äldre baserat på deras delaktighet

och inflytande. En viktig förutsättning för detta är tillgänglighet och tillgång

till olika sociala mötesplatser och sammanhang i samhället.

Skriften är resultatet av ett gemensamt arbete i det nationella nätverket

för äldres hälsa som har följande deltagare:

Göran Berleen, tidigare utredare Statens folkhälsoinstitut, Birgitta

Brännström Forss, folkhälsostrateg, Kristianstads kommun, Barbro

Dahlbäck, universitetsadjunkt, Mittuniversitetet Sundsvall, Catherine

Forsberg, folkhälsostrateg, Katrineholms kommun, Margareta Junghard-

Lindell, verksamhetsutvecklare, Linköpings kommun, Emmy Nilsson,

utredare, Statens folkhälsoinstitut, Sven Erik Wånell, direktör, Stiftelsen

Stockholms Läns Äldrecentrum.

Ansvariga på Statens folkhälsoinstitut har varit utredarna Göran Berleen

och Emmy Nilsson.

gunnar ågren

generaldirektör

var med och bestäm! 5


6 var med och bestäm!

Sammanfattning

Äldre personer, 55 år och äldre, utgör 31 procent av Sveriges befolkning.

Det är en stor och växande grupp, och en viktig resurs för samhället. En

resurs som inte alltid tas tillvara. Delaktighet och inflytande är betydelsefullt

för en god hälsa och bör vara en ledstjärna i det hälsofrämjande arbetet.

Studier visar att hälsofrämjande arbete som bygger på delaktighet och

inflytande har positiv inverkan på hälsan på såväl individ-, grupp- som

samhällsnivå. På individnivå är sambandet mellan inflytande och hälsa

mycket starkt. Delaktighet och inflytande i samhället främjar känslan av att

vara en del i ett sammanhang. Att ha en känsla av sammanhang betyder att

man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar, vilket

har visat sig ha betydelse för varför vissa människor klarar påfrestningar

bättre än andra. Samhällsplanerande insatser för att främja äldres delaktighet

och inflytande på olika nivåer kan ge stöd till individens eget val för att

påverka den egna livssituationen och hennes aktivitet i samhället. Både

samhälle och individ har ett stort ansvar för hälsan.

När samhällets olika organ skapar möjligheter för äldre att vara delaktig

och få inflytande kan äldre människor på ett positivt sätt bidra till utvecklingen

av samhället. Det förutsätter dock en fortsatt förändrad attityd till

äldre; en attityd som innebär att äldre personer ses som resurser i samhället.

Behovet av nya strategier uppmärksammades av Världshälsoorganisationen,

WHO, i slutet av 1900-talet tack vare ökad kunskap om att det är en

kombination av sociala, politiska, miljömässiga och medicinska faktorer

som påverkar hälsan. Detta belyses vidare i regeringspropositionen

2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Ett annat inriktningsdokument är

ett resultat av EU-projektet Healthy Ageing där rekommendationer ges till

kommuner, landsting/regioner och frivilligorganisationer med förslag på

strukturella åtgärder samt hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade

mot äldre människor.

Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk och det finns

goda skäl att beakta detta så att bland annat sociala mötesplatser finns samt

att de är tillgängliga och kan besökas av äldre. Hälsan går att påverka i positiv

riktning högt upp i åren. Flera praktiska exempel på detta finns beskrivna i

denna inspirationsskrift. Statens folkhälsoinstitut har identifierat fyra hörn-


pelare för att främja folkhälsoinsatser som syftar till en positiv hälsoutveckling

för äldre, inklusive de allra äldsta:

• social gemenskap

• meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd

• fysisk aktivitet

• goda matvanor.

var med och bestäm! 7

Flera av hörnpelarna är uppmärksammade i denna skrifts många praktiska

exempel. Att äldre personer eller andra grupper har delaktighet och inflytande

i samhället kan stödjas på många olika sätt. Förutsättningen är att det

finns goda och stödjande miljöer i samhället och forum för äldre så att äldre

som resurs tillvaratas. Samverkan och respekt mellan olika grupper och

organisationer underlättar arbetet. Det är många olika faktorer som är betydelsefulla

för att samverkan ska leda till framgång. För representanter från

kommuner, landsting och andra organisationer är det angeläget att dessa

organisationers ledare ger stöd till sina representanter i samverkansprocessen.

Deltagare i samverkan behöver utveckla en bra dialog, informera och

lära av varandra. Syftet är att uppnå resultat som inte skulle kunna nås av en

organisation som handlar ensam.


8 var med och bestäm!

Summary

Older individuals, age 55 and over, constitute 31 percent of Sweden’s population.

This is a large and growing group, and an important resource for

society – a resource not always taken advantage of. Participation and influence

are significant to good health and should be guiding stars in health

promotion efforts.

Studies show that health promotion efforts based on participation and

influence have a positive impact on health at the individual, group and societal

levels. At the individual level, the connection between influence and health

is very strong. Participation and influence in society promote the feeling of

being a part of a context. Having a feeling of context means that one perceives

life as meaningful, comprehensible and manageable, which has proven to

be significant to why some people handle stress better than others. Social

planning efforts to promote participation and influence of the elderly at

various levels can support the individual’s own choice to influence one’s

own life situation and one’s activity in society. Both society and the individual

bear considerable responsibility for health.

When the various bodies of society create opportunities for elderly to be

involved and have influence, elderly people can contribute to societal

development in a positive manner. However, this presupposes a continued

changing attitude towards the elderly; an attitude that involves elderly

people being seen as resources in society.

At the end of the 20th century, the need for new strategies was emphasized

by the World Health Organisation, WHO, thanks to increased awareness

that it is a combination of social, political, environmental and medical factors

that impacts health. This is further illustrated in the government bill

2007/08:110 A renewed public health policy. Another directional document

is a result of the EU Healthy Ageing project where recommendations are

made to municipalities, county councils/regions and NGOs with suggestions

of structural measures and health promotion and prevention efforts

directed at the elderly.

With age, older people’s social networks often decline and there is good

reason to take this into consideration so that social meeting places exist,

are accessible and can be visited by the elderly. Health can be positively


impacted at advanced ages. Several practical examples of this are described

in this inspirational text. The Swedish National Institute of Health has identified

four cornerstones to promote public health efforts focused on a positive

health development for the elderly, including those of an advanced age:

• social interaction

• meaningful occupation/feeling needed

• physical activity

• good eating habits.

var med och bestäm! 9

Several of these cornerstones are emphasized in this text’s many practical

examples. The participation and influence of the elderly or other groups in

society can be supported in many different ways. The existence of positive

and supportive environments in society and forums for the elderly is a prerequisite

for the elderly to be used as a resource. Collaboration and respect

between various groups and organisations facilitates this work. There are

many different factors of significance for the collaboration to be successful.

For representatives from municipalities, county councils and other organisations,

it is important that the leaders of these organisations support their

representatives in the collaborative process. Participants in this collaboration

need to develop a positive dialogue and provide information to and

learn from each other. The objective is to achieve results that could not be

achieved by an organisation acting alone.


10 var med och bestäm!

Skriftens syfte

Delaktighet och inflytande i samhället är ett av den nationella folkhälsopolitikens

elva målområden. I denna skrift vill vi lyfta fram betydelsen av

detta målområde för äldres hälsa, och ge exempel på hur äldres delaktighet

och inflytande kan förverkligas på olika nivåer i samhället och för den egna

livssituationen. Våra erfarenheter och exempel kommer från skilda delar av

landet. Det kan exempelvis handla om att besöka en träffpunkt, delta i föreningslivet,

förbättra utemiljön eller påverka politiska beslut i kommun eller

landsting.

Inspirationsskriften vänder sig till politiker, ansvariga för samhällsplanering,

folkhälsa, äldreomsorg och andra intresserade inom kommuner och

landsting samt äldre, enskilda eller organiserade, företag delaktiga i hälsofrämjande

arbete såsom bostadsföretag samt trossamfund och ideella föreningar.

Skriften kan även användas i utbildningssammanhang.

Vi som författat skriften ingår i Nationella nätverket för äldres hälsa (1),

som startades av Statens folkhälsoinstitut för att utveckla folkhälsoarbetet

bland äldre (2). Nätverket har en hälsofrämjande ansats och riktar sig till

den stora gruppen i huvudsak friska personer 55 år och äldre. Vi hoppas

kunna inspirera andra att delta i utvecklingsarbetet.

Andelen 55+ utgör 31 procent av befolkningen eller 2,8 miljoner

personer. Fram till 64 års ålder är antalet män fler än antalet

kvinnor. Av dem som är 85 år eller äldre (236 000) utgör andelen

kvinnor 68 procent.


Bakgrund

Nationellt mål för folkhälsan

För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa fattade riksdagen

2003 beslut om det övergripande nationella målet att skapa samhälleliga

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det kan

exempelvis avse kön, funktionsnedsättning, klasstillhörighet, ålder, etnisk

tillhörighet eller sexuell läggning. I den nya propositionen, 2007/08:110 En

förnyad folkhälsopolitik (3), ligger mål- och uppföljningsstrukturen fast,

enligt tidigare folkhälsoproposition 2002/03:35, då den möjliggör ett bra och

omfattande aktivt folkhälsoarbete. Målområdenas rubriker har dock tydliggjorts

och finns att läsa längre ned på sidan.

HÄLSA

var med och bestäm! 11

I ett hälsofrämjande sammanhang ses hälsa som individens

förmåga att uppnå sin kapacitet och att samspela positivt med

utmaningar i omgivningen. Hälsa är en resurs i vardagen och

inte målet med livet; det är ett positivt begrepp som betonar

sociala och personliga resurser likaväl som fysisk förmåga.

who:s konferens i sundsvall 1991(4).

Följande 11 målområden ska vara vägledande för folkhälsoarbetet:

1. Delaktighet och inflytande i samhället.

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar.

3. Barns och ungas uppväxtvillkor.

4. Hälsa i arbetslivet.

5. Miljöer och produkter.

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

7. Skydd mot smittspridning.

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa.

9. Fysisk aktivitet.

10. Matvanor och livsmedel.

11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.


12 var med och bestäm!

FOLKHÄLSA

Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl

nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således

inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör

också vara så jämlikt fördelad som möjligt (5).

Delaktighet och inflytande – det första nationella

målområdet

En viktig förutsättning för att uppnå god hälsa är att känna delaktighet och

inflytande över den egna livssituationen och i samhället. På individnivå är

sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt (6). Att känna sig

socialt delaktig är en förutsättning för att kunna förstå det samhälle vi lever

i. Här spelar politiken, folkrörelserna, kulturen, folkbildningen och föreningslivet

en viktig roll både för den enskilda och för samhället (7). Äldre

människor har viktiga kunskaper och erfarenheter att bidra med, och möjligheten

att kunna påverka och ta saker i egna händer (empowerment) och

känna delaktighet är grundläggande för en god hälsa.

EMPOWERMENT

Empowerment innebär att ”öka möjligheterna för människor att

påverka sina egna liv och villkor” (8). ”Empowerment är den

process, genom vilka människor, organisationer och lokalsamhällen

når makt eller inflytande.” (9).

I alla åldrar är det sociala nätverk som finns runt den enskilda en skyddande

faktor mot ohälsa. Bland närstående och i vänkretsen kan det finnas hjälp i

form av personligt stöd och praktisk hjälp, men med stigande ålder blir de

sociala relationerna ofta färre (7). Det kan bero på att den egna hälsan sviktar,

men också på att viktiga personer i ens liv blir sjuka eller dör.


Grupper som berövas möjlighet till inflytande riskerar att hälsan påverkas

negativt. Kunskaper från arbetslivet visar på samma mönster. På samma

sätt kan svagt socialt stöd ge en känsla av utanförskap och maktlöshet som

om den utvecklas kan leda till stress och depression (7). Det har även visat

sig att låg delaktighet ger ökad risk för hjärtinfarkt. Det ser ofta olika ut för

män och kvinnor. Män har i allmänhet inte lika goda sociala relationer och

de uppger i högre utsträckning än kvinnor att de saknar en nära vän, en

skillnad som blir tydlig och ökar med ålder. Personer med kortare utbildning,

födda utanför Norden eller med arbetarbakgrund har i större utsträckning

färre sociala kontakter (10).

Å ena sidan betyder inte ett stort nätverk allt, utan det är kvaliteten på

kontakterna som avgör och möjligheten att få stöd på olika sätt. Å andra

sidan kan det vara möjligt att skapa nya kontakter. Olika sociala träffpunkter

och mötesplatser kan ge möjligheter till att upprätthålla ett meningsfullt liv

tillsammans med andra och medföra välbefinnande och hälsa i flera avseenden.

Det är därför viktigt att skapa dessa mötesplatser om de inte redan

finns.

Att vara delaktig och ha inflytande i samhället främjar känslan av att vara

en del i ett sammanhang. Att ha en känsla av sammanhang (KASAM) betyder

att man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar,

vilket har visat sig ha betydelse för varför vissa människor klarar påfrestningar

bättre än andra.

KÄNSLA AV SAMMANHANG (KASAM)

var med och bestäm! 13

Att människor förstår den situation man lever i och känner att

man kan påverka den, har tillit till sig själv och andra och uppfattar

att livet är meningsfullt, är centralt i ett hälsovetenskapligt

hälsofrämjande arbete (11).

Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet

i samhället (12). Ett oroande exempel, särskilt för äldre utan bil, är samhällsutvecklingen

som sedan 1970-talet medfört stora förändringar, till

exempel minskad tillgänglighet av matvaruaffärer. Möjligheten att själv


14 var med och bestäm!

göra inköp och få tillgång till näringsriktiga livsmedel, frukt och grönt försvåras.

Branschen har genomgått stora förändringar (7). De senaste 10 åren

har 62 procent av butiker med mindre yta än 400 kvadratmeter lagts ner,

och i landet som helhet har 20 procent av matvaruaffärerna lagts ner (13).

Den nedlagda butiken kan medföra att en viktig anledning till att göra sig

själv i ordning och ta sig ut drastiskt minskar, liksom känslan av att klara sig

själv. Ovärderliga sociala kontakter kan minska, något som är särskilt olyckligt

för redan ensamma äldre.

Det goda åldrandets fyra hörnpelare

Statens folkhälsoinstitut har identifierat fyra hörnpelare för att främja folkhälsoinsatser

riktade till äldre (14). Hörnpelarna är slutsatsen av arbetet

med boken Liv till åren (15) och är framför allt betydelsefulla för i huvudsak

friska äldre som har hälsa, funktionsförmåga och oberoende i behåll,

men även för de äldsta är dessa hörnpelare viktiga. Det är aldrig för sent att

främja hälsan.

DE FYRA HÖRNPELARNA FÖR ETT GOTT ÅLDRANDE:

• Social gemenskap

• Meningsfull sysselsättning

• Fysisk aktivitet

• Goda matvanor (14–16)


Delaktighet och inflytande genom

samverkan

Världshälsoorganisationen, WHO, genomförde flera konferenser under

1900-talets slut med inriktning på hur befolkningens hälsa kunde förbättras.

Behovet av nya strategier för att främja hälsa uppkom tack vare en ökad

medvetenhet om att det är en kombination av sociala, politiska, miljömässiga

och medicinska faktorer som påverkar hälsan. Medicinska framsteg under

de senaste 100 åren förklarar endast en mindre del av den förbättrade folkhälsan

i Sverige. En förbättrad levnadsstandard, bättre kost, hygien och

utbildning har betytt mer.

En av strategierna som WHO föreslog var samverkan mellan olika aktörer,

eftersom det krävs att det hälsofrämjande arbetet samordnas av alla

berörda samhällsnivåer och samhällssektorer (regering, sociala och ekonomiska

sektorer, hälso- och sjukvård, frivilliga organisationer, lokala myndigheter,

lokalt näringsliv och media) (17).

HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

var med och bestäm! 15

Hälsofrämjande arbete är den process som gör det möjligt för

människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den

(17).

Samverkan krävs också för att nå det övergripande nationella folkhälsomålet

”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

för hela befolkningen” och de elva målområdena. Ett långsiktigt,

målinriktat och sektorsövergripande samarbete behövs mellan alla aktörer

– de offentliga organisationerna, näringslivet, folkrörelserna och individerna

själva (3).

En viktig förutsättning i det hälsofrämjande arbetet är samverkan.

Härigenom ökar medvetenheten om de medverkande parternas olikheter,

vilket kan bidra till viljan att lära och förändras. På detta sätt skapas ”arenor


16 var med och bestäm!

för dialog” (18). Syftet är att uppnå samarbetsfördelar, det vill säga att

uppnå resultat som inte skulle kunna nås av en organisation som handlar

ensam (19).

Framgångsfaktorer för samverkan

Det är många olika faktorer som är betydelsefulla för att samverkan ska

leda till framgång (20), och det gäller att identifiera vilka parter som har

betydelse i samverkansprocessen. Det krävs ett skickligt och effektivt

ledarskap, att tid avsätts för uppgiften och att deltagarna har en samsyn med

avseende på samverkansarbetets mål och syfte.Alla deltagare bör äga arbetet

lika mycket och det krävs kontinuitet bland deltagarna. För representanter

från kommuner, landsting och andra organisationer är det angeläget att

dessa organisationers ledare ger stöd till sina representanter i samverkansprocessen.

Deltagare i samverkan behöver utveckla en bra dialog,

informera och lära av varandra. Det finns många fördelar med att få till

stånd en fungerande samverkan för att nå det gemensamma syftet, och därför

är det också viktigt att avsätta tillräckligt med resurser.

Deltagarna kan ha olika syften, vilket kan skapa konflikter kring den

gemensamma uppgiften. Kommunikationssvårigheter och revirtänkande

hindrar samverkan och ett gott resultat. Fördelarna med samverkan handlar

både om själva samverkansprocessen och resultatet. En vinst är också att

det blir möjligt att uppnå en gemensam värderingsgrund.

En användbar modell för samverkan utvecklades i SESAME – Aktionsmodell

för att skapa stödjande miljöer för hälsa (Supportive EnvironmentS

Action ModEl – SESAME), som är en dynamisk och processinriktad

genomförandemodell för att främst utveckla stödjande miljöer för hälsa.

Modellen bygger på kunskap och erfarenhet från cirka 1 500 internationellt

genomförda folkhälsoprojekt och utvecklades i samband med WHO:s tredje

världskonferens om hälsofrämjande arbete i Sundsvall 1991.


1. Identifiera

behov och

problem

2. Etablera samverkan

3 a. Formulera och

konkretisera mål

b. Utveckla strategier

c. Planera utvärdering

5. Implementera

verksamheten – utveckla

stödjande miljöer

6. Skapa strukturer

för att

vidmakthålla

4. Utforma

genomförandet och

mobilisera resurser

STÖDJANDE MILJÖER FÖR HÄLSA

7. Följa

upp och

utvärdera

var med och bestäm! 17

8. Förnya,

förändra och/eller

förstärka

Aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer för hälsa. Supportive EnvironmentS

Action ModEL – SESAME (efter Haglund et al 1992).

Miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att

de utvecklar sin förmåga, sitt självförtroende och sin hälsa.

Miljön omfattar det samhälle där människor lever, inklusive deras

hem och arbete (5).


18 var med och bestäm!

Exempel på samverkansformer

Att äldre personer eller andra grupper har delaktighet och inflytande i samhället

kan stödjas på många olika sätt. En viktig förutsättning är att det finns

goda och stödjande miljöer. En kommun kan exempelvis underlätta genom

att skapa forum för äldre att gemensamt göra insatser inom folkhälsoområdet.

I Katrineholms och Kristianstads kommuner finns övergripande samverkansgrupper

organiserade för utveckling av insatser för att förbättra äldres

hälsa. I Linköping finns grupper som arbetar med olika aktiviteter. Genom

att deltagarna är delaktiga och har inflytande i arbetet, skapas en gemensam

grund för samverkan. Den breda förankringen ger möjligheter till ett gott

resultat.

Samverkansgrupp i Katrineholm

Folkhälsoarbetet i Katrineholm är organiserat utifrån att samverkan är det

centrala i allt folkhälsoarbete. Därför arbetar man med samverkansgrupper

samt grupper för olika sakfrågor, exempelvis brotts- och skadeförebyggande

arbete. Varje grupp leds av en majoritetspolitiker. Politikerna har sedan rapporteringsskyldighet

i folkhälsorådet där de ingår (21). En tjänsteman från

kommunens folkhälsoenhet fungerar som samordnare och motor i grupperna.

I Katrineholm arbetar man efter ett livscykelperspektiv, vilket innebär att

folkhälsoarbetet sträcker sig över alla åldrar. I samverkansgrupperna samt

sakfrågegrupperna träffas olika aktörer som på något sätt berörs och kan

påverka inom det specifika åldersintervallet eller sakfrågan. Katrineholms

Vision 2010 samt det nationella folkhälsomålet och målområdena är de

styrdokument som leder arbetet i rätt riktning.


Folkhälsorådet

var med och bestäm! 19

Organisationsstruktur för folkhälsoarbetet i Katrineholms kommun (bild från

Katrineholms kommun).


20 var med och bestäm!

Samverkansgruppen för äldres hälsa tar nya initiativ, organiserar, stödjer

och följer upp det lokala folkhälsoarbetet för målgruppen. Genomförandet

av aktiviteter sker inom ordinarie verksamheter eller via arbetsgrupper/

projekt. Syftet med samverkansgruppen är att utveckla strategier för ett

långsiktigt hälsofrämjande och förebyggande arbete riktat till den äldre

delen av befolkningen. Gruppen fungerar också som samrådsorgan kring

frågor som rör äldres hälsa och hälsoutveckling. Arbetet följs återkommande

upp och utvärderas för att kunna förnya, förstärka och/eller förändra

inriktningen.

I samverkansgruppens arbete i Katrineholm deltar representanter från

Svenska kyrkan, apoteket, äldreomsorgen, folkhälsoenheten, hälso- och

sjukvården samt pensionärsorganisationerna (21).

Viktiga områden som samverkansgruppen har fokuserat på sedan 2003 är

de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och skadeförebyggande arbete.

Exempel på vad gruppen har arbetat med:

• Framtagande av handlingsplan för uppsökande verksamhet.

• Remissinstans för den nya äldreomsorgsplanen.

• Samordning av verksamhet med ”Fixar-Malte”, kommunalt avlönad

vaktmästare för äldre som ger praktisk hjälp i hemmet för att undvika

fallolyckor, men som också bryter isoleringen för många äldre.

• Medverkat i framtagande av gymnasieprogram för äldres hälsa.

• Årliga temadagar.

• Preventionsprogram mot fallolyckor i länet.

• Fysisk aktivitet på recept.

• Skrivelse angående framkomlighet vintertid.

• Information om reflexer och halkskyddsanvändning.

• Näringsriktig mat för äldre.

Samverkansgrupp i Kristianstad

Samverkansgruppen består av representanter för de de fem största pensionärsorganisationerna

i Sverige (se sidan 47), fem studieförbund, Svenska

kyrkan, Primärvården, Region Skåne samt Kristianstads kommun (22).

Denna grupp är den permanenta fortsättningen på ett tidigare framgångsrikt

projekt, Må bra på äldre dar (20). När projektet avslutats var kommunen och


egionen tveksamma till att fortsätta arbetet med att främja hälsa för äldre,

eftersom det inte är en lagstadgad verksamhet för kommuner. Efter samlat

initiativ från de ideella företrädarna beslutade sig dock kommunen att arbetet

skulle fortsätta. Företrädare för pensionärsorganisationerna påverkade

således kommunen och sedan 2002 är denna samverkansgrupp permanent.

Gruppens syfte är att skapa förutsättningar för äldres och blivande äldres

hälsa. För att underlätta övergången till permanent verksamhet antogs en handlingsplan.

Omsorgsnämnden och Folkhälsorådet stödjer gruppens arbete.

Relationerna i gruppen har byggts upp under lång tid genom ett nytt och

gränsöverskridande arbetssätt. En ökad samverkansförmåga i samhället har

uppnåtts genom att deltagarna synliggör varandra och får upp ögonen för

vad pensionärsorganisationerna kan stå för, vilket stöd kommunen kan ge

och vad man kan hjälpas åt med. Samverkansgruppen spelar en viktig roll i

arbetet med att tydliggöra allt det hälsofrämjande arbete som faktiskt

genomförs i lokalsamhället i dag. Många ideella organisationer har omfattande

program som syftar till att förbättra hälsan i samhället (till exempel

olika sociala och fysiska aktiviteter och frivilliga insatser). Genom den

information som företrädarna ger varandra på samverkansgruppens träffar

sprids kunskap och man stödjer varandras insatser. Samverkansgruppen

spelar också en viktig roll i det fortsatta arbetet när det gäller att tydliggöra

vikten av hälsofrämjande arbete i kommunen och regionen.

Genom samverkansgruppens arbete sprids också kunskap om vad äldre

och blivande äldre kan göra själva för att behålla en god hälsa. Arbetet sker

enligt den modell som arbetades fram under Må bra på äldre dar-projektet.

Må bra-föreläsningar arrangeras sedan 1999 liksom studiecirklar, som

arrangeras av studieförbund och pensionärsföreningar. Tillsammans med

Brottsförebyggande rådet, Civilförsvarsföreningen och ortopediska kliniken

vid Centralsjukhuset utvecklas metoder för ökad säkerhet och trygghet.

Samverkansgrupp i ett bostadsområde, Linköping

var med och bestäm! 21

I bostadsområdet Johannelund i Linköping bildades år 2001 samverkansgruppen

för äldres hälsa i Johannelund (JOSAM)). JOSAM representeras

av kommunpolitiker och representanter från församlingen, apoteket, pensionärsföreningarna

SPF, SPRF och PRO, Trygghetsrådet för Johannelund/

Ekholmen, det kommunala bostadsbolaget och vårdcentralen. Fördelningen

mellan kvinnor och män i gruppen är 50/50.


22 var med och bestäm!

Syftet med samverkan är att främja hälsan hos den äldre befolkningen i

Johannelund genom att erbjuda föreläsningar kring hälsa, egenvård och

sjukdom. Föreläsningarna är av allmän karaktär och riktar sig till en bred

publik i syfte att sprida den kunskap som primärvården och andra aktörer

har och som inte alltid når ut till äldre personer på annat sätt. JOSAM

ansvarar för och är initiativtagare till de olika föreläsningstillfällena, tar

beslut om aktuella teman samt organiserar dessa.

Alla i gruppen arbetar utifrån respektive verksamhets uppdrag och ingen

avgift tas ut för lokal eller föreläsare.

Pensionärsråd, en formaliserad form av samverkan

I nästan samtliga kommuner och landsting har de äldre getts en särskild

möjlighet att vara med och påverka politiska beslut som berör dem. Trots

att det inte finns någon nationell reglering av hur ett kommunalt pensionärsråd

(KPR) eller landstingspensionärsråd (LPR) ska utformas, har de fått en

relativt lika utformning. I regel ingår både politiker och pensionärsledamöter

i råden. De pensionärsorganisationer som brukar få nominera

ledamöter är de som ingår i regeringens pensionärspolitiska kommitté

(PRO, SPF, SKPF, SPRF och RPG). Några av rådens ledamöter brukar ha

en kommunalpolitisk bakgrund. Någon kartläggning av rådens representativitet

vad gäller kön och etnicitet har inte gjorts.

Pensionärsråden kan ses som en del av det formaliserade brukarinflytandet,

vilket dock inte är en given bedömning. Pensionärsrepresentanterna kan

givetvis ha en god bild av hur de skröpligaste äldre har det, de som är brukare

av hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Mer naturligt är dock att se dem som

representanter för en äldre generation i största allmänhet.

Alla ärenden, stora som små, kan tas upp i råden. Boendefrågorna synes ha

dominerat de senaste åren, med fokus dels på omstrukturering av servicehus

till seniorboende, dels behovet av boende med heldygnsomsorg.

Frågorna om planering av bostadsområden, tillgänglighet, trafik och färdtjänst

är också viktiga frågor på rådens sammanträden. Kvalitetsfrågor i

äldreomsorgen är en annan fråga som ofta återfinns på dagordningen.

Andra frågor är kultur, fritid och friskvård liksom (i landstingen) tillgängligheten

till vården och patientsäkerheten.

Ärenden kan väckas såväl från kommunen/landstinget som av pensionärsledamöterna.

Det finns exempel på kommuner där dagordningen nästan

helt bestäms av pensionärsledamöterna. Det finns inga entydiga samband


I kommunernas och landstingens pensionärsråd kan pensionärer ta upp frågor

som de vill engagera sig i. Inflytandet ligger i dialogen och förtroendet och det är

viktigt med en tydligt uttalad politisk vilja att använda sig av rådet, dess nätverk och

kompetens.

mellan hur rådet är organisatoriskt inordnat i kommunen, sammanträdestider,

reglemente eller liknande och om ledamöterna anser att de kan påverka

besluten i kommunen eller ej. Inflytandet ligger i dialogen, processen

och det goda och förtroendefulla samtalet. Framgångsfaktorer för välfungerande

pensionärsråd är bland annat (23):

• God vilja från förtroendevalda och förvaltningschefer att i ett tidigt

skede föra upp frågor för samtal och att få rådets synpunkter redan under

beredningsfasen.

• Ett gott samtalsklimat och förtroende mellan de förtroendevalda i rådet

och pensionärsledamöterna.

• En tydligt uttalad politisk vilja att använda sig av pensionärsrådet, dess

nätverk och kompetens.


24 var med och bestäm!

• God planering – att en plan görs upp gemensamt i KPR:s/LPR:s arbetsutskott

eller beredningsgrupp årligen för vilka ärenden av strategisk

natur som ska behandlas vid de olika rådsmötena.

• Att pensionärsledamöterna ges möjlighet att delta i arbets- och beredningsgrupper

och att dessa grupper ges en reell roll.

• Att nyttja möjligheten att ställa frågor och därmed föra upp önskemål och

synpunkter från pensionärshåll på kommunens/landstingets dagordning.

• Att ledamöterna från de olika pensionärsorganisationerna uppträder

enat och att de har en god förankring bland medlemmar och andra äldre i

kommunen/landstinget.

• Engagemang från ledamöterna att driva samhällsfrågor som angår och

gynnar de äldre.

• Att inte agera partipolitiskt.

• Att ge nyvalda ledamöter introduktion och utbildning.


Delaktighet och inflytande för att

skapa stödjande miljöer för hälsa

Sociala mötesplatser, exempel från Jämtland

var med och bestäm! 25

I Jämtland finner man träffpunkter med kommunalt stöd bland annat i

Hoting i Strömsunds kommun, Åre och Östersund. Mötesplatsernas avtal

med respektive kommunförvaltning ser olika ut, men gemensamt är kommunernas

ansvar för lokal, städning, inventarier samt information och

annonsering om verksamheten till berörda.

Syftet är att möjliggöra gemenskap och meningsfull sysselsättning för

äldre. Gemenskapen på mötesplatsen kan ge en stunds avbrott, men också

utvecklas till ett djupare känslomässigt stöd och en möjlighet att anförtro

sig till någon. Att finnas med i ett sammanhang betyder väldigt mycket för

Sociala nätverk runt den enskilda är en skyddande faktor mot ohälsa. Sång och

musik i Seniorernas hus i Östersund är ett viktigt inslag både för utövare och publik.


26 var med och bestäm!

de flesta människor. Praktisk hjälp vid problem eller sjukdom kan bli möjligt

och mötet med andra är ett sätt att bryta isolering.

Mötesplatserna är handikappvänliga och har öppet på vardagar, besökarna är

cirka 65–90 år gamla. Besöken är kostnadsfria. Kaffe och smörgås finns att

köpa och lunchmöjligheter är ett önskemål, där det inte redan finns. Det som

serveras är bra från näringssynpunkt. Flera föreningar och organisationer är

aktiva på mötesplatserna och fysisk aktivitet finns på programmet varje

vecka. Flera av utövarna är över 85 år. Det samlade utbudet är boule, qi gong,

gymnastik och utomhus erbjuds trädgård, boulebana, grillplats och odlingskoloni

med drivbänk.

I Åre stöds frivilligorganisationerna av anhörigkonsulenten som ansvarar

för att verksamheten fungerar, utvecklas, förses med frivilliga och att innehållet

berikar besökarna. Anhörigkonsulentens uppgift är också att samordna

väntjänstarbetet och vara ombud för anhörigvårdarna. Utveckling av

mötesplatsen till att även vara en frivilligcentral är en framtida uppgift.

Anhörigkonsulent och frivilliga ansvarar för mötesplatsens verksamhet.

I Hoting är tre byvaktmästare anställda, viss arbetstid avsätts för mötesplatsens

verksamhet. Övrig tid nyttjas byvaktmästarna av äldre kommuninvånare,

som behöver hjälp med praktiska sysslor i sina hem. Detta är även

ett sätt att förebyggs fallolyckor och bryta isolering. På mötesplatsen deltar

kvinnor i högre grad än män och intressena varierar. De flesta frivilligarbetarna

är kvinnor. En aktivitet som dock lockar män är att snickra.

Viktiga förutsättningar för att mötesplatser för social gemenskap ska

fungera är:

• samverkan mellan äldre, organisationer, kommun och landsting

• politiskt beslut

• ekonomiska förutsättningar

• anställd samordnare

• tillgänglig lokal.

Initiativet till mötesplatserna togs på tre olika sätt; av kommunens anhörigkonsulent,

socialnämnden och genom en motion från PRO till kommunfullmäktige.

Behoven av en mötesplats har uppmärksammats och frågan är prioriterad

i kommunerna. I det praktiska genomförandet deltog föreningar tillsammans

med kommunanställd tjänsteman. En speciell förening för mötesplatsen

fanns eller bildades efter hand.


För anhörigvårdarna, det vill säga de som vårdar närstående i hemmet,

finns även en riktad verksamhet varje vecka i Östersund. Anhörigföreningen,

demensföreningen, församlingen och Röda Korset ansvarar för verksamheten.

Anhörigvårdare i Hoting kommer tillsammans med sin anhöriga, som

de lämnar på mötesplatsen där hemtjänstpersonal finns på plats, för att själv

få möjlighet att uträtta ärenden. I Åre har speciella anhörigträffar haft dålig

uppslutning, och endast en av 20 besökare är anhörigvårdare. Speciella

anhörigtider finns inte.

Ett fåtal utomnordiskt födda finns med som besökare eller frivilliga, något

som dock kan ha ett samband med att det finns få utomnordiskt födda i länet.

I Hoting är mötesplatsen ett initiativ inom ramen för folkhälsoprogrammet

(24) i Strömsunds kommun. Programmets målsättning för delaktighet

och inflytande är formulerat på ett framåtsyftande och positivt sätt,

vilket framgår av följande citat:

”Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna livssituationen och

i samhället.”

”Människors möjlighet att hantera sitt liv i olika livscykler har utvecklats i stödjande

miljöer där självtillit och känsla av sammanhang är centrala begrepp.”

”Det finns mötesplatser i form av träffpunkt eller resurscentra/frivilligcentral,

där medborgarna skapar förutsättningar för att känna sig behövda och delaktiga

i samhället och kan utveckla en tro på framtiden.”

Hälsotorget – ett hus fullt av möjligheter i Katrineholm

var med och bestäm! 27

I Katrineholm har Landstinget Sörmland, Katrineholms kommun och

Apoteket AB i samverkan byggt upp ett Hälsotorg, en lokal centralt i

Katrineholm, full med aktiviteter. På Hälsotorget arbetar många olika aktörer,

exempelvis kyrka, apotek, studieförbund, föreningar, primärvård, kommunen

och dess utbildningscentrum. Förhållningssättet är hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande med betoning på det friska. På Hälsotorget

finns olika aktiviteter alla vardagar i veckan. En värdinna ser till att besökaren

trivs, blir sedd och lyssnad på. Hälsotorgets aktiviteter syftar till att

skapa delaktighet kring sin egen och andras hälsa och här kan man oavsett

ålder få stöd kring frågor som rör hälsan.

Befolkningen har även möjlighet att återkommande påverka innehållet

på Hälsotorget. Måndagskafé genomförs varje vecka där den äldre delen av


28 var med och bestäm!

befolkningen har möjlighet att arrangera olika evenemang, exempelvis

föreläsningar, underhållning, berättarkafé och politikerdialog. Ett annat

exempel är sittgympa som arrangeras varje vecka, något som Hjärt- och

lungsjukas förening tog initiativ till.

Det finns också möjlighet att delta i livsstilsgrupper, rökslutarstöd, promenader,

temakvällar, frukost och eftermiddagskaféer samt stödsamtal.

Besökarna kan få hjälp med att räkna ut sitt BMI (body mass index, kroppsmassan

i förhållande till människokroppens längd), ta blodtryck och få allmänna

råd om bra levnadsvanor med mera (25).

Äldredagen i Linköping – en institution

Äldredagen i Linköping har blivit ett årligen återkommande arrangemang,

som planeras av pensionärer och personal inom äldreområdet. Från att ha

varit en dag med föreläsningar och utställningar har den efterhand blivit en

dag för kropp och själ med sociala aktiviteter.

Cirka 2 000–2 500 personer brukar besöka Äldredagen. Besökarna kommer

från olika delar av länet och är pensionärer, personal, studerande och

andra intresserade.

”De har blivit lite av en institution de här dagarna” säger planeringsledaren

från kommunledningskontoret.

1993 var det EU:s Äldreår.Alla EU-länder uppmanades då att göra något

för att fokusera på äldre under första veckan i oktober. I Linköping arrangerade

Omsorgsnämndens kansli en vecka med olika program och utställningar

om äldre i Konsert- och Kongresshallen. Dagarna blev uppskattade

och genomfördes på liknande sätt till och med 1999. Olika teman togs upp

varje år, exempelvis vision om det framtida samhället, folkhälsoarbete,

möten i livet, äldresäkerhetsfrågor och rehabilitering, rehabilitering, kost

och hälsa, framtidens äldreomsorg samt invandrare i äldrevården”.

En samverkansgrupp finns sedan år 2000, där pensionärer från PRO,

SPF, SKPF, SPRF, RPG (beredningsgruppen i Kommunala pensionärsrådet),

tjänstemän och personal inom kommunens äldreomsorg och kulturoch

fritidsnämnd samt representant från primärvården ingår. Beredningsgruppen

i Kommunala pensionärsrådet är med i planeringen. Gruppens

uppgift är att planera, genomföra och utvärdera Äldredagen. Gruppen

arbetar från februari till november med att ansöka om medel för dagen hos

Äldrenämnden, lägga upp programmet, göra det praktiska arbetet inför

dagen, genomföra och slutligen utvärdera den.


I Linköping har under flera år en särskild äldredag anordnats. Under dagen varvas

föreläsningar med kulturinslag under temat Må väl till kropp och själ. Runt

2000–2500 personer brukar besöka arrangemanget.

Från år 2000 har dagen fått karaktär av aktivitetsdag och hålls i Folkets Park

med aktiviteter såväl utomhus som inomhus. Ett 50-tal organisationer,

utförare inom äldreomsorg, företag, föreningar, vårdutbildningar med

flera, visar upp sig med material, personal och produkter. Alla som vill

lånar ett marknadsstånd med tak. Under dagen ges intressanta föreläsningar,

teaterföreställningar, musikunderhållning, dans, tävlingar med mera, som

alla är uppskattade inslag. Temat för dagarna från och med år 2000 är

”Må väl till kropp och själ”. Olika år har haft olika inriktningar, bland annat

delaktighet, påverkan, ”testa dig själv” (balans, blodtryck, hälsoprofil),

anhörigstöd, mat, yrsel och demens.

Andra kommuner i länet arrangerar liknande dagar, och ibland har vissa

inslag samordnats.


30 var med och bestäm!

Olika mötesplatser för att sprida kunskap om hälsa i Kristianstad

Samverkansgruppen i Kristianstads kommun arbetar kontinuerligt sedan

1999 för att utveckla mötesplatser för att sprida kunskaper om äldres hälsa.

Arbetssättet utvecklades inom Må bra på äldre dar-projektet (26) därför att

bland annat pensionärsorganisationernas representanter ansåg att det var

angeläget att sprida kunskaper om hur man själv som äldre kan ta ett större

ansvar för sin egen hälsa.

Må bra på äldre dar-föreläsningar, studiecirklar och cirkelledarutbildning

är tre beståndsdelar som alla bygger på de äldres delaktighet och

inflytande. Kunskapspåfyllnad om vad som ger hälsa efterfrågades av studiecirkeldeltagarna

och Må bra på äldre dar-föreläsningar arrangerades.

Den kunskap som förmedlades vid föreläsningarna diskuterades i studiecirklarna

tillsammans med deltagarna, där deras tidigare kunskaper och

erfarenheter tillvaratogs. Cirkelledarutbildningen gav ledarna en stödjande

roll i processen i studiecirklarna, som byggde på deltagarnas egna erfarenheter

av hälsa och den nya kunskap som de själva tog till sig. Genom att lära

av varandra och gemensamt utveckla hälsokunskapen byggdes en social

gemenskap upp, som i många fall har visat sig vara hållbar i längden.

Exempel på föreläsningar:

• Attityder till åldrandet.

• Matens betydelse för livet.

• Jag har aldrig haft så roligt som efter 60!

• Håll dig på benen – behåll rörelse och balans i tillvaron.

• Friska tänder i en frisk mun!

• Livslångt boende – bo bra på äldre dar i Kristianstads kommun!

• Fakta och fantasi.

• Ut i naturen och må bra!

• Kulturens betydelse för hälsan!

• En trygg miljö och säkert boende!

• Äldre i trafiken!

• Maten som medicin! En helhetssyn på bra matvanor. Bli friskare,

sundare och mer stresstålig!

• Naturens betydelse för hälsan!


var med och bestäm! 31

Studiecirklarna skapade förutsättningar för en ökad delaktighet på flera

sätt (20):

• Deltagarna kände sig delaktiga i projektet: ”alla kan bidra var och en på

sitt sätt … det var gruppen som sådan som avgjorde vad vi skulle göra …”

• Man kände också delaktighet i samhället: ”… har skrivit till Skånetrafiken

och fått busskurer”.

• Och man påverkade sitt eget liv: ”jag fick ju klart för mig att det gällde

mig …” .

Utvärderingen (27) av projektet visade att metoden för att väcka människors

nyfikenhet som gäller hälsofrämjande livsstil sågs som ”ett arbetssätt

som är oslagbart”, ”det är det som är styrkan … det är ingen datakurs …

utan det här är människor som möts och delar livserfarenheter och det är de

äldre väldigt duktiga på”. Tankar kring folkhälsa och hälsofrämjande insatser

har väckts i studieförbunden tack vare projektet. Utvärderingen visade

också att projektet nått aktiva personer i åldrarna mellan 55 och 85 år.

Yrkesutbildningens längd hos dem som deltog visade sig vanligen vara kort

eller medellång, men också högutbildade deltog. Vanligast förekommande

yrkestillhörighet var inom administration och försäljning samt olika vårdgrenar,

och några beskrev sig som arbetare. En mätning visade att cirka 70

procent av deltagarna var kvinnor.

Dialog kring säkerhet och trygghet för seniorer i Kristianstad

Säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande insatser bland äldre har stor

betydelse eftersom fallskador bland äldre är ett av våra mest omfattande

folkhälsoproblem. I Kristianstads kommun är antalet skador på grund av

olycksfall fler, särskilt bland äldre kvinnor, jämfört med genomsnittet i

Skåne. År 2005 inträffade 81 procent av skadorna i bostaden/bostadsområdet

och 11 procent i trafiken. Uppgifterna avser personer över 65 år som registrerats

i sjukvården år 2005 (28).

Samverkansgruppen i Kristianstad har engagerat sig i att utveckla olika

verktyg som kan användas på mötesplatser där äldre träffas. Särskilt

pensionärsorganisationernas representanter har bidragit med omfattande

ideellt arbete för att minska antalet skador. Deras delaktighet och inflytande

skapar engagemang och lust att ta upp frågorna vid egna träffar samt påver


Seniorer är betydelsefulla resurser i säkerhets- och trygghetsarbetet i Kristianstads

kommun.

kar andra att göra detsamma. Arbetssättet sprids och skapar engagemang

hos många. Bland annat har följande verktyg utvecklats:

• Utställningen ”Säkerhet för seniorer” som används vid föreningsmöten

eller i andra sammanhang där seniorer träffas, till exempel i sjukhusets

centralhall, vårdcentraler, köpcentra, seniordagar och områdescentraler.

• I broschyren Säkrare vardag för seniorer finns råd om vad man kan göra

själv för att förbättra sin säkerhet och trygghet. Hittills har den använts

tillsammans med utställningen vid diskussioner på föreningsmöten, i

studiecirklar, på vårdcentraler och ortopediska kliniken vid utskrivning

med mera.

• Säkerhetsombud i pensionärsföreningarna utbildas av civilförsvarsföreningen.


Omsorgsförvaltningen utvecklar:

var med och bestäm! 33

• Rutiner och flödesscheman för hur arbetet ska genomföras inom vårdoch

omsorgsorganisationen.

• Fallskaderapportering, som diskussionsunderlag för säkerhetsfrämjande

arbete.

Arbetssättet innebär att säkerhet och trygghet för seniorer tas upp i olika

forum. Arbetssättet ger spridningseffekter och många människor blir engagerade

i dialogen kring att ta ett större ansvar för sin egen hälsa.

Gymförening för 65+ – en väg till bättre hälsa i Linköping

I januari 2006 startade några pensionärer i Linköping en gymförening för

att kunna utöka antalet träningstillfällen för äldre i kommunens gym. Elva

månader senare hade medlemsantalet ökat från 7 till 30 och 61 träningstillfällen

hade genomförts!

”Vi har en annan vi-känsla än de övriga i gymmet, vi styr detta och sköter

oss själva med regler, musik med mera, vi lär känna varandra, det är bra för

kropp och själ”, säger en medlem och får medhåll av de andra i föreningen.

Linköpings kommun bedriver sedan 1998 i samverkan med landstinget

förebyggande verksamhet för personer 65 år och äldre. Bland annat finns

balansgrupper, vattengymnastikgrupper och ett friskvårdsgym. För att få

träna i apparaterna i friskvårdsgymmet ska personen ha fått introduktion av

kommunens sjukgymnast. Deltagandet är kostnadsfritt för den enskilda.

År 2000 bildades en samrådsgrupp med deltagare från ovanstående aktivitetsgrupper

och personal från kommunens rehabiliteringsverksamhet för

att gemensamt diskutera och genomföra förbättringar. I samrådsgruppen

påbörjades efter en tid en diskussion om att utöka öppettiderna i gymmet.

Gymlokalen delas med andra verksamheter och med personal i samma

byggnad, vilket gör att öppettiderna har varit begränsade för pensionärsgruppen.

Det har i sin tur gjort att det ofta har varit trångt i lokalen. För att

kommunens försäkring ska gälla ska kommunpersonal alltid finnas i närheten

av gymlokalen, vilket försvårade ökat öppethållande. Önskemålet

från pensionärerna i samrådsgruppen var att kunna använda gymmet även

utanför personalens arbetstider, och idén till att bilda en förening föddes.


34 var med och bestäm!

Från idé till verklighet!

Efter samrådsgruppens idé satte personalen upp en lapp i gymmet och

intresserade personer skrev upp sig för att vara med och starta en förening.

Vid ett möte i december 2005 bildades föreningen Friskvård 65+ med

styrelse och stadgar för verksamheten.

Under 2006 kunde föreningen öka antalet träningstillfällen i lokalen från

3 till 8 timmar per vecka. Kommunens sjukgymnast introducerar de nya

medlemmarna. Föreningen har planeringsmöten två gånger om året och

ordförande eller vice ordförande undertecknar avtalet med kommunen,

som också står för ansvarsförsäkringen. Medlemskapet är gratis och inga

pengar hanteras av föreningen.

”Kul att träffa trevliga människor och samtidigt ta väl hand om sin

kropp”, konstaterar en medlem i föreningen.

Arbetsgrupp i samverkan för recept på fysisk aktivitet i Katrineholm

Fysisk aktivitet på recept (FaR®) stimulerar de äldre till vardagsmotion

som påverkar individen på ett positivt sätt. För att i samverkan få en bra och

genomtänkt struktur kring metoden beslutade Katrineholms kommun att

under hösten 2004 tillsätta en arbetsgrupp med representanter från apotek,

landsting, kommun, pensionärsorganisationer, kommunala pensionärsrådet

(KPR) samt föreningar och studieförbund. Arbetsgruppens syfte var

att utveckla en bra arbetsmetod för praktisk tillämpning av fysisk aktivitet

på recept i hälso- och sjukvården, i föreningar och pensionärsorganisationer.

Sedan 2005 kan befolkningen i Katrineholm få ett recept på fysisk aktivitet

när de besöker en vårdcentral eller en medicinsk enhet på sjukhuset. Sedan

starten har en stor del av recepten skrivits ut till individer som är 55 år och

äldre. De vanligaste diagnoserna vid förskrivning är högt blodtryck, ryggbesvär,

smärta/värk, diabetes, övervikt/fetma och depression.

Fysisk aktivitet på recept kan ses som en del av en långsiktig förebyggande

behandlingsmetod. Det är också en insats som i allra högsta grad

direkt påverkar levnadsvanor, oavsett ålder. Att som äldre ha möjlighet att

få ett recept på fysisk aktivitet och ett motiverande samtal (se förklaring i

ruta nedan) för att sedan finna väl anpassade aktiviteter är viktigt för ett

ökat välbefinnande. Den fysiska aktiviteten kan förbättra eller bibehålla

funktionsförmåga och förhindra framtida sjukdomsutveckling. Det är aldrig

för sent att bli fysiskt aktiv, men man kan behöva hjälp att komma igång.


Fysisk aktivitet på recept är en insats som i allra högsta grad direkt påverkar

levnadsvanor oavsett ålder. Vattengymnastik är ett gott exempel på detta.

Uppfattningarna hos personer som skriver ut recepten på fysisk aktivitet

utvärderades 2006 och resultatet visar att de är övervägande positiva till

metoden, men att den praktiska tillämpningen tar tid. En annan utvärdering

som genomfördes 2007 visade att av totalt 42 personer ökade 24 sin

fysiska aktivitetsnivå. Av dessa har en femtedel förändrat sina vanor från att

vara helt inaktiva eller aktiva någon gång per vecka till att vara fysiskt aktiva

30 minuter varje dag (29).


36 var med och bestäm!

FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR ® )

FaR ® beskriver hur hälso- och sjukvården i samverkan med till

exempel föreningslivet kan arbeta med att främja fysisk aktivitet.

FaR ® har alltid sin utgångspunkt i hälso- och sjukvården och kan

innefatta allt från ett skriftligt råd på en allmän vardagsaktivitet

till deltagande i gruppaktivitet eller ett aktivitetsprogram i lokalsamhället

som pågår under en längre tid med stöd.

FYSS

FYSS är en kunskapssammanställning av vetenskapliga belägg

för att fysisk aktivitet är verksamt i sjukdomsförebyggande och

sjukdomsbehandlande syfte (30). FYSS står för fysisk aktivitet i

sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

MOTIVERANDE SAMTAL

är en vetenskapligt utvärderad metod som lämpar sig väl för att

hjälpa en person vid livsstilsförändring. Samtalet ger personen

större förståelse för ett problem och möjliga lösningar blir synliga.

Samtalsledarens förhållningssätt och samtalsteknik minskar

risken för irritation och motargument. Tyngdpunkten i samtalet

ligger i stället på vilka förändringar ur personens perspektiv som

är möjliga att åstadkomma. Metoden är användbar vid många

problem där personen har tydliga valmöjligheter (31).

Föreläsningar med hälsotema i Linköping

För att förbättra hälsan hos den äldre befolkningen i bostadsområdet

Johannelund i Linköping tog vårdcentralen år 2001 initiativ till temaeftermiddagar

i området. Johannelund har cirka 5 000 invånare, varav cirka 27

procent är äldre än 65 år. Temaeftermiddagarna innebär att föreläsningar

erbjuds kring hälsa, egenvård och sjukdom. Varje termin erbjuds 3–4 föreläsningar.


På träffarna är övervägande delen kvinnor och cirka 10 procent av deltagarna

är invandrare, vilket är något mer än andelen utländska medborgare i

området. Föreläsarna kommer främst från vårdcentralen, till exempel

distriktssköterska, dietist, sjukgymnast, diabetessköterska och personer

med stor kompetens kring hälsa, egenvård och äldre. Även andra resurspersoner

inom kommunen och frivilligorganisationer kan medverka. All

medverkan sker i tjänsten och föreläsningarna är avgiftsfria.

Följande punkter är exempel på teman som presenterats och som även upprepats

då det funnits behov:

• olycksfall i hemmet och utomhus

• gysisk aktivitet/rörelseglädje

• hjärta/kärl

• minne, glömska och det naturliga åldrandet

• äldreomsorg och maxtaxa för äldre

• din hud och dina fötter

• grönt är skönt; odling på terrass och balkong

• socker – vän eller fiende?

• diabetes och blodtryck

• att vara en hållbar anhörig

• trygg och säker i Johannelund.

Varje föreläsningstillfälle innehåller diskussion mellan åhörare och föreläsare.

Efteråt delas enkäter ut. Frågor som ställs är ”Vad var bra i dag, vad

kan bli bättre?” samtidigt som förslag på framtida teman efterlyses.

Platsen för föreläsningarna är samlingslokalen i Johannelunds församling.

I samband med föreläsningarna serveras det alltid kaffe och smörgås

till självkostnadspris.Annonsering sker i lokalpressen och via affischering i

Johannelund.

Trygghetsvandringar i Katrineholm

var med och bestäm! 37

En trygghetsvandring är ett sätt att skapa en säkrare och tryggare närmiljö.

Metoden bygger på att befolkningen som bor och är verksam i ett område

har den största kunskapen om sin närmiljö. Den som har lokalkännedom

vet var det känns tryggt och trevligt att vistas och var det känns mindre


38 var med och bestäm!

tryggt. Denna kunskap är viktig när de boende vill förbättra i ett bostadsområde.

Brotts- och skadeförebyggande rådet i kommunen, organisatoriskt

knutet till folkhälsorådet, tog initiativ till vandringarna som leds av rådets

samordnare.

Trygghetsvandringar görs både i dagsljus och mörker. Under en trygghetsvandring

undersöker och diskuterar pensionärsorganisationerna och andra

äldre som bor i området den fysiska miljön tillsammans med samordnaren.

Deltagarna tittar på området ur tre olika perspektiv: skötsel och underhåll,

utformning av bebyggelse och olika anläggningar samt stadsplanens

utformning. Efter vandringen samlas deltagarna för att summera intrycken

och peka ut vilka platser som är trivsamma och vilka som behöver åtgärdas.

Både män och kvinnor av olika etnicitet och samhällsklasser deltar.

Trygghetsvandringar görs med tvåårsintervaller i vissa områden.

Vandringarna har bland annat resulterat i förbättrad belysning och att

buskage tagits bort för ökad trygghet och säkerhet. De reflektioner som

görs skrivs ner och lämnas till berörda parter, exempelvis teknisk förvaltning,

polis eller bostadsbolag. Inom tre månader träffas deltagarna igen för

en uppföljning tillsammans med de parter som vidtagit åtgärderna.

Tillgänglighet, säkerhet och trygghet i Kristianstads utemiljö

De äldre över 65 år i bostadsområdet Söder, Lastageplatsen och Udden i

Kristianstads kommun är den viktiga resursen i Kom så går vi-projektet

(32). De har varit delaktiga och påverkat projektet från dess början med

kartläggning av problem och brister till utformning av åtgärdsprogram.

Deltagarna är representativa för bostadsområdet (avseende kön, ålder, socioekonomi,

olika grad av funktionsnedsättning samt geografi).

Äldre skadas i trafiken framför allt som oskyddade trafikanter och antalet

skadade ökar med stigande ålder. Den största skaderisken har äldre som

fotgängare i singelolyckor, genom att man helt enkelt har fallit. Ojämnheter

i gångbanor och trottoarer, uppstickande plattor med mera, är orsakerna.

Kom så går vi-projektets syfte är att öka kunskapen om äldres säkerhet och

trygghet i utemiljön, så att man säkrare ska kunna bo kvar i sina hem.

Äldre personer i det egna bostadsområdet har bidragit med sina erfarenheter och

kommit med förslag till lösningar för en tryggare och säkrare utomhusmiljö. Arbetet

har skett i bred samverkan med representanter från olika verksamheter.


40 var med och bestäm!

Vägverket Region Skåne tog initiativ till projektet för att få erfarenhet av

hur utemiljön kan förbättras för äldre personer, med deras erfarenhet som

utgångspunkt. De äldre i bostadsområdet, representanter för kommunen,

Vägverket, föreningar, Skånetrafiken, politiker, fastighetsägare med flera,

har genomfört projektet tillsammans med forskare vid Lunds Tekniska

Högskola och Lunds universitet.

De äldres synpunkter samlades in på tre sätt:

• En enkät skickades till alla över 65 år (cirka 550 personer) som bor i

området och drygt 60 procent svarade.

• Observationer gjordes vid enskilda promenader med äldre i bostadsområdet,

som angav de svårigheter man upplevde i miljön samtidigt som

forskaren observerade vilka hinder som fanns. En annan forskare gjorde

därefter en objektiv kartläggning av miljöhindren, längs samma väg.

• Andra äldre deltog i en forskningscirkel, som forskarna inbjöd till, tillsammans

med representanter för kommunen, Vägverket, föreningar,

Skånetrafiken, politiker med flera.

I forskningscirkeln diskuterades fakta från enkät och promenader. Åtgärdsförslag

och gemensamma prioriteringar gjordes. Slutprodukten blev ett

konkret åtgärdsprogram där de äldre främst prioriterade framkomlighet

med rollatorer. Åtgärderna innebär att kantsten har sänkts i gatukorsningar,

trottoarer har breddats, rätats upp och ojämnheter har tagits bort, gång- och

cykelbanor har separerats och handikappvänliga bänkar har placerats ut vid

gångvägarna med mera.

En särskild studie har genomförts för att förbättra synskadades situation

i bostadsområdet. Studien medförde att utformningen av ledstråk och gatukorsningar

förbättrades.

Kommunen och Vägverket har gemensamt finansierat projektet. De

tekniska planerarna har ökat sin medvetenhet om hur viktigt det är att ta tillvara

befolkningens synpunkter i samhällsplaneringen. Plattläggarna har

också ökat sin kunskap om hur gator och trottoarer ska anläggas för att miljön

ska bli så bra som möjligt för alla. Deras konkreta förslag är många

gånger de bästa.

Genom projektet fick de boende kontakt med varandra. De diskuterade

hur man själv kan ta ansvar för att påverka åldrandet positivt (exempelvis

bra skor, broddar på vintern eller andra typer av hjälpmedel). Nya former av


var med och bestäm! 41

social samvaro utvecklades såsom studiecirklar och fysisk aktivitet.

Synpunkter från de äldre:

”Projektet har syftat till att förebygga skador. Sådana satsningar måste fortsätta

och mer resurser sättas in.”

”Projektet har utförts med utgångspunkt från de boendes synpunkter, de som

har kunskapen, vilket är det enda riktiga.”

”Politiker borde fråga mycket mer när det gäller förändringar i samhället.

Detta är ett mycket viktigt projekt.”

Kunskaperna om äldres problem i den lokala miljön och om vilka åtgärder

som kan vidtas för att förbättra deras situation har ökat och i kommunen

upplevs projektet som positivt och erfarenheterna tillvaratas i övrig samhällsplanering.

Utvärderingen av projektet är nu slutförd och resultatet

sprids vid nationella och internationella vetenskapliga konferenser, i projektrapporter

och i vetenskapligt publicerade artiklar (33–39).


42 var med och bestäm!

Inriktningsdokument

Nedanstående dokument ger stöd till insatser som inspirationsskriften lyfter

fram. Samhällsplanering för att främja äldre människors möjlighet till

social gemenskap, delaktighet och inflytande är ett påtagligt sätt att bidra

till äldres hälsa. Det blir tydligt att inriktningsdokument, både nationella

och de från EU, blir vägledande i det lokala och regionala folkhälsoarbetet.

Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik

Det övergripande målet i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik

(3) är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

befolkningen. De 11 målområden som riksdagen tidigare lagt fast finns

kvar som utgångspunkter. Folkhälsoarbetet bör enligt propositionen ha

människans behov av integritet och valfrihet som grund och bygga på sambandet

mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. Kommuner

och landsting har nyckelroller i folkhälsoarbetet och bör därför utveckla

sina metoder och verktyg för att uppnå bestående förändring. Folkhälsoarbetet

ska vila på vetenskaplig grund och praktisk erfarenhet.

Äldre lyfts fram som en viktig målgrupp. Ökad kunskap om åldrandet

och sjukdom ses som viktigt, men i propositionen betonas också vikten av

att belysa ett åldrande som medför möjlighet till mognad, visdom och glädje

över att leva ett långt liv. Hälsa i vid mening omfattar allt från kost och

motion till yttre miljöer och relationer och handlar om att få leva ett så friskt

liv som möjligt. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor

har betydelse för befolkningens hälsoutveckling.

Rätten till delaktighet och inflytande ska gälla alla oavsett kön, etnisk

och religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Ett socialt utanförskap medför mindre möjligheter att påverka villkor som

är negativa för hälsan. Insatser för grupper som är socialt utsatta kan därför

ge positiva hälsoeffekter. Det är viktigt att insatserna genomförs på flera

samhällsnivåer. Ett effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt

ansvarstagande. Om offentliga krafter samverkar med ideella och privata

aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskilda människans

och olika gruppers behov. Det är viktigt att skapa sociala mötesplatser.


Frivilligt arbete kan vara en väg till bättre hälsa. Ett utbud för äldre med

olika verksamheter – intellektuella, sociala och fysiska – är av stor vikt för

att främja hälsa. Studier visar att äldre som deltar i två eller flera sådana

aktiviteter kan halvera risken för demenssjukdom.

Regeringen lyfter fram WHO:s komponenter för den hälsofrämjande

politiken. Den baseras på att stärka lokala insatser, skapa stödjande miljöer

för hälsa, utveckla personliga färdigheter, skapa en hälsoinriktad samhällspolitik

och förnya hälso- och sjukvården.

EU:s hälsostrategi 2008–2013 ”Tillsammans för hälsa”

EU:s nya hälsostrategi för 2008–2013 ”Tillsammans för hälsa” är det övergripande

dokumentet för EU:s hälsoinsatser (40). Medlemsstaterna har

ansvar för att aktivt genomföra strategin på nationell, regional och lokal

nivå. En central värdering är medborgarnas delaktighet och inflytande i

samhället. För att bygga vidare på medborgaragendan måste EU:s hälsopolitik

grundas på medborgarnas och patienternas rättigheter. De gällande

principerna är gemensamma hälsovärderingar, en frisk befolkning en förutsättning

för ekonomiskt välstånd, integrera hälsa i alla politikområden och

stärkt roll för EU i globala hälsofrågor.

Ett av de tre målen är att främja god hälsa i ett åldrande Europa, bl.a.

genom hälsofrämjande insatser under livets alla åldrar.

EU:s hälsoprogram 2008–2013 ”Tillsammans för hälsa”

var med och bestäm! 43

EU:s hälsostrategi fullgörs bl.a. genom EU:s hälsoprogram. Syftet med

hälsoprogrammet är att komplettera, stödja och ge ett mervärde åt den politik

som förs i medlemsstaterna (41). EU:s ambition är att investeringar i folkhälsa

och hälsorelaterade projekt måste öka. Programmet beaktar helhetssyn

på begreppet folkhälsa. Med hälsoläget som grund är det möjligt att

utarbeta en hälsofrämjande politik med lämpliga strategier och åtgärder för

att uppnå en hög nivå på folkhälsan. Åtgärder som nämns är att:

• främja hälsosamma levnadsvanor

• påverka orsakerna (bestämningsfaktorerna) till ohälsa för att förbättra

förutsättningarna för fysisk och psykisk hälsa

• främja sociala och miljömässiga faktorer som påverkar hälsan

• förhindra felaktig läkemedelsanvändning

• främja åtgärder för att minska antalet olycksfall och personskador


44 var med och bestäm!

• tillhandahålla kunskap till medborgare, intressegrupper och beslutsfattare

• utveckla samrådsmekanismer och delaktighetsprocesser

• beakta kön och socio-ekonomisk tillhörighet

• studera hur annan politik påverkar hälsan

Utmaningar i arbetet är social och ekonomisk hållbarhet samt en åldrande

befolkning.

Hälsosamt åldrande (Healthy Ageing) 2007

Huvudrapporten Healthy Ageing – A challenge for Europe (Hälsosamt

åldrande – En utmaning för Europa) (42) har legat till grund för kortversionen

Äldres hälsa en utmaning för Europa (43) som har översatts till 17 europeiska

språk. I rapporterna finns rekommendationer till EU-institutioner och

medlemsstater ända ner på lokal nivå. En rad dokument från WHO, FN och

EU har varit utgångspunkt för projektet. Projektets definition av hälsosamt

åldrande är följande:

Hälsosamt åldrande är en process där möjligheterna till fysisk, social och

psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället

och leva ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på

grund av ålder.

Europeiska unionen och medlemsstaterna föreslås att:

• Utveckla långsiktiga policydokument, hälsoprogram och ekonomiska

förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdom.

• Betona vikten av hälsofrämjande insatser inom olika politikområden.

• Utveckla indikatorer för hälsosamt åldrande.

I arbetet med att ta fram handlingsplaner för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

insatser ska äldre människor delta i planering och genomförande

på alla nivåer, framför allt lokalt.

Kommuner, landsting/regioner och frivilligorganisationer föreslås bland

annat att:

• Planera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande projekt och andra

insatser för äldre människor, med särskild uppmärksamhet på grupper

som är svåra att nå.


• Uppmuntra samverkan mellan äldre, beslutsfattare, forskare och praktiker

i arbetet.

• Utgå från vetenskapliga data och insatser med bevisad effekt.

• Informera och motivera till effektiva hälsofrämjande insatser för äldre.

• Skapa förutsättningar för äldre till helst daglig fysisk aktivitet, sunda

matvanor, social gemenskap och meningsfull sysselsättning.

Bland prioriterade uppgifter ses tiden före och efter pensionering, social

gemenskap, psykisk hälsa och skadeförebyggande arbete.

Folkhälsopolitisk rapport 2005

Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag av regeringen att redovisa och

följa upp folkhälsoinsatser utifrån det övergripande folkhälsomålet och de

11 målområdena. Den första rapporten kom 2005 (6). Rapporten ska vara ett

underlag för regeringens arbete med folkhälsofrågorna och komma ut vart

fjärde år. Den vänder sig även till regionala och lokala politiker och tjänstemän

och till andra som är verksamma inom det folkhälsopolitiska området.

Beträffande delaktighet och inflytande lyfts bland annat social samvaro

och aktiviteter för äldre som viktiga åtgärder med relevans för hälsan.

Viktiga aktörer i sammanhanget är folkrörelser, pensionärsorganisationer

och övrigt föreningsliv. I olika handlingsplaner för äldre finns målsättningen

att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla. Boverket, Socialstyrelsen

och kommunerna har en central roll. Huvudansvaret för mötesplatser, dagcentraler

och aktivitetshus för äldre vilar på kommunerna.

Äldrepolitik för framtiden SOU 2003:91

var med och bestäm! 45

Den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen SENIOR 2005 har

haft i uppdrag av regeringen att skapa förutsättningar för en långsiktig

utveckling av äldrepolitiken. De åtgärder som föreslås i slutbetänkandet

(44) är grundade på flexiblare livsloppsmönster och ett aktivt åldrande. Det

är sätt att motverka åldersdiskriminering och möjliggör för äldre att delta i

politiska beslutsprocesser och samhällsutvecklingen där förhållandet mellan

åldersgrupper ska uppmärksammas.

Kunskaper och verktyg för hälsoinriktad samhällsplanering i samverkan

med pensionärsorganisationer är viktigt för lokalsamhällets utformning.

Ändamålsenliga bostäder ska finnas med närhet till övrigt boende.


46 var med och bestäm!

Tillgängligheten avser både inom- och utomhusmiljöer, fritid, kultur samt

service i alla delar av landet. Detta är frågor för regeringen att uppmärksamma.

Arbetsliv för alla kräver flexibilitet, likaså äldres behov och

användning av teknik. Säkerställande av det offentliga åtagandet för vård

och omsorg för äldre människor ger trygghet. Utveckling av anhörigstöd,

förebyggande hembesök är viktiga områden för att bibehålla och förbättra

hälsan. För anpassning av samhället till den ökande andelen äldre krävs

insatser för att starta processer och förstärka forskningen inom olika områden.

Genus, äldre invandrare, sexuell läggning, funktionshinder och socioekonomiska

skillnader ska beaktas.

Regeringens proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplan för

äldrepolitiken

Målen för den nationella äldrepolitiken, regeringspropositionen 1997/98:

113 (45) är att äldre ska:

• kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag

• känna trygghet och leva ett oberoende liv

• bemötas med respekt

• ha tillgång till en god vård och omsorg.


DE FEM STÖRSTA PENSIONÄRSORGANISATIONERNA

var med och bestäm! 47

Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har 340 000 medlemmar,

är partipolitiskt obunden, bildades 1942 och ger ut tidningen PRO

Pensionären. Ordförande är Lars Wettergren.

Telefonnummer: 08-701 67 00, e-post: info@pro.se, hemsida:

www.pro.se

Sveriges Pensionärers Förbund (SPF) har 245 000 medlemmar, är

partipolitiskt obundet, bildades 1939 och ger ut tidningen Veteranen.

Ordförande är Mats Bergström.

Telefonnummer: 08-692 32 50, e-post: info@spfpension.se, hemsida:

www.spfpension.se

Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund (SKPF) har

142 000 medlemmar, bildades 1949 och är numera öppet för alla.

Ordförande är Sam Sandberg.

Telefonnummer: 08-728 28 79, e-postadresser till distrikten finns

på hemsidan: www.skpf.org

Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) har 50 000 medlemmar,

är partipolitiskt obundet, bildades 1937 och ger ut SPRF Tidningen.

Före 1994 hette organisationen Statspensionärernas Riksförbund,

men är nu öppen för alla. Ordförande är Lisbeth Eklund.

Telefonnummer: 08-702 28 80, e-post: kansli@sprf.se, hemsida:

www.sprf.se

Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG) har 20 000 medlemmar,

är partipolitiskt obunden och arbetar för kristna värderingar, bildades

1974 och ger ut tidningen Senior Posten. Ordförande är Birgit

Karlsson.

Telefonnummer: 08-453 69 90, e-post: rpg@crossnet.se, hemsida:

www.rpg.org.se


48 var med och bestäm!

Nätverkets kontaktpersoner

Birgitta Brännström Forss, Kristianstads kommun,

birgitta.brannstrom.forss@kristianstad.se

Barbro Dahlbäck, Mittuniversitetet Sundsvall,

barbro.dahlback@miun.se

Catherine Forsberg, Katrineholms kommun,

catherine.forsberg@katrineholm.se

Margareta Junghard-Lindell, Linköpings kommun,

margareta.junghard-lindell@linkoping.se

Emmy Nilsson, Statens folkhälsoinstitut,

emmy.nilsson@fhi.se

Sven Erik Wånell, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum Stockholm,

svenerik.wanell@aldrecentrum.se


Referenser

var med och bestäm! 49

1. Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. Hämtad 2007-08-20 www.fhi.se.

2. Thille A, Hamerslag A. Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur?

Praktiska erfarenheter från tio kommuner. R 2003:63. Stockholm:

Statens folkhälsoinstitut; 2003.

3. Prop 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik.

4. Haglund BJA, Pettersson B Finer D, Tillgren P. Public Health in action

3, Creating supportive environments for health Stories from the Third

International Conference on Health Promotion Sundsvall, Sweden.

Geneve: Världshälsoorganisationen; 1996.

5. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och

Kultur; 2000.

6. Ågren G. Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan.

R 2003:31. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003.

7. Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2005. R 2005:5.

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005.

8. Rappaport J. In praise of paradox. A social policy of empowerment

over prevention. American Journal of Community Psychology 1981;

1:1-25.

9. Rappaport J, Swift C, Hess R. Studies in empowerment. Step toward

understanding and action. Haworth NewYork; 1984.

10. Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten 2006. Stockholm:

Statens folkhälsoinstitut; 2007.

11. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur;

1991.

12. Statens folkhälsoinstitut. Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk

rapport 2005. Målområde1. Delaktighet och inflytande i samhället.

R 2005:50. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005.

13. Glesbygdsverket. Sveriges gles- och landsbygder. Västerås: Glesbygdsverket;

2006.

14. Agahi N, Lagergren M, Thorslund M, Wånell SE. Hälsoutveckling och

hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning.

R 2005:6. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005.


50 var med och bestäm!

15. Thille A, Wramner B. Liv till åren – om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

insatser för äldre. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut,

Svenska Kommunförbundets äldreberedning; 2000.

16. Thille A, Hamerslag A. Folkhälsoarbete för äldre. Varför och hur?

Praktiska erfarenheter från tio kommuner. R 2003:63. Stockholm:

Statens folkhälsoinstitut; 2003.

17. Världshälsoorganisationen. Ottawa charter for health promotion.

Health promotion, 1(4). Genève: Världshälsoorganisationen; 1986.

18. Costongs C, Springett J. Joint working and the production of a City

Health Plan. The Liverpool experience. Health promotion international

1997;12:9-18.

19. Huxham C, Vangen S. Working together. Key themes in the management

of relationships between public and non-profit organizations.

International Journal of Public Sector Management 1996;9:5-17.

20. Brännström Forss B. Må bra på äldre dar. En studie av ett hälsofrämjande

samverkansprojekt. MPH 2006:13. Göteborg: Nordiska högskolan för

folkhälsovetenskap; 2006. Hämtad 2007-08-16 från www.nhv.se.

21. Katrineholms kommun. Samverkansgruppen för äldres hälsa. Hämtad

2007-08-21 från www.katrineholm.se/aldre.

22. Kristianstads kommun. Samverkansgruppen för folkhälsa för äldre och

blivande äldre. 2003. Hämtad 2007-08-16 från www.kristianstad.se/

samverkansgrupp.

23. Wånell SE. Pensionärsråd, ett verktyg för pensionärsinflytande? Äldrecentrumrapport

2007:10. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns

Äldrecentrum; 2007.

24. Strömsunds kommun. Folkhälsoprogram för Strömsunds kommun.

Hälsa som tillväxtfaktor 2004–2010. Östersund: Strömsunds kommun;

2004.

25. Katrineholms kommun. Välkommen till Hälsotorget. Hämtad 2007-

08-21 från www.katrineholm.se/halsotorget.

26. Kristianstads kommun. Må bra på äldre dar. 2002. Hämtad 2007-08-16

från www.kristianstad.se/mabra.

27. Sjöbeck B. Kunskapsökning för att må bra på äldre dar. Må bra på äldre

dar-projektet, Utvärderingsrapport nr 3. 2002. Kristianstads kommun.

Hämtad 2007-08-16 från www.kristianstad.se/mabra.


var med och bestäm! 51

28. Kristianstads kommun. Säkerhet och trygghet för seniorer. 2006.

Hämtad 2007-08-16 från www.kristianstad.se/sakerhetochtrygghet.

29. Katrineholms kommun. Fysisk aktivitet på recept. Hämtad 2007-08-21

från www.katrineholm.se/far.

30. Faskunger J, Leijon M, Ståhle A, Lamming P. Fysisk aktivitet på recept.

En vägledning för implementering. R 2007:01. Östersund: Statens

folkhälsoinstitut; 2007.

31. Statens folkhälsoinstitut. Motiverande samtal, MI – en kunskapsöversikt.

Hämtad 2007-08-22 från www.fhi.se/MI.

32. Kristianstads kommun. Kom så går vi-projektet. 2004. Hämtad 2007-

08-16 från www.kristianstad.se/komsagarvi.

33. Ståhl A, Iwarsson S. Let’s go for a walk. Evaluation of outdoor environment

measures regarding accessibility, safety, mobility for older persons.

San Francisco: GSA Annual Scientific Meeting of the Gerontological

Society of America; 2007.

34. Ståhl A, Iwarsson S. Let’s go for a walk. Effects of measures taken (in

the outdoor environment) to increase accessibility, safety and mobility

for older persons. S:t Petersburg (Ryssland): VI European Congress of

IAGGI; 2007.

35. Iwarsson S, StåhlA.Let’s go for a walk. Enhancement of outdoor mobility

among older people. Världskongress i Gerontologi, Rio de Janero,

Brasilien, June 26-30 2005.

36. StåhlA, Iwarsson S. Let’s go for a walk.User involvement for accessibility,

safety and social participation. The Enable Age Final Conference,

Lund, 9 dec 2005. (2004).

37. Ståhl A, Iwarsson S. Let’s go for a walk. A project focusing on accessibility,

safety and security for older people in the outdoor environment.

Washington (DC): Annual Scientific Meeting of the Gerontological

Society of America; 2004.

38. Ståhl A, Iwarsson S. Let’s go for a walk. A project focusing on accessibility,

safety and security for older people in the outdoor environment.

Stockholm: Nordisk Gerontologisk Kongress 23-26 maj 2004.

39. Hovbrandt P, Carlsson G, Iwarsson S, Ståhl A. (2004). Aktivitet utanför

bostaden och förekomst av funktionella begränsningar bland äldre personer.

Stockholm: Nordisk Gerontologisk Kongress, 23-26 maj 2004.


52 var med och bestäm!

40. VITBOK Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008-2013 Hämtad

2008-03-12 från http://ec.europa.eu/health/ph_overview/Documents/

strategy_wp_sv.pdf

41. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1359/2007/

EG av den 23 oktober 2007 om inrättandet av ett andra gemenskapsprogram

för åtgärder på hälsoområdet (2008-2013). Hämtad 2008-03-12

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2007:

301:0003:0013:SV:PDF

42. Statens folkhälsoinstitut. Healthy Ageing. A challenge for Europe.

Huvudrapport. R 2006:29. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2007.

43. Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. En utmaning för Europa. Kortversion

av Healthy Ageing-projektets huvudrapport. S 2007:02. Östersund:

Statens folkhälsoinstitut; 2007.

44. SOU 2003:91 Äldrepolitik för framtiden.

45. Prop 1997/98:113. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken.


Denna skrift är ett led i Statens folkhälsoinstituts arbete med att öka

kunskapen om äldres hälsa utifrån delaktighet och inflytande i samhället.

Den ger också exempel på samhällsplanerande insatser för att främja

äldres delaktighet och inflytande på olika nivåer. Dessa insatser kan ge

stöd till individens eget val för att påverka den egna livssituationen.

De hälsofrämjande praktiska erfarenheterna i skriften kommer från

olika delar av landet.

Att ha möjlighet att påverka och ta saker i egna händer är grundläggande

för en god hälsa. Det kan exempelvis handla om att besöka en träffpunkt,

delta i föreningslivet, förbättra utemiljön eller påverka politiska beslut i

kommun eller landsting. Äldre människor har här viktiga kunskaper och

erfarenheter att bidra med i samhällsutvecklingen.

Skriften vänder sig till politiker och ansvariga för samhälls- och folkhälsoplanering

inom kommuner och landsting samt till äldre – enskilda eller

organiserade. Skriften är också användbar för ideella föreningar och

organisationer samt företag delaktiga i hälsofrämjande arbete, till exempel

bostadsföretag. Skriften kan även användas i utbildningssammanhang.

Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst

120 88 Stockholm

Fax 08-449 88 11

fhi@strd.se

www.fhi.se

Rapport R 2008:1

ISSN 1651-8624

ISBN 978-91-7257-530-1

More magazines by this user
Similar magazines