Årsredovisning 2012 - Gävle kommun

Skuldsättning per invånare omslutningen genom en god resultatutveckling i kombination med
110 000
105 000
100 000
95 000
90 000
85 000
80 000
30 Ekonomi
2008 2009 2010 2011 2012
Skuldsättning per invånare
Målsättning för skuldsättning
per invånare
att planerade investeringar inte genomförts fullt ut. Den synliga
soliditeten ökade med 0,8 procentenheter från 30,7 till 31,5 procent.
Om det egna kapitalet nedräknas motsvarande ansvarsförbindelsen
för pensionsåtagandet före 1998 uppgår koncernens soliditet 2012 till
15,1 procent jämfört med 13,5 procent 2011. Vid bedömningen av den
ekonomiska styrkan bör hänsyn även tas till en avkastningsvärdering
som hösten 2008 gjordes av kommunens helägda bolag och som
visar på att väsentliga övervärden fi nns i koncernen. Sammantaget
ger detta en bedömning att kommunkoncernen har en mycket stabil
fi nansiell position.
För primärkommunen uppgick soliditeten år 2012 till 35,2 procent,
vilket är en ökning med 1,3 procentenheter från föregående år. Sedan
år 2005 har soliditeten ökat med 1,9 procentenheter.
Kommunens soliditet, där balansomslutningen justeras för
förmedlade lån till de kommunala bolagen och det egna kapitalet för
pensionsåtagandet redovisad som ansvarsförbindelse, uppgick 2012
till 26,0 procent. Detta är en ökning med 2,1 procentenheter från
föregående år. Sedan 2005 har den justerade soliditeten ökat med
0,5 procentenheter och under den senaste femårsperioden med 7,2
procentenheter. Sammanfattningsvis har kommunens långsiktiga
betalningsförmåga förbättrats sett över den senaste femårsperioden.
1Kommunkoncernens skuldsättningsnivå eller förpliktelsebelopp
per innevånare bör inte överstiga 100 000 kronor per innevånare.
Målet har inte uppnåtts. Kommunkoncernens skuldsättning per
invånare uppgick till 104 900 (100 000) kr för 2012. Om investeringar
i Bomhus Energi exkluderas uppgår skuldsättningsnivån till 98 000
(96 900) kr per invånare.
Skuldsättningsnivån beräknas genom att summera kommunkoncernens
korta och långa skulder, avsättningar samt ansvarsförbindelsen
för pensioner. Justering av beräkningen görs genom avdrag för
likvida medel, placeringar av pensionsmedel samt för övriga kortfristiga
placeringar och långfristiga fordringar.
Genom att arbeta med en nivå, som tar hänsyn till fi nansiella
åtaganden skapas en medvetenhet om kommunens och de kommunala
bolagens skuldsättning. Måttet sätter fokus på risk. Hög
skuldsättning och stora åtaganden indikerar en högre riskprofi l.
Samtidigt är måttet begränsat, då det endast tar hänsyn till skuldsidan
av balansräkningen.
1Nettoinvesteringar, inklusive investeringar hos kommunala bolag,
riktade mot kommunens skattefi nansierade verksamhet ska till
100% vara självfi nansierade över en femårsperiod.
Målet har inte uppnåtts. Begreppet självfi nansiering ger ett uttryck
för i vilken grad investeringar riktade mot den skattefi nansierade
verksamheten (inklusive investeringar via de kommunala fastighetsbolagen)
kan fi nansieras med medel skapade från de egna verksamheterna.
Dessa medel utgörs av resultat (exklusive realisationsvinster/förluster),
avskrivningskostnader samt försäljningsinkomster.
Skattefi nansierade investeringar ger normalt inte någon mätbar
avkastning. En lånefi nansiering av dessa investeringar innebär på
sikt en ökad fi nansiell belastning, som tar resurser av verksamheterna
och begränsar utvecklingen inom kommunen.
Självfi nansieringsgraden för år 2012 uppgår till 81 procent och för
den senaste femårsperioden till 83 procent. Självfi nansieringsgraden
har under de tre senaste femårsperioderna med basår 2006 successivt
sjunkit. Utvecklingen påvisar en hög investeringsvolym som för
måluppfyllelse kräver bättre årsresultat än det angivna 2 procentiga
resultatmålet.
För primärkommunens egna investeringar uppgår självfi nansieringsgraden
till 128 procent för år 2012 och till 139 procent för den
senaste femårsperioden.