elever lär sig minska risken för arbetsskador genom att förbättra ...

— 1 — 

ELEVER LÄR SIG MINSKA RISKEN FÖR ARBETSSKADOR 

GENOM ATT FÖRBÄTTRA SKOLANS ARBETSMILJÖ. ETT 

FÖRSÖK VID GYMNASIETS YRKESLINJER 

AUGUSTI 1991 

SVEN BREMBERG 

INGRID DENNEBERG 

BERIT JANSSON 

ULLA LINDÉN 

AGNETA NILSSON. 

Institutionen för Socialmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Institutionen för 

Socialmedicin, Linköpings Universitet samt Skolhälsovården i Linköpings 

Kommun. 

Arbetet har genomförts med stöd av medel från Arbetsmiljöfonden

— 2 —

— 3 — 

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 

RAPPORTSERIE 

Sammanfattning ....................................................................................................................1 

1. Bakgrund......................................................................................................................2 

2. Syfte.............................................................................................................................4 

3. Metod...........................................................................................................................4 

3.1. Population...........................................................................................................4 

3.2. Modellen.............................................................................................................5 

3.3. Utvärdering.........................................................................................................9 

4. Resultat ..................................................................................................................... 11 

4.1. Genomförande................................................................................................ 11 

4.2. Elevattityder .................................................................................................... 17 

5. Diskussion................................................................................................................. 19 

5.1. Genomförande................................................................................................ 19 

5.2. Elevattityder .................................................................................................... 23 

5.3. Arbetsmiljö problem i skolan......................................................................... 24 

5.4. Slutsatser......................................................................................................... 24 

6. Referenser................................................................................................................ 24 

7. Bilagor ....................................................................................................................... 27

Sammanfattning 

— 1 — 

Sven Bremberg, Ingrid Denneberg, Berit Jansson, Ulla Lindén och Agneta 

Nilsson ( Institutionen för Socialmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, 

Institutionen för Socialmedicin, Linköpings Universitet samt Skolhälsovården i 

Linköpings Kommun): Elever vid gymnasiets yrkeslinjer lär sig minska 

risken för arbetsskador genom att förbättra skolans arbetsmiljö. 

Vi har studerat genomförbarhet och effekter av en modell för arbetsskade- 

prevention på yrkesinriktade gymnasielinjer. I modellen får eleverna 

erfarenheter av att egna observationer av miljörisker leder till konkreta 

åtgärder. Modellen innefattar strukturerade intervjuer , genomförda av 

skolsköterskan, där eleverna får beskriva aktuella problem i skolmiljön. 

Resultatet från intervjuerna förs vidare till ett linjemöte där elever, lärare och 

skolledning är representerade. Klassens elevskyddsombud förmedlar 

kontakten mellan linjemöte och klass. Modellen har praktiskt kunnat tillämpas, 

sedan skolåren 1989/90, vid en yrkesinriktad gymnasieskola i Linköping. För 

och eftermätningar med hjälp av enkäter tyder på att elevernas beredskap till 

att själva påverka risker i arbetsmiljön har förstärkts. Insatserna har också lett till 

att stort antal miljöproblem vid skolan rättades till. Med vissa förändringar är 

modellen användbar inom andra delar av gymnasiet och inom grundskolan.

1. Bakgrund 

— 2 — 

En betydande del av all ohälsa orsakas av faktorer i arbetslivet (1, 2). 

Konsekvenserna är sjukskrivning, förtidspensionering eller förtidig död. 

Således, om folkhälsan ska kunna förbättras måste skaderiskerna i arbetet 

minska. Ansvaret för risker i arbetsmiljön ligger ytterst på arbetsgivaren. I 

praktiken är dock arbetstagarnas insatser avgörande. Den som dagligen är 

utsatt för en risk är också den som tidigast märker problemet och kan ge det 

bästa förslagen till åtgärder. Vidare, i takt med att arbetslivet allt snabbare 

förändras blir arbetstagarnas roll viktigare. 

I skolan förbereds unga människor för ett kommande yrkesliv. Här får eleverna 

kunskaper och färdigheter som de sedan kan använda. Här förmedlas också 

grundläggande förhållningssätt till arbete och arbetsliv. Detta gäller även 

insikter och attityder som berör skaderisker på arbetet. 

Sambandet mellan skola och arbetsliv är speciellt tydligt på gymnasiets 

yrkesförberedande linjer. Till detta bidrar yrkeslärarna som själva arbetat inom 

det yrke de utbildar eleverna till. Träning i teoretiska och praktiska färdigheter 

dominerar undervisningen men indirekt förmedlas också till eleverna ett 

perspektiv på det kommande arbetet — eleverna tillägnar sig en 

yrkesidentitet. De får lära sig vad som är viktig att ta hänsyn till — och vad 

som är av underordnad betydelse. Denna kunskap formuleras ofta inte direkt i 

ord. 

Enligt gällande läroplanerna ska arbetsmiljöfrågor diskuteras på gymnasiets 

olika linjer. På detta sätt får eleverna kunskaper och färdigheter inom området. 

Genom själva det faktum att frågorna behandlas på lektionstid förmedlar 

skolan också uppfattningen att arbetsmiljöfrågor är viktiga.

— 3 — 

Dessa insatser motverkas kraftfullt av en indirekt inlärning i kring 

arbetsmiljöfrågor skolan utsätter eleverna för. Detta hänger samman med att 

skolan inte bara är en plats för undervisning, inriktad på framtiden utan också 

en arbetsplats i sig, både för elever och lärare. På denna arbetsplats har 

eleverna en ställning som är svagare än den som är aktuell för flesta vanliga 

arbetstagare. Vare sig arbetsmiljölagstiftning (3) eller fackliga organisationer 

ger eleverna i skolan den tyngd som vanligen tillkommer en anställd. 

Detta leder till att eleverna i skolan sällan kan påverka de risker i arbetsmiljön 

de själv observerar. Detta får två negativa konsekvenser för arbetet med att 

förebygga framtida arbetsskador. (1) Eleverna tillägnar sig ett passivt 

förhållningssätt till arbetsskaderisker. De lär sig att det är bättre att tiga än att 

engagera sig för att påverka risker. (2) Eleverna lär sig också att tåla 

arbetsmetoder som de själva märker ger besvär. Det finns risk att dessa 

elever, under det kommande yrkeslivet, fortsätter på samma sätt — med risk 

för framtida arbetsskador. 

Aktuella uppgifter tyder på att arbetsmiljön i skolan är eftersatt (4-6). Den 

passiviserande inlärning elevrollen i skolan medför förstärks av detta 

förhållande. Eleverna får både lära sig att miljöproblem är vanliga och att detta 

inte leder till någon åtgärd. 

Särskilda studier av miljön vid yrkesinriktade gymnasielinjer har inte 

presenterats. Det allmänna intrycket är dock miljön här inte är mindre eftersatt 

än inom skolan i stort. Vidare, en aktuell schweizisk studie tyder på att 10 

procent av alla 15- till 19-åringar under yrkesutbildning har arbetsrelaterade 

hälsoproblem (7). 

Således, inom arbetsmiljöområdet förbereder skolan inte eleverna optimalt. 

Nya insatser bör utvecklas om eleverna, i det kommande yrkeslivet, ska bli 

aktiva med att förebygga arbetsskador. Frågan gäller hela skolan men är

— 4 — 

särskilt aktuell för gymnasiets yrkeslinjer eftersom eleverna på dessa linjer har 

särskilt hög risk för att drabbas av arbetsskador, både på kort (8-10) och på 

lång sikt (2). 

2. Syfte 

En modell för arbetsskadeprevention på yrkesinriktade gymnasielinjer har 

studerats. Modellen syftar till att förbättra elevernas förmåga till att utifrån egna 

iakttagelser ta initiativ till förebyggande åtgärder. I modellen får eleverna 

erfarenheter av att elevernas observationer av arbetsmiljöproblem leder till 

konkreta åtgärder. I denna studie har (1) genomförbarhet av modellen och (2) 

effekterna på elevernas attityder till arbetsmiljöfrågor undersökts. 

3. Metod 

3.1. Population 

Modellen utvecklades och prövades under perioden 1988-10-01--1991-06- 

01 på en yrkesinriktad gymnasieskola i Linköping, Ljungstedtska skolan. Vid 

skolan fanns i 1989-09-01 totalt 1966 elever vid 18 fristående linjer. Vid 

skolan fanns tre skolsköterskor med en tjänstgöring motsvarande en 

heltidstjänst per 800 elever vilket är representativt för svenska förhållanden 

(11). 

Sammanlagt 467 elever från klasser i båda årskurserna vid 10 tvååriga och de 

första två årskurserna vid en treårig studielinje deltog. Klasserna valdes ut 

utifrån klassföreståndarnas intresse. Under skolåret 1989/90 deltog 

sammanlagt 257 elever från sex linjer, bygg- och anläggningsteknik (35), 

frisörlinje (36), fordonsteknik (30), handels- och kontorsteknik (56), 

livsmedelsteknik/charkuteri (53) och social servicelinje (47). Under skolåret 

1990/91 deltog 210 elever från fem linjer, beklädnadsteknik (35),

— 5 — 

livsmedelsteknik/bageri (51), ekonomi (3-årig linje) (59), fordonsteknik (32) 

och målarteknik (33). 

3.2. Modellen 

Modellen syftar till att utveckla elevernas förmåga till att aktivt försöka minska 

hälsoriskerna på en arbetsplats. Modellen bygger på antagandet att den 

enskildes aktivitet påverkas av tilltron till den egna förmågan (self-efficacy) 

(12, 13), i detta fall, förmågan att påverka hälsorisker på arbetet. I modellen 

antas vidare att om eleverna får erfarenhet av att själva aktivt ha bidragit till en 

förbättrad arbetsmiljö på skolan, elevernas tilltro till den egna förmågan (self- 

efficacy) ökar. Därigenom utvecklas elevernas förhållningsätt till 

arbetsmiljöfrågor. 

I modellen får eleverna i intervjuer berätta om aktuella erfarenheter av 

problem i skolmiljön. Resultatet från intervjuerna förs sedan vidare till ett 

linjemöte där elever, lärare och skolledning är representerade. Diskussionen i 

linjemötet förs sedan vidare, via klassens elevskyddsombud, till klassrådet. 

Elevskyddsombuden återför diskussionen på klassmötet till nästa linjemöte, 

se Figur 1. 

På kort sikt är elevintervjuerna avgörande för verksamheten. På längre sikt 

förväntas samspelet mellan klassråd och linjemöte utvecklas med endast ett 

litet stöd av nya elevintervjuer. Skolhälsovårdens skolsköterskor stöder 

processen genom att ansvara för elevintervjuerna, delta i linjemötena och 

stöda elevskyddsombuden.

Elevintervjuer 

Klassråd 

Skolsköterska 

— 6 — 

Linjemöte 

Elevskyddsombud 

Skolans 

skyddskommitté 

Lärare - 

skolledning 

Figur 1. Modell för elevinriktad arbetsmiljöverksamhet vid gymnasieskolan. 


Elevintervjuerna syftar till få fram aktuell information om de hälsorisker i 

skolmiljön som eleverna upplever. Intervjuerna genomfördes av skolans 

skolsköterskor som annars rutinmässigt träffar alla elever. 

Eftersom kunskaperna om arbetsmiljöproblem inom gymnasieskolan är 

mycket ofullständiga använde vi en öppen intervjuform. Vi utgick från John C 

Flanagans "critical incidence" metod (14). Metoden har i Sverige tidigare 

bland annat använts för att studera högskolskolestudenters arbetsmiljö (15, 

16). Vid intervjuerna utgick skolsköterskan från elevens veckoschema. Hon 

frågade eleven, lektion för lektion, om vad som varit bra och vad som varit 

dåligt. Eleven fick således öppna frågor där intervjuaren undvek att styra 

elevernas svar. Varje intervju var avsedd att vara ca 45 minuter. 

Vid intervjuerna använde skolsköterskan ett formulär med en standardiserad 

introduktion och med standardiserade frågor och följdfrågor, Bilaga 1. Efter 

varje enskild intervju sammanställde skolsköterskan resultatet på ett formulär, 

Bilaga 2. Utfallet av alla intervjuer på en enskild linje sammanställdes sedan.

— 7 — 

Intervjuerna genomfördes då eleverna haft ett par månaders erfarenheter, 

dvs under senare delen av höstterminen eller under första delen av 

vårterminen. Intervjuerna genomfördes på cirka 15 elever från första årskursen 

på varje linje. Om elevantalet på linje överskred 15 intervjuades var annan 

eller var tredje elev. 

Linjemöten 

Skyddskommitté är ett naturligt forum för att diskutera och besluta om 

arbetsmiljöfrågor vid en skola. Även eleverna är här representerade (3). För 

eleverna har dock den ordinarie skyddskommittén vissa begränsningar. De 

har inte förslagsrätt. Eleverna är också i minoritet, trots att det finns fler elever 

än lärare vid en skola. En vanlig situation är att det i en skyddskommitté finns 

en elev på tio lärare och att det i skolan finns en lärare på tio elever. Det 

innebär att elevrepresentationen är hundrafalt mindre än representationen av 

lärare. 

Det var därför nödvändigt att utveckla ett särskilt forum, där elevperspektivet 

på arbetsmiljön i skolan kunde behandlas. Vi utvecklade linjespecifika utskott 

av skolans skyddskommmitte, sk linjemöten. Det var sammansatta av två 

elevrepresentanter, en från vardera av linjens två årskurser, ansvarig 

skolledare, vanligen studierektor för linjen, en klassföreståndare, ett 

lärarskyddsombud och en skolsköterska som också var sammankallande. 

Elevrepresentanterna utsågs av samtliga elever i resp årskurs vid linjen i 

början av skolåret. Linjemötena sammanträdde en till två gånger per termin. 

Vid linjemötena användes vanligen ett protokoll med fast struktur, Bilaga 3. 

Ekonomiska resurser ställdes linjemötet till förfogande för att på konsultbasis 

engagera skyddsingeniör och företagsgymnast. I övrigt förfogade inte 

linjemötet över några extra medel för arbetsmiljöförbättrande åtgärder.

— 8 — 

Skolsköterskorna har linjevis presenterat resultaten av elevintervjuerna på 

linjemötena. Hon har då tagit upp samtliga arbetsmiljöproblem som nämnts 

av mer än någon enstaka elev. 

Diskussioner i elevgruppen 

Då en klass engagerades i arbetet med modellen var det första steget, före 

intervjuer och linjemöten, att låta klassen utse elevskyddsombud, en för varje 

årskurs. Dessa skyddsombud bildade tillsammans med skolsköterskan en 

arbetsgrupp som planerade det fortsatta arbetet i klasserna. Gruppen 

svarade för information i klassen, innan elevintervjuerna påbörjades. Gruppen 

svarade också för att information om linjemötena återfördes till klasserna och 

att resultatet av denna diskussion i sin tur återfördes till linjemötena. 

Arbetsgruppen träffades normalt en stund före varje linjemöte. Protokollen 

från varje linjemöte anslogs efteråt på en plats som var väl synligt för alla 

elever. 

Introduktion av metoden vid Ljungstedtska skolan 

Försöket förankrades i den skyddskommitté som omfattade alla skolor i 

Linköpings kommun och i den skyddskommitté som var särskilt utsedd för 

Ljungstedtska skolan. I båda dessa kommittéer fanns skolpersonalens fackliga 

organisationer representerade. 

I arbetet fick skolsköterskorna en viktig roll. De fick därför en 

introduktionsutbildning i företagshälsovård (en vecka) och handleddes i 

intervjuteknik och i metodik för linjemöten av psykolog med erfarenhet av 

skolan.

3.3. Utvärdering 

Genomförbarhet 

— 9 — 

Modellens genomförbarhet undersöktes på tre sätt. 

(1) Protokoll från linjemötena studerades för att klargöra vilka elevproblem 

som identifierats med hjälp av skolsköterskans elevintervjuer och vilka 

åtgärder som diskussionerna lett till. 

(2) Förlopp och kritiska händelser vid första årets linjemöten registrerade av 

psykolog deltog som observatör vid dessa möten. 

(3) Samtliga personer som varit medlem i ett linjemöte skolåret 1989/90 

intervjuades i maj 1990 av psykolog. Intervjupersonerna fick besvara öppna 

frågor, ”Har du upplevt linjemötena som meningsfulla?”, ”Har du upplevt 

några brister?” och ”Vilka hinder ser du för åtgärder?”. De tillfrågade ombads 

motivera svaren och tillfälle gavs för övriga kommentarer. Vidare tillfrågades 

alla, utom eleverna, om de kännt till de miljöproblem, som behandlats vid 

linjemötena, redan under skolåret 1988/89 eller tidigare. Elevrepresentanterna 

fick klargöra hur kontakterna mellan klasserna och linjemötena förlöpt. 

Skolsköterskorna fick redogöra för vad de ansåg krävs för att börja arbeta 

med den aktuella metoden vid en annan skola och hur deras egen yrkesroll 

påverkats av arbetet. 

Elevattityder 

Elevernas uppfattning om brister i arbetsmiljön vid skolan och om vad de 

uppfattade sig kunna gör åt problemen studerades med hjälp av enkäter 

som besvarades i april 1989 och i april 1990. Fyra av de sex linjer som 

deltog i försöket skolåret 1989/90 deltog. En linje uteslöts då försöket på 

denna linje redan påbörjats vid det första enkättillfället. Den andra linjen 

uteslöts då protokoll från linjemöten visade att inga beslut om åtgärder fattats

— 10 — 

på denna linje. Endast de elever som vid enkättillfället undervisades vid 

skolan deltog; en återstående grupp var praktikplacerade och kunde ej nås. 

Enkäten avsåg främst att skatta elevernas upplevda förmåga att påverka 

arbetsmiljöproblem vid skolan. Vid formulering av frågorna utgick vi från 

Fishbeins ”theory of reasoned action” (17). Frågorna avsåg att skatta: I. 

medvetande om arbetsmiljöproblem, II. inställning till att göra något åt 

arbetsmiljöproblem, III. inställning till att kunna påverka sådana problem i 

skolan och IV. inställning till att i skolan kunna påverka några specifika problem. 

Formuläret omfattade 16 frågor, 13 påståenden och tre frågor med öppna 

svar, Bilaga 4. För frågor med påståenden fick eleverna ange den egna 

uppfattningen på en femgradig skala med alternativet ”stämmer helt” i den 

ena ändan och ”stämmer inte alls” i den andra. Svaren omvandlades till scores 

1-5. Skillnader i score mellan april 1989 och april 1990 prövades statistiskt, 

var enskild fråga för sig och varje årskurs för sig, med Chi-2 test. En 

sannolikhet om ≤0.05 bedömdes som signifikant. 

4. Resultat 

4.1. Genomförande 

Elevintervjuer och linjemöten 

Under skolåren 1989/90 och 1990/91 genomförde skolsköterskorna 171 

elevintervjuer på 11 studielinjer. Resultaten från intervjuerna fördes vidare till 

motsvarande linjemöten. Där behandlades totalt 136 arbetsmiljöproblem, 

Tabell 1 och 2. Antalet problem per linje och år varierade mellan 9 och 18. 

Det dominerade antalet problem hade nämnts av mer än hälften av eleverna 

på respektive linje. Elevintervjuerna gav således linjevis enhetliga mönster.

— 11 — 

Totalt genomfördes 38 linjemöten. Antalet möten per linje varierade mellan 2 

och 5. Diskussionerna av problem på linjemötet ledde till någon form av 

åtgärd i 117/136 fall. Inom en grupp resulterade linjemötena inte i någon 

åtgärd vid något av mötestillfällena, uppmaningar till eleverna ej inräknade. I 

övriga grupper resulterade 94 procent av problem i en protokollförd åtgärd. 

För det övervägande antalet problem framgår det också från senare protokoll 

att åtgärden genomförts. Ansvaret för åtgärder fördelades på alla medlemmar 

i linjemötena. Lärarnas skyddsombud fick dock ett något större ansvar än 

övriga medlemmar. 

De åtgärder linjemötena beslöt om spänner över ett brett spektrum, Tabell 1 

och 2. En vanlig åtgärd var inköp av ny utrustning och nya möbler. Man 

använde då de medel som studierektor och lärare normalt förfogar över. I flera 

fall kunde befintlig utrustning omdisponeras inom skolan. Elevintervjuerna 

visade i några fall att eleverna inte uppfattat hur utrustning rätt ska användas för 

att inte ge besvär. Här var information en följdriktig åtgärd. I andra fall ändrades 

skolans rutiner: ergonomiundervisning avpassades till linjens behov, 

skolschemat förändrades och inskolningsrutinerna utvecklades. I flera fall kunde 

elevernas besvär avhjälpas med enkla reparationer av befintlig utrustning. 

Linjemötena hade ekonomiska möjligheter att engagera särskilt betald 

skyddsingeniör alternativt sjukgymnast. Vid inget tillfälle använde man sig av 

denna möjlighet. Kommunhälsans ordinarie skyddsingeniör engagerades 

dock vid några tillfällen för mätningar.

— 12 — 

Tabell 1. Arbetsmiljöproblem som behandlats vid linjemöten skolåret 

1989/90. 

Upplevt problem Åtgärd för problemet 

Kategori av 

problem 

Antal 

behandlade 

problem 

Studielinjer 

1) 

Ryggsmärtor 8 Ba Fa Fr 

Hk Lc 

Ss 

Smärtor i knän 

och axlar 

Exempel på problem Antal 

problem 

med 

beslut 

om 

åtgärd 

Tunga lyft, arbete i 

vridställning 

Exempel på åtgärd 

7 Nya arbetsbänkar, nya 

stolar, utvidgad 

ergonomiundervisning, 

2 Ba Fr Knäsmärtor vid najning 2 Kontakt med Bygghälsan, 

förhandling om nya 

arbetsstolar, utvidgad 


Hudproblem 2 Ba Fa Torra händer 2 Hudskyddskräm 

tillgänglig 

Fysisk miljö 26 Ba Hk 

Fa Fr Lc 

Ss 

Psyko-social 

miljö 

Buller, drag, dålig 

ventilation, dålig 

belysning, trist miljö 

3 Fa Fr Ss Stress i samband med 

idrottslektioner, otrivsel i 

klass 

Måltider 7 Ba Fa Fr 

Hk Lc 

Ss 

Säkerhetsutrustning 

och 

skaderisker 

Övrig 

utrustning samt 

klädsel 

9 Ba Fa Fr 

Lc 

7 Ba Hk Fr 

Lc 

Övrigt 7 Hk Fa Fr 

Ss 

Dålig måltidsmiljö, 

huvudvärk 

Nödstopp felmonterat, 

eluttag skadat 

Koncepthållare fungerar 

ej, trängsel vid bänk 

Uppehållsrum saknas, 

speglar saknas i 

omklädningsrum 

20 Nya hörselskydd, fönster 

tätas, ökad ventilation, 

mätningar, nya gardiner, 

ny belysning 

2 Ändrade tider för idrott, 

nya inskolningsrutiner 

6 Information, utredning, 

mellanmål införs, försök 

med självbetjäning 

9 Kontakt med tillverkare, 

köp av ny utrustning, 

ändrade skyddskläder, 

läckage lagat, 

ommontering 

7 Information, nya bänkar 

5 Skrivelse, speglar 

monteras 

1) Linje för bygg- och anläggningsteknik = Ba, fordonsteknik (a) = Fa, frisöryrket = Fr, handel och 

kontor = Hk, livsmedelsteknik/charkuteri = Lc, social service = Ss.

— 13 — 

Tabell 2. Arbetsmiljöproblem som behandlats vid linjemöten 1990/91. 

Upplevt problem Åtgärd för problemet 

Kategori av 

problem 

Rygg- och 

nacksmärtor 

Smärtor i knän 

och axlar 

Antal 

behandlade 

problem 

Studielinjer 

1) 

10 Bg Bk 

Ek Fb 

Må 

3 Bk Fb 

Må 

Exempel på problem Antal 

problem 

med 

beslut 

om 

åtgärd 

Tunga lyft av deg, 

arbetsbord fel höjd för 

vissa elever, arbete i 

vridställning, strykbord 

för låga, dålig 

arbetsställning, dåliga 

stolar i lektionssalar, 

Besvär knä och höft vid 

symaskin, dålig 

arbetsställning 

Exempel på åtgärd 

10 Deglift övertages från 

annan avdelning, 

omdisponerade möbler, 

nya sittmöbler, strykbord 

justreras, ändrade pallar, 

minipauser, nya 

arbetspallar lånas 

3 Instruktion om individuell 

justrering, utvidgad 


avlastningspall köps, 

Hudproblem 1 Må Torra händer 1 Handkräm tillgänglig 

Fysisk miljö 17 Bg Bk 

Ek Fb 

Må 

Psyko-social 

miljö 

4 Bk Ek 

Fb Må 

Måltider 5 Bg Bk 

Ek Fb 

Må 

Säkerhetsutrustning 

och 

skaderisker 

Övrig 

utrustning samt 

klädsel 

10 Bg Ek 

Fb 

Övrigt 12 Bg Ek 

Må 

Dålig luft, buller, torr luft, 

belysning ger värme, dålig 

belysning, trist miljö, 

ekoeffekter i klassrum, 

kall lokal, damm vid 

slipning 

Osäkerhet om prestation, 

lång arbetsdag onsdag, 

stress före idrott, avbrott 

viss lektioner 

15 Avlopp rensas, översyn 

av diskmaskin, luftfuktare 

installeras, mätning av 

värme, 

ventilationsfönster 

justreras, åtgärd i 

samband med renovering, 

utredning av ventilation, 

nya hörselskydd, kontakt 

Bygghälsa om 

andningsskydd 

4 Lärarsamtal, ändrat 

schema nästa termin, 

ändrat schema, 

Kort tid för måltid 3 Passerkort, beslut om ny 

matsal 

Brännskaderisk vid 

arbete vid ugn, brödsåg 

fungerar ej, trasiga lysrör, 

saknar skyddsskor, 

halkrisk, saknar 

skyddsglasögon, 

svetshandskar skadade, 

3 Bk Ek Få pennvässare, ej 

sittplats till alla i viss 

lokal, svart tavla för lågt, 

Trångt utrymme, vilrum 

saknas, små 

förvaringsskåp, bastu 

saknas för flickor, 

9 Nya skyddsvantar, 

information, lysrör 

kasserade, information 

om träskor, info om 

oljeläckage, nya 

svetshandskar 

2 Nya pennvässare, 

översyn av sittplatser, 

svart tavla höjs, 

10 Vilrum inreds, åtgärd i 

samband med renovering, 

nya regler för bastu,

— 14 — 

1) Linje för bageriteknik = Bg, beklädnadsteknik = Bk, ekonomi = Ek, fordonsteknik (b) = Fb, 

frisöryrket = Fr, handel och kontor = Hk, målaryrke = Må 

Förlopp och kritiska händelser vid linjemöten 1989/90 

Vid fyra av de sex linjemötena var både elever och lärare aktiva. Frågorna 

uppfattas ha gemensamt intresse. Lärarna var intresserade av att höra 

elevernas synpunkter och vice versa. Beslut fattas gemensamt. I en grupp 

var eleverna tystlåtna medan lärarna söker stöda eleverna. I den återstående 

gruppen var lärarna uppgivna och verkar ej ta eleverna eleverna på allvar, 

trots att eleverna var påtagligt engagerade. I denna grupp uteblev helt beslut 

om åtgärder helt. 

I de fem grupper som beslutade om åtgärder ökade deltagarnas aktivitet 

under förloppet av observationsperioden. De resultat man nådde verkade 

öka deltagarnas tilltro till att det går att påverka miljön på skolan. I en grupp tog 

det sig uttryck i att klassföreståndaren med kraft mot studierektor vågade 

hävda behov av att köpa viss ny utrustning, en fråga klassföreståndaren haft 

aktuell i flera år. I en annan grupp förmådde eleverna övertyga lärarna om att 

problemen i matsalen var ohållbara. Också här rörde det en fråga som varit 

aktuell under lång tid. 

I två grupper blev motsättningar mellan motstridiga intressen efterhand 

synliga. En motsättning rörde, å ena sidan strävan mot att minska risken för 

arbetsskador, och å andra sidan stoltheten över att klara ett yrke som ställer 

stora fysiska krav på yrkesutövaren. Denna insikt hämmade dock inte 

gruppens arbete. 

I en annan grupp framkom en motsättning kring ergonomiundervisningen. Den 

genomförs normalt av idrottslärarna, som å sin sida värnar om rätten att 

självständigt genomföra denna undervisning. Yrkeslärarna, å andra sidan, 

ansåg sig ha bättre kunskaper om vilka ergonomiska krav det egna yrket

— 15 — 

ställer. Att motsättningen blev mer öppen förefaller på sikt gynna 

utvecklingen av ett konstruktivt samarbete. 

Intervjuer av deltagare i linjemöten skolåret 1989/90 

Samtliga personer som deltagit i linjemöten skolåret 1989/90 intervjuades; 12 

elevrepresentanter, en för vardera årskursen på varje linje, sju lärare, fem 

studierektorer, fyra skyddsombud och tre skolsköterskor, totalt 31 personer. 

Majoriteten, 28/31, ansåg att linjemötena varit meningsfulla. Som skäl angav 

deltagarna främst att mötena lett till åtgärder (23/31), att de givit tillfälle till 

elevmedverkan (16/31) och att de utgjort en lärosituation (10/31). Två av de 

tre som var tveksamma hade deltagit i det linjemöte som ej beslutat om 

några åtgärder. 

Linjemötenas främsta tillgång ansåg ha varit elevintervjuerna (27/31), att olika 

kategorier med anslutning till linjen samlas gemensamt (15/31), att 

systematisk uppföljning av beslut skett (15/31) och att eleverna tagits på 

allvar (11/31). Brister i linjemötena angavs främst av deltagarna i det linjemöte 

som ej beslutat om några åtgärder. Som hinder för åtgärder angavs främst 

ekonomi (18/31). Endast sex deltagarna angav som hinder skillnader mellan 

elevers och lärares prioriteringar. 

De behandlade problemen uppgav de flesta anställda (14/19) att de känt till 

tidigare, helt eller delvis. Några åtgärder hade dock tidigare inte genomförts. 

Ett skäl förefaller ha varit att det tidigare saknats ett naturligt forum för 

behandling av frågorna. 

I de öppna kommentarerna efterfrågade alla kategorier en utvidgning av 

försöket till andra linjer på skolan. 

Elevrepresentanterna angav att information från linjemötet till klassen vanligen 

endast skedde via det skriva protokollet. Fem av 12 representanter angav att

— 16 — 

det funnits särskild lektions- eller klassrådstid avsatt för diskussion. Synpunkter 

från klasskamraterna inhämtade elevrepresentanterna vanligen informellt 

(8/12). 

Skolsköterskorna angav att det som krävs för att arbeta med metoden vid en 

annan skola främst är (1) initialt stöd, (2) fortbildning, främst i företagshälsovård 

och intervju- och samtalsmetodik samt (3) omdisponering av tid. Försöket 

ledde till att arbetsmiljöinriktat arbete blev en mer framträdande del av 

skolsköterskans insats och att det behandlades med större respekt på skolan. 

4.2. Elevattityder 

Elevernas uppfattning om brister i arbetsmiljön och om möjliga åtgärder 

studerades 1989 och 1990, dvs före arbetet med modellen och efter ett års 

insatser. Enkätsvar erhölls, från årskurs 1 respektive årskurs 2, i april 1989 från 

83/89 respektive 38/38 elever, och i april 1990 från 63/65 respektive 56/64 

elever. 

Elevernas uppfattning om möjligheten att påverka arbetsmiljörisker vid skolan 

förändrades signifikant, i förväntad riktning, både i årskurs 1 och i årskurs 2, 

Tabell 3.

— 17 — 

Tabell 3. Elevernas uppfattningar om arbetsmiljön i skolan och om möjliga 

åtgärder. Statistisk prövning (Chi-2 test) av skillnader i svar på mellan april 

1989 och april 1990 i årskurs 1 och årskurs 2. 

Grupp av påståenden Påstående 

(frågenummer enligt formulär) 

Statisk prövning av 

skillnad april 1989 - 

1990 

(samtliga skillnader i 

förväntad riktning) 

ns = ej signifikant 

Årskurs 1 årskurs 2 

I. Finns det brister? Det finns klara brister i skolans arbetsmiljö (1) ns ns 

Elever mår dåligt av motsättningar mellan olika 

grupper i skolan (4) 

En del arbetsmetoder innebär slitningar på kroppen 

(6) 

ns ns 

ns ns 

II. Bör man göra något? Om man får besvär är det onödigt att säga något (2) ns ns 

III. Är det möjligt att 

påverka? 

IV. Kan du själv göra 

något? 

Det är viktigt att föra fram upplevelser av brister (5) ns ns 

Om man valt utbildningen får man tåla brister i 

arbetsmiljön (10) 

Ska man bli duktig i yrket får man tåla 

arbetsmiljöproblem (13) 

Det är ingen som lyssnar på vad vi som elever har 

att säga (3) 

Jag tycker att man lyssnar på eleverna, därför kan 

vi påverka (7) 

Det är ingen ide att ta upp arbetsmiljöfrågor, det görs 

inget (9) 

Eleverna har en hel del att säga till om i 

arbetsmiljöfrågor (16) 

Elever kan bidra till förbättringar genom att påtala 

det som är dåligt (11) 

p

5. Diskussion 

5.1. Genomförande 

— 18 — 

Modellen har tre komponenter, elevintervjuer, linjemöten och 

elevdiskussioner i klassen. Alla tre delarna genomfördes. 


Intervjuerna accepterades väl av både elever och lärare. Vi använde en 

öppen intervjuform. Det visade sig vara ändamålsenligt eftersom de 

arbetsmiljöproblem som kom fram spände över ett så brett spektrum att 

problemen hade varit svåra att fånga med en fast uppsättning av frågor. 

Under det andra försöksåret deltog en gymnasielinje med övervägande 

teoretisk inriktning. Även här identifierades ett stort antal problem. Dessa 

erfarenheter, liksom tidigare studie inom högskolan (15), talar för att 

intervjumetoden är användbar inom gymnasieskolan i stort och troligen även 

inom grundskolan. 

En viktig fråga är, om de problem som identifierades också var 

betydelsefulla. Det finns inga tidigare studier att jämföra med. 

Samstämmigheten eleverna emellan, inom en given linje talar dock för att 

problemen varit viktiga för de intervjuade elevgrupperna. Här finns dock en 

risk att skolsköterskorna omedvetet kan ha stimulerat eleverna till att berätta 

om problem som skolsköterskan redan varit förtrogen med. Mot detta talar 

den träning i intervjuteknik skolsköterskorna fått och användningen av en på 

förhand fastställd struktur för intervjuerna. 

Behandlingen vid linjemötena av de problem, som kom fram i 

elevintervjuerna ledde vanligen åtgärder. Detta talar för att frågorna verkligen 

var betydelsefulla, inte minst då åtgärderna i många fall hade ekonomiska

— 19 — 

konsekvenser. Linjemötenas medlemmar uppgav också att elevintervjuerna 

varit viktiga. 

Linjemöten 

Även linjemötena kunde genomföras som planerat. Nästan alla deltagare 

ansåg att mötena hade varit meningsfulla. Det främsta skälet förefaller ha varit 

att diskussionen rört konkreta frågor som mötet haft möjlighet att påverka. 

Problemen var ofta redan kända men hade inte tidigare lett till någon åtgärd. 

Det skäl som angavs var att det inte förut funnits någon naturligt forum för att 

diskutera frågorna. Skyddskommittén och skyddsronderna hade 

uppenbarligen inte varit tillräckliga för behandling av elevernas perspektiv på 

skolans arbetsmiljöfrågor. Skäl till detta kan vara att eleverna inte har 

förslagsrätt i skyddskommittén och deras representation är relativt liten. 

Ett annat skäl till att linjemöten blev meningsfulla var att lärare och elever här 

identifierade gemensamma intressen. Arbetsmiljön i skolan är till stora delar 

gemensam. Elevernas erfarenheter gav eftertryck till lärarnas önskemål och 

vice versa. 

Vid linjemötena beslöt man nästan genomgående om åtgärder. Ett linjemöte 

skilde sig dock markant från de övriga, där beslutande man inte om några 

åtgärder utan förklarade enbart att frågorna var svåra att göra något åt och att 

eleverna borde ta ett större ansvar. Problemen på denna linje skilde sig inte 

från övriga linjers. Erfarenheten på denna linje tyder, inte oväntat, på att 

arbetsmiljöinsatser för eleverna förutsätter att lärarna själva har tilltro till att miljön 

på skolan går att förbättra.

— 20 — 

Elevdiskussioner i klassen och utveckling av modellen 

Den relativt ostrukturerade kontakten mellan elevrepresentanterna i 

linjemötena och övriga elever förefaller ha varit otillräcklig. Denna del av 

metoden kräver utveckling. 

I försöket fanns vidare förhoppningar om att linjemötena skulle fortsätta 

följande år, utan nya elevintervjuer. Så skedde dock inte. Förloppet är inte helt 

oväntat. I skolan kan man räkna med att ett ny rutin behöver 3-5 år för att 

etableras som en del av skolans normala verksamhet (18). Deltagarna 

betonade också elevintervjuernas betydelse. Problemet är att elevintervjuer 

är relativt resurskrävande. Även med omdisponering av arbetstid är det inte 

realistiskt att räkna med att skolsköterskan ska hinna intervjua elever från alla 

linjer, med den metodik som använts. 

En möjlighet är att reducera antalet intervjuade elever per linje. Det enhetliga 

svarsmönstret tyder på att det är möjligt. Dock kan knappast antalet intervjuer 

reducerats till mindre än cirka åtta per linje. Ytterligare modifieringar är därför 

nödvändiga. En väg är att genomföra elevintervjuer vissa år och att andra år 

använda annan metodik för att få information om vilka arbetsmiljöproblem 

eleverna upplever. 

Avsikten är därför att pröva en utveckling av modellen som både tar hänsyn 

till de kvantitativa problemen med elevintervjuerna och till bristerna med 

diskussionerna i klassen. Försöket ska genomföras på linjer som redan arbetat 

med modellen under 1990/91. Under det kommande året (1991/92) 

kommer klassrådet att behandla arbetsmiljöfrågor en gång per månad. Vid 

dessa tillfällen bistår klassföreståndaren och någon gång även skolsköterska. 

De problem som identifieras kommer sedan att behandlas på ett utvidgat 

linjemöte, gemensamt för tre linjer, som sammanträder en gång per termin. 

Nya elevintervjuer kommer ej att genomföras under året.

Generaliserbarhet av modellen 

— 21 — 

I den undersökta modellen har skolsköterskan en central roll. Skolsköterskorna 

har därför fått stöd i form av fortbildning och handledning. Intervjuerna av 

skolsköterskorna tyder på att sådant stöd är nödvändigt vid introduktion av 

metoden vid en ny skola. Därmed är förknippat en viss kostnad. I övrigt är 

modellen så utformad att den ska kunna genomföras vid en skola utan externa 

resurser. 

Modellen bör därför vara överförbar till andra skolor. För att metoden ska 

kunna spridas till en hel skola är förutsättningen att arbetet på en linje går att 

fortsätta utan att elevintervjuer behöver genomföras vara år. Försök under 

skolåret 1991/92 kommer att visa om detta är möjligt. 

Modellen medför en förändring av skolhälsovårdens roll, från individinriktat 

arbete till insatser riktade mot miljön. Detta ligger i linje med den utveckling av 

skolhälsovården som förespråkas i Sverige (11, 19, 20). En sådan utveckling 

är aktuell både inom gymnasieskolan och inom grundskolan. Försök med den 

aktuella modellen inom andra skolformer än den yrkesinriktade 

gymnasieskolan kan därför vara aktuella. Liknande metodik har redan använts 

inom grundskolan i samband med förebyggande av olycksfallsskador (21, 

22). Med en inriktning på skolan som arbetsmiljö kan det vidare, längre sikt, 

vara aktuellt att sammanföra skolhälsovården, inriktad på eleverna, med den 

företagshälsovård som är inriktad på lärarna. Den modell som här beskrivs kan 

vara ett led i en sådan utveckling. 

5.2. Elevattityder 

Elevenkäterna tyder på att elever som undervisas på de aktuella linjerna i 

ökad omfattning uppfattat att de kan göra något åt arbetsmiljöproblem på 

skolan, dvs att en förändring i avsedd riktning inträffat. I försöket fanns ingen 

kontrollgrupp vilket gör att allmänna förändringar i samhället kan ha påverkat

— 22 — 

utfallet. Skillnaderna mellan de båda undersökningstillfällena är dock så 

markanta att de inte kan förklaras av ett års allmänna utveckling. 

Enkäterna besvarades endast av elever som vid undersökningstillfället 

undervisades på skolan. Elever på praktikplaceringar deltog inte. Om urvalet 

till praktikplaceringar styrts på olika sätt vid de båda undersökningstillfällen kan 

detta ha påverkat utfallet. Tiden för en enskild elevs praktikplacering påverkas 

dock inte av elevens egenskaper. Vidare, skillnader i förväntad riktning 

påvisades både i årskurs 1 och i årskurs 2. Dessa förhållanden talar emot att 

olika elevurval, vid de båda undersökningstillfällena, kan förklara de påvisade 

skillnaderna. 

De främsta skillnaderna, mellan undersökningstillfällena, rör utveckling av 

elevernas tilltro till att kunna påverka den egna arbetsmiljön. Det var också 

denna faktor som försöket främst avsåg att påverka. En avgörande fråga är 

om denna förändrade inställning påverkar framtida beteende. Allmänt är 

sambandet mellan attityder och beteenden är komplext och delvis 

motsägelsefullt. Sambandet mellan attityder mot specifika handlingar och 

senare beteenden är dock tydligt (17). Detta talar för att de deltagande 

eleverna i den närmast kommande yrkesverksamheten kommer att ta fler 

initiativ på arbetsmiljöområdet än gängse utbildade elever. 

5.3. Arbetsmiljö problem i skolan 

Elevintervjuerna identifierade ett anmärkningsvärt stort antal 

arbetsmiljöproblem. Andra undersökningar tyder också på detta (4-6). Dessa 

brister i sig, motiverar insatser. Det finns inte anledning att tro att unga 

människor är mindre känsliga än vuxna för arbetsmiljöproblem — troligen är 

det tvärtom.

5.4. Slutsatser 

— 23 — 

En modell för arbetsskadeprevention på yrkesinriktade gymnasielinjer har 

studerats. Modellen kunde genomföras vid en yrkesinriktad gymnasieskola 

med stöd av fortbildning och handledning av skolans ordinarie skolsköterskor. 

Arbetet med modellen resulterade i en ökad beredskap bland eleverna till att 

påverka risker i arbetsmiljön. Arbetet resulterade också i att stort antal 

miljöproblem vid skolan rättades till. Med vissa förändringar är modellen 

användbar inom andra delar av gymnasiet och inom grundskolan. 

6. Referenser 

1. Diderichsen F, Österlin P, Dahlgren G, Hogstedt C. Klass och ohälsa. 

Stockholm: Tiden-Folksam, 1991. 

2. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 1991. Stockholm: Socialstyrelsen, 

SoS-rapport 1991:11, 1991. 

3. Arbetsmarknadsdepartementet. Elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet 

mm. Ds 1989:5. Stockholm: Liber, 1989. 

4. Arbetarskyddsfonden. Arbetsmiljön i skolan. Stockholm: 

Arbetarskyddsfonden, 1986. 

5. Skagermark P. Böter för hälsofarlig skolmiljö. Dagens Nyheter 1989 

1989-08-02;24. 

6. Ahlström G. "Läget är chockerande". Dagens Nyheter 1989 1989-11- 

13;8. 

7. Holtz JF, Boillat MA. Health and health-related problems in a cohort of 

apprentices in Switzerland. J Soc Occup Med 1991;41(1):23-8.

— 24 — 

8. Jacobsson B, Schelp L. One-year incidence of occupational injuries 

among teenagers in a Swedish rural municipality. Scand J Soc Med 

1988;16:21-25. 

9. Blom K, Baneryd K, Hellström S. Arbetsskador bland minderåriga. 

Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, Information om arbetsskador 

1989:2, 1989. 

10. Berg-Kelly K. Skärpning av arbetarskyddsregler för att minska 

ungdomars skador. Läkartidningen 1991;88(24):2223. 

11. Bremberg S, Arborelius E. Elevhälsans teori och praktik. Lund: 

Studentlitteratur, 1990. 

12. Bandura A. Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral 

change. Adv Behav Research Therapy 1978;1:139-161. 

13. Strecher V, McEvoy-DeVellis B, Becker M, Rosenstock I. The Role of 

self-efficacy in achieving health behavior change. Health Educ Q 

1986;13:73-91. 

14. Flanagan J. The critical incidence technique. Psychological Bulletine 

1954;51(4). 

15. Erikson B, Larsson T. Hur mår studenten? Hälsa, problemfaktorer och 

kritiska händelser. Stockholm: UHÄ FOU Projektrapport, 1986. 

16. Eklund-Källström M, Högbom M, Kennler G, Victorin A. Studenters 

hälsa och studiemiljö: en metodutveckling. Stockholm: Studenthälsan i 

Stockholm, 1990. 

17. Fishbein M, Ajzen I. Belief, attitude, intention and behavior: an 

introduction to theory and research. Reading, Mass: Adison-Wesley, 

1975.

— 25 — 

18. Ekholm M. School site management. Göteborg: Göteborgs 

Universitet, Institutionen för Pedagogik, 1991. 

19. Svenska-skolläkarföreningen. Läkarens uppgifter i skolhälsovården - ett 

verksamhetsprogram. Stockholm: Svenska skolläkarföreningen, 1988. 

20. Cernerud L. Skolläkarens arbete i folkhälsoperspektiv. Läkartidningen 

1990;87(20):1735-6. 

21. Bremberg S, Sandkull A. Experience of a model for prevention of 

injuries at school: students' safety committees. Stockholm: Conference 

on Child Accident Prevention, 1989. 

22. Socialstyrelsen. Strategier för ett olycksfritt Sverige. Stockholm: 

Socialstyrelsen, 1991. 

7. Bilagor 

1. Formulär för elevintervju 

2. Sammanställning av enskild elevintervju 

3. Protokoll för linjemöte 

4. Elevenkät

elever lär sig minska risken för arbetsskador genom att förbättra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?