Årsredovisning 2012 - Gävle kommun

Gävle kommun 

Årsredovisning 2012

Innehåll 

3 Fem år i sammandrag 

4 Kommunstyrelsens ordförande 

5 Kommundirektören 

6 Så styrs Gävle kommun 

8 Legal struktur 

9 Vision 2025 och balanserad styrning 

10 Vår värdegrund 

Förvaltningsberättelse 

12 Omvärld 

Måluppfyllelse 

17 Medborgare och brukare 

19 Medarbetare 

25 Hållbart samhälle 

29 Ekonomi 

Fördjupning 

32 Finansiell analys av koncernen 

35 Finansiell analys av kommunen 

Nämnder och bolag 

40 Kommunstyrelsen 

42 Barn- och ungdomsnämnden 

45 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 

47 Omvårdnadsnämnden 

49 Socialnämnden 

51 Kultur- och fritidsnämnden 

53 Byggnads- och miljönämnden 

55 Tekniska nämnden 

57 Tekniska nämnden, Markbyggarna 

58 Överförmyndarnämnden 

59 Valnämnden 

60 Revisorskollegiet 

61 Gävle Stadshus AB 

63 Gävle Energi koncernen 

65 Gavlegårdarna koncernen 

67 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 

69 Gävle Hamn koncernen 

71 Gävle Vatten AB 

Ekonomiska sammanställningar 

74 Redovisningsprinciper 

75 Resultat- och balansräkningar 

76 Kassaflödesanalyser 

77 Noter 

82 Sammanställning koncernen 

84 Nämndernas resultat 

85 Nämndernas investeringar 

89 Finansiering av kommunens verksamheter 

90 Revisionsberättelse 

92 Ordlista och definitioner 

93 Kommunfullmäktiges ärenden 2012 

94 Nämndernas rapportering 

95 Här finns vi – kontaktuppgifter

Fem år i sammandrag 

Koncernen (mnkr) 

2012 2011 2010 

Proforma 

2009 2008 

Verksamhetens intäkter/skatteintäkter/statsbidrag 7 580 7 660 7 351 7 026 6 746 

Kostnader/avskrivningar -7 099 -7 086 -7 015 -6 609 -6 262 

Finansnetto/Skattekostnad/Minoritetsintresse -184 -251 -100 -150 -278 

Årets resultat 297 323 236 267 206 

Materiella och immateriella anläggningstillgångar 11 327 10 588 10 020 9 543 9 100 

Finansiella anläggningstillgångar 817 752 623 618 494 

Omsättningstillgångar 1 202 1 407 1 238 808 733 

Summa tillgångar 13 346 12 747 11 881 10 969 10 327 

Eget kapital 4 204 3 908 3 583 3 347 3 096 

Långfristiga skulder 7 693 7 455 6 762 6 300 5 952 

Kortfristiga skulder 1 449 1 384 1 536 1 322 1 279 

Summa eget kapital och skulder 13 346 12 747 11 881 10 969 10 327 

Soliditet 1 31,5% 30,7% 30,2% 30,5% 30,0% 

Skuldsättning per invånare, kr 104 900 100 000 95 400 91 400 91 200 

Kommunen (mnkr) 

2012 2011 2010 2009 2008 

Verksamhetens nettokostnader -4 328 -4 155 -4 141 -3 902 -3 853 

Skatteintäkter och statsbidrag 4 378 4 346 4 199 4 015 3 911 

Finansnetto 100 68 80 78 75 

Extraordinärt 2 0 0 0 0 

Årets resultat 152 259 138 191 133 

Anläggningstillgångar 8 959 8 702 8 044 7 701 7 875 

Omsättningstillgångar 1 135 1 347 1 055 934 866 

Summa tillgångar 10 094 10 049 9 099 8 635 8 741 

Eget kapital 3 557 3 405 3 146 3 008 2 817 

Långfristiga skulder 5 665 5 741 5 016 4 676 5 045 

Kortfristiga skulder 873 903 937 951 879 

Summa eget kapital och skulder 10 094 10 049 9 099 8 635 8 741 

Antal anställda vid årets slut 6 410 6 389 6 381 6 657 6 988 

Nettokostnader förändring föregående år 4,2% 0,3% 6,1% 1,3% 7,3% 

Skatteintäkter förändring föregående år 0,7% 3,5% 4,6% 2,7% 5,0% 

Resultat/skatteintäkter 3,5% 6,0% 3,3% 4,7% 3,4% 

Soliditet I 35,2% 33,9% 34,6% 34,8% 32,2% 

Soliditet II 26,0% 23,9% 26,1% 22,8% 20,1% 

Invånare vid årets slut 96 170 95 428 95 055 94 352 93 509 

Utdebitering, kr 21:29 21:55 21:55 21:55 21:55 

Skatteunderlag, mnkr, taxeringsår 16 946,1 16 743,3 16 246,3 15 938,8 15 128,7 

Skattekraft per invånare, tkr, taxeringsår 178,3 177,6 170,9 172,0 163,7 

Förmögenhet per innevånare, tkr 37,0 35,7 33,1 31,9 30,1 

Fem år i sammandrag 3

Kommunstyrelsens ordförande 

Gävle i rörelse - framåt 

Carina Blank 

Kommunstyrelsens ordförande 

4 Kommunstyrelsens ordförande 

Samarbete för framtiden 

Det gångna året har verkligen präglats 

av stora, viktiga beslut som har stor 

betydelse för framtiden. Viktiga för 

Gävle och för vår region. Några exempel; 

vi sa ja till att gå vidare för att bilda 

regionkommun i vårt län. Vi deltog i 

arbetet med en regional kulturplan, 

Livskraft Gävleborg, där vikten av Gävle 

kommuns engagemang blev tydligt. 

Vi lyckades också bestämma oss för en 

kommunalisering av hemsjukvården. 

Långa diskussioner om organisation 

och ekonomi för ett beslut som gör det 

enklare för länets innevånare. I länet 

har vi också arbetat fram gemensamma 

utgångspunkter för arbetet med barn 

och ungdomar och för att förbättra 

befolkningens hälsa. 

Framtidens miljö 

2012 blev det år då Kommunfullmäktige 

i Gävle tog beslut om att utöka verksamhetsområde 

VA Norrlandet och Trösken. 

Betydelsefullt för de boende, men 

framför allt avgörande för miljön. Vi har 

tagit beslut om inrättande av naturreservat 

i Testeboskogen, och därtill 

resurser och plan för hur det skall 

skötas. Att Gävle närmar sig bostadsbrist 

blev tydligt då Högskolans studenter 

strömmade till, vi klarade med nöd 

och näppe att fullfölja den utställda 

bostadsgarantin. Byggnationerna på 

Gävle Strand fortsätter och målsättningen 

är att vi även ska kunna åstadkomma 

fl er förtätningar i staden. 

Centrumplanens olika möjligheter och 

utmaningar har livligt diskuterats i 

fysiska möten såväl som i media. De 

off entliga miljöernas utformning och 

skötsel är alltid lika angelägna och av 

stor betydelse för trivsel och trygghet. 

Framtidsdialog 

Under året märks också de höga 

ambitioner Gävle kommun har, vad 

gäller dialog med medborgarna. Barn 

och Ungdomsnämnden bjöd in föräldrar 

och barn till ett omfattande rådslag 

om framtida skolorganisation. Syftet att 

ha en likvärdig skola som erbjuder hög 

kvalitet var den viktigaste utgångspunkten. 

Gävleborna valde att engagera 

sig i debatten och politiker och tjänstemän 

fi ck många kloka råd och synpunkter 

med sig in i det fortsatta 

arbetet. 

Vårt miljöstrategiska program har 

varit ute på samråd och visar våra höga 

ambitioner för framtiden. Många 

förtroendevalda och tjänstemän har 

under året resonerat om framtidsplanerna 

för stadens fortsatta framväxt 

med Gävleborna. 

Glädjeämnen och utmaningar 

Vi passade på att hålla ett 100-årsfi - 

rande för Gävle Symfoniorkester som 

uppmärksammades i landet och som 

ytterligare stärkte Gävle som kulturstad. 

Senare under våren fi ck vi återigen 

ett tillfälle att fi ra. Brynäs vann 

SM-guld i ishockey och idrottsstaden 

Gävle fi rade sitt lag på Stortorget. Det 

fi nansiella läget i världen till trots har 

vi under året slutfört renoveringen av 

Lillhagsskolan i Bomhus. Äntligen fi ck 

vi också ta det första spadtaget på en ny 

ridsportsanläggning och äntligen, 

äntligen, startade muddringen av 

rännan in till Gävle hamn. Det fi nns en 

ständig diskussion om kommunalt 

självstyre och statligt ansvar. Där 

debatten rör sig mellan arbetsmarknadspolitik 

och näringspolitik. Konstateras 

kan att arbetslösheten är stor och 

att det behövs fortsatta och gemensamma 

ansträngningar för att fl er 

människor skall välja högre utbildning 

och för att fl er skall ha ett arbete. I stort 

sett alla de beslut vi fattat och det jobb 

vi gjort har syftat till att ge gävleborna 

bättre möjligheter på arbetsmarknaden, 

för tillväxt och god livsmiljö eller att 

göra Gävle mer attraktivt för näringslivet. 

Våra egna investeringar har 

betydelse både för framtidstro och 

omedelbara arbetstillfällen men är 

långt ifrån tillräckligt. 

Slutligen vill jag passa på att tacka 

alla förtroendevalda och medarbetare 

som tillsammans med medbogarna 

bidrar till Gävles fortsatta utveckling.

Kommundirektören 

En ekonomi i balans 

är en förutsättning 

Ett bra ekonomiskt resultat 2012 

Vi har nu haft fl era år av sämre förutsättningar 

på grund av yttre faktorer. Även 

2012 var ett år som präglades av oron ute i 

världen, EU-området och i Sverige. 

Gävleregionen är en exportregion med ett 

näringsliv starkt kopplat till industri; trä, 

papper, stål och verkstad. Varsel och 

uppsägningar har präglat länet under 

året med följderna hög arbetslöshet och 

stor oro för framtiden. Vi har dock trots 

yttre påverkan klarat av vår egen verksamhet 

bra och har även 2012 ett bra 

ekonomiskt resultat. Med krav på omställning 

i botten har vi inte nått alla övriga 

verksamheter fullt ut, men ambitionen 

har varit hög och kärnverksamheterna 

har levererat bra resultat. Vi kan se att 

förändringar i samhället just nu ställer 

extra höga krav på några av våra verksamheter 

vilket återspeglats i resultatet. 

Demografi n ställer krav 

Under 2012 har vi kunnat se hur förändringar 

i demografi n slår igenom även 

i Gävle. Det märks främst inom två 

områden. Först och främst en ökad 

belastning på omvårdnad. 

Behoven av boenden ökar och vi har 

också sett en omställning i hur omvårdnad 

skall utföras. Under året har 

Omvårdnadsnämnden arbetet hårt med 

omställning av arbetssätt. Arbetet tar tid 

och sammantaget har vi inte klarat alla 

ekonomiska mål inom området. 

Vi kan också märka av förändringar i 

demografi genom stora pensionsavgångar 

inom kommunkoncernen. Totalt sett 

kräver dessa avgångar, tillsammans med 

vanlig personalomsättning, att vi klarar av 

att rekrytera ungefär 700 nya medarbetare 

per år. Detta har medfört att vi under året 

har satt fokus på arbetsgivarvarumärket. 

Målet är att öka attraktionskraften för att 

arbeta i off entlig sektor och i Gävle Kommunkoncern. 

Ett ännu större fokus, ofta 

tillsammans med gymnasieskolan och 

högskolan krävs för att vi skall klara detta. 

Arbetslöshet och kompetensbrist 

Gävle och länet har en hög arbetslöshet. 

Denna kan kopplas till industrins 

omställning men också en lägre utbildningsnivå 

i länet än i större delar av riket. 

En hög arbetslöshet slår igenom även på 

Gävle kommun i form av en ökad påfrestning 

på försörjningsstöd. Socialtjänst 

Gävle har arbetet med detta i samverkan 

främst med Arbetsmarknadsenheten och 

Arbetsförmedlingen för att hitta lösningar 

på kort och längre sikt. Arbetet är framgångsrikt 

men vi klarar inte de ekonomiska 

målen fullt ut. En ökad satsning 

och fokus för dem med större behov, 

funktionsnedsatta och de som står längst 

från arbetsmarknaden, har påbörjats men 

måste intensifi eras för att klara behoven. 

Ett annat område är den kompetensbrist 

vi kan se. Näringslivet utvecklas och 

kräver högre kompetens. Detta är idag en 

fl askhals för tillväxt i Gävle. En större 

kraftsamling påbörjades under 2012 med 

alla verksamheter involverade för att 

förändra attityden och ge förutsättningar 

till högre utbildning. Detta arbete sker i 

samverkan med bland annat Högskolan i 

Gävle och Arbetsförmedlingen. 

Staden växer och 

Gävle Kommun investerar 

Glädjande nog växer Gävle även 2012. 

Gävle har en stark tillväxt och under året 

blev nettot 742 personer. Detta beror på 

att födelsetalen är fortsatt höga samt att 

infl yttning från andra länder och från 

andra kommuner har ökat. Detta är en 

viktig förutsättning för att Gävle skall 

klara av att utvecklas och är ett av våra 

viktigaste nyckeltal. Under året påbörjades 

ett varumärkesarbete där näringslivet, 

högskolan och kommunkoncernen 

har arbetat tillsammans för att möjliggöra 

en ökad attraktionskraft. 

En växande befolkning ställer också 

krav på utbyggd kommunal verksamhet. 

Under året har vi sett det främst avseende 

investeringar. För kärnverksamhet som 

förskolor, upprustning av skolor, boenden, 

fritid och idrottsanläggningar och också 

de viktiga investeringarna inom våra 

bolag; hamnutbyggnad, fastigheter, 

bostäder och reinvestering och nybyggnation 

inom viktig samhällsstruktur som 

vatten och avlopp, energi och återvinning. 

Att staden och kommunen växer 

och den vilja som fi nns att klara tillväxten 

inom kommunkoncernen ger stor 

tilltro till de kommande åren! 

Göran Arnell 

Kommundirektör 

Kommundirektören 

5

Så styrs Gävle kommun 

Kommunfullmäktige 

Kommunfullmäktige är Gävle kommuns 

högsta beslutande organ, Gävles egen 

”riksdag”. De 65 ledamöterna utses efter 

allmänna val som genomförs samtidigt 

som riksdags- och landstingsvalen. 

Kommunfullmäktige fastställer mål och 

riktlinjer för kommunens verksamhet. 

Daniel Olsson (s), ordförande 

Ann Sophie Mattisson (m), 

1:e vice ordförande 

Helene Börjesson (mp), 

2:e vice ordförande 

Alexander Jonsson (m) 

Pia Jansson (m) 

Morgan Darmell (m) 

Margareta Pedersen-Ekström (m) 

Kenneth Bognesand (m) 

Örjan Larsson (m) 

Niclas Bornegrim (m) 

Micael Dahlberg (m) 

Birgittha Bjerkén (m) 

Lars Beckman (m) 

Ewa Stenberg Jäderberg (m) 

Måns Montell (m) 

6 Så styrs Gävle kommun 

Inger KällgrenSawela (m) 

Björn Frankson (m) 

Titti Björk (m) 

Leif Meijer (m) 

Robert Waller (m) 

Roland Ericsson (c) 

Marina Alfredsson-Bror (c) 

Urban Sjölander (c) 

Mats Ivarsson (fp) 

Lena Ödeen (fp) 

Per-Åke Fredriksson (fp) 

Matilda Sundquist Boox (fp) 

Kenth Lövgren (fp) 

Lili André (kd) 

Lennart Ahlenius (kd) 

Carina Blank (s) 

Peter Bergström (s) 

Lena Lundgren (s) 

Per Johansson (s) 

Åsa Wiklund-Lång (s) 

Hans Wahlström (s) 

Mona Kolarby (s) 

Ulrika Jidåker (s) 

Rolf Wiberg (s) 

Jens Leidermark (s) 

Jane Myrberg (s) 

Håkan Alenius (s) 

Eva Svedin Björklund (s) 

Anéa Elfving (s) 

Jörgen Edsvik (s) 

Ann Lidman (s) 

Eva Älander (s) 

Tommy Berger (s) 

Elisabeth Lindström (s) 

Lars-Göran Ståhl (s) 

Helena Gille (s) 

Markus Kristiansson (s) 

Lena Ålander (s) 

Gin Akgul Hajo (v) 

Maritha Johansson (v) 

Marita Engström (v) 

Anita Walther (v) 

Tomas Fransson (mp) 

Lina Sjöström Risbecker (mp) 

Inger Schörling (mp) 

Roger Persson (mp) 

Richard Carlsson (sd) 

Carl Ekenberg (sd) 

Marcus Andersson (sd) 

Roger Hedlund (sd) 

Svensson Markus, sekreterare

Kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsen har 13 ledamöter och 

13 ersättare. Kommunstyrelsen yttrar sig i 

alla ärenden som Kommunfullmäktige 

beslutar om. Kommunstyrelsen har det 

övergripande ansvaret för att besluten 

verkställs, följs upp och utvärderas. 

Carina Blank (s), ordförande 

Per Johansson (s), v ordförande 

Lena Lundgren (s) 

Hans Wahlström (s) 

Åsa Wiklund-Lång (s) 

Roger Persson (mp) 

Marita Engström (v) 

Inger Källgren Sawela (m) 

Niclas Bornegrim (m) 

Birgittha Bjerkén (m) 

Micael Dahlberg (m) 

Per-Åke Fredriksson (fp) 

Roland Ericsson (c) 

Ann Westholm, sekreterare 

Ersättare/suppleanter 

i Kommunstyrelsen 

Peter Bergström (s) 

Mona Kolarby (s) 

Jörgen Edsvik (s) 

Eva Älander (s) 

Jens Leidermark (s) 

Inger Schörling (mp) 

Kristina Sjöström (v) 

Måns Montell (m) 

Ann Sophie Mattisson (m) 

Niklas Holmgård (m) 

Lili André (kd) 

Lena Ödeen (fp) 

Marina Alfredsson-Bror (c) 

Så styrs Gävle kommun 

7

Legal struktur 

Nämnder 


Barn- och 

ungdomsnämnden 

Byggnads- och 

miljönämnden 

Tekniska 

nämnden 

Kultur- och 

fritidsnämnden 

Omvårdnads- 

nämnden 

Socialnämnden 

Utbildnings- och 

arbetsmarknadsnämnden 

Valnämnden 

Överförmyndarnämnden 

8 Legal struktur 

S 

(24 mandat) 

Förvaltningar 

Kommunledningskontoret 

Barn och 

ungdom Gävle 

Samhällsbyggnad 

Gävle 

Kultur och 

fritid Gävle 

Omvårdnad 


Socialtjänst 


Utbildning och 

arbete Gävle 

Kommunfullmäktige 

MP 

(5) 


Stadshus AB 

Gavlefastigheter 

Gävle kommun AB 

AB Gavlegårdarna 

Gävle Energi AB 

Gävle Hamn AB 

Gävle Containerterminal 

AB 

(20 %) 

V 

(4) 

Gästrike Vatten 

AB (70%) 

Gävle Vatten AB 

Gavlegårdarna 

Förvaltnings AB 


Kraftvärme AB 

Bomhus 

Energi AB 

(50%) 

Stuveribolaget 

Gävle AB 

M 

(18) 

Försäkringsbolag 

Kommungaranti 

Skandinavien 

Försäkrings AB 

(50%) 

Svenska 

Kommunförsäkrings 

AB 

(27%) 

Vinteräpplet 

Fastighets AB 

Hedesunda 

Elförsäljning AB 

SBI Ekogas AB 

(49%) 

FP 

(5) 

Kommunalförbund 

Region 

Gävleborg 

Koncernen 

Gästrike 

Återvinnare 

(61%) 

Gästrike 

Räddningstjänstförbund 

(54%) 

Inköp Gävleborg 

(37%) 


Energisystem AB 

(95%) 

Samkraft AB* 

(19%) 

C 

(3) 

KD 

(2) 

Valberedning 

Kommunstyrelsen Revisionskollegiet 

Revisionskontor 

SD 

(4) 

Övriga 

innehav * 

Stiftelsen Fonden 

för större 

arbetarbostäder 

Stiftelsen Fonden 

för mindre 

arbetarbostäder 

Stiftelsen 

Parkeringshuset 

Gåvan 

Bionär 

Närvärme AB 

(59%) 

Samtliga bolag ägs till 100 procent om inte annat anges. 

* Ingår ej i den sammanställda redovisningen.

Vision 2025 och 

balanserad styrning 

Vision 2025 

Vision 2025 

Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för 

hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för 

hela Gävle – både för det geografiska området och 

också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan 

och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna 

för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. 

• Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra 

och världen. 

• Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans 

och individuellt. 

• Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet 

att välja hur vi vill leva. 

• Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna 

till livet i hemmahamnen. 

Visionen innehåller fem strategiska 

utvecklingsområden: 

• Stärk ledarskapet och samverkan. 

• Forma attraktiva livsmiljöer. 

• Stimulera kompetens, innovationer och 

entreprenörskap. 

• Utveckla kommunikationer och infrastruktur. 

• Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin 

kommun och profilera Gävle utåt. 

Ekonomi 

Samarbete Bemötande 

Balanserad styrning 

Medborgare och brukare 

Kvalitet 

Uppdraget 

Hållbart samhälle 

Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad 

styrning som modell för ledning och styrning av 

verksamheten. Den balanserade styrningen är en 

strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv 

för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål 

för att nå den gemensamma visionen. 

Syftet med balanserad styrning är att bredda 

kommunens styrsystem och tydliggöra samband som 

har betydelse för kommunens utveckling. Modellen 

skapar förutsättningar för en tydlig struktur som 

underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn 

kring den egna organisationens styrning. 

Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern 

omfattar fyra styrperspektiv. De perspektiv som 

valts är medborgare/brukare, medarbetare, hållbart 

samhälle samt ekonomi. 

Inom varje styrperspektiv fastställs mål samt 

beskrivningar av verksamheten. Genom att bredda 

styrningen säkerställs att hänsyn tas till flera perspektiv 

vid bedömning av vad som skapar värde och 

hur dessa samverkar med varandra. 

Medarbetare 

Vision 2025 och balanserad styrning 

9

Vår värdegrund 

För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är 

det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade 

värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att 

på bästa sätt tillgodose våra medborgares och kunders 

gemensamma intressen. 

Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och 

kundernas gemensamma intressen i fokus. 

I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle 

att fungera och för att göra Gävle till en ännu 

bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare 

är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet 

av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare 

och kunder! 

Koncernen Gävle kommun 

sätter kvaliteten i fokus 

Kvalitet för oss är att med medborgaren 

och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra 

verksamheten. Vi är professionella och bedriver en 

rättssäker myndighetsutövning i enlighet med 

gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi 

lever upp till, eller överträff ar, medborgarnas och 

kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion. 

Genom en öppen dialog med medborgare och 

kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster 

och vilken service vi kan och ska leverera. På arbets- 

10 Vår värdegrund 

Kvalitet 

Uppdraget 

Samarbete Bemötande 

platsen för vi tillsammans en kontinuerlig 

dialog omkring hur vi ska utveckla 

och bedriva vår verksamhet, vad våra 

resurser räcker till och hur de ska 

fördelas för att möta förväntningarna 

från våra medborgare och kunder. 

Vi sätter mål som är tydliga för alla 

och följer systematiskt upp och utvärderar 

dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling 

och eff ektivisering genom att bidra 

med förslag till förbättringar och 

utveckla vår kompetens. Vi vågar prova 

nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. 

Genom att lyfta upp och tillvarata 

goda exempel i organisationen, 

inspirerar och motiverar vi varandra till 

fortsatt utveckling. 


sätter bemötandet i fokus 

Varje medarbetares insats är av avgörande 

betydelse för medborgarnas och 

kundernas upplevelse av vår service och 

våra tjänster. Resultatet av denna insats 

beror till stor del på hur vi bemöter 

medborgare, kunder och varandra. 

Vi sätter alltid medborgarens och 

kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för 

medborgarnas, kundernas och varandras åsikter och 

visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår 

verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare 

och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande 

och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få 

ut det mesta och bästa av oss själva. 


sätter samarbete i fokus 

För att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare 

och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett 

samarbete som bygger på en öppenhet och allas 

inflytande och delaktighet. 

Vi samarbetar med medborgare och kunder för att 

möjliggöra och förstärka deras delaktighet och 

inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med 

näringsliv och andra off entliga verksamheter för att 

trygga tillväxt och långsiktig hållbarhet. 

Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och 

yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som 

finns i hela koncernen och tillsammans bli så eff ektiva 

som möjligt i vår service- och tjänsteutövning. 

Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss 

delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och 

vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett 

gemensamt ansvar för verksamheten och dess resultat.

Förvaltningsberättelse 

I förvaltningsberättelsen presenterar vi omvärldsanalys, 

måluppfyllelse, finansiell analys, drifts- och investeringsredovisning, 

väsentliga personalförhållanden, viktiga förhållanden för bedömning av 

utveckling och tillstånd samt en framtidsbedömning av den samlade 

kommunala verksamheten i Gävle kommun.

Omvärld 

12 Omvärld 

Samhällsekonomisk 

utveckling 

Globalt 

Världsekonomin utvecklades oväntat 

svagt under senare delen av 2012. I fl era 

europeiska länder, däribland i Sverige, 

backade BNP. Även i USA var utvecklingen 

svag. Efter årsskiftet har utsikterna 

överlag ljusnat. Olika förtroendeindikatorer 

som till exempel in köps - 

chefsindex för industri och tjänstesektor 

har förbättrats påtagligt. Optimismen 

har även spridit sig till de 

fi nansiella marknaderna där börskurserna 

överlag stigit och olika länders 

obligationsräntor närmat sig varandra. 

Risken för en djupare recession och 

förnyad fi nansiell oro har minskat, även 

om osäkerheten är fortsatt stor, senast 

till följd av den parlamentariska 

utvecklingen i Italien och USA. 

På de fl esta håll i världen beräknas 

BNP stiga under 2013, men tillväxten 

blir i många fall svag, inte minst i 

EU-länderna. Tysklands BNP väntas 

sjunka från 0,9 procent 2012 till 

0,8 procent 2013. För euroländerna som 

helhet väntas BNP bli oförändrad 

mellan 2012 och 2013. Finansieringssituationen 

i det europeiska banksystemet 

har förbättrats men kraftiga 

åtstramningar i många länders off entliga 

fi nanser i kombination med hög 

skuldsättning hos hushållen fortsätter 

att tynga inhemsk efterfrågan. 

I våra nordiska grannländer bedöms 

utvecklingen bli fortsatt svag i Danmark 

och Finland medan Norges ekonomi 

väntas fortsätta växa snabbt. Återhämtningen 

i USA kantas av betydande 

osäkerhet. Den mycket svaga tillväxten i 

Europa innebär också att tillväxtländernas 

ekonomier vuxit långsammare 2012. 

Kinas ekonomi väntas växa med 

8 procent 2013 vilket är högre än 2012, 

men även här fi nns osäkerhet inför den 

fortsatta utvecklingen. 

Hela världsekonomin bedöms ha ökat 

med 3,2 procent (BNP) under 2012 och 

förväntas öka med 3,5 procent 2013. 

Detta kan jämföras med ökningen med 

5,1 procent 2010 och 3,8 procent 2011. 

Då Sverige i hög grad är exportberoende 

och därmed känsligt för den globala

ekonomiska utvecklingen är det intressant 

att se på ett exportvägt BNP som 

innefattar ett 20-tal länder viktade med 

dessa länders respektive betydelse som 

mottagare för svensk export. Detta BNP 

sjönk från nivå 2,7 procent år 2010, 2,2 

procent år 2011 till 1,0 procent 2012 och 

förväntas därefter stärkas till 1,4 procent 

2013 enligt bedömningar från Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL). 

Sverige 

Tillväxten i den svenska ekonomin 

har varit mycket god under de senaste 

åren. För år 2010 ökade BNP med 6,3 

procent och 3,7 procent 2011, kalenderkorrigerat. 

Även under de tre första 

kvartalen 2012 kan tillväxten i svensk 

ekonomi betecknas som relativt god. 

Få länder i Europa kunde under motsvarande 

period uppvisa en tillväxt på 

dryga 2 procent. Under fj ärde kvartalet 

hann problemen i omvärlden upp 

svensk ekonomi och BNP backade något. 

Exporten och produktionen inom 

industrin föll tillbaka ett par procent 

och även hushållens konsumtion 

utvecklades svagt. För helåret 2012 

blev BNP 1,2 procent. 

Samtidigt med denna uppbromsning 

försköts hushållens och företagens 

framtidsförväntningar i negativ 

riktning och stämningsläget var 

mycket mörkt i slutet av 2012. En 

fortsatt relativt svag utveckling i 

omvärlden innebär att återhämtningen 

i svensk ekonomi försvåras och fördröjs. 

Normalt brukar efterfrågan i omvärlden 

och exporten vara det som lyfter 

svensk ekonomi ur en lågkonjunktur, 

men denna gång saknas dessa förutsättningar. 

Förväntningarna om 

framtiden har dock ljusnat något under 

början av 2013. Inköpschefsindex för 

industrin steg i januari. Enligt Konjunkturinstitutets 

hushållsbarometer 

känner de svenska hushållen fortfarande 

en betydande oro för den svenska 

ekonomins utveckling, även om oron 

dämpats sedan årsskiftet. SKL, liksom 

Konjunkturinstitutet bedömer att 

Sveriges BNP kommer att växa med 

1,4 procent för 2013, en svag ökning 

jämfört med 1,2 procent 2012 men 

långt under 3,7 procent för 2011. 

Det fi nns tecken på en något ökad 

optimism. Barometerindikatorn hos 

Konjunkturinstitutet steg i februari 

2013 med nära fem enheter, från 89,9 i 

januari till 94,7 i februari, men ligger 

fortfarande fem enheter under det 

historiska genomsnittet på 100 och 

indikerar att tillväxten i svensk eko- 

nomi fortfarande är svagare än normalt. 

Av sektorerna i näringslivet 

bidrog tillverkningsindustri och privata 

tjänstenäringar positivt, bygg- och 

anläggningsverksamhet och detaljhandel 

var neutrala medan konfi densindikatorn 

för hushållen steg ytterligare i 

februari. 

BNP bedöms växa i normal takt när 

tillväxten är i linje med det historiska 

genomsnittet. BNP har sedan 1980 vuxit 

med i genomsnitt 0,5 procent per 

kvartal, motsvarande 2,0 procent per år. 

Sedan mitten av 90-talet har dock den 

genomsnittliga tillväxten varit högre, 

kring 2,8 procent. En hög BNP-tillväxt 

betyder inte automatiskt att ekonomin 

är inne i en högkonjunktur (med högt 

resursutnyttjande) och vice versa. I en 

återhämtningsfas, när ekonomin är på 

väg upp ur en lågkonjunktur, växer BNP 

normalt snabbare än det historiska 

genomsnittet. Ett exempel på detta var 

återhämtningen 2010 efter det kraftiga 

BNP fallet på 4,9 procent år 2009. 

Avmattningen i konjunkturen med 

BNP-tillväxt under 2 procent för 

2012–2013 och den relativt höga arbetslösheten 

har pressat ned pris- och 

löneökningar. Löneökningarna under 

åren 2010 och 2011 har legat runt 

2,5 procent i årstakt och för 2012 3,6 

procent. SKL bedömer att de avtalsförhandlingar 

om 2013 års löner som nu 

inletts leder till något lägre totala 

löneökningar än 2012. 

Under 2011 har den underliggande 

infl ationen gått ned. Årsmedeltalet för 

Kosumentprisindex med fast ränta, 

KPIF ökade 2011 med 1,4 procent , sjönk 

ytterligare under 2012 med en ökning 

på 0,9 procent och bedöms under 2013 

öka med 1,0 procent. SKL gör bedömningen 

att den underliggande infl ationen 

gradvis kommer att stiga från 2014 

i takt med en konjunkturförbättring. 

Det låga infl ationstrycket är en följd av 

både ett lågt kostnadstryck och av att 

den svenska kronan stärkts under de 

senaste åren. SKL gör bedömningen att 

kronan kommer att stärkas ytterligare 

under 2013. Kronförstärkningen håller 

tillbaka infl ationen men försvagar 

samtidigt svenska företags konkurrenskraft 

mot företag i andra länder. 

Riksbankens reporänta uppgick till 

2,0 procent i november 2011. Därefter 

har fl era sänkningar genomförts till 

nuvarande nivå 1,0 procent (mars 2013). 

Sänkningarna är en följd av ett lågt 

infl ationstryck samt en svag utveckling 

i den svenska ekonomin. SKL bedömer 

att Riksbanken håller fast vid nuva- 

Omvärld 

13

ande styrränta på 1,0 procent hela 2013 

för att sedan höja under 2014. Obligationsräntorna 

bedöms fortsätta höjas 

under 2013 medan korträntorna förväntas 

förbli fortsatt låga. 

Arbetsmarknad 

Enligt statistik från Statistiska centralbyrån, 

SCB var förändringarna på 

arbetsmarknaden små i februari 2013. 

Antalet sysselsatta i åldern 15–74 år var 

4 597 000. Antalet arbetslösa uppgick 

till 427 000. Säsongrensade data visar 

på en svag ökning av antalet sysselsatta 

och att ökningen av antalet arbetslösa 

stannat av. 

Arbetsmarknadsläget uppvisade 

enligt Arbetsförmedlingen inga stora 

förändringar under februari, sett i 

säsongrensade tidsserier. Arbetslösheten 

har inte förändrats nämnvärt de 

senaste månaderna, men jämfört med 

februari 2012 är 16 000 fl er arbetslösa. 

Antalet varslade om uppsägning 

minskade emellertid jämfört med 

månaderna innan. Den tidigare 

försvagningen på arbetsmarknaden har 

i det närmaste upphört. Framför allt 

har höstens stora varselvåg nu ebbat ut, 

och arbetslösheten ligger i stort sett 

stilla. Det fi nns dock fortfarande en del 

som talar för stigande arbetslöshet 

framöver enligt Arbetsförmedlingen. 

SKL gör bedömningen att den 

förbättring som sker i ekonomin under 

2013 inte är tillräckligt stark för att 

snabbt vända utvecklingen på arbetsmarknaden. 

Arbetsmarknaden reagerar 

med viss fördröjning vilket innebär en 

försvagning under början av 2013. 

Arbetslösheten bedöms fortsätta att öka 

till och med kvartal tre och för riket som 

helhet nå upp till 8,2 procent som mest. 

Under 2014 sker sedan en mer påtaglig 

förbättring av sysselsättningen. 

14 Omvärld 

Gävle kommuns utveckling 

Kommunens ekonomi 

Kommunen har sedan år 2003 haft en 

positiv resultatutveckling där de 

fi nansiella resultatmåtten uppfyllts 

med råge. Utvecklingen i kommunen 

har därmed varit densamma som gäller 

för riket som helhet. Under de senaste 

åren har dock resultatet exklusive 

reavinster och exploateringsresultat 

sjunkit. Årets resultat 2012 uppgår till 

151,7 mnkr. I årsresultaten ingår 

rea lisationsvinster, återbetalning 

FORA, resultat från exploateringsverksamheten, 

avsättning för deponi samt 

sänkt diskonteringsränta. Exklusive 

dessa jämförelsestörande poster uppgår 

årsresultatet till 33,3 mnkr, vilket är en 

försämring jämfört med föregående års 

resultat på 106,9 mnkr. 

Samtliga operativa bolag/koncerner i 

Gävle Stadshuskoncernen redovisar 

positiva resultat, och alla utom Gävle 

Hamn AB visar ett högre resultat 2012 

jämfört med föregående år. Gävle Hamn 

AB har 2012 lägre resultat från uthyrning 

av oljebergrummen jämfört med föregående 

år. Resultatet i kommunens 

sammanställda redovisning uppgår 

till 296,6 mnkr efter skatt, vilket är 

26,6 mnkr lägre än föregående år. Vilket 

främst förklaras av betydligt lägre 

exploateringsresultat och reavinster i 

kommunen. Flera av kommunens 

nämnder redovisar underskott i verksamheten 

och har haft svårigheter att 

anpassa verksamheten till en situation 

med lägre tillväxt för våra skatteintäkter. 

Underskotten i nämndernas verksamheter 

uppvägs i viss mån av att skatteintäkterna 

under 2012 utvecklades något mer 

positivt än tidigare bedömningar, liksom 

fi nansnettot. Skatter, statsbidrag och

utjämning visar sammantaget ett utfall som ligger 25,6 mnkr högre än 

budget. Underskottet hos Tekniska nämnden kan i hög grad förklaras av 

höga kostnaderna för vinterväghållningen. För Omvårdnadsnämnden 

beror underskottet främst på att volymerna ökat mer än beräknat inom 

hemtjänsten. Socialnämndens största budgetavvikelse avser kostnader 

för försörjningsstöd som i hög grad är en eff ekt av lågkonjunkturen med 

en hög arbetslöshet som följd. Nämnden har fått ett resurstillskott år 

2012 och år 2013 till följd av detta. En fortsatt hög arbetslöshet innebär 

dock en risk att kostnaderna för försörjningsstöd kan komma att växa 

ytterligare, i synnerhet när vi nu ser en svag återhämtning i konjunkturläget 

det närmaste året och en viss eftersläpning väntas innan det 

påverkar arbetsmarknaden i positiv riktning. 

Sammantaget ser dock situationen för de kommande åren ut att 

vara osäker. Trots att sysselsättningsläget kan förväntas förbättras 

först efter 2014 är skattetillväxten redan nu relativt hygglig. I reala 

termer beräknas skatteunderlaget öka med 1,3 procent 2013. En 

bidragande orsak till denna tillväxt är ökade intäkter från pensionssystemen 

till följd av att den så kallade pensionsbromsen släppt. 

Denna förväntas dock åter slå till 2014. De då minskande skatteintäkterna 

från pensionssystemen balanseras dock av ett förväntat bättre 

sysselsättningsläge. Intäkter från skatter, generella bidrag och 

utjämningssystem beräknas under de närmaste åren trots detta bli 

lägre än genomsnittet för perioden 2005–2011, som legat på ca 170 

mnkr per år. För år 2012 uppgick tillväxten till ca 105 mnkr exklusive 

eff ekten av skatteväxling med landstinget avseende överfört ansvar 

för kollektivtrafi ken. För år 2013 kan tillväxten beräknas till ca 152 

mnkr exklusive eff ekten av skatteväxling med landstinget för övertagen 

hemsjukvård. Kostnadsläget det närmaste året förväntas öka 

endast måttligt på grund av en avmattning i konjunkturen. Med det 

förbättrade konjunkturläget från och med 2014 kommer även kostnadsläget 

i kommunen att stiga. Detta avspeglar sig i en högre 

infl ationstakt med ökade lönekostnader och högre räntekostnader de 

kommande åren. De obalanser som nu fi nns hos kommunens nämnder 

och som behöver åtgärdas bedöms uppgå till 61,1 mnkr. Förändringar 

i befolkningsstrukturen ger även behov av kostnadsbesparingar 

i takt med att resurser omfördelas mellan de olika skolstadierna. Den 

beskrivna utvecklingen innebär att möjligheterna till volymökningar 

i kommunen under de närmaste åren är begränsade. Kommunen och 

hela kommunkoncernen är i ett mycket expansivt investeringsskede. 

Detta har verkat positivt i att lindra eff ekterna av lågkonjunkturen, 

men medför även en långsiktig ökad kostnadsbelastning för kommunen. 

Det gäller i första hand investeringar riktade mot den kommunalt 

skattefi nansierade verksamheten, då dessa investeringar inte ger 

framtida intäkter och kassafl öden på samma sätt som aff ärsmässiga 

investeringar. För år 2012 uppgår investeringar riktade mot den 

skattefi nansierade verksamheten till över 340 mnkr. Även för de 

kommande åren är trycket på nya investeringar högt, vilket kan 

riskera att undergräva stabiliteten i kommunens ekonomi. 

Utbildning 

Högskolan i Gävle har ett 70-tal utbildningsprogram samt 800 kurser 

inom humaniora, teknik, samhälls- och naturvetenskap. Med 14 500 

studenter är Högskolan i Gävle den femte största högskolan i landet. 

Vid Högskolan utbildas lärare för både grund- och gymnasieskola, 

sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer, lantmätare och ekonomer. 

Mer specialiserade utbildningar fi nns för blivande personalvetare, 

hälsopedagoger, idrottsvetare, trädgårdsmästare, informatörer och 

professionella skribenter. Högskolan i Gävle var också först med att 

starta en högskoleutbildning av fastighetsmäklare. 

Inom distansutbildning är Högskolan i Gävle ett av de ledande 

lärosätena. Det stora utbudet av distanskurser och ett modernt 

IT-stöd gör att studenter kan bo på hemorten och ändå bedriva 

akademiska studier. Högskolan arbetar aktivt för jämställd och 

Folkmängd i Gävle kommun 

1992–2012 

100 000 

95 000 

90 000 

85 000 

Antal födda i Gävle kommun 


1 400 

1 300 

1 200 

1 100 

1 000 

900 

800 

1992 1997 2002 2007 2012 

Folkmängd 

Födelseöverskott och fl yttningsnetto i Gävle 


800 

600 

400 

200 

0 

-200 

-400 

1992 1997 2002 2007 2012 

Födelseöverskott 

Flyttnetto 

1992 1997 2002 2007 2012 

Antal födda 

Omvärld 

15

16 Omvärld 

breddad rekrytering för att medverka 

till en höjd utbildningsnivå i regionen. 

Antalet nya studenter vårterminen 

2012 var knappt 2 300. Av dessa kom 

115 personer, 5,2 procent, från Gävle. 

Övergången från gymnasiet till 

högskolestudier har ökat i Gävleborgs 

län, men är fortfarande låg. Bland 

invånare i Gävle kommun som för första 

gången registrerade sig på grundläggande 

högskoleutbildning under vårterminen 

2012, valde omkring 50 procent 

att läsa vid Högskolan i Gävle. 

År 2011 var andelen högutbildade 

inom åldersgruppen 25–64 år, i Gävle 

kommun, 21,8 procent, en ökning med 

0,5 procent från 2010. Det kan jämföras 

med riksgenomsnittet som låg på 24,2 

procent. Med högutbildade avses personer 

som har en minst treårig eftergymnasial 

utbildning. Majoriteten av kommunerna 

med högst utbildningsnivå ligger i 

stockholmsområdet. Danderyd ligger i 

topp med 55 procent högutbildade, följt 

av Lund 51 procent, Lomma 44 procent, 

Lidingö 43 procent samt Täby, Solna och 

Uppsala kommun, med en högutbildad 

befolkning på 39 procent. 

Arbetsmarknad 

Enlig Arbetsförmedlingens statistik 

var totalt 6 737 personer i åldersgruppen 

16–64 öppet arbetslösa eller sökande 

i program med aktivitetsstöd. Detta 

var en ökning med 159 personer eller 

2,4 procent från föregående år. Antalet 

öppet arbetslösa uppgick till 3 066 

personer, en ökning med 197 personer 

och antalet personer i arbetsmarknadsprogram 

uppgick till 3 671, en minskning 

med 38 personer. 

Sammantaget var 11,1 procent av 

Gävles befolkning i åldern 16–64 arbetslösa 

eller i program med aktivitetsstöd. 

Antal män som var arbetslösa eller i 

program med aktivitetsstöd uppgick till 

3 664 och antal kvinnor till 3 073. För 

män innebar detta en ökning med 208 

personer och för kvinnor en minskning 

med 49. För män har både antalet öppet 

arbetslösa och män i program ökat 

sedan föregående år. För kvinnor ökade 

antalet öppet arbetslösa medan antal 

kvinnor i program minskade. 

I åldersgruppen 18–24 år har antalet 

öppet arbetslösa och i program med 

aktivitetsstöd ökat med 42 personer, eller 

2,5 procent, till totalt 1 733 personer. Av 

dessa uppgick antal öppet arbetslösa till 

486 och antal i program till 1 247 personer. 

Detta innebar att andelen arbetslösa 

eller i program i denna åldersgrupp 

uppgick till 17,3 procent. 

Enligt arbetsförmedlingens statistik 

var sammanlagt 17 220 personer eller 

12,4 procent av den registerbaserade 

arbetskraften 16–64 år i länet öppet 

arbetslösa eller deltog i program med 

aktivitetsstöd i februari i år. I Riket var 

motsvarande andel 8,9 procent. Gävleborg 

har liksom tidigare den högsta 

arbetslösheten. Den lägsta arbetslösheten 

i länet återfanns i Nordanstig 

och Hudiksvall med 10,1 respektive 

10,5 procent av den registerbaserade 

arbetskraften 16–64 år. Den var högst 

i samma kommuner som föregående 

månader, Gävle med 13,4 procent följt 

av Sandviken med 13,2 procent. 

Bostadsbyggnation 

Under år 2011 färdigställdes det 132 nya 

bostäder i Gävle kommun. Färdig 

statistik för år 2012 fi nns ännu inte 

tillgänglig. Under året har fl er bostäder 

påbörjats. Totalt i hela Gävleborgs län 

har det påbörjats byggnation av 273 nya 

bostäder. Den befolkningsutveckling 

som varit i kommunen under de senaste 

åren har trots det begränsade bostadsbyggandet 

varit möjlig tack vare 

permanentning av tidigare fritidsbostäder 

samt att antalet hyreslediga 

bostäder i framför allt AB Gavlegårdarnas 

bestånd har minskat kraftigt. För 

att få en fortsatt positiv befolkningstillväxt 

är det därmed nödvändigt med en 

ökad bostadsbyggnation i kommunen. 

Det fi nns en beredskap att få fram fl er 

bostäder, men byggherrarna har ännu 

inte satt igång med byggnation i den 

omfattning som är önskvärt. 

Befolkningsökning 

Folkmängden i Gävle kommun uppgick 

till 96 170 invånare den 31 december 

2012, vilket innebär en folkökning med 

742 personer jämfört med föregående år. 

Kommunen behåller sin plats som 

rikets 17:e folkrikaste kommun. Folkökningen 

i kommunen förklaras främst av 

att utrikes infl yttning överstigit utrikes 

utfl yttning. Även fl yttningsrörelserna 

inom det egna länet har bidragit till 

folkökningen. Utöver ett positivt 

fl yttningsnetto blev även födelseöverskottet 

positivt för året. 

Under år 2012 fl yttade 4 542 personer 

till Gävle och 3 927 personer från Gävle, 

vilket innebar ett fl yttningsnetto på 

+615. Totalt föddes 1 120 barn under året, 

vilket är 36 fl er födda barn än föregående 

år. Antalet dödsfall uppgick till 

1001. Födelseöverskottet uppgick 

därmed till 119 personer för år 2012.



Önskvärt tillstånd 

Gävle kommun har 

nöjda medborgare 

och brukare som 

upplever trygghet, 

ges god service och 

möjlighet till 

delaktighet och 

infl ytande. 

Teckenförklaring 

1 = Mål ej uppnått 

2 = Mål delvis uppnått 

3 = Mål uppnått 

Kommunövergripande mål 

2Medborgare och brukare känner sig 

nöjda med och har stort förtroende 

för den kommunala verksamheten. 

SCBs övergripande medborgarundersökning 

genomfördes under hösten 

2012. Medborgarundersökningen är en 

attitydundersökning – ingen brukarundersökning 

– som ger en bild av vad 

medborgarna tycker om kommunen, 

dess verksamheter och vilket infl ytande 

de har. De tillfrågade har kanske inte 

egen erfarenhet av det som efterfrågas 

utan uppfattningen kan grundas på vad 

man hört och läst. 

Vad gäller frågan om Gävle kommun 

som en plats att bo och leva på ger 

svaren ett index som visar att Gävleborna 

är nöjda. Utpekade prioriteringsområden 

framåt är bostäder, trygghet 

och arbetsmöjligheter. 

När det gäller kommunens verksamheter 

såsom skola, omsorg, gator och 

vägar med mera, ger SCBs undersökning 

ett godkänt betyg. Vid en jämförelse 

med resultat för kommuner i 

samma storleksklass har Gävle kommun 

fått högre betyg för kultur och 

miljöarbete. Däremot är betyget något 

lägre för förskolan, grundskolan, 

äldreomsorgen och stöd för utsatta 

personer. 

Rena brukarundersökningar och 

egna kundundersökningar bland de 

som varit i kontakt med verksamheterna 

ger höga resultat. Det gäller för 

bland annat Gävle Energi AB och AB 

Gavlegårdarna där både service- och 

trygghetsindex ökar till och med över 

målsättning. Omvårdnad får goda 

resultat i såväl socialstyrelsens brukarenkät 

inom äldreomsorgen som vad 

gäller verksamheten för personer med 

funktionsnedsättning. Den kommunala 

hemtjänsten har fått fl er kunder i och 

med införandet av Lagen om valfrihet, 

LOV. Den kommunala hemtjänsten väljs 

aktivt av hela 82 procent. Beslut om 

insatser enligt LSS och SoL kan fortfarande 

i fl era fall inte verkställas inom 

stipulerad tid. 

Vad gäller frågan i SCBs medborgarundersökning 

om invånarnas infl ytande 

i kommunen ges ett lågt betyg. 

Det är särskilt faktorerna påverkan och 

förtroende om får låga betyg. Under året 

har ett aktivt arbete med att göra 

medborgarna delaktiga i viktiga frågor 

som berör och engagerar dem pågått. 

Samråd, remissförfaranden och kund/ 

brukardialoger har förekommit inom så 

gott som alla verksamheter. Likvärdig 

skola, förslag till centrumplan och 

inriktningsprogram för bostadsförsörjningen 

är några exempel. Här fi nns 

utvecklingspotential såtillvida att 

återkopplingen till de som medverkat 

vad gäller den påverkan det fått måste 

bli bättre. Ett aktivt arbete med såväl 

information som kommunikation 

måste fortsätta. 

2Medborgare och brukare upplever 

att kommunen har hög tillgänglighet 

och service med gott bemötande. 

Under året har verksamheterna arbetat 

med att förbättra och modernisera 

medborgarservice och dialog på många 

områden. Även det proaktiva arbetet 

med information till media har ökat. 

Nämnder och styrelser har antagit 

verksamhetsspecifi ka mål utifrån den 

övergripande inriktningen. 

Under året genomfördes ett 

om fattande arbete för att skapa en 

modern kundtjänst som nu sjösatts och 

fortsättar att utvecklas under 2013 så att 

snabb, korrekt och uppdaterad information 

och service kan erbjudas. Kopplingen 

till webb, e-tjänster och sociala 

medier blir tydlig och avgörande för 

arbetet med hela serviceutbudet. Fler 

svarsgrupper, närmast inom omvårdnad, 

kommer att inrättas. Tekniska 

– numera Samhällsbyggnads – svarsgrupp 

är ett komplement till kundtjänsten 

och kan stå som förebild för 

övriga tänkta svarsgrupper. Det är en 

lokal kundtjänst som svarar på allmänhetens 

frågor, tar emot felanmälningar 

osv. Den avlastar handläggarna och ger 

medborgaren god service. 

Antalet e-tjänster har ökat markant 

i kommunen, vilket höjt servicenivån. 

Samtidigt fortsätter arbetet med att 

utveckla informationen på gavle.se. 

Det gäller bland annat för Barn & 

Ungdom som fortsätter att utveckla 

kommunikationsstrategier för skolor 


17

och förskolor. Till detta kopplas kraftfull satsning på 

webbservice och webbinformation. Man arbetade 

också med fokusgrupper, elev- och föräldraenkäter. 

Även socialnämnden genomför ett arbete med att ta 

fram övergripande information om förvaltningen, 

dess verksamheter och insatser, både på webben och i 

tryckt form. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 

informerar systematiskt om verksamheten i olika 

typer av media. 

Under året har samhällsbyggnad, kommunledningskontoret, 

socialtjänsten och Gästrike Räddningstjänst 

genomfört ett gemensamt projekt 

benämnt Helt Enkelt Gävle. Syftet har varit att utöka 

servicen till företag inom de myndighetsutövande 

områdena (såsom bygglov, miljötillstånd, alkoholtillstånd, 

brandtillsyn med mera). I arbetet har också 

ingått att bland annat ta fram tydliga kvalitetsmål 

och servicegarantier, samordna tillstånds – och 

tillsynshandläggning, förbättra kommunikationen 

med och mellan företagen, ta ställning till LOTS 

funktion och genomföra klarspråksinsatser. En 

handlingsplan med aktiviteter de kommande åren har 

utarbetats. 

2Alla ska uppleva allmänna platser och lokaler som 

trygga och välskötta. 

I SCBs medborgarundersökning är ”upplevd trygghet” 

en av de faktorer som mäts. Betyget är något högre än 

2010 men fortfarande måste trygghet överlag anses 

som ett prioriterat område. 

Olika trygghetsskapande åtgärder vidtas inom 

verksamheterna likväl som skadeförebyggande insatser. 

Nedan följer några exempel på detta. 

I Gavlegårdarnas bostadsområden görs trygghetsskapande 

åtgärder genom bland annat förbättrad 

belysning, ombyggda källarförråd, säkerhet på lekplatser 

och brandförebyggande åtgärder. Detsamma gäller 

för Gavlefastigheter som också i projektet Sabba suger 

som genom olika aktiviteter arbetar med att minska 

skadegörelsen och öka tryggheten i skolor och fritidsgårdar. 

Inom skolområdet genomförs bland annat 

samarbetsprojektet Skolan Förebygger men också samarbeten 

med ungdomspolisen, socialtjänsten, vuxentillsyn 

mm. BIG och BRÅ är viktiga samarbetspartners 

inom trygghetsområdet. 

Gävle Vatten har utökat provtagningen på råvatten 

för att tidigt kunna upptäcka eventuellt vattenburna 

microorganismer eller kemiska ämnen (exempelvis 

bekämpningsmedel). Nya anläggningar utformas så att 

de upplevs som trygga och säkra för allmänheten 

Kommunstyrelsen har tillsatt en särskild beredning 

för ”trygghet och folkhälsa” för att ytterligare samordna 

och utveckla trygghetsarbetet, bland annat i de olika 

stadsdelarna. Det fi nns anledning att ytterligare 

18 Medborgare och brukare 

informera om det trygghetsskapande arbetet för att öka 

kunskapen och den upplevda känslan av trygghet. 

2Medborgarna upplever att kommunen verkar för 

jämställdhet och mångfald. 

Kommunens förvaltningar och bolag arbetar långsiktigt 

med att främja förhållningssätt som innebär 

likvärdigt bemötande och ickediskriminerande 

bemötande hos såväl medarbetare som chefer. Som 

stöd i arbetet har utbildningar genomförts. Arbetet 

utgår ifrån medborgarnas behov och rättigheter och 

målet är att förbättra och utveckla den likvärdiga 

servicen till invånarna. Genom långsiktig satsning på 

arbetet med jämställdhetsintegrering ökar kvaliteten 

i den kommunala servicen. Drygt 1500 medarbetare 

varav 200 chefer deltog under året i olika workshops 

för att arbeta med och konkretisera kommunens 

förhållningssätt och förbättra bemötandet i sina 

respektive verksamheter. 

De omfattande utbildningsinsatser som genomförts 

har i många fall resulterat i ett aktivt och konkret 

arbete. Det gäller både det personalpolitiska arbetet och 

arbetet med fokus på de tjänster och den service som 

utförs. Som till exempel Bibliotek Gävle som fortsätter 

sitt mångåriga jämställdhetsarbete med tydligt fokus 

på mötet med medborgarna, utbildning av minst en 

likabehandlingspilot på varje förskoleenhet samt ett 

nationellt uppmärksammat arbete på Vasaskolan med 

att integrera genus i ämnesdidaktiken. 

Gävle kommun arbetar brett och aktivt för att skapa 

förutsättningar för integration. Nya lagar, konventioner 

och ett förändrat uppdrag gällande integration ställer 

krav på samsyn och en tydligare övergripande strategi 

och organisering avseende integrationsarbetet. Under 

året påbörjades en översyn för att skapa ytterligare 

kvalité och samordning i integrationsarbetet, en ny 

organisation för samordnat integrationsarbetet ses över 

och detta arbete kommer att fortgå även 2013. 

Regeringens strategi för de nationella minoriteterna, 

Från erkännande till egenmakt, trädde i kraft 

1 januari 2010. Den nya lagen om nationella minoriteter 

(Svensk författningssamling, SFS 2009:724) gäller i 

hela Sverige och innebär att minoritetsspråken ska 

skyddas och främjas, de nationella minoriteterna ska 

kunna behålla och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheterna 

är skyldiga att informera om 

minoriteternas rättigheter och ge dem infl ytande i 

egna frågor. Gävle kommun arbetar för att lyfta fram 

och stärka de nationella minoriteternas rättigheter. 

Eftersom Gävle kommun, sedan 1 januari 2012 är fi nskt 

förvaltningsområde, ska arbetet med detta minoritetsspråk 

särskilt prioriteras. Under 2012 tillsattes en 

samordnare som ska utveckla arbetet.

Medarbetare 



Kommunen är en attraktiv 

arbetsgivare som i samspel 

med medarbetarna ständigt 

utvecklar verksamheten och 

organisationen med det goda 

arbetet i fokus. Uppdraget 

genomförs med kvalitet, 

samarbete och gott 

bemötande som är Gävle 

kommuns värdegrund. 





Årsarbetare i bolagen (antal) 

200 

150 

100 

50 

0 



Kvinnor Män 


Energi 

Årsarbetare i Gävle kommun (antal) 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 


Hamn 

2010 2011 2012 

Kvinnor Män 


3Gävle kommun har framgångsrika medarbetare 

Målet bedöms i huvudsak vara uppfyllt. 

Ett framgångsrikt medarbetarskap innebär att ta ansvar, vara 

engagerad, få handlingsutrymme och att vara medskapande. 

Förståelse för sin del i helheten är viktigt för det gemensamma 

ansvaret för verksamheten. För att kunna tillhandahålla service och 

god välfärd till medborgare och brukare behöver kommunen attrahera, 

behålla och utveckla medarbetare. 

Därför utarbetades en modell för att systematiskt kunna stärka 

Gävle kommuns arbetsgivarvarumärke. Modellen består av fem 

delmoment: attrahera, rekrytera, introducera, utveckla/behålla samt avsluta 

medarbetarskap. 

Gävle kommunkoncern har 6 673 (6 632) årsarbetare. Ökningen av 

antal årsarbetare har främst skett inom Gävle Hamn AB, AB Gavlegårdarna 

och Gävle kommun. 

Antal årsarbetare i Gävle kommun uppgår till 6 134 (6 117). Antal 

anställda uppgår till 6 410 (6 389). Omvårdnad Gävle har ökat antalet 

anställda i och med att en verksamhetsövergång, 61 medarbetare, ägt 

rum från privat aktör till förvaltningen. Barn & Ungdom Gävle har 

ökat antalet förskoleplatser vilket i sin tur lett till att antal anställda 

inom förskolan ökat. Socialtjänst Gävle har tillsvidareanställt 

medarbetare då behov av visstidsanställda medarbetare funnits. 

Orsaken är att förvaltningen har haft svårt att rekrytera medarbetare 

med erfarenhet till visstidsanställningar. Utbildning & Arbete 

Gävle har minskat antalet anställda som en konsekvens av minskat 

elevunderlag. 

Andel anställda kvinnor inom bolagen är 21 procent och andel 

anställda män är 79 procent. Andel anställda kvinnor i Gävle kommun 

är 81,6 procent och andel anställda män är 18,4 procent. Omvårdnad 

Gävle, Barn & Ungdom Gävle och Socialtjänst Gävle har övervägande 

kvinnor anställda. Inom Kultur & Fritid Gävle och Samhällsbyggnad 

Gävle är könsfördelningen jämn. Kommunledningskontoret och 

Utbildning & Arbete Gävle närmar sig en 60/40-fördelning. I förhållande 

till andel anställda kvinnor är kvinnorna dock underrepresenterade 

på chefsbefattningar. Det innebär att könsfördelningen 

bland chefer inte fullt ut speglar könsfördelningen inom kommunen 

i övrigt. 

Medarbetare 

19

Medarbetare i Gävle kommun 

Män 18,6% 

Kvinnor 81,4% 

Chefer i Gävle kommun 

Män 27,1% 

Kvinnor 72,9% 

Arbetad tid och frånvaro 

i Gävle kommun (dagar) 

Nettoarbetstid, 78,5% 

Sjukdom, 5,0% 

Barnledighet, 3,8% 

Semester/ferier, 8,8% 

Studier, 0,8% 

Övrig frånvaro, 3,1% 


Gävle kommun införde för fyra år sedan 

jämställdhetsindexet Jämix som ett sätt 

att mäta jämställdheten och jämställdhetsarbetet 

ur ett arbetsgivarperspektiv. 

Samtliga förvaltningar och bolag 

deltar. Några av resultaten för de 

ingående nyckeltalen visar på stora 

utmaningar som även går igen i ett 

nationellt perspektiv. Den största 

utmaning visar nyckeltalet som mäter 

könsfördelningen inom kommunens 

yrkesgrupper. Den köns upp delade 

arbetsmarknaden visar sig tydligt i 

Gävle kommun genom att bara 20 

procent (enligt Jämix defi nition) av 

yrkes grupperna inom förvaltningarna 

har en jämn könsfördelning. I de fem 

största yrkesgrupperna i kommunen är 

minst 85 procent kvinnor. Arbetet med 

rekrytering blir viktigt för att på sikt få 

jämnare könsfördelning inom yrkesgrupperna. 

Rätt kompetens hos medarbetarna är 

en viktig förutsättning för att nå 

uppsatta mål. För att stödja utvecklingen 

av kommunkoncernens verksamheter 

erbjuds medarbetarna att 

delta i kurser och utbildningar. Under 

2012 har 60 koncern gemensamma 

kurser och utbildningar genomförts. 

Totalt har 2 544 medarbetare deltagit. 

Av deltagarna var 72 procent kvinnor 

och 28 procent män. Nedan följer 

exempel på genomförda utbildningar: 

Trainee Södra Norrland är ett 

traineeprogram där Gävle kommun 

medverkar tillsammans med åtta andra 

kommuner och ett kommunalförbund. 

Jobbskuggningsprojektet PROLOC 

avslutades under året. PROLOC är ett EU 

program för livslångt lärande som 

genomfördes tillsammans med kommunkollegor 

i England. SMARTINN är 

ett nytt internationellt utbytesprojekt 

som påbörjats. Programmet vänder sig 

till samtliga medarbetare i kommunen 

och innebär möjlighet till jobbskuggning 

av kollegor i Jyväskylä i Finland på 

temat innovativa städer och arbetssätt. 

En chefsdag anordnas årligen i Gävle 

kommun. Den riktar sig till kommunkoncernens 

samtliga 350 chefer. Årets 

chefsdag handlade om varumärke och 

arbetsgivarvarumärke. 

Framtida ledare är ett länsövergripande 

samarbete för att identifi era och 

utbilda potentiella ledare bland kommunernas 

medarbetare. 

Mentor-/adeptprogrammet är en 

form av ledarutveckling som genomförs 

i samarbete med Landstinget Gävleborg 

och Lantmäteriet. 

Chef- och ledarutveckling för 

bolags- och förvaltningschefer fortsätter 

med särskilt fokus på ledningsgruppsarbete. 

Utvecklingsinsatserna 

för verksamhetschefer eller motsvarande 

sker genom det återkommande 

chef- och ledarskapsprogrammet. 

Hälsofrämjande ledarskap Gävleborg

är ett EU-fi nansierat projekt där länets kommuner samverkar. 

Genom utbildningsinsatser får chefer ökad medvetenhet om hur det 

egna förhållningssättet och hur ökad kunskap om friskfaktorer hör 

samman med produktivitet, resultatförbättring och välmående. 

Utbildningar utifrån bolagens och förvaltningarnas specifi ka 

behov har också genomförts. Exempelvis har 160 medarbetare inom 

Socialtjänst Gävle deltagit i en seminariedag kring våld i nära relationer. 

Samtliga chefer inom skola och förskola har avslutat en utbildning 

för att höja IT-kompetensen i verksamheten. Närmare 800 

medarbetare inom förskolan genomgår nu samma utbildning. En 

utbildning i jämställdhet för chefer inom bolagen och förvaltningarna 

Samhällsbyggnad Gävle och Kultur & Fritid Gävle har genomförts. 

Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare erbjuds medarbetarna 

olika förmåner. Bland dessa kan nämnas att från första juli 

2012 kan bruttolöneavdrag i samband med synfelsbehandling göras. 

Hittills har 25 medarbetare använt förmånen. Gävle kommun har 

också beslutat om att erbjuda medarbetarna bruttolöneavdrag vid 

fertilitetsbehandling. Samtliga medarbetare erbjuds friskvårdskuponger 

i syfte att inspirera medarbetarna att på sin fritid ägna sig åt 

friskvårdsaktiviteter. Drygt 57 (50) procent av medarbetarna har 

använt delar av eller samtliga sina friskvårdskuponger. 

Fyllnads- och övertid minskar inom kommunkoncernen. Gävle 

kommuns kostnad för fyllnads- och övertid uppgår till ca 12,5 (12,9) 

mnkr. 

Sjukfrånvaron inom Gävle kommunkoncern har ökat. Detta delvis 

på grund av att Gävle kommun arbetat med andra arbetstidsmodeller. 

Det är endast AB Gavlegårdarna som har minskat sin sjukfrånvaro. 

Högst sjukfrånvaro har Gävle Hamn AB och Gävle kommun. 

Lägst sjukfrånvaro har Gavlefastigheter AB. Gällande övertid och 

sjukfrånvaro kommer arbetet med att följa upp och analysera orsaker 

att fortsätta. 

Den totala sjukfrånvaron för Gävle kommun är 5,5 (4,9) procent. 

Sjukfrånvaron har ökat för samtliga förvaltningar. Störst är 

ökningen inom Kommunledningskontoret, Omvårdnad Gävle och 

Kultur & Fritid Gävle. Sjuklönekostnaden för 2012 är 33,3 (30,9) mnkr. 

Kvinnor är sjuka i högre grad än män. Inom fl era av förvaltningarna 

är det främst långtidssjukfrånvaron som ökat. Nyckeltalet Långtidssjukfrånvaro, 

som ingår i Jämix, mäter skillnaden i långtidssjukfrånvaro 

mellan kvinnor och män. Mätningen 2012 visar att kvinnor är 

långtidssjukskrivna i större grad än män. Skillnaden är dock mindre 

2012 jämfört med 2011. Skillnaden mellan kvinnor och män gällande 

korttidssjukfrånvaro har ökat vid motsvarande mätning. 

Obligatorisk sjukredovisning 

för Gävle kommun, % 2012 2011 2010 

Total sjukfrånvaro* 5,5 4,9 5,3 

- varav långtidssjukfrånvaro** 30,3 26,6 31,4 

Sjukfrånvaro för kvinnor 6,0 5,5 5,9 

Sjukfrånvaro för män 3,3 2,8 3,3 

Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 29 år eller yngre 4,7 4,4 4,8 

Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 30–49 år 5,1 4,8 5,1 

Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 50 år eller äldre 5,9 5,2 5,6 

* Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga anställda, såväl 

tillsvidare- som visstidsanställda. 

** Den del av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 

60 dagar eller mer. 

Nettoarbetstiden är 78,5 (78,8) procent. Minskad nettoarbetstid beror 

på ökad sjukfrånvaro. Kvinnor fortsätter att arbeta deltid i högre grad 

än män. Skillnaden mellan i vilken grad kvinnor och män arbetar 

heltid minskade efter att rätt till heltidssysselsättning infördes. 

Dock har skillnaden mellan kvinnor och män åter blivit större. 

Övertid och fyllnadstid för Gävle kommun 

(tusen timmar) 

300 

200 

100 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Övertid och fyllnadstid för Gävle kommun 

(mnkr) 

30 

20 

10 

0 

Fyllnadstid Övertid 

2003 2006 2009 

2012 

Övertid 

Fyllnadstid 

Totalt 

Sjukfrånvaro för Gävle kommun 2007–2012 

(%) 

12 

9 

6 

3 

0 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

Medarbetare 

21

Pensionsavgångar i Gävle kommun 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 


Beräkning av pensionsavgångar, 2013-2021 

Nyckeltalet heltidstjänster i Jämix mäter andel heltidstjänster för 

kvinnor i relation till andel heltidstjänster för män. Gävle kommun 

visar tydliga könsskillnader vid mätning. 

I Gävle kommun har 109 medarbetare gått i pension och 

24 medarbetare har avgått genom överenskommelse om särskild 

avtalspension (ÖK-SAP). Ytterligare 21 anställningar har avslutats på 

grund av övertalighet genom att omställningsersättning erbjudits. 

Pensionsavgångarna kommer enligt prognos fortsätta öka. Inom 

de närmaste fem åren kommer 13 procent av de tillsvidareanställda 

och 18 procent av cheferna att uppnå 65 års ålder. Beräkning av 

framtida pensionsavgångar bygger på antalet tillsvidareanställda 

medarbetare som uppnår 65 år. Sverige har en rörlig pensionsålder 

från 61 till 67 år och allt fl er medarbetare väljer också att gå i pension 

både före och efter 65 års ålder. Antalet medarbetare som är kvar i 

anställning när de uppnår 65 år har genom åren varit färre än vad 

prognosen visar. Det beror på fl era faktorer till exempel pensionsavgångar, 

personalomsättning samt avslutade anställningar genom 

omställningsstöd, ÖK-SAP och verksamhetsövergång. 

I december var 78 (71) medarbetare, som uppnått 65 års ålder under 

2012 eller tidigare, fortsatt i tjänst. Av dessa är 67 procent kvinnor och 

33 procent män. Andel medarbetare som uppnått 65 år i förhållande 

till förvaltningens storlek är störst inom Kommunledningskontoret, 

Kultur & Fritid Gävle och Socialtjänst Gävle. 

Gävle kommun behöver ständigt rekrytera nya medarbetare på 

grund av den pågående generationsväxlingen och personalomsättning 

i övrigt. Varje arbetsdag de kommande tio åren måste Gävle 

kommun göra tre framgångsrika rekryteringar. För att säkerställa 

att rätt kompetens rekryteras på ett enhetligt, kostnadseff ektivt och 

icke diskriminerande sätt har ett arbete påbörjats med att skapa ett 

gemensamt rekryteringsstöd. Syftet är att tillhandahålla ett stöd till 

förvaltningarna i deras arbete med rekrytering. Rekryteringsprocessen 

är en del i arbetet att öka Gävle kommuns attraktionskraft som 

arbetsgivare såväl internt som externt samt vara en bärare av Gävle 

kommuns arbetsgivarvarumärke. Gävle kommunkoncerns viljerikt-

ning, i personalpolicyn, är att andelen medarbetare av det underrepresenterade 

könet ska öka. Kvinnor är överrepresenterade bland de 

som söker arbete vid Gävle kommun. Över 600 befattningar har 

utannonserats och cirka 10 800 ansökningar har inkommit. Av de 

sökande var 77 procent kvinnor och 23 procent män. 

I syfte att öka Gävle kommunkoncerns attraktion som arbetsgivare 

har bland annat samarbetet med Högskolan i Gävle och dess 

studentföreningar utvecklats. Gävle kommunkoncern medverkar i 

vård- och omsorgscollege samt i projektet Trossen. Trossen är ett 

samarbetsprojekt mellan skola och arbetsliv. Ett företag knyts till en 

skolklass för ett samarbete i skolor årskurs 7–9. Samarbetet ska bidra 

bland annat till framgångsrika elever som känner sig trygga i sina 

val av utbildning och yrken. Det ska också bidra till höjd utbildningsnivå 

och därmed även ökad tillväxt och utveckling. Gävle kommunkoncern 

medverkar också på mässor och arbetsmarknadsdagar, tar 

emot fältstuderande/praktikanter samt ger uppdrag för uppsatser 

och examensjobb. 

3Gävle kommun har jämställda 

och konkurrenskraftiga löner och villkor 

Målet är i huvudsak uppfyllt. 

Lönebildning är ett styrmedel för att utveckla den kommunala 

verksamheten utifrån lokala förutsättningar. I det lokala lönebildningsarbetet 

gör arbetsgivaren bedömningar av vilka löneåtgärder 

som behöver vidtas för att nå verksamhetens mål samt kunna behålla 

och rekrytera medarbetare. Analyser görs också av lönerelationer 

mellan lika och/eller likvärdiga yrkesgrupper inom förvaltningar/ 

bolag. Det gäller också lönerelationen mellan lika grupper i regionen, 

lönespridningen och förändring av skillnader mellan kvinnors och 

mäns medellöner över tid. Förutsättningarna för löneöversynen i 

Gävle kommun styrs av de centrala avtalen. För 2012 innebar detta att 

kommunens medarbetare fi ck löneökningar i april, november och 

december, beroende på vilket avtalsområde man tillhörde. Läraravtalet 

hamnade på 4,2 procent vilket var klart högre än övriga avtal med 

ett garanterat utfall på ca 2,6–2,9 procent. Eftersom tre av de centrala 

Förändringen av skillnaden mellan kvinnors 

och mäns medellöner, (%) 

15,0 

12,5 

10,0 

7,5 

5,0 

2006 2009 

2021 

Procentuell skillnad mellan 

kvinnor och mäns medellöner 

Medarbetare 

23

avtalen var ettårsavtal fi nns det risk att löneöversynen 

2013 kommer att bli lika utdragen som 2012 eftersom 

det för dessa avtalsområden krävs nya centrala avtal. 

Under 2012 ökade medellönerna för Gävle kommuns 

tillsvidareanställda medarbetare med 3,6 procent. Med 

hänsyn taget till ovanstående, har årets löneöversyn 

medfört att kvinnors andel av mäns medellön har ökat. 

Nu uppgår kvinnors medellön till 92,3 (91,9) procent av 

mäns medellön. 

Löneökningskostnaden på årsbasis för löneöversyn 

2012 blev ca 86 (61) mnkr. Gävle kommun har under de 

senaste åren utvecklat det lönepolitiska dokumentet 

Inför löneöversyn som redovisar kartläggning och analyser 

av löner utifrån diskrimineringslagens krav på 

jämställda löner samt medarbetarperspektivets mål; 

jämställda och konkurrenskraftiga löner och villkor. 

Kartläggning och analyser ligger till grund för de 

löneprioriteringar som görs i kommande års löneöversyner. 

I samband med årets kartläggning och analys 

identifi erades inget behov av prioriteringar utifrån det 

lika arbetet. Kartläggningen och analysen visade dock 

på löneskillnader mellan kvinnor och män inom några 

yrkesgrupper utifrån det likvärdiga arbetet. Därav 

prioriterades bland anant chefsgrupper inom Omvårdnad 

Gävle, vissa lärargrupper samt socialsekreterare 

utifrån analysen av det likvärdiga arbetet. Skolsköterska 

och sjukgymnast prioriterades dessutom utifrån 

analysen av det konkurrenskraftiga arbetet. 

Centrala lönemedel som fördelats till nämnderna 

uppgick vid 2012 års löneöversyn till ca 5 (14) mnkr. Att 

utrymmet var betydligt lägre 2012 jämfört med 2011 


beror på att förvaltningarnas löneökningskostnader 

prioriterades på bekostnad av de centrala lönemedlen. 

Att framstå som attraktiv arbetsgivare är ingen 

enstaka händelse utan snarare en fråga samtliga 

arbetsdagar om året. Såväl blivande som befi ntliga 

medarbetare efterfrågar meningsfullt arbete, möjlighet 

att påverka och möjlighet att söka nya utmaningar 

internt. Med jämställdhet menas att kvinnor och män 

har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. 

Med jämställdhet i arbetslivet avses kvinnors och mäns 

lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra 

arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. 

Jämställdhet i fråga om arbetsmiljö handlar även om 

att synliggöra värderingar, normer, fördomar och 

beteenden men även att undersöka hur dessa eventuellt 

kan påverka arbetsprocesser, bemötande och kvalitet. 

Under året har arbetet fortsatt med analys utifrån 

resultatet i Medarbetarundersökningen 2011 och i 

samband där med har olika former av stöd presenterats 

och erbjudits. Resultatet från med arbetarundersökningen 

2011 är ett viktigt underlag i arbetet för att vara 

en attrak tiv arbetsgivare som säkerställer en diskrimineringsfri 

arbetsmiljö. Stöd material i arbetet mot 

sexuella trakasserier har tagits fram och fl ertal 

work shops har genomförts. Ett arbetsmaterial som stöd 

för chefer för att ut veckla tillämpningen av Jämix har 

ut vecklats. Under året har även samtliga för valt ningar 

och bolag deltagit i en process utbildning för framtagande 

av jäm ställd hets- och likabehandlingsplaner.




2Utbildningsnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas 

till arbetsmarknadens och samhällets krav. 

Målet bedöms i sin helhet som delvis uppnått. Andelen i åldersgruppen 

20–64 år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning ökade i kommunen 

från 21,3 procent år 2010 till 21,8 procent år 2011, det vill säga, en 

ökning på 0,5 procentenheter. I riket ökade motsvarande del från 22 till 

23 procent. Det fi nns år 2011 fortfarande skillnad i andelen högutbildade 

mellan kommunen och riket bland männen (17 respektive 19 procent) 

medan kvinnorna numera ligger i nivå med riket (27 procent). 

2010 2011 

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 

Gävle kommun 16,5 26 21 17 27 22 

Riket 19 26 22 19 27 23 

Andel av befolkningen 20–64 år med minst treårig eftergymnasial utbildning år 

2010 och 2011. 

Andelen vuxenstuderande i Gävle kommun som slutförde grundskolekurs 

ligger över genomsnittet för större städer vilket också gäller för 

studerande som slutfört en gymnasiekurs. Resultatet för Svenska för 

invandrare (SFI) i Gävle kommun visar att de fl esta nivåerna (1A, 1B och 

så vidare) har fl er godkända kursdeltagare år 2011 än år 2010. Vuxenutbildningen 

har fortsatt arbetet med att följa skolans resultat för att 

efter analys identifi era framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse. 

2Alla elever i Gävles skolor utmanas och klarar sin utbildning. 

Arbetet med Skolan först är ett långsiktigt och prioriterat område 

inom kommunkoncernen. Förbättringsåtgärder genomförs löpande. 

I sin helhet bedöms målet som delvis uppnått. 

Kunskapsresultaten i grundskolan är goda i de lägre åldrarna, 

men fortsatt svaga i årskurs 9. Både andelen elever som når kravnivåerna 

i alla ämnen och som är behöriga till gymnasiet har minskat 

något och är lägre än för riket. För att förbättra förutsättningarna för 

likvärdighet och ökad kvalitet, främst för skolor årskurs 7–9, har 

barn- och ungdomsnämnden fattat beslut om färre högstadieskolor 

för att samla resurser och kompetens. 

Andelen elever inom den kommunala gymnasieskolan som 

lämnade gymnasiet med slutbetyg 2011 ligger strax under riksgenomsnittet 

medan elevernas genomsnittliga betygspoäng ligger 

strax över riksgenomsnittet. Gymnasieskolan arbetar sedan fl era år 

med att få eleverna att stanna kvar i utbildningen. Klarar eleven inte 

av att få ett slutbetyg från programmet är det gymnasieskolans 

bestämda uppfattning att det är bättre att läsa så många kurser som 

möjligt inom programmet och få ett samlat betygsdokument än att 

hoppa av. 

Över 45 procent av gymnasieeleverna påbörjar högskolestudier 

inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning vilket är i nivå 

med riksgenomsnittet och en ökning från föregående år. Ungefär 

18 procent går till högskolestudier direkt efter gymnasieskolan vilket 

är en minskning från året innan. 





Behöriga till gymnasieskolan, 

elever i årskurs 9, (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 


Sverige 

Källa: Skolverket 

Studerande som avslutat en linje i 

gymnasieskolan som påbörjat 

högskolestudier inom tre år, (%) 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

97/ 98/ 99/ 00/ 01/ 02/ 03/ 04/ 05/ 06/ 07/ 08/ 10/ 

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 


Sverige 

Källa: SCB, Högskolestatistik 


25

110000 

100000 

90000 

80000 

2Gävle kommun bidrar till att skapa goda 

förutsättningar för företagande i kommunen. 

Målet uppås delvis under året. Aktiviteter och delprocesser 

har påbörjats under 2013 och i många, men inte 

alla fall, avslutats. Eftersom många av aktiviteterna 

bör ses i ett mer långsiktigt perspektiv fortskrider 

arbetet i nämnder och bolag under 2013. 

Målet att ha 60 ha byggklar mark i syfte att förenkla 

och skapa en eff ektiv etableringsprocess för 

företag är en viktig förutsättning för att nå det 

övergripande målet. Målet är uppfyllt vid årets slut. 

Gavlefastigheter AB har nått sitt mål i att ha en 

aktiv roll i att underlätta och medverka till ny- och 

ometableringar av små och medelstora företag i syfte 

att stimulera företagsamhet i Gävle då det pågår en 

kontinuerlig dialog med kommersiella hyresgäster och 

andra företagare. 

Under hösten 2012 deltog aktörer från näringslivet 

och kommunkoncernen i framtagandet av förslag på 

näringslivspolitiska mål. De är grunden för arbetet 

med ett näringslivsprogram för Gävle men själva 

programarbetet kommer att genomföras under 2013. 

En marknadsplan för Gävle upprättades under 2012. En 

omfattande mätning av varumärket gjordes och ligger 

till grund för marknadsplanen. 

Inom ett av Gävles profi lområden, Geografi ska 

Informationssystem, GIS, fi nns ett antal mål som ska 

bidra till att skapa goda förutsättningar för företagande 

i kommunen. En handlingsplan för breddning 

och fördjupning av GIS i Gävle antogs i Kommunstyrelsen 

i april och därmed anses målet vara nått. Några 

ytterligare resurser för att arbeta med åtgärder har 

inte tilldelats någon verksamhet – vilket också 

konstaterades i Kommunstyrelsen. Förslagen i planen 

har därför inte kunnat genomföras. Under 2013 fi nns 

vissa resurser tillgängliga och arbetstakten kommer 

att anpassas därefter. 

Målet att GIS ska göras lättillgängligt och kunskapen 

inom Samhällsbyggnadsförvaltningen ska förbättras 

är också nått genom följande aktiviteter: 

• GIS har använts vid framtagande av riktlinjer för 

byggnation i översvämningsområden och samarbetet 

med statliga Lantmäteriet fortsätter avseende 

enhetligt arbetssätt och samordning vid fältmätning. 

• Ett nytt integrationssystem har köpts in i samarbete 

Befolkningsutveckling, 1970–2030 


med Gävle Energi AB. Första versionen har utvecklats 

för bygglovshandläggning och ersätter bland annat 

planarkivet. 

• En stor utvecklingsinsats med FME Server har 

resulterat i enklare gränssnitt för medarbetare att ta 

ut data och kartor ur databasen. FME-portalen 

lanserades maj 2012 med mycket gott resultat. 

• Kvalitet hos gränspunkter har gjort kodning mer systematisk 

och enhetlig – ett samarbete mellan GISavdelningen 

och kommunala lantmäterimyndigheten 

fortsätter. 

Målet att Samhällsbyggnadsförvaltningens samarbete 

med FPX och internationella partners ska utökas 

anses vara nått genom utbyte i Proloc för medarbetare 

samt ökad närvaro på möten anordnade av FPX. Ett 

kundmöte med FPX har genomförts och resulterade i 

åtgärder för att öka samarbetet. Kundmötet har också 

följts upp i december 2012 och resulterat i planering 

inför 2013. 

Vad gäller planfrågor anses Bygg- och miljönämndens 

målsättning att hållbarhetsfrågor ska handläggs 

gränsöverskridande vara nått då inkomna förfrågningar 

hanteras i handläggargruppen Nya ärenden där 

fl era olika avdelningar deltar i tidigt skede. En ny 

rutin med gränsöverskridande startmöten i detaljplanering 

är under framtagning, liksom process och 

rutiner för helhetsplanering. Kommunala lantmäterimyndigheten 

samarbetar med statliga Lantmäteriet 

vad gäller enhetligt arbetssätt och samordning. Detta 

arbete kan dock hela tiden förbättras och utvecklas. 

Arbetet med helhetsplanering fortgår även under 2013. 

2Gävle har en god hållbar tillväxt. 

Målet är inte till fullo uppfyllt, främst på grund av 

en fortsatt dyster statistik från den lokala arbetsmarknaden. 

Arbetslösheten ligger på en fortsatt hög nivå, 

samtidigt som det fi nns brist på vissa yrkeskategorier. 

Ungdomsarbetslösheten är särskilt besvärande. 

Arbetslösheten uppgick i december till 13,7 procent av 

den registerbaserade arbetskraften i kommunen 

(8,9 procent i riket). Det innebär en ökning med 

0,1 procentenheter i jämförelse med motsvarande 

månad föregående år. Ungdomsarbetslösheten 

uppgick samtidigt till 27,8 procent av den registerbaserade 

arbetskraften 18–24 år i kommunen 

1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 

Folkmängd 

Planeringsfolkmängd

(18,4 procent i riket). Positivt är, trots höga siff ror, att det är en 

minskning med 1,4 procentenheter i jämförelse med motsvarande 

månad föregående år. 

Invånarna i kommunen är nöjda med Gävle som en plats att leva 

och bo på¹. Det är främst faktorerna kommersiellt utbud, utbildningsmöjligheter, 

kommunikation, och fritidsmöjligheter som ges ett bra 

betyg i undersökningen från 2012. Områden som prioriteras för att öka 

attraktiviteten i livsmiljön är Arbetsmöjligheter, Trygghet och Bostäder. 

Folkmängden uppgick till 96 170 invånare 31 december 2012, vilket 

innebär en ökning med 742 personer jämfört med föregående år². 

Den genomsnittliga folkökningen för den senaste treårsperioden 

(referenstidpunkt 31 december) blir 606 personer. Det ligger i linje 

med ökningstakten för att nå planeringsmålet 104 000 invånare 

till år 2025³. 

2Gävle kommun bidrar till att skapa förutsättningar för en aktiv och 

stimulerande fritid för innevånarna. 

Många aktiviteter som stödjer målet har genomförts under året men 

bedömningen som helhet är att alla aktiviteter inte nått ända fram 

och att det fi nns utrymme för ytterligare förbättringsåtgärder. 

Tre indikatorer fi nns för detta övergripande mål. Två av dem utgår 

från SCB:s medborgarundersökningar. Det handlar om indextal för 

idrotts- och motionsanläggningar och för verksamheter inom 

kulturområdet. Utfallet av 2012 års undersökning visar att båda 

dessa indextal är något lägre jämfört med det fastställda målet vilket 

framgår av nedanstående tabell: 

Utfall Mål 

Idrotts- och motionsanläggningar 60 61 

Kulturverksamheter 68 70 

Den tredje indikatorn som handlar om barn och ungdomars deltagande 

i föreningsverksamhet kan inte stämmas av förrän i augusti– 

september 2013. 

Kultur- och fritidsnämndens nämndsmål handlar om att nämndens 

verksamheter på olika sätt ska ge stöd så att barn och ungdomar 

klarar sin skolgång. För att nå målet har många olika åtgärder 

och aktiviteter genomförts under året. Som exempel kan nämnas att 

avdelningen kulturoch föreningsstöd tecknat nya avtal med 

samtliga fritidsgårdar där deras roll som kompletterande aktör för 

begreppet Skolan först fi nns inskrivet som en del i uppdraget. På 

samtliga bibliotek bedrivs en omfattande verksamhet för att stimulera 

läsning hos barn och ungdomar i förskolan och skolan. Avdelningen 

friluftsliv har deltagit i utformningen av rastplats och 

naturstig för barn i Bomhus i samarbete med Barn- och ungdomsförvaltningen 

och Korsnäs AB. Konstcentrum har haft sommarlovsaktiviteter 

tillsammans med konstnären Weronika Bella. I mötet med en 

konstnär får barnen prova på nya sätt att uttrycka sig. 

Byggnads- och miljönämnden redovisar ett mål som handlar om 

att utreda alternativa lägen för ett friluftsbad i centrala Gävle. Efter 

olika utrednings- och konsultinsatser under 2012 fi nns nu ett färdigt 

förslag till lokalisering vid Boulognerskogen. 

Tekniska nämnden har ett mål som säger att på huvudvägnätet 

ska minst 40 procent av passagerna med många prioriterade oskyddade 

trafi kanter vara hastighetssäkrade till 30 km/h. Fem passager 

är beställda men arbetet hann inte avslutas under 2012 utan kommer 

att slutföras under 2013. 

2Genom god omvårdnad, socialt arbete, service och bostäder med 

hög tillgänglighet ges förutsättningar för en förbättrad livskvalitet 

för personer med behov av stöd. 

Utifrån de åtgärder som genomförts under året görs bedömningen 

att målet är delvis uppfyllt. 

Totala koldioxidutsläpp i Gävle kommun 

(exkl internationell luft- och sjöfart) 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Koldioxidutsläpp, 1990, 2000, 2005-2010 

Källa: Nationella databasen för luftutsläpp, RUS. 

www.rus.lst.se 

¹ Statistiska Centralbyrån (SCB); ”Nöjd-Region- 

Index” i Medborgarundersökningen – hösten 2012 

² Statistiska Centralbyrån (SCB); publ. februari 2013 

³ Kommunstyrelsen beslutade under våren 2012, att 

planeringsfolkmängden skall vara 104 000 invånare 

år 2025, vilket innebär en genomsnittlig årlig 

folkökning på 600 personer fram till år 2025. 


27

Omvårdnadsnämnden har mål, som anger att en 

fortsatt implementering av kvalitetsregistren, för ett 

långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för vård 

och omsorg av de mest sjuka äldre. Alla personer över 

80 år erbjuds information om möjligheten att få uppsökande 

hembesök. Arbetet med implementering av 

kvalitetsregistren är klart och förvaltningen har uppnått 

en hög registreringsgrad i kvalitetsregistren. Arbete har 

påbörjats med att skapa ett hållbart förbättringsarbete. 

Målet rörande information om möjligheten till uppsökande 

hembesök är uppfyllt. Informationsträff ar har 

genomförts, bland annat på träff punkterna i samverkan 

med primärvården. 

Socialnämndens indikator för hållbara lösningar 

mäter återkommande i utredning 0–25 år. Aktuell 

mätning per 31 december 2012 visar att målindikatorn 

för 2012 ej uppnåtts. Värdet var 6,6 procent, vilket kan 

jämföras med målindikatorn för år 2012 5,4 procent. 

Socialnämndens mål att fl er personer ska klara ett 

boende med eget hyreskontrakt har uppnåtts. 

Gällande målsättningen om andelen riskbedömningar 

på särskilt boende var utfallet 76 procent den 

31 december. Resultatet varierar över året, hälften av 

boendena ligger över 90 procent resten runt 

80 procent. Ett betydligt lägre resultat är det på våra 

korttidsenheter och det faktum att personer under 

65 inte räknas in bland de registrerade drar ner 

resultatet. Andelen icke verkställda beslut om bostad 

med särskild service, hade dessvärre ökat till 26 beslut 

den 31 december 2012. En förklaring till detta är att 

utbyggnaden av boenden dessvärre inte kunnat 

genomföras utifrån omvårdnads boendeplan. 

Tekniska nämndens mål rörande tillgänglighet 

till, och frekvens för, busstrafi ken är ej uppnått. 

2Kommunens verksamheter beaktar 

folkhälsoperspektivet som bidrar till att skapa 

jämlika förutsättningar, trygga uppväxtvillkor för barn 

och unga samt att medborgare stimuleras till 

delaktighet och engagemang i samhället 

Bedömningen av måluppfyllelsen görs utifrån de 

åtgärder som genomförts inom kommunkoncernen 

som beaktar folkhälsoperspektivet. Målet har delvis 

uppnåtts. 

Det pågår en mängd aktiviteter och insatser på alla 

förvaltningar som syftar till att skapa en bättre 

folkhälsa i kommunen. Dock saknas många rapporter 

och därmed synliggörs heller inte de eff ekter av det 

arbete som faktiskt pågår, vilket leder till att bedömningen 

redovisas med stor osäkerhet. 

Kultur och fritidsnämnden har ett mål som syftar 

till att synliggöra och lyfta sambanden mellan 

folkhälsa och en aktiv fritid. Detta mål har uppfyllts 

och fortsätter att utvecklas. Forskningsrapporter 

påvisar musikens eff ekter på hälsa och depression och 

med hänvisning till det har aktiviteter genomförts 

som fokuserar på kulturell allemansrätt, hög kvalitet 

och samarbete. Inom Kultur och Föreningsstöd har 

samarbete med föreningslivet fokus på detta, och 

särskilt under olika lov & läger lyfts hälsoperspektivet 

fram. Även Fritidsgårdarna har i uppdrag att medverka 

till ökad kunskap om kopplingen mellan hälsa 

och aktiv fritid till de ungdomar som deltar i gårds- 


verksamheten. En ny biblioteksplan har antagits som 

stimulerar till egen skapande verksamhet, till exempel 

barnfestival och skrivarverkstäder. 

Socialnämnden driver fortsatt arbetet vidare 

genom representation i BIG och genom kommunens 

drogsamordnare, som är organisatoriskt placerad i 

förvaltningen. En narkotikakommission har bildats 

och bedrivit kartläggningsarbete under året, samt 

tagit fram en handlingsplan. Förvaltningen arbetar 

med systematisk och kontinuerlig tillsyn av serveringsställen 

med alkoholtillstånd, med utgångspunkt 

från fastställd tillsynsplan. 

Arbetet med att ta fram ett Barn- och ungdomsprogram 

har påbörjats under hösten och kommer att 

slutföras under 2013. Målet med ett Barn- och ungdomsprogram 

är att kommunen ska ha ett genomtänkt, 

aktivt och bra arbete för barn och unga i kommunen 

som gör att dessa grupper kan fungera som fullvärdiga 

medborgare i samhället. 

2Gävle ska år 2025 vara koldioxidneutralt. För att nå 

det ska utsläppen av klimatpåverkande gaser 

minska med 15 procent under den närmaste 

4-årsperioden. 

Målet bedöms delvis ha uppnåtts under 2012. Under 

2012 har Gävle Energi AB bidragit till energieff ektivisering 

i samhället motsvarande två GWh, vilket är 

dubbelt så mycket som deras mål för året. De har även 

mål om en bränslemix på 95 procent biobränsle och 

har uppnått 97,7 procent under 2012. Däremot har bara 

två GWh konverterats från olje-/eluppvärmning till 

förnybart. Det betyder att målet om att konvertera tio 

GWh olja till biobränsle inte har uppnåtts. 

Gavlefastigheter AB har genomfört åtgärder för att 

minska koldioxidutsläppen med utgångspunkt att 

klara EU krav 2020 tidigare än utsatt tid. Under 

perioden 2007–2012 har koldioxidutsläppen minskat 

med 31 procent i de byggnader som ingått i energieff 

ektiviseringsprojekt. AB Gavlegårdarna arbetar för 

att vara klimatneutrala år 2015 men data saknas för 

uppföljning av detta mål. 

På många förskolor och skolor pågår arbete med 

exempelvis sopsortering och minskad energianvändning 

och även aktiviteter inom natur och utemiljö. 

Flera anger att detta är ett utvecklingsområde inom 

skolverksamheten. En fristående förskola är Grön 

Flagg-certifi erad, ytterligare två fristående och en 

kommunal förskola arbetar för att bli certifi erade. Ett 

arbetslag på en skola har Grön Flagg-certifi ering. 

Kommunkoncernen har genomfört många åtgärder 

och är på god väg mot målet, förutom inom resor och 

transporter. Kommunkoncernen har däremot inte 

direkt rådighet för målet om ett koldioxidneutralt Gävle 

kommun. Viktiga sektorer är näringslivets energianvändning 

och alla resor och transporter som görs inom 

kommunen. Faktorer som påverkar utsläppen av fossilt 

koldioxid är bl a det ekonomiska läget nationellt och 

internationellt. Under en lågkonjunktur minskar ofta 

utsläppen och de ökar ofta under en högkonjunktur. 

Utsläppen av koldioxid i Gävle kommun har minskat 

successivt mellan 2007–2009, men utsläppen har tyvärr 

ökat igen under 2010 och var då nära 2007 års nivå. En 

positiv trend har därmed brutits.

Ekonomi 



Gävle kommun har en god 

ekonomisk hushållning 

baserad på ett eff ektivt 

resursutnyttjande. 





Finansiella mål 


2Verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster/förluster 

och exploateringsverksamhet får långsiktigt inte öka i 

snabbare takt än intäkterna från skatter och generella bidrag eller 

utjämning. 

Målet har delvis uppnåtts. För det enskilda året 2012 förändrades 

nettokostnaderna med -0,9 (5,2) procent, medan skatteintäkter, 

statsbidrag och utjämning ökade med 0,7 (3,5) procent. Under året har 

en skatteväxling genomförts med landstiget för förändrat huvudmannaskap 

för kollektivtrafi ken vilket sänker både nettokostnaderna 

och skatteintäkterna med ca 1,7 procent. 

Under femårsperioden 2008–2012 har kostnaderna ökat med i 

snitt 3,8 procent. Skatteintäkterna ökade under motsvarande period i 

snitt med 3,5 procent. Skatteintäkterna har således under den 

senaste femårsperioden inte fullt ut balanserat kostnadsutvecklingen. 

Under perioden har dock försäljningar av fastigheter och 

anläggningar gjorts till kommunala bolag. Detta har inneburit att 

verksamhetens nettokostnader ökat för externa hyreskostnader. 

Denna kostnadsökning har dock balanserats av en motsvarande 

ökning av kommunens fi nansiella intäkter i form av ränta på 

utlämnade lån. 

2Årets resultat exklusive realisationsvinster/-förluster ska 

under planeringsperioden i genomsnitt uppgå till minst 2% 

av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. 

Målet har delvis uppnåtts. För att undvika tvära inbromsningar 

vid sämre tider ska kommunen skapa överskott i goda tider som kan 

skapa en buff ert för sämre tider. Kommunen har under ett antal år 

haft en mycket god resultatutveckling. Den genomsnittliga resultatutvecklingen 

under perioden år 2005–2011 har varit 2,6 procent. 

Den försämrade resultatnivån beslutad i Kommunplan 2012 för 

plan perioden 2012–2015 kan försvaras av den goda resultatutvecklingen 

tidigare år. 2012 års justerade resultat uppgår till 2,5 procent 

av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning vilket ligger klart 

över budgeterad nivå på 0,7 procent. För planeringsperioden 2009– 

2012 uppgår därmed det genomsnittliga resultatet till 1,9 procent. 

Med gällande budget för perioden 2013-2016 kommer den genomsnittliga 

resultatnivån att successivt sjunka för att hamna på 

0,6 procent för perioden 2013-2016. Kortsiktigt är detta acceptabelt 

för att möta nuvarande lågkonjunktur, men långsiktigt inte hållbart. 

Koncernövergripande mål 

3Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans 

och det övergripande målet är att behålla kommunkoncernens 

soliditet. Vid beräkning av kommunens egen soliditet exkluderas 

förmedlade lån till kommunala bolag och den del av det egna kapitalet 

som motsvarar ansvarsförbindelse för pensionsåtagande. 

Målet har uppnåtts. Över den senaste femårsperioden har soliditeten 

ökat. Sedan 2005 är ökningen 3,4 procentenheter. Under det 

senaste året har koncernens egna kapital vuxit snabbare än balans- 

Ekonomi 

29

Skuldsättning per invånare omslutningen genom en god resultatutveckling i kombination med 

110 000 

105 000 

100 000 

95 000 

90 000 

85 000 

80 000 

30 Ekonomi 

2008 2009 2010 2011 2012 

Skuldsättning per invånare 

Målsättning för skuldsättning 

per invånare 

att planerade investeringar inte genomförts fullt ut. Den synliga 

soliditeten ökade med 0,8 procentenheter från 30,7 till 31,5 procent. 

Om det egna kapitalet nedräknas motsvarande ansvarsförbindelsen 

för pensionsåtagandet före 1998 uppgår koncernens soliditet 2012 till 

15,1 procent jämfört med 13,5 procent 2011. Vid bedömningen av den 

ekonomiska styrkan bör hänsyn även tas till en avkastningsvärdering 

som hösten 2008 gjordes av kommunens helägda bolag och som 

visar på att väsentliga övervärden fi nns i koncernen. Sammantaget 

ger detta en bedömning att kommunkoncernen har en mycket stabil 

fi nansiell position. 

För primärkommunen uppgick soliditeten år 2012 till 35,2 procent, 

vilket är en ökning med 1,3 procentenheter från föregående år. Sedan 

år 2005 har soliditeten ökat med 1,9 procentenheter. 

Kommunens soliditet, där balansomslutningen justeras för 

förmedlade lån till de kommunala bolagen och det egna kapitalet för 

pensionsåtagandet redovisad som ansvarsförbindelse, uppgick 2012 

till 26,0 procent. Detta är en ökning med 2,1 procentenheter från 

föregående år. Sedan 2005 har den justerade soliditeten ökat med 

0,5 procentenheter och under den senaste femårsperioden med 7,2 

procentenheter. Sammanfattningsvis har kommunens långsiktiga 

betalningsförmåga förbättrats sett över den senaste femårsperioden. 

1Kommunkoncernens skuldsättningsnivå eller förpliktelsebelopp 

per innevånare bör inte överstiga 100 000 kronor per innevånare. 

Målet har inte uppnåtts. Kommunkoncernens skuldsättning per 

invånare uppgick till 104 900 (100 000) kr för 2012. Om investeringar 

i Bomhus Energi exkluderas uppgår skuldsättningsnivån till 98 000 

(96 900) kr per invånare. 

Skuldsättningsnivån beräknas genom att summera kommunkoncernens 

korta och långa skulder, avsättningar samt ansvarsförbindelsen 

för pensioner. Justering av beräkningen görs genom avdrag för 

likvida medel, placeringar av pensionsmedel samt för övriga kortfristiga 

placeringar och långfristiga fordringar. 

Genom att arbeta med en nivå, som tar hänsyn till fi nansiella 

åtaganden skapas en medvetenhet om kommunens och de kommunala 

bolagens skuldsättning. Måttet sätter fokus på risk. Hög 

skuldsättning och stora åtaganden indikerar en högre riskprofi l. 

Samtidigt är måttet begränsat, då det endast tar hänsyn till skuldsidan 

av balansräkningen. 

1Nettoinvesteringar, inklusive investeringar hos kommunala bolag, 

riktade mot kommunens skattefi nansierade verksamhet ska till 

100% vara självfi nansierade över en femårsperiod. 

Målet har inte uppnåtts. Begreppet självfi nansiering ger ett uttryck 

för i vilken grad investeringar riktade mot den skattefi nansierade 

verksamheten (inklusive investeringar via de kommunala fastighetsbolagen) 

kan fi nansieras med medel skapade från de egna verksamheterna. 

Dessa medel utgörs av resultat (exklusive realisationsvinster/förluster), 

avskrivningskostnader samt försäljningsinkomster. 

Skattefi nansierade investeringar ger normalt inte någon mätbar 

avkastning. En lånefi nansiering av dessa investeringar innebär på 

sikt en ökad fi nansiell belastning, som tar resurser av verksamheterna 

och begränsar utvecklingen inom kommunen. 

Självfi nansieringsgraden för år 2012 uppgår till 81 procent och för 

den senaste femårsperioden till 83 procent. Självfi nansieringsgraden 

har under de tre senaste femårsperioderna med basår 2006 successivt 

sjunkit. Utvecklingen påvisar en hög investeringsvolym som för 

måluppfyllelse kräver bättre årsresultat än det angivna 2 procentiga 

resultatmålet. 

För primärkommunens egna investeringar uppgår självfi nansieringsgraden 

till 128 procent för år 2012 och till 139 procent för den 

senaste femårsperioden.

Verksamhetsmål 

Genom att formulera verksamhetsmål 

för god ekonomisk hushållning skapas 

förutsättningar till ett eff ektivt resursutnyttjande 

av kommunens tillgängliga 

medel som i huvudsak består av skatteintäkter. 

I verksamhetsmålen bör därför 

ett samband fi nnas mellan resurser, 

prestationer och eff ekter. Kommunallagen 

föreskriver att kommunen ska 

lägga fast denna typ av verksamhetsmål 

för god ekonomisk hushållning. 

Målen ska utvärderas. 

3 Kommunen underhåller sina 

an lägg ningstillgångar. Detta 

kommer till exempel i uttryck i att omloppstiden 

för asfaltbeläggningar och 

underhållsinsatser i fastigheter (kr/kvm) 

långsiktigt ligger på en tillräckligt hög nivå. 

Målet har uppfyllts. 

Kommunen har en hög lokal- 

2 eff ektivitet, där lokalytor 

(kommunal regi) fortlöpande anpassas 

till förändringar i verksamheterna. 

Målet har delvis uppfyllts. Lokalytorna 

har successivt anpassats till elevutvecklingen. 

2 

Med en hög kostnadseff ektivitet ska 

elevernas/de studerandes genomsnittliga 

studieresultat i grundskolan, 

gymnasieskolan och vuxenutbildningen 

ligga över kommungruppen större 

städers genomsnitt. 

Målet har delvis uppfyllts. I grundskolan 

ligger kostnaden per elev under 

genomsnittet i kommungruppen 

medan de studerandes meritvärde 

ligger något lägre än genomsnittet. I 

gymnasieskolan ligger kostnaden under 

och studieresultatet ligger över kommungruppens 

medelvärde. Vuxenutbildningens 

kostnad per elev ligger 

över genomsnittet. 

- Den totala kostnaden samt 

genomsnittligt antal månader med 

för sörj ningsstöd för aktuella biståndshushåll 

är lägre än kommun gruppen 

större städer. 

Målet har ej kunnat mätas. Målet följs 

upp i den offi ciella årsstatistiken till 

SCB/Socialstyrelsen och vidhängande 

kommunjämförelser. Kostnadsuppgifter 

för tio månader visar att Gävle ligger 

under medelvärde jämfört med kommungruppen 

större städer. 

Kommunkoncernens verksamheter 

3 har konkurrenskraftiga avgifter 

och taxor i förhållande till jämförbara 

kommuner. 


Ekonomi 

31

Finansiell analys av koncernen 

Fördjupning 

Sammanfattning av den ekonomiska utvecklingen och 

ställningen i kommunkoncernen. 

Ingående juridiska personer 

I koncernen Gävle kommun ingår nämnder, helägda 

bolag, kommunalförbund och intresseföretag. För en 

mer utförlig beskrivning av de olika verksamheterna 

hänvisas till respektive avsnitt om kommunens 

nämnder och bolag. 

Väsentliga händelser 

• Provdrift har kommit igång i den nybyggda biobränslepannan 

i Bomhus Energi AB i syfte att 

säkerställa fj ärrvärmeleveranserna i Gävle på ett 

miljömässigt och ekonomiskt eff ektivt sätt. 

• Färdigställt ny oljekaj – Sveriges modernaste. 

• Fortsatta infrastrukturinvesteringar för tillväxt och 

ökad konkurrenskraft i Gävle Hamn. 

• Byggnation av en sporthall på Testebo och en ny 

ridsportanläggning i Skogmur har påbörjats. 

• Processer för att skapa bättre förutsättningar för alla 

elever att kunna nå målen. 

• Extra satsning inom park och gata har genomförts. 

• Lagen om valfrihet LOV har införts. 

• Förstärkt familjehemsvårdnad har påbörjats. 

• Ökning av den regionala samverkan genom ett 

fl ertal utvecklingsprojekt mellan infrastrukturbolag 

och näringslivet. 

• Nya lägenheter för särskilt boende öppnade på 

Brynäs. 

• Förnyelse av Andersbergs Centrum tilldelades SABOs 

bopris. 

• Översiktsplan Norrlandet med beslut om VA-lösning 

och framtagande av VA-plan för Gävle kommun. 

• Invigning av två ombyggda skolor Lillhagen i 

Bomhus och Polhem P2. 

• Projektet Sabba Suger har lett till minskade skadekostnader 

i skolorna. 

• Ekonomiska oegentligheter har lett till granskning 

av Utbildning och arbetsmarknadsnämndens 

rutiner och interna kontroll kopplat till budget och 

uppföljningsprocess samt för manuella utbetalningar. 

• Arbete med införande av nytt aff ärssystem Agresso 

och målstyrning. 

• Arbete med försäljning av Fjärran Höjder badet och 

nytt avtal med Brynäs Arena. 

Årets resultat – koncernen 

För åttonde året i rad visar kommunkoncernen en 

stabil resultatutveckling. Resultatet efter skatt 

uppgick till 296,6 (323,2) mnkr, varav kommunen 


151,7 (258,7) mnkr, Gävle Stadshuskoncernen 201,5 (87,3) 

mnkr och övriga innehav och koncernjusteringar -56,6 

(-22,8) mnkr. 

Årets resultat – kommunens nämnder 

Det samlade överskottet för kommunen uppfyllde 

målet för god ekonomisk hushållning. Överskottet för 

kommunen inklusive realisationsvinster och exploateringsresultat 

uppgick till 151,7 (258,7) mnkr. Justeras 

resultatet för realisationsvinster och exploateringsresultat 

40,6 (255,0) mnkr, nedskrivningar och avsättningar 

för återställande av deponier -1,0 (-80,0) mnkr 

samt återbetalning från FORA med 78,8 mnkr uppgick 

resultatet till 33,3 (106,9) mnkr. Skatteintäkter, generella 

bidrag och utjämning uppgick sammantaget till 4 377,7 

(4 346,4) mnkr, en ökning med 31,3 (147,8) mnkr. 

Obalanser fi nns inom delar av den skattefi nansierade 

verksamheten. Fem nämnder redovisade ett 

underskott mot budget på sammanlagt 61,1 (121,9) 

mnkr. Socialnämnden, Omvårdnadsnämnden och 

Tekniska nämnden svarade för merparten av underskottet. 

Årets resultat –Gävle Stadshuskoncernen 

Gävle Stadshuskoncernen redovisade ett resultat efter 

fi nansnetto på 154,9 (110,2) mnkr. I resultaten ingår 

realisationsvinster vid försäljningar av anläggningstillgångar 

med 1,2 (8,7) mnkr och nedskrivningar av 

anläggningstillgångar i energisektorn med 39,9 (27,0) 

mnkr. Efter justering för dessa poster uppgick resultatet 

till 193,6 (128,5) mnkr, en förbättring med 65,1 

mnkr. Årets betydligt förbättrade resultat förklaras av 

prisjusteringar och högre volym för energisektorn. 

Prisjusteringar och en hög uthyrningsgrad och lägre 

underhållskostnader för Gavlefastigheter AB. En hög 

uthyrningsgrad och lägre avskrivningar samt låga 

räntor för AB Gavlegårdarna. Hamnverksamheten har 

en resultatförsämring beroende på en betydligt lägre 

hyresintäkt för olja. Alla fyra dotterbolagen överträffade 

budgeterade resultat. 

Årets resultat efter skatt och minoritetsandelar 

uppgick till 201,5 (87,3) mnkr. 

Årets resultat – Övriga verksamheter 

Resultaten efter fi nansnetto i de övriga verksamheterna 

uppgick tillsammans till 4,3 (-0,1) mnkr, ett 

högre resultat med 4,4 mnkr, till största delen hänförligt 

till försäkringsbolagen. Resultaten beräknas så att 

endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i 

koncernredovisningen. I övriga verksamheter ingår 

tre kommunalförbund, sex intressebolag samt Gävle 

Vatten AB.

Koncernen – Finansiell analys 

Koncernens tillgångar har under den senaste femårsperioden ökat 

med 40 (43) procent. Gävle kommun är inne i ett expansivt skede med 

en kraftig tillväxt. I allt väsentligt är det investeringarna i infrastruktur, 

fastigheter och lokaler som svarar för ökningen. Av den 

totala balansomslutningen svarade anläggningstillgångarna för 91 

(89) procent och omsättningstillgångarna för 9 (11) procent. Finansieringsstrukturen 

– relationen mellan skulder och avsättningar samt 

eget kapital har i stort varit oförändrad sett över femårsperioden. 

Vid ingången av 2008 stod eget kapital för 30,4 procent och vid 

utgången av 2012 för 31,5 procent av fi nansieringen. Den förhållandevis 

kraftiga tillväxten har därmed kunnat ske med en oförändrad 

balans mellan de olika fi nansieringskällorna, vilket innebär att 

kommunkoncernens tillväxt i ekonomiska termer skett under kontrollerade 

former och den fi nansiella stabiliteten har upprätthållits. 

Investeringar, finansiering och likviditet 

Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar 

uppgick till 1 256,1 (1 120,4) mnkr. Inom primärkommunen gick 

huvuddelen till infrastruktursatsningar och kärnverksamheter 

inom skola, vård och omsorg. I bolagskoncernen fördelades investeringsmedlen 

främst till den biobränsleeldade ångpannan i Bomhus 

Energi AB med 383,8 mnkr och vidare till fastighetssektorn, men 

även till infrastrukturella hamninvesteringar. 

Av kassafl ödesanalyserna framgår att den löpande verksamheten 

inklusive förändringar i rörelsekapital inte genererade ett kassafl öde 

som var tillräckligt stort för att fi nansiera koncernens investeringar. 

För att möta kravet på fi nansiering upptogs via fi nansieringsverksamheten 

ytterligare lån på 173,3 (566,6) mnkr. 

Finansiella positioner 

Koncernens finansiella medel utgörs i huvudsak av kassa och bank 

samt förvaltning av pensionsmedel. Pensionsmedlen är dels placeringar 

i det hälftenägda Kommungaranti Skandinavien Försäkrings 

AB, dels placeringar i kommunens egen förvaltning. Pensionsmedlen 

förvaltas enligt ett särskilt placeringsreglemente. 

Gävle kommun inklusive bolagssektorn är en stor låntagare och 

därmed beroende av en väl fungerande finansiell marknad. Merparten 

av kommunkoncernens skulder ligger i bolagssektorn. De 

individuella bolagsportföljerna och koncernens totalportfölj analyseras 

löpande med hänsyn till ett antal olika risker. 

Finansverksamheten bedrivs centraliserat och hanteringen av 

kommunkoncernens betalningsströmmar är samordnade i en 

internbank. Den finansiella verksamheten karaktäriseras av långsiktighet 

och försiktighet. Den finansiella verksamheten är reglerad i 

en särskild finanspolicy. Genom att kommunen förmedlar lån till 

bolagen erbjuds bolagen lånevillkor som är förmånligare än om 

bolagen själva skulle ta upp egna lån. 

Av kommunens totala låneportföljen uppgående till 5 874,5 

(5 986,0) mnkr var vid årets slut 71 (67) procent lån med fast ränta och 

resterande andel med rörlig ränta. Den genomsnittliga kredittiden 

för lån med fast ränta uppgick till 3,94 (4,22) år och den genomsnittliga 

ränte bindningstiden var 3,90 (4,17) år. Snitträntan för portföljen 

med fast ränta uppgick till 3,44 (3,73) procent. För lån med rörlig ränta 

var den genom snittliga kredittiden 2,66 (3,11) år med en snitträntebindningstid 

på 0,07 (0,07) år. Den genomsnittliga räntan på den 

korta portföljen var 2,25 (2,78) procent. På hela portföljförvaltningen 

var den genomsnittliga kredittiden 3,22 (3,54) år. Den genomsnittliga 

räntebindningstiden på hela portföljen var 2,80 (2,96) år. Snitträntan 

på hela portfölj för valtningen uppgick till 3,41 (3,47) procent. 

Årets resultat (mnkr) 

400 

300 

200 

100 

0 

15 000 

12 000 

9 000 

6 000 

3 000 

0 

206,4 

266,9 

236,1 

323,2 

2008 2009 2010 2011 

Tillgångarnas utveckling (mnkr) 

15 000 

12 000 

9 000 

6 000 

3 000 

0 

2008 2009 2010 2011 

296,6 



Immateriella/Materiella anläggningstillgångar 

Finansiella anläggningstillgångar 

Omsättningstillgångar 

Skulder och eget kapital (mnkr) 

2008 2009 2010 2011 

Eget kapital 

Långa skulder och avsättningar 

Korta skulder 


Finansiell analys av koncernen 

33

Finansiering av investeringar (mnkr) 

1 500 

1 200 

900 

600 

300 

0 

2008 2009 2010 2011 

Skuldökning 

Avskrivning 

Överskott 

Försäljning 



Soliditet 

Kommunkoncernen skall eftersträva en långsiktig tillväxt i balans 

och det övergripande målet är att bibehålla kommunkoncernens 

soliditet. Soliditeten uppgick vid årets slut till 31,5 (30,7) procent. 

Känslighetsanalys 

Koncernens resultat påverkas av ett antal faktorer. En känslighetsanalys 

som visar förändringen i ett antal storheter ger följande 

exponering: 

• Förändring personalkostnader med en procentenhet +/- 35 mnkr. 

• Förändring räntekostnad med en procentenhet +/- 17,4 mnkr. 

• Förändring skatteunderlag med en procentenhet +/- 43 mnkr. 

• Förändring antal invånare med 100 personer +/- 4 mnkr, förutsatt 

befi ntlig befolkningsstruktur. 

Framtiden 

Den svenska ekonomin har utvecklats svagt, särskilt under senare 

delen av år 2012. Orsaken går främst att fi nna i en svag utveckling i 

vår omvärld och då främst i Europa. Detta har fått negativa konsekvenser 

på arbetsmarknaden. Risken för en djupare recession och 

med den förnyad fi nansiell oro har dock minskat, även om osäkerheten 

är fortsatt stor, senast till följd av den parlamentariska utvecklingen 

i Italien och USA samt krisen på Cypern. De fi nansiella 

marknaderna liksom olika förtroendeindikatorer signalerar att vi rör 

oss mot ljusare tider. 

Tillväxten i skatteunderlaget väntas vara måttlig under 2013 och 

2014 för att sedan öka till över 4 procent när återhämtningen beräknas 

ske på arbetsmarknaden. För de närmaste åren förväntas 

skattetillväxten i reala termer ligga under de nivåer vi haft senaste 

åren, vilket innebär att kostnadsutvecklingen är en kritisk faktor för 

möjligheterna att nå resultat i balans. 

I bolagssektorn förväntas intjäningsförmågan vara god och 

resultatnivåerna bedöms vara stabila. Stigande räntor framöver 

kommer sannolikt att få en negativ inverkan på resultaten. Inom 

ett antal nämnder är kostnadsutvecklingen något oroande. Fem 

nämnder hade ett underskott på 60 mnkr i förhållande till sin 

budget för 2012. 

Kommunen och hela kommunkoncernen är i ett expansivt 

investeringsskede. Investeringstakten är för närvarande högre än 

någonsin tidigare och då resultaten i främst kommunen inte 

förväntas växa i nivå med tidigare år blir förmågan att självfi nansiera 

investeringsprogrammet begränsad. Sannolikt kommer 

skuldsättningen att öka, vilket på sikt delvis kan urholka den 

fi nansiella stabiliteten. Goda resultat och starka kassafl öden är 

nödvändiga för att kunna uppnå en kontrollerad fi nansiell tillväxt. 

Utfallet av de fi nansiella målen kan något enstaka år avvika men 

långsiktigt får dessa inte äventyras. En god ekonomisk hushållning 

med en tydlig strävan att nå de fi nansiella målen är den bästa 

förutsättningen för att uppnå en långsiktigt ekologisk, social och 

ekonomisk hållbar utveckling.

Finansiell analys av kommunen 

Årets resultat (mnkr) 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

132,7 

190,7 

138,3 

258,7 

2008 2009 2010 2011 

151,7 


Sammanfattning av den ekonomiska utvecklingen 

och ställningen i primärkommunen. 

Intäkter 

Efter fi nanskrisen och den djupa konjunkturnedgången under 2008 

och 2009 har världsekonomin succesivt återhämtat sig. Sveriges 

ekonomi drabbades också genom kraftigt fallande export men 

klarade sig förhållandevis bättre än många andra länder och vid 

halvårsskiftet 2010 kunde en återhämtning avläsas. Skatteprognoserna 

som sedan hösten 2008 varit fallande planade ut och under 

senare halvan av 2010 kom trendbrottet. Intäktsutvecklingen blev 

successivt bättre. Dock upphörde konjunkturstödet från staten från 

och med 2011 vilket innebar att skatter, statsbidrag och utjämning 

förväntades öka under 2011 med endast 24 mnkr jämfört med år 2010. 

Konjunkturen utvecklades bättre än förväntat under 2011 vilket gav 

en positiv avvikelse mot budget för skatteintäkter, statsbidrag och 

utjämning. Utvecklingen försvagades dock under 2012. 

De totala nettointäkterna för skatter, generella bidrag och utjämningssystem 

uppgick för helåret 2012 till 4 377,7 (4 346,4) mnkr, vilket 

var 13,2 (102,5) mnkr högre än budget. 

De viktigaste inkomstkällorna för kommunen är skatteintäkterna, 

generella statsbidrag och utjämningssystem samt avgifter. Av 

dessa fi nansieringskällor svarade skatteintäkterna för 3 812,1 (3 689,5) 

mnkr. Skatteintäkterna är den dominerande inkomstkällan och är 

därmed helt avgörande för verksamheternas fi nansiering. I relativa 

tal svarade skatteintäkterna för 70 (69) procent av fi nansieringen. 

Storleken på intäkterna är beroende dels av nivån på skatten, dels 

av skatteunderlaget efter taxering av innevånarnas inkomster. 

Kommunens skattesats har under åren 1999–2011 varit oförändrad, 

21,55 per beskattningsbar hundralapp. Kommunens skattesats 

uppgår år 2012 till 21,29 efter en skatteväxling med landstinget med 

0,26 öre, då landstinget har blivit huvudman för kollektivtrafi ken. 

Rikets genomsnittliga skattesats för kommuner uppgick år 2012 till 

20,59 kr. Gävle låg därmed 70 öre över riket. Taxeringsutfallet för 

taxeringsår 2012 (inkomstår 2011) för Gävle blev 16 946,1 (16 743,3) 

mnkr, en ökning med 1,21 procent jämfört med rikets 2,99 procent. 

Skattekraften per invånare (beräknat per 1/11 året innan) uppgår 

därmed till 178,3 tkr. Gävle har därmed 98,3 (100) procent av rikets 

medelskattekraft. 

Nettointäkten från utjämningssystemen, fastighetsavgifter och 

de generella statsbidragen är en annan väsentlig inkomstkälla. 

Dessa uppgick till 565,6 (656,9) mnkr och svarade för 11 (12) procent av 

fi nansieringen. Staten garanterar samtliga kommuner en intäkt 

motsvarande 115 procent av rikets medelskattekraft. För Gävles del 

innebar detta en intäkt från inkomstutjämningssystemet med 495,0 

(518,2) mnkr, intäkter från fastighetsavgifter uppgick till 154,0 (144,9) 

mnkr, samt från statliga bidrag med mera med 58,4 (108,7) mnkr. 

Avdrag har gjorts för ersättningar till de kommunala kostnadsutjämningssystemen 

med 141,8 (114,9) mnkr. 

En tredje inkomstkälla är verksamhetens intäkter, som svarade för 

19 (19) procent av den totala fi nansieringen och uppgick till 1 011,8 

(1 178,9) mnkr. I intäkterna ingår avgifter och taxor. De i storleksord- 


35

Verksamhetens intäkter 

och nettokostnader (mnkr) 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

2008 2009 2010 2011 2012 

Nettokostnad 

Skatteintäkt, statsbidrag och finansnetto 

Tillgångarnas utveckling 

(mnkr) 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

2008 2009 2010 2011 


Aktier och andelar 

Fordringar koncernbolag 

Anläggningstillgångar, övriga 


Skulder och det egna kapitalets utveckling 

(mnkr) 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

2008 2009 2010 2011 

Korta skulder 

Kommunens egna lån 

Förmedlade lån till bolag 

Avsättningar/långfristiga skulder 

Eget kapital 



ning mest betydelsefulla posterna är avgifter för vård och omsorg med 

84,3 (81,2) mnkr, förskola och skolbarnsomsorg 60,2 (58,6) mnkr, 

kollektivtrafi k 0,9 (9,2) mnkr samt parkeringsavgifter 21,0 (21,9) mnkr. 

Kostnader 

Kostnadsanpassning är ett absolut måste för att undvika underskott 

i verksamheten. Redan under fi nanskrisens tidiga skede 2008–2009 

insåg kommunledningen vikten av att bromsa kostnadsutvecklingen 

för att kunna möta kraftigt sjunkande skatteintäkter. För att ytterligare 

säkerställa balansen mellan kostnader och intäkter lade 

kommunledningen ett generellt besparingskrav på 4 procent, 

163 mnkr, på samtliga verksamheter för år 2010 och ytterligare 60 

mnkr för år 2011. Från en mycket låg kostnadsutveckling 2009 ökade 

verksamhetens nettokostnader mycket kraftigt under 2010. Ökningstakten 

avtog under 2011, men utvecklingen är oroväckande för 2012 

där ökningen är 4,2 procent. Skatteintäkterna ökar inte i samma takt 

som kostnaderna. 

De dominerande kostnaderna för kommunens verksamhet är 

personalkostnaderna, 3 047,5 (2 926,5) mnkr, som svarade för 57 (55) 

procent av den totala kostnadsmassan. Dessa kostnader har ökat 

med 4,1 procent jämfört med föregående år. 

Övriga större kostnadsposter är entreprenader och tjänster, 

hyreskostnader och förbrukningsmaterial samt av- och nedskrivningar. 

Bruttokostnaderna för kommunen uppgick till 5 340,0 (5 334,1) 

mnkr, vilket ger en ökningstakt på 0,1 (3,3) procent. Motsvarande 

budget för 2012 var 5 275,5 mnkr. Budgetavvikelsen var -64,5 mnkr. 

Resultat och jämförelsestörande poster 

Nio år i rad har kommunen redovisat ett positivt resultat. Årets 

resultat uppgick till 151,7 (258,7) mnkr. I årsresultaten ingår realisationsvinster, 

återbetalning FORA, resultat från exploateringsverksamheten, 

avsättning för deponi samt sänkt diskonteringsränta. 

Exklusive dessa jämförelsestörande poster uppgick årsresultatet till 

33,3 (106,9) mnkr. 

Fem av tio nämnder redovisade ett underskott jämfört med 

budgeten för 2012. Obalanser fi nns inom Kultur- och fritidsnämnden 

-1,9 (-2,5) mnkr, Tekniska Nämnden -5,7 (-27,2) mnkr, Markbyggarna 

-0,2 (0,8) Barn- och ungdomsnämnd -2,9 (-9,4) mnkr, Socialnämnden 

-40,9 (-27,3) mnkr och Omvårdnadsnämnden -9,5 (-52,7) mnkr. 

Kultur- och fritidsnämnden har högre personalkostnader inom 

biblioteksverksamheten, vinterkostnader inom idrott samt ej budgeterade 

kapitalkostnader för Ridsportanläggning och Atlasprojektet. 

Tekniska nämndens budgetavvikelse är i huvudsak merkostnader för 

vinterväghållningen. Även kostnaderna för gatubelysning har 

överskridit budgeten. Övriga verksamheter har ekonomi i balans. 

Markbyggarna har i år ett underskott trots ökad omsättning med 10 

procent. Barn och ungdomsnämnden har ökade personalkostnader, 

läraravtalet. Förskolans volym är högre, 121 fl era barn än tilldelad ram 

och fritidshemmens volym är 215 fl era barn än tilldelad ram. Nämnden 

har balanserat underskotten genom att vidta åtgärder inom 

central förvaltning samt genom att inte genomföra insatser via 

nämndens och förvaltningschefens reservmedel. Åtgärder för ekonomi 

i balans 2013 har vidtagits. 

Socialnämnden har stora budgetsavvikelser avseende försörjningsstöd 

sam externa placeringar och övrigt stöd till vuxna. Antalet 

bidragshushåll har ökat och under 2012 har bidragsnormen höjts. 

Antalet placeringar av vuxna har varit i längre perioder och totalt sett 

något fl era än tidigare år. Socialnämnden har i kommunplanen för

2013 erhållet en utökad ram med 25 mnkr. 

Omvårdnadsnämndens produktionskostnader har 

blivit högre än och planerat och volymerna inom 

hemtjänsten har ökat kraftigt under året. Antalet 

kunder har inte ökat men däremot omvårdnadsbehovet. 

Bristen på gruppbostäder inom socialpsykiatri 

innebär ökade kostnader för köp av platser under året. 

Finansiella intäkter och kostnader 

Kommunens roll som internbank skapar stora fl öden 

genom förmedling av lån till i huvudsak de kommunala 

bolagen. Volymen förmedlade lån till kommunala 

bolag uppgick till 4 848,5 (4 920,0) mnkr, medan övrig 

långfristig utlåning var 1 917,5 (1 687,1). Minskningen 

beror på att Gävle Hamn AB har amorterat 1,5 mnkr 

och Gävle Energi AB har amorterat 100 mnkr. Gästrike 

Återvinnare har tagit nya lån på 30 mnkr. Finansnettot 

förbättrades med 33,1 mnkr och uppgick till 

100,6 (67,5) mnkr. Förbättringen av fi nansnettot var 

främst ett resultat av lägre räntor. 

Extraordinära poster 

Under året har på en enhet inom gymnasieskolorna 

upptäckts ekonomiska oegentligheter, som visat sig ha 

mycket stor omfattning både i belopp och tidsrymd. 

Kommunens ansvarsförsäkring täcker 10 mnkr av den 

skada som uppstått. Den upptäckta oegentligheten 

har visat sig innehålla poster med moms varför 

kommunen blir återbetalningsskyldig för felaktiga 

momsdeklarationer till ett belopp av 2,4 mnkr. Övriga 

extraorinära kostnader för oegentligheterna under 

året uppgick till 6,0 mnkr. 

Tillgångar, skulder och eget kapital 

Balansomslutningen uppgick vid årets slut till 

10 093,9 (10 049,3) mnkr, vilket är en ökning med 

44,6 (950,3) mnkr. De materiella anläggningstillgångarna 

ökade med 104,3 mnkr. Den största ökningen 

svarade lånen till koncernföretagen för med 156,8 

mnkr. Omsättningstillgångarna hade vid balansdagen 

minskat med -212,6 mnkr. Det egna kapitalet i 

kommunen var vid årets ingång 3 404,9 mnkr. Ytterligare 

151,7 mnkr motsvarande årets resultat tillfördes 

det egna kapitalet, som vid årets utgång uppgick till 

3 556,6 mnkr. Förmögenheten per invånare var således 

37,0 (35,7) tkr. Under de senaste fem åren har den egna 

förmögenheten ökat med 861 (895) mnkr. I reala 

termer har förmögenheten per innevånare ökat med 

i genomsnitt 9 (9) tkr de senaste fem åren. 

Investeringar 

De totala investeringarna i materiella och fi nansiella 

anläggningstillgångar uppgick till 334,7 (748,0) mnkr. 

Investeringarna i materiella och immateriella anläggningstillgångar 

uppgick till 177,9 mnkr vilket var 67,5 

mnkr lägre än budget. Avvikelsen är i huvudsak en 

följd av senarelagda projekt, som till största delen 

kommer att överföras till 2013. Investeringsvolymen 

fördelade sig på skattefi nansierad verksamhet och 

exploatering. För utförligare redovisning av investerings- 

och exploateringsverksamheten, se avsnitt 

Investeringar. 

Pensionsförpliktelser 

Pensionsåtagandet redovisas efter de rekommendationer 

som lämnas i kommunallagen enligt den så 

kallade blandmodellen, vilket innebär att en mindre 

del redovisas som avsättning i balansräkningen och 

en större del utanför balansräkningen som en 

ansvarsförbindelse. Det totala åtagandet uppgår till 

2 492,1 (2 442,8) mnkr inklusive löneskatt. De pensioner 

som intjänats till och med 1998 uppgår till 2 194,7 

(2 181,0) mnkr och redovisas enligt rekommendationerna 

som en ansvarsförbindelse. För att möta 

kommande åtaganden för pensionsförpliktelser 

avseende pensionsrätter intjänade före 1998 har 


37

Soliditet I och II 

40 

30 

20 

10 

0 

2008 2009 2010 2011 

Soliditet I Soliditet II 



kommunen vidtagit ett antal åtgärder. En första åtgärd var att våren 

2008 avsätta 100 mnkr. Bokfört värde var vid årsskiftet 104,6 (102,5) 

Utöver denna åtgärd tecknade kommunen ett unikt avtal om en 

försäkringslösning i det av Gävle och Sundsvalls kommun ägda 

Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB. Genom att teckna en 

försäkringslösning skapas en buff ert för framtida pensionsutbetalningar. 

Buff erten innebär att den topp av utbetalningar som förväntas 

inträff a under en 10-årig period från och med 2015 kan mötas av 

utbetalningar från garantiförsäkringen. 

Kommunen har beslutat att avsätta 600 mnkr till garantiförsäkringen. 

Avsättningen till pensionsförsäkringen sker etappvis. 

Försäkringsavtalet gäller i 20 år och reglerar skador, ersättningar och 

premieinbetalningar. Garantin inträder när försäkringsvillkoren är 

uppfyllda. Placerade medel i garantiförsäkringen hos Kommungaranti 

Skandinavien Försäkring AB hade vid årsskiftet ett bokfört 

värde uppgående till 354,2 (354,2) mnkr. Vid årsskiftet 2012 var 

marknadsvärdet av de förvaltade pensionsmedlen inklusive kortfristiga 

placeringar 553 (528) mnkr. Genom avsättning i balansräkningen 

och försäkringslösningen har kommunen vidtagit 

åtgärder för att möta kostnader för pensionsutbetalningar avseende 

de olika avtalsområdena KAP -KL, PFA och PA-KL med intjänandeår 

1998 och tidigare. 

Pensionsförpliktelser (mnkr) 2012 2011 

Avsättning i balansräkningen 297,4 261,8 

Ansvarsförbindelse 2 194,7 2 181,0 

Garantiförsäkring -354,2 -354,2 

Placering -104,6 -102,5 

Återstående förpliktelse 2 033,3 1 986,1 

Återlån till verksamheten 2 033,3 1 986,1 

Borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser 

De totala borgensförbindelserna uppgår till 762,1 (728,6) mnkr. 

Borgensåtagandena avser borgen för koncernföretags lån. Ökningen 

mellan 2011 och 2012 består av Samkraft AB 63,9 (38,1) samt billeasing 

35,0 (30,4). Kommunen har inte behövt infria några borgensåtaganden 

under 2012. Likvidgarantier har från och med 2012 tagits upp och 

motsvarar 3,5 mnkr. 

Leasingåtagandena har inte klassifi cerats utifrån begreppen 

fi nansiell och operationell leasing, samtliga avtal betraktas som 

operationell leasing. 

Avstämning mot balanskrav 

Vid beräkningen av balanskravet ska realisationsvinster avräknas 

årets resultat. Årets resultat 151,7 (258,7) mnkr inkluderar realisationsvinster 

med 9,8 (206,2) mnkr. Justerat resultat enligt balanskravet 

uppgick till 141,9 (52,5) mnkr. Kommunen klarar därmed balanskravet. 

Sammanfattning 

I en lågkonjunktur är det inte alltid möjligt att uppnå alla mål vare 

sig det gäller verksamhetsmål eller fi nansiella mål. Trots en lågkonjunktur 

som saknar motstycke i modern tid har kommunen de 

senaste åren lyckats upprätthålla en acceptabel balans mellan 

intäkter och kostnader. Balanskravet har uppnåtts och en stark 

tillväxt har kunnat ske utan att nämnvärt öka risktagandet. Den 

fi nansiella konsolideringen i termer av soliditet bekräftar ytterligare 

ett år med en sund och god tillväxt.

Nämnder och bolag 


Barn- och ungdomsnämnden 

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 

Omvårdnadsnämnden 


Kultur- och fritidsnämnden 

Byggnads- och miljönämnden 

Tekniska nämnden 

Tekniska nämnden, Markbyggarna 


Valnämnden 

Revisorskollegiet 

Gävle Stadshus AB 

Gävle Energi koncernen 

AB Gavlegårdarna koncernen 

Gavlefastigheter Gävle kommun AB 

Gävle Hamn koncernen 

Gävle Vatten AB


Kommunstyrelsen Carina Blank, ordförande 

Kommunledningskontoret Helén Åleskog, förvaltningschef 

Resultat och 

investeringar (mnkr) Utfall 


Målanalys 

Kommunstyrelsen redovisar måluppfyllelse för totalt 

16 nämndsmål i de fyra perspektiven, varav sju mål har 

uppfyllts, sju mål har delvis uppfyllts, ett mål har inte 

uppfyllts och ett mål går inte att mäta under året. 


En modern kundtjänst har etablerats i Stadshuset 

vilket innebär att växel, medborgarkontor och turistbyrå 

har integrerats. Detta innebär att service och 

kvalitet gentemot alla som kontaktar kommunen kan 

öka. Samtidigt ökar antalet e-tjänster. Medborgardialog 

och olika samverkansmöten har anordnats vad gäller 

bland annat förslag till centrumplan, ny resepolicy och 

inriktningsprogram för bostadsförsörjningen. Samverkan 

vad gäller trygghetsarbetet har pågått under året. 

Medarbetare 

Samtliga avdelningar inom Kommunstyrelsen följer 

kommunens riktlinjer att medarbetare skall ha 

jämställda och konkurrenskraftiga löner och villkor. 

Alla avdelningar har upprättat handlingsplaner för att 

arbeta med resultatet av 2011 års medarbetarundersökning 

och de förbättringsområden som det resultatet 

visar. Analys av kompetens/rekryteringsbehov, kommande 

pensioneringar – men även den tråkigt nog – 

ökade sjukfrånvaron kräver fortsatt uppmärksamhet. 


Planberedskap fi nns som ger möjligt att bygga minst 

300 bostäder/lägenheter. Vidare fi nns minst 60 hektar 

byggklar eller förberedd mark för näringslivets behov. 

Ett inriktningsprogram för bostadsförsörjningen har 

utarbetats för att kunna möta den tillväxt och de 

demografi ska utmaningar Gävle står inför. Näringslivspolitiska 

mål kommer att ligga till grund för ett 

nytt näringslivsprogram under 2013. Det arbete som 

40 Kommunstyrelsen 

Utfall 

2011 

Budget 


Verksamhetens intäkter 184,9 398,9 251,5 

Personalkostnader -131,8 -137,7 -139,3 

Övriga kostnader -234,6 -251,2 -250,4 

Avskrivning -6,6 -5,8 -7,5 

Internränta -0,7 -0,7 -0,6 

Resultat före kommunbidrag -188,8 3,5 -146,3 

Kommunbidrag 238,9 250,5 238,9 

Årets resultat 50,1 254,0 92,6 

Investeringar 18,4 16,2 29,9 

Antal anställda 229 231 

genomförts under året för att förenkla för företagen 

kommer att vara en viktig pusselbit härvidlag. En 

marknadsstrategi har arbetats fram för att ytterligare 

kunna positionera Gävle. Antalet besökare ökar bland 

annat till de konferenser och evenemang som förläggs 

till Gävle. Målet vad gäller minskade koldioxidutsläpp 

har inte gått att mäta. Ett miljöstrategiskt program 

har tagits fram och antas under våren 2013. 

Ekonomi 

Kommunledningskontoret driver aktivt på arbetet 

med att utveckla balanserad styrning i hela kommunkoncernen. 

Samtliga avdelningar inom kommunledningskontoret 

har tagit fram styrkort. Planering 

för införande av ett nytt aff ärssystem har pågått och 

implementering påbörjas årsskiftet 2012–2013. Samverkan 

såväl inom kommunen som med andra behöver 

utvecklas och ett förslag till samverkansnämnd har 

utarbetats. Möjligheterna att låta kommunhälsan 

bli en del av gemensam nämnd med landstinget 

har utretts. 

IT-avdelningen har inlett en tydligare dialog med 

övriga verksamheter – främst inom utbildningsområdet 

– för att bättre kunna stötta med planering och kostnadsberäkning 

av verksamhetsutveckling med stöd av 

IT. En prisgrupp har tillsatts för översyn av taxor. 

Uppföljning Uppdrag 

Uppdragen från Kommunfullmäktige följs upp och 

kommenteras under respektive perspektiv. 

Resultat och investeringar 

Årets resultat för Kommunstyrelsen exklusive 

exploateringsresultat och reavinster uppgick till 

9,6 (6,1) mnkr. 

Det sammanlagda resultatet inklusive exploatering 

och reavinster uppgick till 50,1 (254,0) mnkr. I det 

resultatet ingår exploatering med 30,8 (48,9) mnkr och 

realisationsvinster med 9,7 (199,0) mnkr. Försäljning av 

mark/exploatering gick inte enligt plan beroende på 

rådande konjunktur. 

Årets resultat redovisas från avdelningarna/ 

verksamheterna kort enligt följande; 

Kommunbidragsfi nansierade verksamheten (KLK 

exkl IT och stadshusservice) redovisar ett positivt 

resultat på 16,3 (16,3) mnkr. Den positiva avvikelsen i 

jämförelse med budget, avser dels ej förbrukade 

särskilda utvecklingsmedel/samverkansmedel med 

4,6 (8,3) mnkr, dels positiva resultat på några avdelningar. 

Dessa positiva avvikelser beror främst på lägre 

personalkostnader på grund av vakanta tjänster och 

pensionsavgångar under året, förseningar i planerade 

aktiviteter, återbetalning från Gästrike Räddnings-

tjänst med drygt 1 mnkr samt ytterligare utbetalning 

av EU-medel. 

Uppdragsfi nansierade verksamheten (IT-verksamhet 

och stadshusservice) redovisar ett negativt resultat -6,7 

(-10,2) mnkr i jämförelse med budget. IT-avdelningens 

negativa avvikelse -7,1 mnkr, avser bland annat högre 

kostnader vid utrullning av elevdatorer (”ett-till-ett 

datorer”) och kostnader för trasiga datorer inom skolan 

samt internt för låga debiteringar av priser för leasing. 

Andra kostnader som inte täcks av interndebitering är 

bland annat kostnader för IT-tekniker på skolorna, 

IT-avdelningens utbildningslokal för koncernen och 

gemensamma utvecklingskostnader. Under 2012 

upprättades ett åtgärdsprogram och uppföljning har 

skett månadsvis. Vidare har en prisgrupp tillsatts med 

uppdrag att åstadkomma rättvisande och konkurrenskraftig 

prissättning. Del av stadshusservice – nämligen 

kopieservice – kommer att avvecklas under 2013. 

Årets investeringar uppgick till 18,4 (16,2) mnkr. I 

jämförelse med budet 29,9 mnkr beror avvikelsen 11,5 

mnkr främst på ej förbrukade medel för projektet En 

ekonomi, där de delar som avser modul för balanserad 

styrning och inköp kommer att genomföras 2013 och 

att investeringsmedel avsatta för markreserven inte 

förbrukats. 


• Många viktiga planer och program för framtiden har 

utarbetats under året. 

Mål och måluppfyllelse 


1Genom samordning mellan förvaltningar och bolag ska 

verksamheternas närhet i stads- och kommundelarna 

öka genom en utveckling av befi ntliga förtroendemannaråd.. 

3En fungerande fysisk och digital kundtjänst ska 

etableras. 

2En tydlig organisation för det samordnande 

integrationsarbetet ska etableras. 

2Trygghetsarbetet ska samordnas ytterligare och 

resultera i ett ökat trygghetsindex i SCBs medborgarundersökning. 

Medarbetare 

32011 års medarbetarundersökning ska följas upp med 

upprättade och genomförda handlingsplaner på varje 

avdelning/enhet. 

3Våra medarbetare har jämställda och konkurrenskraftiga 

löner och villkor. 


3Planeringen av mark för bostäder ska vara inriktat på 

att det ska vara möjligt att bygga minst 300 bostäder/ 

lägenheter under 2012. 

• Arbetet med införandet av nytt aff ärssystem Agresso, 

vilket togs i drift 2013-01-01. 

• Samarbetsprojektet Helt enkelt Gävle har resulterat 

i en handlingsplan som ska förbättra servicen och 

underlätta företagens kontakter med kommunen. 

• Förtydligat arbete med arbetsgivarvarumärke, 

hälsofrämjande ledarskap och anställning av trainee 

är exempel på aktiviteter inom personalområdet. 

• Arbetet med försäljning av Fjärran Höjderbadet och 

nytt avtal med Brynäs Arena AB. 

• En modern kundtjänst har etablerats. 

Framtiden 

• Den balanserade styrningen i alla dess perspektiv 

kräver ständig utveckling, under 2013 kommer bland 

annat internkontrollen att utvecklas (ekonomiperspektivet) 

samtidigt fortsätter implementeringen av 

aff ärssystemet Agresso med nya moduler. 

• Fortsätta att utveckla en modern kundtjänst och 

samtidigt arbeta bra med förutsättningarna för 

e-samhällets utveckling. 

• Antagande och implementering av bland annat 

miljöstrategiskt program och näringslivsprogram. 

• Medarbetar-, ledarutveckling, kompetensförsörjning 

och rekrytering är viktiga frågor inom personalområdet. 

• IT som verktyg för verksamhetsutveckling. 

• Eff ektiviseringskrav på 1,5 procent. 

• Utöka samarbetsområden för att möjliggöra eff ektiviseringar, 

exempelvis med övriga kommuner i 

gemensam nämnd. 

2Ett inriktningsprogram för bostadsförsörjning ska ha 

upprättats. 

3Minst 60 ha byggklar eller förberedd mark ska fi nnas 

för näringslivets behov. 

2Ett nytt näringslivsprogram ska ha upprättas. 

3Handlingsplan för breddning och fördjupning av GIS i 

Gävle antas. 

3En marknadsplan ska ha upprättats. 

2Ett miljöstrategiskt program har utarbetats. 

– 

De beräknade koldioxidutsläppen från trafi k och 

uppvärmning i kommunen ska minska med 8 procent 

jämfört 2010 för att nå en minskning med 15 procent fram 

till 2015. 

Ekonomi 

2Alla förvaltningar/bolag ska ha styrkort på minst 

avdelningsnivå. 

2Ytterligare möjligheter till samverkan kräver 

kartläggning av kommunledningskontorets 

administrativa huvudprocesser. 


41


Barn- och ungdomsnämnden Åsa Wiklund-Lång, ordförande 

Barn & ungdom Gävle Frank Stoor, förvaltningschef 

Resultat och 



Målanalys 

Av 16 uppsatta mål inom perspektiven har två uppnåtts 

i sin helhet, tolv har delvis uppnåtts och två 

visar rött, det vill säga, ej uppnått. 


Flera av målen i perspektivet är av processkaraktär, 

vilket innebär att utveckling sker i riktning mot målen. 

Målen är helt eller delvis uppnådda. Eleverna i årskurs 

5 och 8 har i hög grad kunskap om målen i skolan, 

omkring 80 procent av föräldrarna i förskola och skola 

anser att de fått tillräcklig information om verksamhetens 

mål. 

I arbetet med att skapa en likvärdig skola och öka 

kvaliteten inom Barn & Ungdom genomfördes en 

omfattande dialogprocess med elever, vårdnadshavare, 

medarbetare och övriga intressenter. Resultatet av 

processen användes som underlag för barn- och 

ungdomsnämndens beslut om Likvärdig skola med hög 

kvalitet. 

Barn- och ungdomsnämnden har i internbudgetarbetet 

fattat beslut om ekonomiska förutsättningar för 

utökade öppettider inom förskola och fritidshem. Tre 

förskolor och tre fritidshem har utökade öppettider 

och beredskap fi nns hos fl era om behov uppstår. 

Medarbetare 

Målavstämningen i verksamheten sker till stor del 

mot arbetsprocesser, målen har helt eller delvis 

uppnåtts förutom målet om sjukfrånvaro som inte 

nåtts. Implementeringen av de kommunala och 

statliga styrdokumenten fortsätter, kunskapen, förståelsen 

och engagemanget för de statliga styrdokumenten 

är högre än för de kommunala. Det är en förbättring 

från föregående år i nästan alla verksamheter. 

I förskolan är behörigheten hög och nämndens mål 

nås. I skolan har ett fåtal legitimationer utfärdats av 


Utfall 

2011 

Budget 



Personalkostnader -1 060,4 -1 017,7 -1 043,2 




Resultat före kommunbidrag -1 518,6 -1 444,1 -1 515,7 

Kommunbidrag 1 515,7 1 434,7 1 515,7 

Årets resultat -2,9 -9,4 0,0 


Antal anställda 2 507 2 524 

Skolverket, vilket försvårar bedömningen av behörigheten. 

Satsningarna på lärarlyftet fortsätter, likaså 

utvecklingen av chefskapet genom Rektorsprogrammet, 

Rektorslyftet och intern chefsutbildning. 

Andelen elever som känner sig trygga i skolan är 

hög och jämförbar med andra kommuner. Under 

hösten har Gävlemodellen (ett arbete mot mobbing och 

kränkande behandling enligt forskning och beprövad 

erfarenhet) införts på sex skolor. Arbetet sker i samarbete 

med Högskolan i Gävle. Handlingsplaner utifrån 

resultatet på Medarbetarundersökningen har tagits 

fram för förvaltningen samt för förskolor och skolor. 

Antal sjukdagar i förvaltningen har ökat. 


Målavstämningen i verksamheten sker till stor del mot 

arbetsprocesser, målen är delvis uppfyllda, förutom för 

fritidshemmen och måluppfyllelsen i årskurs 9. 

Måluppfyllelsen och kvaliteten i förskolan är god. 

Antalet barn per personal är i stort sett oförändrat 

jämfört med 2011. Under 2012 fortsatte utökningen av 

antalet förskoleplatser, sammanlagt ca 500 platser på 

två år. Antalet barn i förskolan har under samma period 

ökat med ca 270, det har möjliggjort en minskning av 

barngruppernas storlek främst för de yngsta barnen. 

Värdegrundsresultaten är goda både i förskolan och 

i skolan. Kunskapsresultaten i grundskolan är goda i 

de lägre åldrarna, men fortsatt svaga i årskurs 9. Både 

andelen elever som når kravnivåerna i alla ämnen och 

som är behöriga till gymnasiet har minskat något och 

är lägre än för riket. För att förbättra förutsättningarna 

för likvärdighet och ökad kvalitet, främst för 

skolor årskurs 7–9, har Barn- och ungdomsnämnden 

fattat beslut om färre högstadieskolor för att samla 

resurser och kompetens. 

Det inre utvecklingsarbetet har fortsatt i förskolan 

och intensifi erats i skolan. Inom fritidshemmen har 

en fördjupad kartläggning legat till grund för framtagande 

av handlingsplaner och mål för att öka kvaliteten. 

Insatser genomförs under 2013. 

Under hösten har beslut fattats om en ny organisation 

för elevhälsan, där en större del av resurserna 

fördelats till förskole- och rektorsområden för att 

fi nnas nära barn och elever. Från 2013 tillförs elevhälsan 

ytterligare resurser. 

Ekonomi 

Målet bedöms delvis uppfyllt. 

Sex av åtta rektorsområden redovisar ett underskott 

mellan 1,5–4,8 procent i förhållande till budget. Ett 

förskoleområde samt pedagogisk omsorg redovisar 

underskott, 3,2 procent respektive 2,6 procent i 

av vikelse. Åtgärder för ekonomi i balans inom given 

totalram 2013 är vidtagna framförallt inom de rektorsområden 

som har redovisat större underskott

under 2012. 

Barn- och ungdomsnämnden har fattat beslut om 

att samla resurser och kompetens i en större högstadieskola, 

för att skapa bättre förutsättningar för alla 

elever att kunna nå målen och utveckla skolans 

likvärdighet och kvalitet. 

Totalramen för fritidshemmen har inte täckt 

behoven inom rektorsområdena vilket gör att omfördelning 

av resurser skett från förskoleklass och 

grundskolan till fritidshemmen 2012. Barn- och 

ungdomsnämnden har 2013 fått utökade riktade 

medel till fritidshemmen för att utveckla kvaliteten 

inom verksamheten. 

Rektorsområden med grundsärskola, framförallt 

små grundsärskolor, upplever svårigheter att säkerställa 

ekonomi i balans inom given totalram. En 

översyn av grundsärskolans organisation och resursfördelning 

sker under 2013 för att skapa bättre förutsättningar 

att optimera elevernas måluppfyllelse 

inom given totalram. 

Mål för god ekonomisk hushållning 

Med en hög kostnadseff ektivitet ska elevernas genomsnittliga 

studieresultat i grundskolan ligga över kommungruppens 

genomsnitt. 

Målet har inte uppnåtts. Andelen elever som är 

behöriga till gymnasieskolan och som når kravnivåerna 

i alla ämnen är lägre än för kommungruppen. 

Kostnaden för undervisningen i grundskolan är lägre 

än för kommungruppen. 

Kommunkoncernens verksamheter har konkurrenskraftiga 

avgifter och taxor i förhållande till jämförbara kommuner. 

Målet bedöms vara uppfyllt. Gävle kommun tillämpar 

maxtaxa (förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem). 

Taxan för fritidsklubb är 500 kr/termin samt en 

kostnad för mellanmål, vilket är lågt vid en jämförelse 

med några andra kommuner. Nattbarnomsorgen är 

kostnadsfri. 


Alla uppdrag är införlivade i Barn- och ungdomsnämndes 

strategiska mål och verksamhetsplanens 

mål och följs upp under respektive perspektiv. 


Årets resultat uppgick till -2,9 (-9,4) mnkr. 

Underskottet motsvarar en avvikelse på 0,2 procent. 

Barn- och ungdomsnämnden har under 2012 haft 

stora utökade kostnader för lönerörelsen (läraravtalet) 

samt utökade volymer i förskolan (121 barn mer än 

tilldelad ram) och fritidshemmen (215 barn mer än 

tilldelad ram). Nämnden har balanserat underskotten 

genom att vidta åtgärder inom central förvaltning 

samt att inte genomföra insatser via nämndens och 

förvaltningschefens reservmedel. Underskottet inom 

rektorsområdena motsvarar 8,8 mnkr, åtgärder för 

ekonomi i balans 2013 har vidtagits. 

Årets investeringar uppgick till 14,4 (9,9) mnkr. 

Stor andel av investeringsbudgeten har riktats till 

tillskapandet av nya förskoleplatser samt nyrenove- 


43

ade Lillhagenskolan. Resterande medel har omfattat 

inventarier i samband med slitage, verksamhetsförändringar 

eller ny- och ombyggnation. Av tilldelad 

investeringsbudget 2012 har 2,8 mnkr inte förbrukats 

som följd av fördröjningen av nya förskoleplatser i 

Södra förskoleområdet samt nybyggnationen av 

förskolan Fyren på Alderholmen. Barn- och ungdomsnämnden 

begär att få dessa medel överförda till 2013 

då kostnaden uppstår. 


• Process och beslut att skapa bättre förutsättningar 

för alla elever att kunna nå målen genom samlade 

resurser och samlad kompetens i hållbara, fl exibla 

organisationer – likvärdig skola med hög kvalitet. 

• Beslut om en ny Elevhälsa, med mer resurser 

närmare barn och elever. 

• Förskolans utbyggnad har fortsatt, med bibehållen 

hög kvalitet. 

Framtiden 

• Fortsatt fokus på kunskapsresultaten. Alla resurser 

ska användas eff ektivt för att optimera barns och 

elevers måluppfyllelse. 

• Utveckla kvaliteten i fritidshemmen. 

• Implementering av ny elevhälsa, Resursenheten för 

utveckling och hälsa, som ska stödja elevernas 

utveckling mot utbildningens mål. Resursenhetens 

arbete ska knytas närmare utvecklingsfrågor och 

strategiskt utvecklingsarbete i förskola och skola. 



2Verksamheten, dess mål, syfte och värdegrund ska vara 

kända av elever, föräldrar och övriga medborgare. 

3Dialog och kommunikation med elever (Med elever 

menas både barn i förskola och elever i grundskola och 

grundsärskola.) och föräldrar samt medborgare ska öka. 

2Tillgängligheten och servicegraden ska öka. 

Medarbetare 

2Alla medarbetare har kunskap om, förståelse och 

engagemang för verksamhetens mål och värdegrund. 

2Ledarskapet på alla nivåer ska utvecklas. 

2Andelen lärare som arbetar i enlighet med sin 

behörighet ska öka, för att senast 2015 vara 100 

procent. 

3IT-kompetensen i verksamheten ska öka. 

2Förskolor och skolor ska präglas av god arbetsmiljö för 

alla. 

1Sjukfrånvaron ska minska (Den totala sjukfrånvaron för 

Barn & Ungdom 2011-07-31 var 4,3 procent.) 



2Organisationen, medarbetares arbetsinsatser och övriga 

resurser ska användas eff ektivt för att optimera barns 

och elevers måluppfyllelse (Kunskaps- och värdegrundsmål). 

2Ett inkluderande synsätt ska råda inom förskola och 

skola. 

2Miljöperspektivet genomsyrar verksamhetens alla delar. 

2Föräldrar ska uppleva höjd kvalitet i förskolan. 

1Skolbarnsomsorgen ska utvecklas och kvaliteten öka. 

2Föräldrars uppfattning att eleverna får det stöd de 

behöver ska öka. 

Ekonomi 

2Varje enhet och verksamhet ska inom given totalram 

använda organisation, medarbetares arbetsinsatser och 

övriga resurser eff ektivt för att optimera barns och elevers 

måluppfyllelse.

Utbildnings- och 

arbetsmarknadsnämnden 

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden: Peter Bergström, ordförande 

Utbildning och arbete Gävle: Birgitta Pettersson, förvaltningschef 

Resultat och 



Utfall 

2011 

Budget 







Resultat före kommunbidrag -553,6 -545,4 -569,7 

Kommunbidrag 569,7 542,6 569,7 

Årets resultat 16,1 -2,8 0,0 



Målanalys 

Av 13 uppsatta mål inom perspektiven bedöms sju som 

att de uppnåtts i sin helhet och sex som att de delvis 

har uppnåtts. 


Merparten av alla enheter har en utarbetad plan för 

informationsinsatser och samtliga arbetar med olika 

former av information. Under 2013 beräknas planer 

fi nnas för samtliga enheter. Implementeringen 

kommer dessutom att ske under 2013. 

Brukarenkäter är utarbetade. Arbetet med resultatuppföljning 

fortsätter. 

Medarbetare 

Medarbetare har kunskap och förståelse för sitt 

uppdrag. 

Merparten av personalen har adekvat formell 

kompetens för sitt uppdrag. 

Arbetet med att ta ansvar för och få uppföljning på 

genomförandet att sitt uppdrag pågår utifrån upprättad 

kompetensplan. 

Handlingsplaner för verksamhetsförbättringar 

fi nns. Det faktiska arbetet fortsätter. 

Kollegialt lärande sker inom enheterna. Arbetet 

med kompetensutveckling fortsätter. 


Implementeringsarbetet med att fastställa utbudet av 

verksamheter så att framtida kompetens säkerställs 

fortsätter. 

Samarbete sker inom olika områden, exempelvis: 

Partiernas ungdomsförbund har fått större tillgänglighet 

till våra gymnasieskolor. Gymnasieskolorna 

arbetar intensivt med Ung Företagsamhet. Programråd 

fi nns på samtliga program. Där fi nns många 

kontakter mot näringslivet. Träff ar med företagsföreningar 

sker kontinuerligt. Teknikcollege och Omvårdnadscollege 

har öppnat ytterligare vägar mot företag 

inom dessa branscher. Internationella utbyten och 

feriepraktik är exempel på internationella kontakter. 

Kvalitetssystem fi nns framtagna. Arbetet med 

implementeringen i samtliga verksamheter fortskrider. 

Miljöperspektivet genomsyrar verksamhetens 

alla delar. 

Ekonomi 

En god ekonomisk hushållning genomsyrar i stort 

verksamheten inom Utbildning & Arbete Gävle. En 

enhet har dock visat sig ha ett större underskott på 

grund av oegentligheter. Som helhet visar år 2012 på 

en budget i balans. 


Gävle kommuns gymnasieskolor har lägre kostnader 

och högre resultat jämfört med kommungruppen. 

(Källa: Skolverket). I öppna jämförelser har Sveriges 

kommuner och landsting redovisat att Gävles gymnasieskolor 

ligger på plats 26 av 290 kommuner vad gäller 

andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 

tre år, samt på 20:e plats avseende högskolebehörighet 

inom tre år. 

Kostnaderna för gymnasial vuxenutbildning ligger 

under kommungruppen större städer. Kostnaderna för 

grundläggande vuxenutbildning ligger över kommungruppen 

större städer. Kostnaderna för Svenska för 

invandrare (SFI) ligger över kommungruppen större 

städer. Studieresultaten inom SFI ligger över kommungruppens. 

När det gäller gymnasial- och grundläggande 

vuxenutbildning saknas nationella jämförelser. 

(Källa: Skolverket) 

Verksamheter inom Utbildning & Arbete har 

konkurrenskraftiga avgifter och taxor. (Källa: Skolverket) 


De uppdrag som Kommunfullmäktige givit nämnden 

har konkretiserats i nämndens verksamhetsplan 

under rubriken Verksamhetens inriktning. Alla enheter 

har arbetat aktivt för att uppfylla dessa uppdrag. 

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 

45


Årets resultat uppgick till 16,1 (-2,8) mnkr. 

Överskottet består dels av 11,3 mnkr. som är outnyttjade 

medel av erhållet kommunbidrag för omställningsersättning 

för personal beroende på volymminskningen 

inom gymnasieskolan (21,0 tkr). Målet 

uppnåddes därmed till en lägre kostnad. Den normala 

driften av nämndens uppdrag visade däremot på ett 

överskott på 4,9 mnkr. Orsaken till det senare angivna 

överskottet är, förutom att samtliga enheter utom en 

har haft en avsatt buff ert som inte har behövt utnyttjas, 

att ökade intäkter i förhållande till budget har 

infl utit från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen 

samt Skolverket. I resultatet ingår ökade kostnader på 

grund av oegentligheter med 6,0 mnkr. 


Investeringar som gjorts under det gångna året 

avser huvudsakligen utrustning inköpta till enheter 

inom Utbildning & Arbete Gävle. Kostnaderna ligger 

inom givna budgetramar. 


Ny skollag gäller från och med 1 juli vilket innebär: 

• Organisations- och lokalanpassning sker fortlöpande 

utifrån ett minskande elevunderlag. 

• Vad gäller organisationsanpassning har Kommunfullmäktige 

i juni 2012 beslutat att tilldela UAN ett 

öronmärkt tilläggsanslag med 21 mnkr för omställningsåtgärder. 

• En ny Vuxenutbildningsreform har tagits i bruk från 

och med höstterminen 2012. 



3Gävles medborgare och brukare får kunskap om och 

förtroende för verksamheterna inom Utbildning & 

Arbete Gävle (UAG) genom systematiska informa tionsinsatser, 

god service, gott bemötande, hög tillgänglighet och 

ärende hantering enligt lagar och förordningar med 

beaktande av särskilda skäl. 

2Genom ett systematiskt kvalitetsarbete upplever 

verksamheternas brukare nöjdhet, trygghet och 

delaktighet. 

Medarbetare 

3Känner till och förstår sitt uppdrag såväl på 

arbetsplatsen som i ett kommunkoncernsperspektiv. 

3Har adekvat kompetens för att utföra sitt uppdrag. 

2Tar personligt ansvar för och får uppföljning på 

genomförandet av sitt uppdrag. 

3Arbetar för verksamhetsförbättringar i ett tillåtande 

klimat. 

2Tar ansvar för och deltar aktivt i kompetensutveckling 

utifrån sitt uppdrag och verksamhetens behov. 

46 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 

• Implementering av en reform inom Gymnasiesärskolan 

(gy-sär. 13) pågår och träder i kraft höstterminen 

2013. 

• Samarbete mellan nämndens alla enheter pågår och 

intensifi eras. Bland annat samverkar vuxenutbildningen 

med gymnasieskolan så att vuxenstuderande 

erbjuds att studera på gymnasieskolans 

nationella program. 

• Under året har på en enhet (Borgarskolan) upptäckts 

ekonomiska oegentligheter, som visat sig ha mycket 

stor omfattning både i belopp och tidsrymd. På 

uppdrag av kommunledningskontoret har Ernst & 

Young granskat förvaltningens rutiner och interna 

kontroller kopplat till budget- och uppföljningsprocessen 

samt processen för manuella utbetalningar. 

Framtiden 

• Nämnden ska utifrån rapporten om oegentligheter 

som upprättas av Ernst & Young och presenteras i 

januari vidta relevanta åtgärder. 

• Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommer 

under planeringsperioden 2013–2016 medverka till 

säkerställandet av regionens kompetensförsörjning. 

• Elevkullarna inom gymnasieskolan kommer under 

planeringsperioden successivt fortsätta att minska. 

Inom Enheten för daglig verksamhet beräknas en 

viss ökning. 


2Utifrån omvärldsanalys fastställs utbudet av 

verksamheter så att framtida kompetens säkerställs för 

såväl yrkesliv som vidare studier. 

3Samarbete med för verksamheterna viktiga samarbetspartners 

såsom exempelvis näringsliv, högskola, 

intresse organisationer, politiska partiers ungdomsförbund 

och internationella kontakter sker, utifrån ett tydligt syfte, i 

linje med uppdraget. 

2Alla verksamheter har, i enlighet med fastställda 

styrsystem, ett kvalitetssystem som genomsyrar alla 

delar av det dagliga arbetet. 

3Miljöperspektivet genomsyrar verksamhetens alla delar. 

Ekonomi 

2Utbildning & Arbete Gävle (UAG) har en god ekonomisk 

hushållning avseende ett verksamhetsmässigt perspektiv. 

3Med kompetent personal samt ändamålsenliga lokaler 

och utrustning genomför Utbildning & Arbete Gävle 

(UAG) individanpassade åtgärder inom ram.


Omvårdnadsnämnden Lena Lundgren, ordförande 

Omvårdnad Gävle Annmarie Sandberg, förvaltningschef 

Resultat och 



Målanalys 

Av elva uppsatta mål inom perspektiven bedöms sex 

mål som att de uppnåtts i sin helhet, två delvis, två 

inte alls och ett mål har inte kunnat mätas. 


Nämndsmål 

Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds 

god service och möjlighet till delaktighet och infl ytande. 

Måluppfyllelse delmål 

NKI har inte kunnat mätas. Av de övriga målen har två 

uppnåtts helt och två delvis. 

Arbetet med att utveckla tillgängligheten via 

internet pågår. Arbetet kring e-tjänster har utförts i 

enlighet med målet och grundläggande information 

på hemsidan samt övrigt informationsmaterial har 

uppdaterats. Att målet om att verkställa beslut 

upp nåtts delvis hänger samman med bristen på 

sär skilda boenden. Målet för aktuella genomförandeplaner 

har delvis uppnåtts. 

Medarbetare 

Utfall 

2011 

Budget 







Resultat före kommunbidrag -1 169,2 -1 141,8 -1 159,6 

Kommunbidrag 1 159,7 1 089,1 1 159,6 



Antal anställda 2 156 2 095 

Nämndsmål 

Omvårdnad Gävle skall vara en attraktiv arbetsgivare 

med motiverade framgångsrika medarbetare som 

agerar professionellt i sitt arbete. 


Utbildningsnivån ökar genom den pågående kompetenssatsningen 

Omvårdnadslyftet. Bedömningen är 

att målet avseende utbildningsnivå 2014 kommer att 

uppnås. 

Målet med sjukfrånvaron har inte nåtts. 


Nämndsmål 

Omvårdnad Gävle skall i samarbete med andra främja 

en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmiljö 

och en förbättrad folkhälsa för äldre och personer med 

funktionsnedsättning. 


Båda målen under hållbart samhälle har uppnåtts. 

Personer över 80 år får information om möjligheten 

till uppsökande hembesök och registreringsgraden i 

kvalitetsregistren är hög. 

Ekonomi 

Nämndsmål 

Omvårdnad Gävle skall ha en god ekonomisk hushållning 

baserad på ett eff ektivt resursutnyttjande. 


Ett mål har helt uppnåtts och ett har inte uppnåtts. 

Mätningen Kostnad per brukare visar att Omvårdnad 

Gävle hade kostnader i nivå med jämförbara kommuner. 

Kostnader och intäkter var inte i balans. Det beror 

bland annat på kraftigt ökade volymer i hemtjänsten. 


Kostnader och intäkter är inte helt i balans men 

Omvårdnad Gävle har kostnader i nivå med jämförbara 

kommuner. 


Omvårdnad Gävle har tillsammans med Barn och 

ungdom anordnat seniorluncher på några skolor. Det 

Valfrihetssystem som infördes i april ger ökade 

valmöjligheter för hemtjänstkunderna. Dialogen med 

och informationen till kommunmedborgarna förbättras 

bland annat genom hemsidan och utvecklingen av 

den virtuella anhörigstödsportalen. 



Kostnaderna översteg intäkterna men resultatet, 

-9,5 mnkr, har förbättrats med 43,2 mnkr jämfört med 

år 2011. Kostnadsökningstakten som 2011 var 2,3 

procent sänktes 2012 till 2,1 procent och personalkostnaderna 

ökade med endast 0,5 procent. 

Det är en komplex verksamhet där det fi nns budgetavvikelser 

som drar i olika riktningar. Budgetavvikelserna 

fi nns på både intäktssidan, + 17,7 mnkr, och 

kostnadssidan, –27,2 mnkr. Att intäkterna överstiger de 


47

udgeterade beror dels på att de var lågt budgeterade 

dels på beslut som fattades efter budgeteringen. 

Att kostnaderna överstiger budget beror bland 

annat på att produktionskostnaderna blivit högre än 

planerat och att volymerna inom hemtjänsten ökat 

kraftigt under året. Inom hemtjänsten har inte 

antalet kunder ökat men däremot ses en ökning av 

hemtjänstkunder som har ett större omvårdnadsbehov 

(ca 100 kunder) samt en ökning av vakinsatser. 

En förklaring till detta kan vara köer till särskilda 

boenden. Det ökade insatsbehovet som dessa hemtjänstkunder 

har genererat stämmer med den totala 

ökningen av timmarna. Bristen på gruppbostäder 

inom socialpsykiatri gjorde att kostnaderna för köp av 

platser ökade med 6,2 mnkr 2012. 


Omvårdnad Gävle investerade för 5,7 mnkr mindre 

än budgeterat. Investeringsbudgeten för 2012 innehöll 

utrustning till 55 nya platser på Furugården, 2,9 mnkr, 



– 

För 2012 är målet att NKI är lika eller högre i förhållande 

till 2011 års nivå gällande verksamheten för personer 

med funktionsnedsättning. 

3För 2012 är målet att Gävles resultat i socialstyrelsens 

brukarenkät inom äldreomsorgen är lika med eller högre 

än genomsnittet för jämförbara kommuner i förhållande till 

2011 års resultat. 

3För 2012 är målet att ytterligare ökatillgängligheten för 

medborgarna. 

2Samtliga beslut om insatser enligt LSS och SoL skall 

verkställas skyndsamt och beträff ande särskilt boende 

skall ett erbjudande ges inom tre månader. 

2Andel kunder som har aktuella genomförandeplaner 

skall vara lägst 90 procent. 

48 Omvårdnadsnämnden 

men byggnationen blev inte klar under året. I budgeten 

fanns också medel för utrustning av gruppbostad, 

0,4 mnkr, som inte byggdes. Inte heller investeringen i 

Tryggt kvarboende, 2,0 mnkr, genomfördes som 

planerat. 


• LOV-infördes 2012-04-01. 

• Det ekonomiska läget har förbättrats under året. 

• Värdighetsgarantin. 

Framtiden 

• Hemsjukvård tas över från landstinget i februari 

2013. 

• Ekonomistyrningen utvecklas. 

• Bemanningskrav inom särskilda boenden för äldre. 

• Verkställighet av nämndens boendeplaner förutsätter 

en långsiktig och strategiskt hållbar boendeplanering. 

Medarbetare 

3Grundutbildningsnivån för omvårdnadspersonal ska öka 

varje år för att nå 80 procent 2014. 

1Sjukfrånvaron ska vara lägre i förhållande till 2011 års 

nivå. 


3Alla personer över 80 år erbjuds information om 

möjligheten att få uppsökande hembesök. 

3Fortsatt långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete 

för vård och omsorg av de mest sjuka äldre. 

Ekonomi 

1Kostnader och intäkter är i balans. 

3Gävle har kostnader i nivå med jämförbara kommuner.


Socialnämnden Maritha Johansson, ordförande 

Socialtjänst Gävle Mats Collin, förvaltningschef 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Budget 




Övriga kostnader -287,4 -275,4 -227 




Kommunbidrag 379,3 358,3 379,3 




14 av 15 mål är helt eller delvis uppfyllda. Ett mål är 

inte uppfyllt. Måluppfyllelsen är övervägande god. 

Samtidigt har fl ertalet av målen en inriktning på 

utveckling, som förutsätter ett kontinuerligt förbättringsarbete 

där åtgärder för året krävs för att upprätthålla 

verksamhet med god kvalitet. Målen blir även 

delmål för att kunna uppnå mer långsiktiga mål. 


Tre av sex mål är helt uppfyllda. Två mål beräknas bli 

delvis uppfyllda. 

Förbättringsarbete pågår inom alla målområden. 

Målet att minst 80 procent av de personer som 

placerats i samhällsvård under uppväxten ska klara 

eget boende och vara självförsörjande är inte uppfyllt, 

utifrån mätning efter årets slut. 

Medarbetare 

Två av tre mål är helt uppfyllda. Målet rörande att 

medarbetarna ska uppleva att förvaltningens chefer 

står för ett gott ledarskap är delvis uppfyllt. 

Medarbetarundersökningen (MAU) under hösten 

2011 visade att det fi nns behov av förbättringar avseende 

ledarskap. Förvaltningen arbetar med att vidta 

åtgärder inom identifi erade områden. En förnyad 

medarbetarundersökning har genomförts under 

hösten 2012. Denna nya MAU visar förbättrade värden 

inom alla utvecklings-/förbättringsområden. Prestationsvärdet 

har förbättrats från 66 till 69 detta värde är 

på gränsen till hög prestationsnivå (värde 70–100, 

innebärande att organisationen har förändringskraft). 


Tre av fyra mål är helt uppfyllda. 

Alla berörda verksamheter i förvaltningen samarbetar 

med skolans verksamheter, utifrån uppdrag och 

förutsättningar, med syfte att verka för att barn 

fullföljer sin skolgång. Det treåriga projektet Skolfam 

drivs med fi nansiering av kommuncentrala utvecklingsmedel. 

Syftet är att, genom tidiga insatser i 

samverkan med skolans verksamheter, upptäcka och ge 

insatser till barn i familjehem. Skolfam blir permanent 

verksamhet från och med halvårsskiftet 2013. 

Inom förvaltningen bedrivs ett aktivt förebyggande 

arbete för minskad konsumtion av alkohol och andra 

droger, genom kommunens drogsamordnare som är 

organisatoriskt placerad i förvaltningen, genom 

förvaltningens representant i BIG (Brottsförebyggarna 

i Gävle), samt av funktionen för prövning och tillsyn av 

alkoholtillstånd. 

Målet rörande barn och ungdomar som lever i 

familjer med långvarigt försörjningsstöd har inte 

kunnat mätas under året. Mätmetod har fastställts 

under året och mätning sker med helårseff ekt för 

år 2013. 

Ekonomi 

Socialtjänst Gävle har på olika sätt verkat för att en 

ökad del av arbetstiden används till direktkontakt 

med familjerna. Ett förslag till förändrad organisering 

av Familjeenhetens verksamheter för förebyggande 

arbete och öppna insatser har tagits fram under året, i 

en verksamhetsförankrad process. Familjeenheten har 

haft en försöksperiod med kvällsöppet en dag i veckan 

från och med oktober 2012. Verksamheten med 

kvälls öppet utvärderas i februari 2013 för ställningstagande 

till fortsättningen. 

Målet ”Minst 100 personer ska under året byta 

försörjningsstöd till annan inkomst” har uppfyllts 

med stor marginal. Genomförd uppföljning visar att 

328 personer har erhållit aktivitetsstöd under år 2012. 

61 hushåll har fått nystartsjobb och jobb genom 

off entligt skyddad anställning, OSA. 


Kommunfullmäktige har fastställt två verksamhetsmål, 

för god ekonomisk hushållning, för Socialnämnden. 

Ett mål är helt uppfyllt och ett delvis uppfyllt. 


Socialnämnden har arbetat i enlighet med berörda 

generella uppdrag till nämnder och bolag inom 

respektive styrperspektiv i kommunplanen. 


49


Årets resultat uppgick till -40,9 (-27,3) mnkr. De största 

budgetavvikelserna avser försörjningsstöd (-27,5 mnkr), 

samt externa placeringar, och övrigt stöd till, vuxna 

(-10,5 mnkr). Kostnadsökningen för utbetalning av 

försörjningsstöd beror både på ett ökat antal bidragshushåll 

och att bidragsnormen för 2012 har höjts med 

mer än den årliga basbeloppsökningen. När det gäller 

externa placeringar av vuxna har den generella 

tendensen för 2012 varit längre placeringar, och totalt 

sett något fl er, än tidigare år. Några placeringar har 

också varit mer kostsamma, med ett högre dygnspris 

jämfört med normalfallen. 

Den totala budgetavvikelsen för personalkostnader, 

enligt resultaträkningen, uppgår till -1,6 mnkr. Av 

denna avvikelse svarar kostnaderna för uppdragstagare, 

framför allt inom familjehemsvården, och övriga 

personalkostnader för -4,8 mnkr. Resultatet avseende 

kostnader för anställd personal är +3,2 mnkr. 


• Kommunfullmäktige har beslutat att bevilja utökat 

kommunbidrag för att permanenta förvaltningens 

projekt Skolfam, avseende stöd i skolsituationen för 

familjehemsplacerade barn, från och med halvårsskiftet 

2013. 



1Våra insatser skall vara anpassade även till missbrukande 

kvinnors behov. 

2Socialtjänst Gävle ska, genom off ensivt arbete tillsammans 

med andra, bidra till att narkotika miss bruket 

minskas bland ungdomar. 

2Minst 80 procent av de personer som varit placerade i 

samhällsvård under uppväxten ska klara eget boende 

och vara självförsörjande efter avslutad placering. 

3Barn som upplever våld, missbruk, kriminalitet, psykisk 

ohälsa eller allvarlig omsorgssvikt i sin hemmiljö skall 

erhålla kompetent stöd utifrån sina individuella behov. 

3Socialtjänst Gävle ska, genom uppsökande arbete, 

erbjuda familjer med små barn stöd och hjälp i tidigt 

skede. 

3Socialtjänst Gävle ska, i ökad utsträckning, ge vård i 

familjehem i egen regi. 

Medarbetare 

2Socialtjänst Gävle ska verka för god hälsa och erbjuda en 

god arbetsmiljö. 

50 Socialnämnden 

• Planering av treårigt projekt rörande förstärkt 

familjehemsvård, med projektstart i augusti 2012. 

• Planering av ny organisation för arbetet med Unga 

vuxna 18–25 år, med planerad verksamhetsstart i 

början av år 2013. 

Framtiden 

• Fortsatt arbete med utveckling av öppna serviceinsatser, 

och det förebyggande arbetet, inom verksamhetsområdet 

barn/ungdom/familj. 

• Skapa 8 boendeplatser för så kallade ”dubbeldiagnoser”, 

tillsammans med Omvårdnad Gävle. Socialnämnden 

har tillförts 2 mnkr i ökat kommunbidrag 

för verksamheten från och med år 2013. 

• Fortsatt utveckling av arbetet rörande våld i nära 

relationer. En samordnare för området tillsätts på 

Socialtjänst Gävle från och med år 2013. Kommunfullmäktige 

har beviljat utökat kommunbidrag för 

ändamålet med 0,7 mnkr. Utveckling av öppenvårdsmottagning 

för målgruppen. 

• Igångsättning av verksamhet rörande samverkan 

kring barn och ungdomar med komplex problematik, 

tillsammans med Barn och Ungdom Gävle och 

med utgångspunkt från genomfört projekt SAX. 

3Socialtjänst Gävles medarbetare ska ges möjligheter till 

att utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens 

behov. 

2Socialtjänst Gävles medarbetare ska uppleva att 

förvaltningens chefer står för ett gott ledarskap. 


3Socialtjänst Gävle ska verka för att barn fullföljer sin 

skolgång. 

3Socialtjänst Gävle ska arbeta off ensivt för en minskad 

konsumtion av alkohol och andra droger. 

3Barn och ungdomar som lever i familjer med långvarigt 

försörjningsstöd ska ha möjlighet till ett aktivt fritids och 

kulturliv utifrån sina egna förutsättningar och behov. 

3Fler personer ska klara ett eget boende med eget 

hyreskontrakt. 

Ekonomi 

3Socialtjänst Gävle ska verka för att en ökad del av 

arbetstiden används till direktkontakt med familjerna. 

3Minst 100 personer ska under året byta försörjningsstöd 

till annan inkomst.


Kultur- och fritidsnämnden Lars-Göran Ståhl, ordförande 

Kultur och fritid Gävle Kajsa Ravin, förvaltningschef 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Budget 








Kommunbidrag 236,3 231,4 236,3 




Kultur- och fritidsnämnden har för 2012 haft sex 

nämndsmål och ett verksamhetsmål. Målet inom 

ekonomiperspektivet anses delvis uppnått. Verksamhetsmålet 

anses delvis uppfyllt. Övriga fem mål är 

uppfyllda. 


Målen har uppfyllts. 

Ett stort antal aktiviteter har genomförts inom alla 

avdelningar för att öka deltagandet med särskild 

inriktning mot grupper som idag i låg utsträckning 

eller inte alls deltar i våra verksamheter. Samarbete 

har också skett med andra förvaltningar och aktörer 

för att öka deltagandet. Arbetet med att öka tillgäng- 

ligheten till våra verksamheter har fortsatt. Det gäller 

såväl tillgänglighet till information, byggnader som 

verksamheten. 

Medarbetare 


Varje avdelning ska under 2012 med utgångspunkt 

från 2011 års medarbetarundersökning arbeta med att 

förbättra resultatet för de avsnitt som får låga betyg. 

Avstämning görs därefter i den undersökning som 

genomförs 2013. Samtliga avdelningar har arbetat med 

handlingsplaner för att åtgärda de delar där behov 

fanns. Gemensamt för alla är fokus på delaktighet och 

mål. 


Målen har uppfyllts. 

Det fi nns en stark koppling mellan god folkhälsa 

och aktiv fritid. Att nå nya grupper som inte tar del i 

kulturoch fritidsaktiviteter är därför en integrerad 

del i förvaltningens arbete. Tillgång till kulturoch 

fritidsaktiviteter är en viktig del i uppfyllandet av FN:s 

barnkonvention och men också för att uppnå det 

kommunövergripande målet om Skolan först. Nämnden 

ska på olika sätt ge stöd så att barn och ungdomar 

klarar sin skolgång. Alla verksamheter arbetar med 

Skolan först. Fritidsgårdarnas uppdrag är förtydligat och 

innefattar även begreppet Skolan först. 

Ekonomi 

Målet ses som delvis uppfyllt, då resultat förbättrades 

jämfört med prognoser under hösten. 

Uppföljning har skett månadsvis per avdelning och 


51

på total nivå för hela förvaltningen. Indikationer har 

följts upp och rapporterats till Kommunledningskontoret 

samt Kultur och fritidsnämnden varje månad. 

Fem avdelningar redovisar ett positivt resultat och tre 

ett negativt. 

Uppföljning uppdrag 

Flera projekt och aktiviteter inom Skolan först och med 

fokus på barn och unga har genomförts. Exempel är 

nya samarbeten med fl era föreningar kopplat till lov 

och lägerverksamhet. Skolbion riktar sig nu även till 

särskolan och förberedelseklasser som får egna 

visningar 



Avdelningen bibliotek redovisar ett negativt 

resultat om -1,3 mnkr. Resultatet beror på behov av 

extra personalresurser i samband med fl era större 

projekt. Kultur och föreningsstöd redovisar ett resultat 

om -0,2 mnkr beroende obudgeterade kapitalkostnader 

för Atlasprojektet. Idrott redovisar ett negativt 

resultat om -1,8 mnkr, -1,3 mnkr beror på ökade 

vinterkostnader från Markbyggarna. Prognosen var 

-1,6 mnkr men underskottet har kunnat bromsas 

sedan idrottsplatsvaktmästarna återgick till Kultur- 

och fritidsförvaltningen. Resterande underskott, 

-0,5 mnkr, består av obudgeterade kapitalkostnader 

för Ridsportanläggning Skogmur. Avdelningen bad 

redovisar ett positivt resultat om 1,0 mnkr bestående 

av intäkter från Fjärran höjder samt övriga avdelningar 

som också redovisar positiva resultat. 


Ridsportanläggningen i Skogmur har äntligen 

påbörjats och beräknas vara klar under sommaren 

2013. Fotbollsplanen i Andersberg har blivit försenad, 

arbetet har påbörjats men planen kommer inte att 



3Kultur och fritid ska aktivt arbeta för att öka deltagandet 

i alla verksamheter, med särskild inriktning mot grupper 

som idag i låg utsträckning eller inte alls deltar i våra 

verksamheter. 

3Kultur och Fritid ska ta fram ett åtgärdsprogram med 

utgångspunkt från de avsnitt i Gävle kommuns 

Tillgänglighetsprogram 2011–2016 som särskilt belyser vårt 

ansvarsområde. 

Medarbetare 

Varje avdelning ska under 2012 med utgångspunkt från 

3 2011 års medarbetarundersökning arbeta med att 

förbättra resultatet för de avsnitt som får låga betyg. 

Avstämning görs därefter i den undersökning som genomförs 

2013. 

52 Kultur- och fritidsnämnden 

färdigställas förrän under 2013. Ombyggnad i Gefl e 

Vapen pågår, framförallt inom Bibliotekets verksamheter 

för att Musikbiblioteket ska kunna fl ytta i 

lokalerna. Däröver har fl era mindre reinvesteringar 

inom alla avdelningar genomförts såsom utrustning 

till sporthallar, ljud och ljusutrustning på Konserthuset 

och Konstcentrum. Inom avdelningarna Friluftsliv 

och Idrott har investeringar i fordon och maskiner 

gjorts. 

På grund av förseningar i projektet ny Ridsportanläggning 

i Lervik blir resultatet för investeringsverksamheten 

+21,2 mnkr. Dessa medel kommer att behöva 

ombudgeteras till 2013. 


• Gävle Symfoniorkester fyllde 100 år. 

• ProMa begär uppskov med tillträdesdatum på 

Fjärran höjder. 

• Avtalet med Marbyggarna upphörde och idrottsplatsvaktmästarna 

tillhör återigen Kultur & fritid 

from 1/9 2012. 

• Kultur & fritids avdelning Friluftsliv anordnade, i 

samarbete med AME och arbetsförmedlingen, under 

tre veckor friluftsaktiviteter för nyanlända familjer. 

• Byggnationen av en sporthall på Testebo och en ny 

ridsportanläggning i Skogmur har påbörjats. 

• EU-projekt om kompetensutveckling för bibliotekspersonal 

tillsammans med tre andra län. 

Framtiden 

• Ett nytt idrottspolitiskt program antas. 

• Kulturplanen – uppdragsöverenskommelsen mellan 

Landstinget Gävleborg och Gävle kommun, Kulturoch 

fritidsnämnden. 

• Utvecklat samarbete med Barn & Ungdom kring 

verksamhet för barn genom fritidsklubbar och 

fritidsgårdsverksamhet enligt uppdrag i kommunövergripande 

mål. 


3Synliggöra och lyfta sambandet mellan folkhälsa och en 

aktiv fritid. 

3Kultur- och fritidsverksamheterna har en viktig roll i 

samhället och då speciellt för barn och ungdomars 

utveckling. Nämnden ska i sina verksamheter på olika sätt ge 

stöd så att barn och ungdomar klarar sin skolgång. 

Ekonomi 

2Alla verksamheter ska bedrivas inom beslutade 

ekonomiska ramar med en väl fungerande uppföljning.


Byggnads- och miljönämnden Jörgen Edsvik, ordförande 

Bygg och miljö Gävle Elisabet Jonsson, förvaltningschef 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Av nämndens 30 uppsatta mål inom perspektiven 

bedöms 16 som att de uppnåtts i sin helhet, 13 har 

delvis uppnåtts och ett mål har ej uppnåtts. 

Budget 






Internränta 0,0 0,0 0,0 

Resultat före kommunbidrag -28,8 25,0 29,1 

Kommunbidrag 29,1 27,7 29,1 



Antal anställda* 82 

*Antal anställda kan inte anges eftersom statistiken visar hela 

Samhällsbyggnad Gävle. 


Nämnden gör en samlad bedömning av sina fem mål 

att fyra av målen har uppfyllts. Nämndens mål 

avseende initiativ till tre omvandlingsprojekt har 

delvis uppfyllts via deltagande i arbetet med Västra 

Nygatan och i juryarbetet för boende för äldre på 

Almvägen 

Medarbetare 

Nämnden gör en samlad bedömning av sina fyra mål 

att tre av målen har uppfyllts. Nämndens mål avseende 

att ha en aktuell bild av lönenivåer inom 7-stadskommuner 

har uppfyllts delvis. 


Nämnden gör en samlad bedömning av sina 19 mål att 

18 av målen har uppfyllts helt eller delvis. Nämndens 

mål att kommunala riktlinjer för energieff ektivt 

byggande fi nns har inte uppfyllts. Arbetet har påbörjats 

och ett kompetenshöjande energieff ektiviseringsprojektet 

har slutförts bland annat med en utbildning i 

samverkan med Gävle Dala Energikontor. 

Planberedskapen för Gävle Strand och småhusområden 

samt off entliga verksamheter bedöms vara god. 

Målsättningen avseende förtätning av staden har uppfyllts 

genom framtagandet av detaljplaner för exempelvis 

nya möjliga bostäder vid Timmermansgatan 

och Muhréngatan. 

Ekonomi 

Nämnden redovisar ett överskott för sin verksamhet 

och därmed balans i sin ekonomi. 


Byggnads- och miljönämnden har uppfyllt sina 

uppdrag mot medarbetarperspektivet genom utveckling 

av chefsoch medarbetarskapet. Uppdragen mot 

perspektivet hållbart samhälle har nämnden uppfyllt 

genom att exempelvis byggklar mark fi nns tillgänglig, 

bra utbud av attraktiva bostäder samt naturreservatsbildningar. 


Årets resultat uppgick till 0,3 (2,7) mnkr. 

Nämnden redovisar ett överskott på 0,3 mnkr. Taxor 

och avgifter ligger över budgeten och kan härledas 

mestadels till bygglovsverksamheten. Personalkostnaderna 

ligger under budgeten och Samhällsbyggnad 

Gävle har haft vakanta tjänster under större delen av 

året. Övriga kostnader ligger över budgeten och kan 

härledas till ökade kostnader för konsultinsatser inom 

planeringsverksamheter. Förvaltningen har även haft 

ökade kostnader för IT och licenser. 

Årets investeringar uppgick till 0,4 (0,5) mnkr. Årets 

investeringar avser inventarier. 


53


• Genomförandet av organisationsförändringen 


• Projekt Helt Enkelt Gävle. 

• Översiktsplan Norrlandet med beslut om VA-lösning 

och framtagandet av VA-plan för Gävle kommun. 

• Beslut om samråd Valbo Köpstad. 

• Antagande detaljplaner bostäder Muréngatan. 

• Ny taxa enligt plan- och bygglagen. 

Framtiden 

• Planberedskap för 800 bostäder per år och för 

studentbostäder. 

• Fortsatt arbete med stads- och detaljplaner för 

Norrlandet. 



3Tillgängligheten förbättras jämfört med 2011. 

3Handläggningstider och bemötande enligt vårt 

serviceåtagande uppnås. 

2Dialog och information till medborgarna utvecklas 

genom möten, visualisering och media. 

3Tre omvandlingsprojekt initieras av oss. 

3Allmänheten informeras löpande om utvecklingsprojekt i 

Gävle. 

Medarbetare 

3Medarbetarnas kunskap om samhällsbyggnads processen 

ökas. 

3Aktivt och hälsofrämjande ledarskap utövas. 

3Hållbart rekryteringsarbete främjas. 

2En aktuell bild av lönenivåer inom 7-stadskommunerna 

fi nns. 


2Hållbarhetsfrågor handläggs gränsöverskridande. 

1Kommunala riktlinjer för energieff ektivt byggande fi nns. 

3Vår samverkan med andra förvaltningar inom områdena 

GIS, stadsdelsförnyelse, rekreation och grönytor utökas. 

2En förtätning av staden främjas. 

3Struktur och projektplan för stadsbyggnadsstrategin 

fi nns. 

54 Byggnads- och miljönämnden 

• Detaljplanearbete för multisportanläggning på 

Sätraåsen och framtida lösning för elitfotboll på 

Strömvallen/Sätraåsen. 

• Fortsatt arbete med Valbo köpstad (exempelvis IKEA). 

• Fortsatt arbete med ÖP kommunen, stadsbyggnadsstrategi 

och fortsatt planering för Gävle Strand etapp 

tre och Magasinområdet. 

• Bildandet av fl era naturreservat. 

• Fortsatt arbete med aktiviteter i handlingsplanen 

som bygger på Länsstyrelsens revision inom livsmedelskontrollen. 

• Fortsatt kvalitetsarbete inom förvaltningens 

verksamheter för att eff ektivisera och rättsäkra vår 

ärendehandläggning. 

• Tillsynsplan för bygglovsverksamheten. 

2Kompetens och tillämpning förbättras avseende 

trygghet och attraktivitet i boendet. 

2Planberedskap för fortsatt utveckling av Gävle strand 

fi nns. 

2Planberedskap för off entliga lokaler fi nns. 

2Planberedskap för småhus i södra och västra 

stadsdelarna fi nns. 

3Kulturmiljövärden inom ett utpekat område säkerställs. 

2Två naturreservat bildas. 

2Samtliga miljöfarliga verksamheter i kommunens 

vattenskyddsområden inventeras. 

3Ansvar och roller i vattendirektivet och VA-frågor 

tydliggörs. 

3Vattenkvaliteten i Gavleån förbättras jämfört med 2011. 

3Alternativa lägen fi nns föreslagna för stadsbad. 

3Minst ett nytt användningsområde för GIS inom Gävle 

kommun skapas. 

3GIS görs lättillgängligt och kunskapen förbättras inom 

förvaltningen. 

3Samarbetet med FPX och internationella partners 

utökas. 

2Ett klimatsmart kontor skapas. 

Ekonomi 

2Taxor och avgifter jämförs med 7-stadskommunerna. 

2Användbara nyckeltal fi nns för verksamheterna.


Tekniska nämnden Inger Schörling, ordförande 

Tekniska kontoret Gävle Elisabet Jonsson, förvaltningschef 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Budget 





Avskrivning -34,5 -33,7 -36,3 

Internränta -37,3 -36,1 -39,3 


Kommunbidrag 197,2 238,0 197,2 


Bruttonvesteringar 41,7 49,0 45,1 

Avgår bidrag -1,6 -4,0 0,0 

Summa nettoinvesteringar 40,1 45,0 45,1 

Antal anställda* 66 



Av nio uppsatta mål inom perspektiven har sju mål 

uppnåtts i sin helhet, ett mål har delvis uppnåtts samt 

ett mål har inte uppnåtts. 


Nämnden gör en samlad bedömning att målen är uppfyllda. 

Målet att minst 90 artiklar och inslag ska 

publiceras om nämndens verksamhet har 91 artiklar/ 

inslag publicerats under året. Medierna har även 

informerats om sammanslagningen av förvaltningarna 

Bygg & Miljö Gävle och Tekniska kontoret. Det 

proaktiva mediearbetet har genererat uppmärksamhet 

kring bland annat Atlasområdet och Limöbåten. Även 

informationsinsatser har genomfört kopplat till trafi k 

kring skolor, med mycket bra resultat. 

Medarbetare 

Nämnden gör en samlad bedömning att målen är uppfyllda. 

Uppföljningen av medarbetarsamtalen visar att 

alla anställda upplever att medarbetarsamtalen har 

varit meningsfulla och medskapande. Vid lönesamtalen 

har framgått att medarbetarna har kännedom om 

målen och lönekriterierna. 


Nämnden gör en samlad bedömning av sina fyra mål 

att två av målen uppfyllts. Vad gäller målet att minst 55 

procent av Gävles befolkning ska ha högst 300 meter till 

busshållplats med busstrafi k minst var 15:e minut 

lyckas nämnden inte riktigt utan hamnar på 53 procent. 

Målet att ha minst 60 ha byggklar eller förberedd 

mark för näringslivets behov uppfylls och byggklar 

mark är till största delen koncentrerad till Ersbo, 

Västra Kungsbäck, Hemlingby köpcentrum och norr 

om Gävle Hamn. 

Ekonomi 

Nämnden bedömer att målet har uppfyllts. Nämnden 

fi ck extra anslag för driften och eff ekten av dessa extra 

åtgärder blev att omloppstiden för asfaltbeläggningar 

blev 30 år vilket överensstämmer med målet. 


Tekniska nämnden har uppfyllt sina uppdrag mot 

medarbetarperspektivet genom utveckling av chefsoch 

medarbetarskapet. Uppdragen mot perspektivet 

hållbart samhälle har nämnden uppfyllt genom 

exempelvis byggklar mark fi nns tillgänglig, välskötta 

och trygga parker och torg samt miljöanpassat 

trafi ksystem. 



Nämndens totala resultat uppgår till -5,7 mnkr 

varav 8 mnkr kan härledas till extra kostnader för 

vinterväghållning. Även kostnaderna för gatubelysning 

har överskridit budget med närmare 3 mnkr och 

kostnadsökningen beror på nytt avtal med elleverantören. 

Övriga verksamheter har haft ekonomi i balans 

men även redovisat överskott, exempelvis har verksamheten 

färdtjänst ett överskott på 4 mnkr och 

intäkter för tomträtter med överskott på 2,4 mnkr. 


55


Stora projekt Samhällsbyggnad Gävle har arbetat 

med är cirkulationsplatser vid Österbågen samt 

bussgatan vid Sörby Urfäll. Förvaltningen har även 

arbetat med gång- och cykelbanan till den nya 

ridsportanläggningen vid Skogmur. Nämnden har 

fi nansierat resterande investeringar för Atlasprojektet. 

Arbetet med utveckling av Börsplanen har påbörjats 

och kostnaden för projektet har hittills uppgått till 

1,4 mnkr. 


• Den extra satsningen om 10 mnkr i utökad driftram 

har inneburit att ett fl ertal åtgärder inom park och 

gata har genomförts. Bland annat har asfaltering av 

gator och cykelbanor, upprustning av rondeller, 

utökad satsning på naturvård samt upprustning av 

lekplatser skett. 

• I samband med att samrådet om Centrumplanen 

gjordes en testavstängning av Rådhusesplanaden 

och den blev mycket omdebatterad. 

• Utveckling och upprustning av Börsplan har 

påbörjats. 

Framtiden 

• Den stora kullen med 40-talister kommer att öka 

belastningen på färdtjänst och bostadsanpassningssidan 

ytterligare, vilket innebär kostnadsökningar 

inom dessa verksamheter. 

• Arbetet med att lösa trafi kproblemen kring skolor 

pågår och har redan blivit en succé för de skolor som 

engagerat sig. 

• En parkstrategi för Gävle kommun kommer att 

underlätta både planering och drift samt underhåll 

av kommunens parker. 

• Ett förbud för busstrafi k längs Nygatan över Stortor- 



3Frågor till tekniska kontoret ska återkopplas inom 

14 dagar till exempel ansökan om borttagning eller 

beskärning av träd. 

3Minst 90 artiklar eller inslag ska publiceras om 

verksamheten utifrån våra pressmeddelanden/ 

inbjudningar. 

Medarbetare 

3Alla anställda ska uppleva att medarbetarsamtalen är 

meningsfulla och medskapande. 

3Alla medarbetare ska ha kännedom om mål och 

lönekriterier. 

56 Tekniska nämnden 

get har gjort att busstrafi ken har fl yttats till Staketgatan. 

Detta har i sin tur medfört bullerärenden från 

boende längs Staketgatan och Kaplansgatan. 

Översyn av trafi ksituationen i centrum kommer att 

fortsätta under 2013. 

• Underhållsplan för kommunens broar tas fram för 

att undvika rivning eller ökade kostnader för 

underhåll av de befi ntliga broarna. I stället att 

renovera Strömdalsbron, ska en ny bro byggas. Även 

Bäckbron kommer att rivas och ersättas med ny 

konstruktion. 


3Byggklar mark ska fi nnas för minst 300 lägenheter. 

3Minst 60 ha byggklar eller förberedd mark ska fi nnas för 

näringslivets behov. 

1Minst 55 procent av Gävles befolkning ska ha högst 

300 meter till busshållplats med busstrafi k minst var 

15:e minut. 

2På huvudvägnätet ska minst 40 procent av passagerna 

med många prioriterade oskyddade trafi kanter vara 

hastighetssäkrade till 30 km/h. 

Ekonomi 

3Omloppstiden för asfaltsbeläggningar ska i genomsnitt 

inte överstiga 30 år.

Tekniska nämnden Markbyggarna 

Tekniska nämnden Inger Schörling, ordförande 

Tekniska kontoret Gävle Elisabet Jonsson, förvaltningschef 

Resultat och 



Målanalys 

Markbyggarna har sju mål. Sex mål har uppnåtts och 

ett mål har delvis uppnåtts. 


Under året har fl era artiklar publicerats med inriktning 

på snö och vinterväghållning och även om 

markbyggarnas växthus. 

Medarbetare 

Lönesamtal med inriktning på individuella löner 

genomfördes under 2012. Gemensam dagordning för 

lönesamtal har tagits fram med avdelningsgemensamma 



Utfall 

2011 


3Frågor till tekniska kontoret ska återkopplas inom 14 

dagar till exempel ansökan om borttagning eller 

beskärning av träd. 

3Minst 90 artiklar eller inslag ska publiceras om verksamheten 

utifrån våra pressmeddelanden/ inbjudningar. 

Målet är gemensamt för tekniska kontoret och Markbyggarna. 

Medarbetare 

3Alla anställda ska uppleva att medarbetarsamtalen är 

meningsfulla och medskapande. 

3Alla medarbetare ska ha kännedom om mål och 


Budget 






Internränta 0,0 -0,1 -0,1 



Årets resultat -0,2 0,8 0,0 


Antal anställda* - 81 


Samhällsbyggnad Gävle 


I avvaktan på resepolicy och ny fordonsupphandling, 

omvärldsbevakas utvecklingen på främst elbilssidan, 

men även biogasdrift och etanoldrift utreds inför 

kommande bilbyten 2013. 

Ekonomi 

Markbyggarna har inte uppnått ekonomi i balans. 


Årets resultat uppgick till -0,2 (0,8) mnkr. 

Markbyggarna har haft ett bra år. Den långa hösten 

med mycket markarbeten och korta men intensiva 

vintern gjorde att omsättningen ökade med 10 

procent, vilket gjorde att den prognos från delårsrapport 

två med -1,0 mnkr inte blev så stor. 


Markbyggarna har investerat i en ny snöslunga, en 

stor gräsklippare och en sand- och saltspridare. Vi 

planerade också att köpa en lastmaskin men den 

upphandlingen drog ut på tiden, så den hamnar på 

2013 års investeringar 


• Drift av fritidsanläggningar övergick från Markbyggarna 

till Kultur & fritid från och med den första 

september 2012. 

• Överenskommelse om lokala lönetillägg och införande 

av individuella löner. 

Framtiden 

• Nytt ekonomisystem. 

• Verksamhetsplan och rapportering gemensamt med 

Samhällsbyggnad från och med 2013. 


3Successivt minska CO-utsläppen/km från Gävle 

kommuns bilpool. 

3En plan för etablering av nya återvinningsanläggningen/ 

kretsloppslagret arbetas fram. 

Ekonomi 

2Ekonomi är ej i balans. 

Tekniska nämnden Markbyggarna 

57


Överförmyndarnämnden Kristina Sjöström, ordförande 

Överförmyndarenheten Bengt Jakobsson, chef 

Resultat och 



Målanalys 

Nämnden har antagit mål som motsvarar de kommunövergripande 

målen i de delar som berör nämndens 

verksamhet samt konkreta mål som rör förhållandet 

mellan nämnden och brukare. 

De kommunövergripande målen i de delar som 

berör nämndens verksamhet har uppfyllts. 

De konkreta målsättningarna som rör förhållandet 

mellan nämnden och brukare har uppfyllts. 



3Huvudmän, ställföreträdare och allmänhet som 

omfattas av nämndens verksamhet skall känna sig nöjda 

med och ha stort förtroende för verksamheten. 

3Huvudmän, ställföreträdare och allmänhet skall uppleva 

en hög grad av tillgänglighet och service med gott 

bemötande. 

3Huvudmän, ställföreträdare och allmänhet skall uppleva 

att nämnden verkar för jämställdhet och mångfald. 

58 Överförmyndarnämnden 

Utfall 

2011 

Budget 





Avskrivning 0,0 0,0 0,0 


Resultat före kommunbidrag -6,1 -6,0 0,0 




Antal anställda - - 


Nämnden följer den lagstiftning och det reglemente 

som reglerar nämndens uppdrag 



Årets resultat visar ett överskott på 0,2 mnkr. 

Överskottet beror dels på högre ersättning från 

Migrationsverket för ensamkommande fl yktingbarn 

(0,1 mnkr). Vidare är kostnaderna för överförmyndaradministrationen 

0,1 mnkr lägre än budgeterat. 

Detta beror på lägre personalkostnader för administrationen 

vilket i sin tur beror på bland annat 

sjukdom. 


Nämnden har inte haft några investeringar under 

året. 


Inga väsentliga händelser har skett under året. 

Framtiden 

• Under 2013 kommer en proposition avseende vissa 

delar från SOU 2004:112. 

• Prisbasbeloppet för 2012 har ökat med 1 200 kr vilket 

drastiskt kommer att öka kostnaderna för utbetalningar 

av arvoden till ställföreträdare under 2013. 

Medarbetare 

3Genom utbildning utveckla juridisk och annan kunskap. 

Beträff ande övriga mål ansluter sig nämnden till 

kommunledningskontorets mål. 


Inga nämndsmål. 

Ekonomi 

3Överförmyndarnämnden har som mål att uppnå 

nollresultat för verksamheten.

Valnämnden 

Valnämnden Anéa Elfving, ordförande 

Valnämndens kansli Helén Åleskog, förvaltningschef 

Resultat och 





3Att arbeta med att öka valdeltagande inför val 2014. 

-Att påbörja utredning beträff ande valkretsar/valdistrikt 

inför val 2014. 

Medarbetare 


Utfall 

2011 

Budget 




Övriga kostnader 0,0 0,0 0,0 






Investeringar 0 ,0 0,0 0,0 


Målanalys 

Valnämnden har två mål avseende perspektivet 

Medborgare och brukare, varav ett har uppnåtts och 

ett har inte uppnåtts. 


Inga uppdrag är riktade mot valnämndens verksamhet 

under året. 





Inga väsentliga händelser för valnämnden år 2012 

Framtiden 

Kommande val 

• Europaparlamentet i juni 2014: Datum beslutas av 

Europaparlamentet under 2013/2014. Val till Europaparlamentet 

infaller i juni vart femte år. 

• Allmänna valet den 14 september år 2014, val till 

riksdag, landstings- och Kommunfullmäktige. 



Ekonomi 


Valnämnden 

59

Revisorskollegiet 

Revisorskollegiet Gunilla de Maré, ordförande 

Revisionskontoret Gunilla Beckman Ljung, revisionschef 

Resultat och 



Målanalys 

Den kommunala revisionen är ett lokalt, demokratiskt 

kontrollinstrument med uppgift att granska den 

verksamhet som bedrivs i kommunen och pröva 

ansvarstagandet. Den kommunala revisionen är 

oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och 

därigenom indirekt också för medborgarna. Med sin 

granskning och prövning bidrar revisorerna till en 

eff ektiv verksamhet samt till att värna demokrati och 

rättsäkerhet. 

Utöver granskning av den fi nansiella rapporteringen 

i delårsrapport 2 och årsredovisning har 

särskilda granskningar under året berört följande 

områden: 

• Hantering av avtal i kommunens nämnder och 

bolag. 

• Köp av tjänster externa uppdragsföretag, Omvårdnadsnämnden. 

• Demensvård, Omvårdnadsnämnden (samgranskning 

landsting och kommuner). 

• Läkemedel, Omvårdnadsnämnden (samgranskning 

landsting och kommuner). 

• Självkostnadsanalyser/internpriser, IT och Markbyggarna, 

Kommunstyrelsen respektive Tekniska 

nämnden. 

• Kommunens hantering av lån, egna och till bolagssektorn. 

• Kapitalströmmar mellan kommunen och majoritetsägda 

bolag samt mellan bolagen. 

• Investeringsprocess och avtalshantering i delägda 

Gästrike Vatten AB. 

• Kostnadsfördelningar i delägda Kommungaranti 

Skandinavien Försäkrings AB. 

• Leverantörsreskontra, avstämning mot redovisning. 

60 Revisorskollegiet 

Utfall 

2011 

Budget 












Dialogmöten vid fl era tillfällen med Kommunfullmäktiges 

presidium samt med Kommunstyrelsens 

ordförande och kommundirektören. 

Möten med nämndspresidierna eller ordförande 

och förvaltningsledningar för att följa upp ekonomi 

och måluppfyllelse samt aktuella frågor. Dialogmöten 

har under 2012 genomförts med Barn- och Ungdomsnämnden, 

Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden, 

Omvårdnadsnämnden, Socialnämnden, Byggnads- 

och Miljönämnden, Kultur- och Fri tidsnämnden 

samt Överförmyndarnämnden. 

Granskningen av år 2012 avslutas under våren 2013 

med granskning av årsredovisningen. I samband med 

revisionsberättelsen återrapporterar kommunens 

revisorer utförligt till Kommunfullmäktige resultatet 

av det arbete som gjorts under 2012. 


Årets resultat uppgick till 0,5 (0,6) mnkr. Överskottet 

består av ett mindre överskott för kollegiets verksamhet 

och för kontorets personalkostnader. Upphandlingen av 

auktoriserade revisorer till kommunens företag har 

inneburit att tidsmässiga resurser inte funnits för att 

göra riktade djupgranskningar i egen regi eller via 

upphandling i tänkt omfattning under 2012. 



• Upphandling av auktoriserade revisorer för de 

majoritetsägda kommunala bolagen samt stiftelser 

och donationsfonder har, på fullmäktiges uppdrag, 

genomförts för perioden 2013–2016. 

• Ett erfarenhetsutbyte/seminarium med landstingets, 

Sandvikens, Söderhamns, Bollnäs och Ockelbos 

revisorer kring granskning av demensvård och 

läkemedel har genomförts. 

• Information om revisionens arbete har genomförts i 

nämnderna 2011–2012 samt i en bolagsstyrelse. 

Framtiden 

• Systematisk granskning av intern kontroll i stora 

IT-system och rutiner samt dialog med nämnderna 

med fokus på internkontroll. 

• Utveckling av samarbetet med de förtroendevalda 

revisorerna i landstinget, Gästrikland och södra 

Hälsingland. 

• Information om revisionens arbete kommer att 

fortsätta under 2013 i resterande bolagsstyrelser.


Ordförande Carina Blank 

Verkställande direktör Göran Arnell 

Resultat och 



Bolaget har ingen operativ verksamhet utan kan mer 

betraktas som ett holdingbolag med fyra helägda 

dotterbolag. Syftet är att samordna ägaransvaret för de 

bolag som ingår i den kommunala bolagskoncernen 

och åstadkomma en optimal användning av gemensamma 

resurser. 

Målanalys 

Utfall 

2011 

Av fyra uppsatta mål inom perspektiven bedöms 

tre som de uppnåtts i sin helhet och ett har delvis 

uppnåtts. 

Budget 


Omsättning 1,6 1,6 1,6 

Personalkostnader 0,0 -0,3 0,0 


Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 

Rörelseresultat -3,1 -3,8 -3,9 

Finansnetto * -27,9 -36,7 -38,3 

Resultat efter fi nansiella poster -31,0 -40,5 -42,2 



* Inkl utdelningar 9,9 (1,1) mnkr 


Bolaget har ingen egen verksamhet riktad mot 

medborgare och brukare, men har kontakt med dessa 

via dotterbolagen och ska genom bolagen verka för 

ökad nytta för kommunens medborgare, brukare och 

kunder. Det kommer till uttryck genom ägardirektivet 

och övriga styrdokument som beslutas av Kommunfullmäktige 

och Kommunstyrelsen. Bolaget skall 

verka för att dotterbolagen lever upp till de krav som 

anges i Kommunfullmäktiges styrdokument. 

Medarbetare 

Bolaget skall verka för att dotterbolagen ska leva upp 

till de krav som anges i Kommunfullmäktiges styrdokument. 

Bolaget har ingen anställd personal utan 

köper de personella resurserna från Gävle kommun. 


Bolaget verkar för att dotterbolagen ska leva upp 

till de krav som anges i Kommunfullmäktiges styrdokument. 

Ekonomi 

Bolaget har tagit ansvar för koncernens ekonomiska 

optimering, styrelsen har beslutat om koncernbidrag 

och aktieägartillskott samt lämnat förslag om utdelningar. 

Bolaget har fortsatt arbetet med att utveckla 

och samordna ägarrollen i koncernen, så att de gemensamma 

resurserna används på ett optimalt sätt. I 

arbetet har bland annat ingått att fortsätta översynen 

av bolagsstrukturen och koncernens fi nansiella 


61

62 



3Bolaget ska utforma ägardirektiv till dotterbolagen som 

gör det möjligt för dessa att utforma mål för att bidra till 

att uppfylla de kommunövergripande målen samt målen för 

verksamhetens inriktning inom perspektivet. 

2Bolaget ska tillse att dotterbolagen lever upp till de krav 

som anges i Kommunfullmäktiges styrdokument 

avseende medborgare och brukare. 

Medarbetare 

I bolaget fi nns ingen anställd personal. 


situation samt vidareutveckla principerna för styrning 

av de kommunala bolagen. Bolaget har fortsatt att inta 

en aktiv roll avseende uppföljning och utvärdering av 

dotterbolagens verksamheter. Bolaget har utfärdat 

anvisningar, sammanställt och redovisat bolagets och 

koncernens verksamhetsplanering, budget och bokslut 

utifrån Kommunfullmäktiges och Kommunstyrelsens 

verksamhetsplaneringsprocess. 


Periodens resultat efter fi nansnetto uppgår till 

-31,0 (-40,5) mnkr, varav utdelningar från dotterbolag 

9,9 (1,1) mnkr. Exklusive utdelningar och reavinst 0,0 

(2,1) mnkr uppgår resultatet till -40,9 (-43,7) mnkr, en 

förbättring med 2,8 mnkr, vilket främst förklaras av 

lägre räntor och övriga kostnader. 

Räntenettot är bolagets enskilt största kostnad och 

uppgår till -37,8 (-39,9) mnkr, vilket understiger 

budgeterad nivå på -38,3 mnkr. 

Bolagets intäkter består av konsult- och servicetjänster 

till dotterbolagen 1,6 (1,6) mnkr, medan 

kostnaderna främst avser personella resurser som 

faktureras från Gävle kommun och konsultarvoden för 

speciella projekt. I likhet med förra året gjordes inga 

investeringar under året. 


• Ny lagstiftning från och med 2013 kring avdragsbegränsningar 

på koncerninterna lån har medfört 

ett omfattande utredningsarbete avseende eff ekter 

på koncernen. 

• Kommunfullmäktige beslutade i november om 

försäljningen av fastigheten Olsbacka 11:18 med 

badanläggningen Fjärran Höjder. 

Framtiden 

• Fortsatt fokus på kapitalanskaff ningsfrågor. 

• Fortsatt utveckling av bolagsstyrning och internkontrollfrågor. 

• Uppmuntra samverkan mellan enheterna. 


Inga mål i bolaget. 

Ekonomi 

3Bolaget svarar för bolagskoncernens ekonomiska 

optimering. Styrelsen beslutar om koncernbidrag och 

aktieägartillskott samt lämnar förslag om utdelningar. 

3Bolaget ska fortsätta arbetet med att utveckla och 

samordna ägarrollen i bolagskoncernen så att de 

gemensamma resurserna används på ett optimalt sätt. 

Här ingår bland annat att fortsätta översynen av bolagsstrukturen 

och bolagskoncernens långsiktiga fi nansiella 

situation. Moderbolaget kommer att inta en fortsatt aktiv 

roll avseende uppföljning och utvärdering av dotterbolagens 

verk samheter.


Ordförande Rolf Wiberg 

Verkställande direktör Per Laurell 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Budget 


Omsättning 1 086,2 1 055,1 1 105,4 



Avskrivningar -164,5 -138,1 -141,5 

Rörelseresultat 163,3 134,7 149,5 

Finansnetto och minoritetsandelar -44,4 -37,6 -42,6 

Resultat efter fi nans och minoritet 118,9 97,1 106,9 

Investeringar* 178,4 209,0 210,1 


*Inkl fi nansiella tillgångar 107,1 (112,0) mnkr. 

Av sex uppsatta mål inom perspektiven bedöms två 

som att de uppnåtts i sin helhet och fyra som att de 

delvis uppnåtts. 


Senaste kundundersökningen genomförd av Svenskt 

Kvalitetsindex gav ett positivt resultat för Gävle 

Energi. En analys gjord under året av hur medborgarna 

i Gävle uppfattar bolagets varumärken förstärkte 

det intrycket. Medborgarna har en hög kännedom 

om och förtroende för Gävle Energi och Gavlenet 

som varumärken. Bolaget upplevs som ett tryggt 

energibolag som levererar produkter och tjänster med 

hög tillgänglighet och god servicekvalitet. Kunderna 

har höga förväntningar på bolaget, och vill vara lojala. 

Bolaget fortsätter utveckla kundorienteringen med ett 

ökat antal kundträff ar, för att i dialog utveckla 

leveransen av Gävle Energi koncernens produkter och 

tjänster, såsom energipartnerskap och ett samlat 

erbjudande där energieff ektiviseringstjänster ingår 

som en väsentlig del. Ett nytt fakturerings- och 

debiteringssystem är driftsatt som ger bolaget möjligheten 

att ytterligare öka informationen till och 

dialogen med kunderna med hjälp av exempelvis 

utvecklade uppföljningsverktyg avseende energiförbrukningen. 

Projektet har drivits i samverkan med 

Sandviken Energi AB. Bolaget är först i Sverige med att 

införa systemet. Bolaget håller en konkurrenskraftig 

prisnivå jämfört med andra leverantörer av våra 

produkter och tjänster. 

Medarbetare 

Frisknärvaron har sjunkit något under 2012. Med 

96,6 (97,3) procent frisknärvaro, mätt som ett genomsnitt 

under 2012, uppnår bolaget inte riktigt målet på 

97 procent. Arbetet med att öka och hålla frisknärva- 

ron på en hög nivå pågår genom förebyggande åtgärder 

som exempelvis tidiga hälsosamtal. Bolaget 

arbetar också med ett stort utbud av friskvårdsaktiviteter, 

enskilt och i grupp. Genom individuella utvecklingsplaner 

och program för ledarutveckling jobbar vi 

aktivt med utveckling av våra ledare och medarbetare. 

Bolaget samverkar med Högskolan i Gävle avseende 

forskning och utbildning i partnerskap med andra 

aktörer. Bland annat har cooputbildningen inom 

energiområdet blivit etablerad och rönt stort intresse. 

En ansökan om företagsforskarskola behandlas och 

kan komma att realiseras under år 2013. Samverkan 

med grund- och gymnasieskola pågår genom praktikplatser, 

informationsträff ar, studiebesök och stipendium. 

Bolaget utvecklar den strategiska kompetensförsörjningen 

genom kompetensskifte i samband med 

pensionsavgångar och regional samverkan. Till 

exempel har bolaget gått ihop med Gästrike Återvinnare 

och Gästrike Vatten AB och rekryterat en gemensam 

aff ärsjurist. 


Andelen biobränslen i värmeproduktionen är 97,7 

procent, över målet på 95 procent. Det är ett resultat av 

hög tillgänglighet i anläggningarna och gynnsamma 

väderförutsättningar. Bolaget bidrog till energieff ektivisering 

för bolagets kunder med två GWh, målet var 

en GWh. Konverteringen av olje- och eluppvärmning 

till förnybara bränslen nåddes ej. Målet var tio GWh 

och utfallet är ca två GWh. Detta beroende på ett lägre 

försäljningsutfall än beräknat som i sin tur beror på 

att omfattande konverteringar redan genomförts 

samt de relativt låga elpriserna. 

Den nya biobränslepannan inom ramen för Bomhus 

Energi AB har tagits i drift under hösten 2012 med 

syfte att säkerställa fj ärrvärmeleveranserna i Gävle 

och ångleveranserna till BillerudKorsnäs på ett 

miljömässigt och ekonomiskt eff ektivt sätt. Dessutom 

kommer produktionen av förnybar el att öka. Den ger 

Gävle ett bra utgångsläge att minska de klimatpåverkande 

gaserna med minst 15 procent under närmsta 

4-årsperioden. Detta motsvarar en konvertering av 

mer än 5 000 oljeeldade villor. All försäljning av el är 

ursprungsmärkt (Källmärkt El) och produceras med 

enbart förnybara energikällor. Det, tillsammans med 

en privat aktör, bildade biogasbolaget, SBI Ekogas AB, 

minskar den fossila koldioxidpåverkan i regionen 

ytterligare genom leverans av biogas till fordon genom 

produktionsanläggningen på Duvbacken. Den producerade 

volymen biogas motsvarar 1 500 liter bensin per 

dygn och minskar därmed regionens utsläpp av fossil 

koldioxid med motsvarande. Bolaget arbetar aktivt 

med att möjliggöra mikroproduktion av el, det vill 

säga att förbrukare av el även producerar el. Gävle 


63

Energi medverkar också i andra utvecklingsprojekt 

med målet att öka kundnyttan, energieff ektivisera och 

minska koldioxidpåverkan. Ett arbete med bland 

annat en ur miljösynpunkt mer rättvisande prismodell 

inom fj ärrvärme pågår. Den har som ett av målen 

att stimulera ytterligare minskad andel fossil uppvärmning 

från dagens låga nivå. 

Gävle Energi arbetar aktivt med att öka den regionala 

samverkan genom ett fl ertal utvecklingsprojekt 

som syftar till ökat partnerskap mellan infrastrukturbolag 

och näringslivet i regionen. 


Resultatet efter fi nansnetto och minoritetsandelar 

uppgick till 118,9 (97,1) budget: 106,9, prognos två: 

108 mnkr). Hög tillgänglighet i anläggningar och nät 

i kombination med prisjusteringar och återhållsamhet 

avseende kostnader har medfört ett bra driftsresultat. 

Nedgången i marknadspriser på el- och 

elcertifi kat påverkade resultatet negativt. Riklig 

nederbörd har givit högt vattenfl öde i Gavleån och 

därigenom hög vattenkraftproduktion. En gynnsam 

väderlek har inneburit bra förutsättningar med låg 

förbrukning av spetslastbränslen och därigenom 

förbättrat resultat inom kraftvärmeverksamheten. 

Ett antal engångsfaktorer påverkar resultatet 2012; 

bland annat en återbetalning av energiskatt ger ett 

förbättrat resultat med 20 mnkr. Denna avser utökade 

avdragsmöjligheter i kraftvärmeproduktionen för perioderna 

2006–2011 godkända av Skatteverket. Detta vägs upp 

av nedskrivningar gjorda i anläggningstillgångar. 

Årets bruttoinvesteringar uppgick till 178 (209) 

mnkr. Av detta uppgår materiella investeringar till 

71 (97) mnkr och fi nansiella investeringar till 107 (112) 

mnkr. Den största investeringen är ett lån till Bomhus 



2I Svenskt Kvalitetsindex ska Gävle Energi placera sig som 

minst 3:e bäst rankade energibolag. 

Medarbetare 

2Frisknärvarons mål sätts så högt som 97 procent. 

3Målet för Medarbetarindex i den undersökning som görs 

vartannat år är

Gavlegårdarna koncernen 

Ordförande Sinikka Bohlin 

Verkställande direktör Catherine Holgersson 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Av 17 uppsatta mål inom perspektiven bedöms 

13 ha uppnåtts i sin helhet och fyra har delvis 

uppnåtts. 

Budget 


Omsättning 1013,2 984,5 973,5 





Finansnetto -110,8 -113,6 -70,1 

Resultat efter fi nansiella poster 40,4 24,9 35,3 



Medborgare och brukare (kunder) 

Bolagets övergripande mål för detta perspektiv är 

KUNDER – Vi har nöjda hyresgäster. Mätning sker via en 

årlig enkät som totalt omfattar cirka 120 frågor. Det 

samlade omdömet om kundnöjdheten svarar på frågan 

Är du nöjd med ditt boende hos Gavlegårdarna? Senaste 

mätningen gjordes 2012 och 93,4 procent av hyresgästerna 

svarade att man är nöjd eller ganska nöjd med 

sitt boende i Gavlegårdarna. Resultatet för 2011 var 

93,1 procent. 

Medarbetare 

Det övergripande målet för medarbetarperspektivet är 

Vi har engagerade medarbetare. Modell för medarbetarundersökning 

(liksom koncernen) är att mäta prestationsnivå 

med hjälp av företaget Springlife. Den 

initiala målsättning var att prestationsnivån skulle 

vara minst 70, utfallet vid en första mätningen blev 

73,8. Långsiktigt mål sattes då till 75. Mätningen som 

genomfördes 2012 visade sig överträff a det långsiktiga 

målet. Utfallet 2012 blev 76,5. 


Indikatorer för att mäta måluppfyllelsen är den 

medieanalys som årligen görs samt bolagets mål om 

klimatneutralitet. Senaste medieanalysen från 2012 

visade att 85 procent av artiklarna i lokalpressen är 

förstärkande eller neutrala för Gavlegårdarnas 

varumärke, fem procent över bolagets mål. Bolagets 

miljöarbete med det övergripande målet formulerats 

som Gavlegårdarna ska vara klimatneutral år 2015. Målet 

innebär för bolaget att netto inte bidra till ökning av 

koldioxidutsläpp inom områdena elförbrukning, 

uppvärmning, transporter samt oljeanvändning. 

Bolagets defi nition av klimatneutralitet är accepterat 

av Naturskyddsföreningen. 

Ekonomi 

Övergripande mål för ekonomiperspektivet är En 

ekonomi i balans som möjliggör utveckling. Indikatorer som 

redovisar måluppfyllelsen är soliditeten, där utfallet 

för 2012 blev 22,8 procent, långsiktigt mål är minst 

21,1 procent. En annan viktig indikator är underhållsnivån. 

Utfall för 2012 blev 177 kronor per kvadratmeter, 

vilket är bättre än målet på 171 kronor. Målet för 2013 

är 190 kronor per kvadratmeter. Paradoxalt nog är 

möjligheten att utöka underhållsinsatserna ett betyg 

på att företaget verkar i rätt riktning eftersom underhållsbehovet 

framöver är stort. Vad avser kostnader för 

fastighetsskötsel och reparationer uppnår bolaget inte 

målet på 130 kronor per kvadratmeter. Utfallet blev 141 

kronor per kvadratmeter. Avvikelsen beror delvis på 

kostnader förknippade med bränder och snöröjning. 


Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt 

uppgick till 40,4 (24,9) mnkr. Efter justering av uppskjuten 

skatt med anledning av temporära skillnader 

uppgår resultatet till 39,5 mnkr. Positiva avvikelser 

jämfört med budget består till huvudsak av ökad 

uthyrning, endast 42 lediga lägenheter per sista 

december, samt lägre avskrivningar till följd av lägre 

investeringar än planerat. En fortsatt låg räntenivå 

bidrar också den till en god resultatpåverkan. 

Kostnader förknippade med brandskador har 

medfört att reparationsbudgeten överskridits. Även 

kostnader för fastighetsskötsel har påverkats negativt 

av den rikliga snömängden. 

Under året har fastigheterna kostat 201 mnkr i 

underhåll vilket är 6 mnkr mer än budget. Bolaget 

fortsätter ständigt sin strävan att öka underhållsutrymmet 

för en ökad kundtillfredsställelse och förbättrad 

lönsamhet på sikt. 

Årets resultat har inte belastats med nedskrivningar 

av fastigheter. Inga större resultatpåverkande 

fastighetsaff ärer har skett under året. Årets avkastningskrav, 

resultat före bokslutsdispositioner, var 35 

mnkr. 

Årets investeringar uppgick till 252,2 (123,9) mnkr 

och har fi nansierats dels med eget kassafl öde samt 

dels med utnyttjande av koncernkredit. 

Gavlegårdarna koncernen 

65



3Serviceindex: 81,5%. 

3Servicegrad KC: 80,0%. 

3Trygghetsindex: 79,2% 

3Beläggningsgrad: 98,8%. 

3Omfl yttning (exkl stud): 21,0% 

Medarbetare 

3Prestationsnivå: 75,0% 

3Utvecklingsdagar per pers: 4,0 

3Sjukfrånvaro: 80,0% 

2Elförbrukning: 24,6 kWh/m² 

2Energiförbrukning: 168 kWh/m2 

Ekonomi 

3Soliditet: 22,7% 

3Underhåll: 171 kr/m² 

2Skötsel och Reparation: 130 kr/m² 

3Direktavkastning: 5,0% 

3Administrationskostnader: 9,7%


Ordförande Ann Lidman 

Verkställande direktör Per-Arne Vahlund 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Av 19 uppsatta mål inom perspektiven bedöms 

17 som de uppnåtts i sin helhet och två har delvis 

uppnåtts. 

Budget 


Omsättning 481,5 442,8 438,0 





Finansnetto -71,4 -72,8 -83,4 





Bolaget har ett fortsatt gott förtroende hos sina 

kunder, såväl kommunala som kommersiella. Det 

framgår tydligt i den Nöjd kund-undersökning som 

bolaget genomför varje år. Undersökningen visar att 

man känner sig nöjd och trygg i och omkring bolagets 

fastigheter. Att man är i stort nöjd med den servicenivå 

som bolaget tillhandahåller. Bolaget ser också att 

arbetet med att förstärka med en medarbetare i 

receptionen och felanmälan gett ett gott resultat. 

Likaså har bolagets Servicegrupp som arbetar med 

utemiljön kring fastigheterna varit en stor tillgång 

och stärkt bolagets kunders nöjdhet. 

I den ”benchmarking” (Måttbandet) som bolaget 

deltar i framgår att i förhållande till andra kommunala 

fastighetsägare så har bolaget konkurrenskraftiga 

hyresnivåer såväl på kommunala fastigheter som 

på kommersiella lokaler. Att bolaget dessutom har en 

mycket låg vakansgrad inom hela vårt fastighetsbestånd 

(ca 1,5 procent) visar att kunderna är nöjda. 

Medarbetare 

I den medarbetarundersökning som presenterades i 

december 2012 framkom att bolaget lyckats med sitt 

arbete när det gäller den psykosociala arbetsmiljön 

hos två av enheterna. 

Under våren har administrativa enheten organiserats 

om och blivit en renodlad Ekonomienhet. En ny 

Ekonomichef har tillträtt och en Controller rekryterats. 

Personalens befattningsbeskrivningar har 

förtydligats så att tydligare arbetsområden och ansvar 

synliggjorts. 

Inom Byggenheten har en byggprojektledare anställts 

och ett program med arbetsmöten har genomförts. 

Gavlefastigheter Gävle kommun AB, GFABs resultat 

i Medarbetarundersökningen förbättrades avsevärt 

och prestationsnivån (dynamiska fokustalet) ökade 

från 74,2 till 80,8. 

2012 fi ck bolaget en fi n utmärkelse från Jämix. 

Bolaget blev utsett till den mest jämställda arbetsplatsen 

inom Gävle kommunkoncern. 


Under 2012 slutförs den sista etappen av vårt EPCprojekt. 

Projektet har som mål att minska vår energikonsumtion 

med 18 procent med utgångspunkt 

utifrån 2008 års förbrukning. Det innebär en årlig 

besparing på ca 8 mnkr. Projektet har genomförts på 

ett mycket bra sätt och målen kommer att uppfyllas. 

GFAB kommer också att certifi era minst fem 

fastigheter enligt Green Building 2012. Under året 

byggs två nya förskolor, Hagaström och Gävle Strand. 

Båda dessa förskolor blir så kallade lågenergi hus. 

GFAB har tagit beslut om att införa systemet ISA på 

sina verksamhetsfordon. Syftet med införandet är att 

alla fordon ska hålla sig till rätt hastighet så att 

minsta möjliga bränsle förbrukas. 


Gavlefastigheter uppvisar en stark resultatutveckling 

för 2012. Årets resultat uppgår till 20,6 (4,2) mnkr. 

Huvudorsaker till den stora resultatförbättringen är 

dels indexregleringen av hyran som inte har motsvarats 

av generella kostnadsökningar samt gynnsam 

temperatur med lägre el och fj ärrvärmekostnader. Det 

goda resultatet har också bidragit till att hålla kassafl 

ödet från den löpande verksamheten på en hög nivå 

vilket minskat bolagets behov av nyupplåning för 

fi nansiering av investeringar. 

Omsättningsökningen beror till största delen på att 

Gavlefastigheter under året vidarefakturerat fl era projekt 

varav det största är ridsportsanläggningen i Skogmur 

med en total budget på ca 80 mnkr. Dessutom renderade 

föregående års ordinarie indexökning på bolagets 

hyresintäkter en omsättningsökning på ca 10 mnkr. 

Flera större projekt pågår med nya förskolor som 

exempelvis Fyrens förskola på Gävle Strand, Södergården, 

Fridebo samt även Tallbackens skola (Strömsbro) 

och Lillhagsskolan som numera har tagits i bruk av 

Barn & Ungdom. En ny sporthall är under uppförande i 

Strömsbro och ett nytt korttidsboende, för barn och 

ungdomar, på Sätra. Totalt har bolaget investeringsutgifter 

på 148,7 mnkr. 


67


• Under året har bolaget arbetat intensivt med en 

möjlig försäljning av badanläggningen Fjärran 

Höjder. Styrelsen för bolaget fattade under våren 

beslutet att under förutsättning att Kommunfullmäktige 

i Gävle kommun fattar beslut om försäljning 

så säljer bolaget fastigheten. 

• Under 2012 har två stycken ombyggda skolor invigts. 

Polhem P2 och Lillhagen i Bomhus. Resultaten av 

dessa ombyggnationer har blivit mycket uppskattade 

av såväl lärare som elever. 

• Under 2012 har GFAB arbetat med den ”mjuka” delen av 

skadegörelseprojektet för Sabba Suger och gjort det till 

ett ”varumärke” för att skapa ett namn bland ungdomarna. 

Genom sociala medier, evenemang och läger 

med mera har namnet Sabba Suger spridigt sig och 

känns numera igen på många skolor och fritidsgårdar. 

• Bolaget har under 2012 satsat på föreläsningar i 

skolorna om skadegörelse. De har varit runt och 

pratat klassvis med årskurs 7–9 på Solängsskolan, 

Sörbyskolan, Stenebergsskolan, Sofi edalskolan, 

Lillhasskolan och Stigslundsskolan. 



3GFAB erbjuder ändamålsenliga, attraktiva och kostnadseff 

ektiva lokaler. 

3GFAB är en professionell fastighetsägare som med hög 

ambition bidrar till en god och trygg livsmiljö med fokus 

på miljön i och omkring skolorna. 

3Kundernas upplevelse av lokalerna ska ha en positiv 

utveckling. Avkräva och medverka till att barn perspektivet 

tas med i brukarnas mål och verksamhetsbeskrivning i 

om- och nybyggnadsprojekt. 

2Kartlägga och analysera behovet och nyttan av FM 

tjänster (Facility Management=tekniska, administrativa 

kringtjänster). 

Medarbetare 

3GFAB har en attraktiv, jämställd, eff ektiv och 

utvecklande verksamhet. 

3GFABs medarbetare är engagerade och ansvarstagande. 

3GFAB arbetar aktivt med bemötande, samarbete 

och kvalitetsfrågor för att skapa en helhetssyn och 

koncernnytta. 

3GFAB skapar förutsättningar för delaktighet. 

3GFAB systematiserar och analyserar bolagets framtida 

kompetensförsörjning. 

68 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 

• För att Sabba Suger skulle synas ännu mera än på 

skolor och fritidsgårdar, skapade de en Facebook 

grupp med namnet Sabba Suger. Där har de lagt ut 

information/bilder om läger de ska eller har åkt på, 

de har lagt ut en del faktarutor om skadegörelse, 

ibland uppmärksammat när det sett skadegörelse 

hur det har påverkat bolaget/andra. 

• Skadekostnaderna under året för GFAB har minskat 

från tidigare år. 

Framtiden 

• Det egna förbättringsarbetet, en ny fi nansiell 

strategi i sin aff ärsplan samt införandet av ett nytt 

ekonomisystem kommer att stärka GFAB ekonomistyrning 

i framtiden. 


3GFAB arbetar med en helhetssyn vad gäller fastigheters 

miljöpåverkan. I det avseendet ligger GFAB bland de 

främsta bland fastighetsorganisationer i landet. 

3GFAB har en aktiv roll i att underlätta och medverka till 

ny- och ometableringar av små och medelstora företag 

i syfte att stimulera företagsamhet i Gävle. 

3Miljöcertifi ering av fastigheter. 

3Minska energianvändningen enligt energisparprojektet. 

3Genomföra åtgärder för att minska koldioxidutsläppen 

med utgångspunkt att klara EU-krav 2020 tidigare än 

utsatt tid. 

2Utreda förutsättningar för avyttring och ny exploatering 

inom det kommersiella fastighetsbeståndet. 

Ekonomi 

3Bolaget levererar ägarens resultatkrav genom att varje 

enhet arbetar utifrån en långsiktig planering. I förhållande 

till andra liknande fastighetsorganisationer ha 

en fortsatt låg lokalkostnad per skattekrona. 

3Kvalitetssäkring av bolagets ekonomiprocesser. 

3Samtliga styrperspektiv ska beaktas i utblicksprocessen. 

3Inför den nya hyresperioden 2013–2015 utreds och 

säkerställs hur hyresnivåer och hyressättningsprinciper 

bör utvecklas utifrån gällande redovisningsregler.


Ordförande Hans Wahlström 

Verkställande direktör Fredrik Svanbom 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Av åtta uppsatta mål inom perspektiven bedöms 

tre som att de uppnåtts i sin helhet och fem har delvis 

uppnåtts. 


Målen inom perspektivet Medborgare och brukare har 

delvis uppnåtts. 

Bolagets mål i perspektivet Medborgare och brukare är att: 

1. Genomföra planerade investeringar enligt hamnutbyggnadsplanen. 

2. Öka godsvolymen i förhållande till föregående års 

volym. 

Det första målet gällande hamnutbyggnaden har varit 

ovisst men under sommaren fattades beslut om att 

muddringen ska påbörjas under hösten och att 

Trafi kverket står för kostnaderna fram tom 2012-12-31. 

Därefter är det än så länge oklart vem som står för 

fi nansieringen. 

Den nya oljepiren togs i bruk under juni månad. 

Invallningar av kaj på Granudden är färdig medan 

invallning av kaj på Fredriksskans kommer att 

färdigställas i början 2013. 

Det andra målet om ökade godsvolymer är svårt att 

påverka. Marknadssituationen väger tyngre än bolagets 

försäljningsinsatser. Godsvolymerna har minskat med 

fem procent jämfört med föregående år. Inför året trodde 

bolaget på en ökning med fem procent men marknaden 

har varit tuff och en minskning med endast sex procent 

står sig väl jämfört med andra hamnar. 

Marknads- och försäljningschef är rekryterad och 

framtagande av marknadsplan och produktportfölj 

påbörjad. 

Medarbetare 

Målet är delvis uppfyllt. 

Bolagets mål i perspektivet Medarbetare är att: 

Budget 


Omsättning 246,1 244,4 225,0 





Finansnetto -30,5 -28,4 39,0 




1. Gävle Hamn har en god arbetsmiljö samt engagerade 

och ansvarstagande medarbetare. 

2. Gävle Hamn säkerställer företagets långsiktiga 

behov av kompetensförsörjning. 

3. Gävle Hamn skapar processer, rutiner och mötesforum 

inom medarbetarområdet. 

Ett av bolagets viktigaste mål inom medarbetarperspektivet 

är att ha motiverade och engagerade medarbetare. 

Under hösten 2012 genomfördes en ny medarbetarundersökning 

som visade ett högre indexvärde 

än i föregående års mätning. Bolagets medarbetare 

upplever en förbättring inom samtliga mätområden 

vilket är mycket positivt. Måluppfyllelsen anses vara 

mycket god och arbetet med att skapa förutsättningar 

för ytterligare utveckling inom området fortsätter. 

Arbetet med en långsiktig strategisk kompetensförsörjningsplan 

har av olika anledningar prioriterats 

ned något och målet är därmed endast delvis uppfyllt. 

Arbetet med att ta fram processer och rutiner har 

fortsatt. 


Målen inom perspektivet Hållbart samhälle har delvis 

uppnåtts. 

Bolagets mål i perspektivet Hållbart samhälle är att: 

1. Säkerställa att Gävle Hamn går mot en grönare och 

säkrare hamn. 

2. Gävle Hamn skapar processer, rutiner och mötesforum 

inom miljö- och hälsa- och säkerhetsområdet. 

Organisatoriskt har bolaget sektionerat hamnen i olika 

terminaler för att bland annat tydliggöra ansvaret för 

hälsa, säkerhet och miljö inom respektive terminal. 

Bolaget har även etablerat samverkansgrupper för 

hälsa-, säkerhet- och miljöfrågor inom respektive 

terminal med de företag som är verksamma där. Den 

fysiska sektioneringen, dvs uppförandet av stängsel för 

att skapa en geografi sk avgränsning mellan terminalerna 

i syfte att höja säkerheten och förbättra arbetsmiljön, 

kommer att påbörjas under våren 2013. 

Ytterligare en åtgärd för att förbättra arbetsmiljön 

och höja säkerheten är att bolaget har förbättrat både 

information och utbildning för egen personal och för 

entreprenörer som är verksamma inom hamnområdet. 

Bolaget har infört gemensamma informationsträff 

ar för nya entreprenörer. Alla anställda och även 

entreprenörer inom hamnområdet ska även genomföra 

en säkerhetsutbildning, så kallad e-learning 

avseende säkerhetsregler inom hamnen. Utbildningen 

kommer även att krävas av personalen hos samtliga 

företag i samband med ansökan av passerkort för 

tillträde till hamnen. 

Under 2012 har bolaget gjort en stor organisationsförändring 

samtidigt som bolaget befi nner sig i en 


69

intensiv utvecklingsfas gällande infrastruktur/ 

hamnutbyggnaden. Detta sammantaget gör att 

bolaget omprioriterat resursutnyttjandet och beslutat 

att skjuta införandet av ett miljöledningssystem på 

framtiden. Det fi nns dock fortfarande med i bolagets 

långsiktiga plan, förmodligen inom 2–3 år. 

Miljöperspektivet har under året fått en allt 

viktigare roll när det gäller planering av hamnutbyggnadsområdet, 

bland annat när det gäller dagvattenhantering 

och verksamhetsbuller. 

Bolaget har förbättrat oljeskadeskyddet genom 

samarbetsavtal med andra bolag inom hamnområdet. 

Numera har bolaget stärkt upp både de materiella och 

personella resurserna för att exempelvis kunna 

hantera ett oljeutsläpp. 

För att säkra sjöfartsskyddet har bolaget infört en 

ny organisation för sjöfartsskydd inom hamnområdet, 

där terminalcheferna får ett uttalat ansvar. Vidare har 

bolaget utbildat all berörd personal, utarbetat nya 

skyddsplaner för kajerna samt erhållit förnyat tillstånd 

från Transportstyrelsen avseende sjöfartsskydd 

och hamnskydd. 

Ekonomi 

Målet inom perspektivet Ekonomi har uppnåtts. 

Målet i perspektivet Ekonomi är att: 

1. Gävle Hamn ska ha en ökad lönsamhet med 

två procent exklusive investeringar. 

Enligt budget och plan framöver kommer Gävle Hamn 

att göra negativa resultat beroende på de stora investeringar 

som görs genom utbyggnaden och muddringen 

av hamnen. Målet är ändå att ha en ökad lönsamhet 

genom att hålla nere kostnaderna och samtidigt öka 

intäkterna bland annat genom satsning på marknad 

och försäljning. För att kunna följa upp lönsamheten 

och jämföra över tiden elimineras kapitalkostnaderna. 

Bolaget tar heller inte med hyres- och arrendeintäkter 

från oljebergrum och Gävle Containerterminal (GCT) 

eftersom de kan fl uktuera mycket över tiden utan att 

Gävle Hamn kan påverka. 

Utfallet visar nu på en mycket bättre lönsamhet 

än vad man hade räknat med. Intäkterna ökade med 

13 procent medan kostnaderna endast ökat med 

3 procent. Resultatet har förändras från -7,1 till +13,1 mnkr. 



3Genomföra planerade investeringar enligt 

Hamnutbyggnadsplanen. 

2Öka godsvolymen i förhållande till föregående års volym. 

Medarbetare 

3Gävle Hamn har en god arbetsmiljö samt engagerade 

och ansvarstagande medarbetare. 

2Gävle Hamn säkerställer företagets långsiktiga behov av 

kompetensförsörjning. 

70 Gävle Hamn koncernen 


Årets resultat uppgick till 15,9 (26,9) mnkr, det vill säga 

11 mnkr lägre än föregående år. Det budgeterade resultatet 

var beräknat till 0 kr. 

Trots minskade hyresintäkter på 25 mnkr, för 

förvaring av olja i bergrummen, är omsättning lika stor 

som förgående år på 246 mnkr. Det som framförallt 

uppväger är stuveriverksamheten som gått väldigt bra, 

och då främst magasins- och containerhanteringen på 

Granudden samt projekthanteringen av vindkraftverk 

på Fredriksskans. Även bogsertjänsterna bidrar till 

omsättningsökningen samt den ersättning om knappt 

4 mnkr gällande rättegångskostnader som betalats av 

Preem enligt domslut. 

Kapitalkostnaderna har ökat med 14 mnkr jämfört 

med föregående men är ändå åtta mnkr lägre än 

budgeterat. I budgeten var det beräknat en räntekostnad 

för förskottering till Sjöfartsverket avseende 

muddringen. Gävle hamn har än så länge inte förskotterat 

några medel. 

Personalkostnaderna ökar med fem mnkr mot 

budget vilket hänger samman med den ökande 

omsättningen av stuveriverksamheten. 


• Stuveribolaget Gävle AB införlivat i Gävle Hamn AB. 

All verksamhet bedrivs nu i Gävle Hamn AB. 

• Färdigställt ny oljekaj – Sveriges modernaste. 

• Fått beslut om – och påbörjat muddringsprojektet. 

• Påbörjat stabilisering av förorenade muddringsmassor. 

• Erhållit positiv dom i Preem aff ären. 

• Påbörjat tillståndsprocesserna om LNG terminal i 

Gävle Hamn. 

• Beslutat att starta förstudie avseende ny containerterminal. 

Framtiden 

De närmaste åren kommer hamnutbyggnaden att 

fortsätta enligt plan: 

• Muddringsprojektet färdigställs till årsskiftet 2014. 

• LNG terminalprojektet fortskrider enligt plan och 

beräknas vara klart under 2015. 

• Förstudier om ny containerterminal inleds. 

2Gävle Hamn skapar processer, rutiner och mötesforum 

inom medarbetarområdet. 


2Gävle Hamn skapar processer, rutiner och mötesforum 

inom miljö-, hälsa och säkerhetsområdet. 

2Säkerställa att Gävle Hamn går mot en grönare och 

säkrare hamn. 

Ekonomi 

Gävle Hamn ska ha en ökad lönsamhet exklusive 

3 investeringar.


Ordförande Jens Leidermark 

Verkställande direktör Mats Rostö 

Resultat och 



Målanalys 

Utfall 

2011 

Av fem uppsatta mål inom perspektiven bedöms 

fyra som de uppnåtts i sin helhet och ett har delvis 

uppnåtts. 

Budget 



Personalkostnader - - - 



Resultat före fi nansiella poster 2,5 2,5 6,0 

Finansnetto -2,5 -2,5 -6,0 


Bruttoinvesteringar 15,7 22,7 67,4 

Debiterat TK (v. Kungsbäck) -5,1 0 

Summa nettoinvestering 10,6 22,7 67,4 



Målet har delvis uppfyllts. 

Vattenprover tas kontinuerligt enligt fastställt 

kontrollprogram för att kontrollera att livsmedelskvaliteten 

upprätthålls. Ett prov av 445 har haft anmärkningen 

otjänligt. 

Stort fokus under året har varit grundvattenutredningar 

för att justera vattenskyddsområdet för ett ökat 

skydd. Utredningar för att identifi era kompletterande 

vattenresurser i regionen har intensifi erats och 

fortlöper även under kommande år. 

Medarbetare 

Bolaget har ingen personal anställd. All drift köps av 

moderbolaget Gästrike Vatten AB. 


Vid Duvbackens reningsverk är reduktionen av 

biologiskt nedbrytbara ämnen och Totalfosfor inom 

gällande tillståndsvillkor. I samarbete med kommunen 

pågår fl era olika aktiviteter till exempel VAutbyggnad 

till Norrlandet och Västra Kungsbäck. Vid 

utformning av nya anläggningar beaktas att anläggningarna 

upplevs som trygga och säkra. 

Ekonomi 

VA-taxans brukningsavgift för Typhus-A är i Gävle 

4 250 kr inkl moms (3 400 kr exkl moms) medelvärdet 

för jämförbara kommuner är 4 798 kr inkl moms (3 838 

kr exkl moms). Gävle har bland de lägsta VA-taxorna i 

landet. På sikt innebär det en risk att verksamheten 

inte bedrivs enligt god ekonomisk hushållning och 

inte är långsiktigt ekonomiskt hållbar. 


Årets resultat uppgick till 0,0 (0,0) mnkr. Intäkterna 

och kostnaderna är 13,4 mnkr högre än föregående år. 

Utöver generella kostnadsökningar är fem mnkr att 

hänföra till akuta kapacitetsproblemen med vattenförsörjningen. 

2,3 mnkr är kostnadsökning för fj ärrvärme 

och el till följd av att biogasen säljs till fordonsgas, 

(vilket har genererat intäkter motsvarande 2,8 mnkr), 


71

ökade kostnader för inhyrd personal från GVAB. Årets 

investeringar uppgick till 15,7 (22,7) mnkr. Det är olika 

typer av investeringsprojekt som följer 2011 och 2012 

för det som inte är fl erårsprojekt. 


• Risk för stora problem med kapaciteten i vattenförsörjningen 

då grundvattennivåerna varit extremt 

låga. Under maj uppmanades alla med kommunalt 

vatten i Gävle tätort med statsdelar att vara sparsamma 

med vattnet för att kunna minska vattenuttaget 

(i vattentäkten). De låga nivåerna har inneburit 

att det under vår och sommar har genomförts 

åtgärder för att lösa de akuta kapacitetsproblemen. 

• Aktivt arbete för att få till de ändrade byggplaner för 

sjukhusområdet, på Näringen och vid Valbo köpstad, 

då ursprungliga lösningar riskerar att påverka 

vattentäkten negativt. 

• Olyckor inom vattenskyddsområdet i Hedesunda och 

Gävle-Valboåsen har medfört sanering av förorenade 

massor för att utläckagen inte skulle påverka 

vattentäkten. Det förebyggande arbete som gjorts 

med framtagande av åtgärdsplan för utsläppsolyckor 

inom vattentäkten fi ck prövas i skarpt läge, arbetet 

fortlöpte enligt planen. 

Framtiden 

• Förändrade förutsättningar, nya och ändrade 

lagkrav och EU-direktiv som är tvingande samt 

ökade krav från kommunerna på verksamheten 

innebär att taxehöjningar kommer att behövas för 

att uppnå full kostnadstäckning för att klara 

nuvarande och framtida åtaganden. 

• Påverkan på vattenresurserna är gränsöverskridande. 

Vattenförordningen utgår från EUs vattendirektiv och 

delar landet i fem vattendistrikt beroende på vilken 

slutlig recipient som belastas. Det innebär att bolagets 

verksamhet måste utökas från det lokala perspektivet 

till ett regionalt perspektiv och även ett nationellt. 

• Långsiktigt trygga vattenförsörjningen genom skydd av 

vattentäkterna och säkerställande av kvalitet genom att 

skapa nödvändiga mikrobiologiska barriärer. 

• Åtgärder för att kort och långsiktigt säkra en 

VA-försörjning av god kvalitet och kapacitet samt en 

tillfredställande reservvattenförsörjning. 



2Boende i Gävle kommun har en trygg och säker 

vattenförsörjning med hög vattenkvalitet. 

3Vid utformning av nya anläggningar ska dessa utformas 

så att de upplevs som trygga och säkra för allmänheten i 

den omgivning där de uppförs. 

72 Gävle Vatten AB 


3VA-verksamheten utvecklar långsiktigt hållbara 

lösningar som bidrar till miljöförbättringar. 

3VA-verksamheten deltar i kommunens planeringsarbete 

för att understödja Gävles tillväxt. 

Ekonomi 

3Brukningsavgiften för vatten och avlopp för Typhus A är 

lägre än genomsnittet för jämförbara kommuner i 

landet.

Ekonomiska 

sammanställningar

Redovisningsprinciper 

Lagar och normgivning 

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) Finansiella anläggningstillgångar 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet 

med Lagen om kommunal redovisning och 

rekommendationer från Rådet för Kommunal 

Redovisning (RKR) med de undantag 

som redovisas under Avvikelse från 

redovisningsprinciper. Redovisningen för 

kommunens bolag upprättas i enlighet med 

Årsredovisningslagen, Akutgruppsuttalanden 

samt Bokföringsnämndes rekommendationer. 

Koncernföretagens redovisningsprinciper 

är justerade till de kommunala 

regelverken före konsolidering. 

decemberprognos 

Övriga intäkter 

Intäkter redovisas i den omfattning det är 

sannolikt att de ekonomiska fördelarna 

kommer kommunen tillgodo och intäkterna 

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Från 

och med 2010 tillämpas RKR 18 Redovisning 

av intäkter. Rekommendationen 

innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar 

och anslutningsavgifter tas upp som 

förutbetald intäkt och redovisas bland 

Kommunens pensionsmedelsportfölj är 

klassifi cerad som anläggningstillgång. 

Portföljens förvaltning regleras i av 

fullmäktige antaget reglemente KF § 

57/2010. Samtliga placeringsmedel är 

värderade till det lägsta av anskaff ningsvärdet 

och marknadsvärdet. 

Värdering av kortfristiga placeringar har 

gjorts post för post till det lägsta av verkligt 

värde och anskaff ningsvärdet. 

Fordringar 

Sammanställd redovisning 

Den sammanställda redovisningen är 

långfristiga skulder och periodiseras över 

respektive anläggnings nyttjandeperiod. 

Jämförelsetalen för år 2009 räknades om. 

Fordringar har upptagits till de belopp 

varmed de beräknas infl yta. 

upprättad enligt Rådet för kommunal 

redovisnings Rekommendation 8.2 

Sammanställd redovisning. I den sammanställda 

redovisningen ingår kommunens 

förvaltningar, kommunalförbund, Gävle 

Stadshuskoncernen och Gävle Vatten AB 

samt intressebolag i vilka kommunen har en 

röstandel om minst 20 procent. Kommunkoncernens 

ägarandelar framgår av not 18. 

Den sammanställda redovisningen upprättas 

enligt förvärvsmetoden och med 

proportionell konsolidering med undantag av 

kommunens andelar i det delägda kommunala 

försäkringsbolaget Kommungaranti 

Skandinavien Försäkrings AB. Bolaget ingår 

istället i proportion till faktiskt ägd substans 

för att ge en mer rättvisande bild. 

Med förvärvsmetoden menas att förvärvat 

eget kapital elimineras, vilket innebär att 

Kostnader 

Avskrivningar 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 

görs med linjär avskrivning utifrån 

beräknad nyttjandeperiod baserad på 

anskaff ningsvärdet exklusive eventuellt 

restvärde. Tillgångar 

i form av mark, konst och pågående arbeten 

skrivs inte av. 

Avskrivningstider 

Följande avskrivningstider tillämpas: 

Goodwill 5 år 

Övriga immateriella tillgångar 5–10 år 

Byggnader och 

tekniska anläggningar 5–50 år 

Fordon, maskiner 

Avsättningar 

Deponi 

Avsättningar för deponi har tagits upp till 

det belopp som bedöms krävas för att 

reglera förpliktelserna. 

Pensioner 

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda 

i kommunen är beräknade enligt RIPS07. 

Pensionsåtaganden för anställda i de 

företag som ingår i kommunkoncernen 

beräknas enligt försäkringstekniska grunder. 

Visstidsförordnanden som ger rätt till 

särskild avtalspension redovisas som 

avsättning när det är troligt att de kommer 

att leda till utbetalningar. Avtal som inte 

lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. 

endast intjänat kapital efter förvärvet räknas och inventarier 3–15 år 

in i kommunkoncernens egna kapital. Om 

aktiernas anskaff ningsvärde överstiger värdet 

av nettotillgångarna redovisas skillnaden som 

Omprövning av nyttjandeperiod sker om det 

fi nns omständigheter som pekar på ett 

Avvikelse från 

redovisningsprinciper 

koncernmässig goodwill. 

behov, till exempel vid verksamhetsföränd- RKR 13.1 Redovisning av 

Proportionell konsolidering innebär att ringar, teknikskiften och organisationsför- hyres- och leasingavtal 

delägda bolag intas i den sammanställda 

redovisningen i proportion till ägd andel. 

Koncerninterna transaktioner såsom intäkter 

och kostnader, fordringar och skulder samt 

internvinster elimineras i sin helhet. 

Periodiseringar av inkomster och utgifter 

har gjorts enligt god redovisningssed. 

Tillgångar och skulder har upptagits till 

anskaff ningsvärde där inget annat anges. 

Jämförelsestörande poster 

Jämförelsestörande poster särredovisas i not 

3 till resultaträkningen. Som jämförelsestörande 

betraktas poster som är sällan 

förekommande. Dessutom redovisas alltid 

kommunens realisationsvinster vid 

fastighetsförsäljningar samt kostnader och 

intäkter vid tomtförsäljning i samband med 

markexploatering som jämförelsestörande. 

ändringar. 

Avskrivningsmetod 

Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivning 

påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning 

mellan kostnad och investering 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk 

eller innehav med en nyttjandeperiod om 

minst 3 år klassifi ceras som anläggningstillgång 

om beloppet överstiger gränsen för 

mindre värde. Gränsen för mindre värde har 

satts till ett halvt basbelopp och gäller som 

gemensam gräns för materiella och 

immateriella tillgångar. 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar har upptagits 

till anskaff ningsvärde med tillägg för 

Redovisning av hyres-/leasingavtal kan inte 

säkerställas enligt rekommendationens krav. 

All leasing redovisas som operationell leasing. 

RKR 8.2 Sammanställd redovisning 

Huvudmetoden innebär att varje enskilt 

koncernföretag konsolideras för sig. En 

alternativ regel tillåter att civilrättsiga 

underkoncerner konsolideras. Vilket görs 

beträff ande Gävle energikoncernen. För att 

ge en mer rättvisande bild redovisas det 

delägda kommunala försäkringsbolaget 

Kommungaranti Skandinavia Försäkrings AB 

utifrån faktiskt ägd substans istället för 

proportionell ägarandel. Kommunens 

stiftelser ingår från och med 2010 inte i den 

sammanställda redovisningen på grund av 

ringa inverkan. Jämförelsetalen för 2009 år 

har räknats om. 

Intäkter 

värdehöjande investeringar efter avdrag för 

planmässiga avskrivningar och gjorda Övriga upplysningar 

Skatteintäkter 

Den preliminära slutavräkningen för 

skatteintäkter redovisas i enlighet med 

rekommendation RKR 4:2. Det innebär att 

skatteintäkten redovisas det år den 

beskattningsbara inkomsten intjänas av den 

skattskyldige. Periodisering görs baserat på 

nedskrivningar. Omklassifi cering av statsbidrag 

och anslutningsavgifter till investeringar från 

och med 2010 innebär att anskaff ningsvärde 

och ackumulerade avskrivningar för anläggningstillgångar 

ökat och att en motsvarande 

skuld redovisas bland långfristiga skulder. 

Jämförelsetalen för år 2008 och tidigare har 

inte omräknats enligt den nya principen. 

Lag om insyn i vissa fi nansiella förbindelser 

Avstämning har skett i enlighet med 

transparensdirektivet Lag (2005:590) om 

insyn i vissa fi nansiella förbindelser mm, som 

ställer krav på öppen och separat redovisning 

i off entliga företag. Resultatet från 

avstämningen visar att inget av företagen i 

Gävle kommun omfattas av lagkraven. 

74 Redovisningsprinciper

Resultaträkningar (mnkr) Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 

Verksamhetens intäkter Not 1,3 3 202,5 3 313,8 1 011,8 1 178,9 

Verksamhetens kostnader Not 2,3 -6 597,2 -6 602,2 -5 263,6 -5 261,1 

Avskrivningar och nedskrivningar Not 3,4 -501,7 -484,1 -76,4 -73,0 

Verksamhetens nettokostnader -3 896,4 -3 772,5 -4 328,2 -4 155,2 

Skatteintäkter Not 5 3 812,1 3 689,5 3 812,1 3 689,5 

Generella statsbidrag och utjämning Not 6 565,6 656,9 565,6 656,9 

Finansiella intäkter Not 3,7 74,0 66,7 336,3 325,2 

Finansiella kostnader Not 3,8 -269,1 -299,8 -235,7 -257,7 

Extraordinära intäkter Not 9 10,0 - 10,0 - 

Extraordinära kostnader Not 10 -8,4 - -8,4 - 

Resultat efter skatteintäkter och fi nansnetto 287,8 340,8 151,7 258,7 

Skatter Not 11 9,1 -18,9 - - 

Minoritetens andel -0,3 1,3 - - 

Årets resultat Not 12 296,6 323,2 151,7 258,7 

Balansräkningar (mnkr) 

Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 


Immateriella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Not 13 29,0 43,8 0,3 2,7 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 14 7 775,8 7 508,0 1 127,1 1 055,5 

Fordon, maskiner och inventarier Not 15 2 180,3 2 083,6 174,0 141,3 

Pågående nyanläggningar Not 16 1 341,6 952,8 0,0 0,0 

Finansiella anläggningstillgångar Not 17, 18, 19 817,1 751,7 7 657,8 7 502,5 

Summa anläggningstillgångar 12 143,8 11 339,9 8 959,2 8 702,0 


Förråd och lager 37,9 42,9 0,7 1,3 

Exploateringsfastigheter Not 20 46,5 21,2 46,5 21,2 

Kortfristiga fordringar Not 21 709,9 628,5 772,0 766,0 

Kortfristiga placeringar Not 22 134,9 139,5 99,7 98,5 

Kassa och bank 272,9 574,6 215,8 460,3 

Summa omsättningstillgångar 1 202,1 1 406,7 1 134,7 1 347,3 

Summa tillgångar 13 345,9 12 746,6 10 093,9 10 049,3 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 3 907,6 3 584,5 3 404,9 3 146,2 

Årets resultat 296,6 323,2 151,7 258,7 

Summa eget kapital Not 23 4 204,2 3 907,7 3 556,6 3 404,9 

Minoritetsintresse 41,4 41,1 

Avsättningar för pensioner och liknande avsättningar Not 24 344,2 306,9 297,4 261,8 

Andra avsättningar Not 25 559,9 546,0 120,5 121,1 

Summa avsättningar 904,1 852,9 417,9 382,9 

Långfristiga skulder Not 26 6 746,9 6 561,4 5 246,9 5 358,5 

Kortfristiga skulder Not 27 1 449,3 1 383,5 872,5 903,0 

Summa skulder 8 196,2 7 944,9 6 119,4 6 261,5 

Summa eget kapital, 

avsättningar och skulder 

13 345,9 12 746,6 10 093,9 10 049,3 

Panter och ansvarsförbindelser 

Panter och därmed jämförliga säkerheter 

Ansvarsförbindelser 

Not 28 244,2 188,5 - - 

Pensionsförpliktelser utanför balansräkningen Not 29 2 204,4 2 190,4 2 194,7 2 181,0 

Övriga ansvarsförbindelser Not 29 114,3 81,7 762,1 728,6 

Resultat- och balansräkningar 

75

Kassafl ödesanalyser (mnkr) 

Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 

Den löpande verksamheten 

Resultat efter fi nansiella poster 

Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet 

287,8 340,8 151,7 258,7 

Av- och nedskrivningar (+) 508,6 484,1 76,4 73,0 

Avsättningar (+) 52,6 105,2 35,0 99,0 

Realisationsresultat (+,-) 2,7 -264,3 -9,8 -206,2 

Övriga ej likvidpåverkande poster -8,7 6,7 -1,1 -1,3 

Betald skatt -5,1 -27,0 - - 

Kassafl öde före förändring av rörelsekapital 837,9 645,5 252,2 223,2 

Förändring i rörelsekapital 

Ökning (-)/minskning (+) förråd/lager/exploateringsfastigheter -20,3 33,2 -24,7 31,5 

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -72,7 74,1 -7,2 58,7 

Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 81,8 -101,2 -30,5 -34,3 

Kassafl öde från den löpande verksamheten 826,7 651,6 189,8 279,1 

Investeringsverksamheten 

Investering i immateriella anläggningstillgångar (-) -1,4 -1,4 -0,2 -1,4 

Investering i materiella anläggningstillgångar (-) -1 256,1 -1 120,4 -177,8 -134,4 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar (+) 15,6 252,9 10,6 226,3 

Försäljning av intressebolag (+) - 4,4 - - 

Investering i fi nansiella tillgångar (-) -61,2 -152,7 -156,7 -613,6 

Avyttring/minskning av fi nansiella tillgångar (+) 1,4 1,6 1,4 

Kassafl öde från investeringsverksamheten -1 301,7 -1 015,6 -322,7 -523,1 

Finansieringsverksamheten 

Nyupptagna lån (+)/amortering av lån (-) 173,3 566,6 -111,5 623,5 

Förutbetalda investeringsbidrag - - -0,1 3,5 

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten 173,3 566,6 -111,6 627,0 

Årets kassafl öde -301,7 202,6 -244,5 383,0 

Likvida medel vid årets början 574,6 372,0 460,3 77,3 

Likvida medel vid årets slut 272,9 574,6 215,8 460,3 

76 Kassafl ödesanalyser

Noter (mnkr) 

Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 

Not 1. Verksamhetens intäkter 

Försäljning 2 230,5 2 168,0 40,7 43,4 

Taxor och avgifter 217,9 221,1 217,9 221,1 

Hyror och arrenden 113,6 110,5 113,6 110,6 

Driftbidrag 463,0 411,4 463,0 411,4 

Försäljning av verksamheter och entreprenader 135,8 137,4 135,8 137,4 

Exploateringsresultat 30,8 48,8 30,8 48,8 

Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar 10,9 216,6 10,0 206,2 

Summa verksamhetens intäkter 3 202,5 3 313,8 1 011,8 1 178,9 

Not 2. Verksamhetens kostnader 

Personalkostnader -3 505,4 -3 374,7 -3 047,5 -2 926,5 

Bidrag och transfereringar -248,3 -325,7 -248,3 -325,7 

Köp av verksamheter och entreprenader -1 035,4 -1 041,9 -1 035,4 -1 041,9 

Hyreskostnader och övriga fastighetskostnader -646,4 -599,7 -646,4 -599,7 

Övrigt material och tjänster med mera -1 161,7 -1 260,2 -286,0 -367,3 

Summa verksamhetens kostnader -6 597,2 -6 602,2 -5 263,6 -5 261,1 

Not 3. Jämförelsestörande poster 

Nedskrivningar -44,4 -27,0 -1,0 - 

Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar -2,7 214,9 9,8 206,2 

Exploateringsresultat 30,8 48,8 30,8 48,8 

Avsättning för återställande av deponi - -80,0 - -80,0 

Sänkning av diskonteringsränta vid beräkning av pensionsskuld - -23,2 - -23,2 

Återbetalning FORA 85,2 - 78,8 - 

Summa jämförelsestörande poster 68,9 133,5 118,4 151,8 

Not 4. Avskrivningar och nedskrivningar 

Avskrivningar enligt plan -475,4 -467,2 -75,4 -73,0 

Nedskrivningar -29,6 -27,0 -1,0 - 

Återförda nedskrivningar 3,3 10,1 - - 

Summa avskrivningar och nedskrivningar -501,7 -484,1 -76,4 -73,0 

Not 5. Skatteintäkter 

Årets preliminära skatteinbetalningar 3 767,0 3 606,8 3 767,0 3 606,8 

Prognos för årets slutavräkning 43,7 82,7 43,7 82,7 

Mellankommunal skatteutjämning 1,4 - 1,4 - 

Summa skatteintäkter 3 812,1 3 689,5 3 812,1 3 689,5 

Not 6. Generella statsbidrag och utjämning 

Strukturbidrag 11,5 11,4 11,5 11,4 

Fastighetsavgifter 154,0 144,9 154,0 144,9 

LSS-utjämning -34,6 -23,4 -34,6 -23,4 

Inkomstutjämningsbidrag 495,0 518,2 495,0 518,2 

Kostnadsutjämning -107,2 -91,5 -107,2 -91,5 

Regleringsbidrag 46,9 97,3 46,9 97,3 

Summa generella statsbidrag och utjämning 565,6 656,9 565,6 656,9 

Not 7. Finansiella intäkter 

Ränteintäkter från koncernföretag - - 274,4 267,0 

Ränteintäkter 49,9 52,3 37,9 44,0 

Övriga fi nansiella intäkter 24,1 14,4 24,0 14,2 

Summa fi nansiella intäkter 74,0 66,7 336,3 325,2 

Not 8. Finansiella kostnader 

Räntekostnader lån -233,5 -237,2 -173,6 -203,5 

Räntekostnader pensionsskuld -13,5 -32,3 -13,5 -32,3 

Övriga fi nansiella kostnader -22,1 -30,3 -48,6 -21,9 

Summa fi nansiella kostnader -269,1 -299,8 -235,7 -257,7 

Not 9. Extraordinära intäkter 

Betalning ansvarsförsäkring 10,0 - 10,0 - 

Noter 

77

78 Noter 

Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 

Not 10. Extraordinära kostnader 

Momsåterbetalning -2,4 - -2,4 - 

Övriga kostnader -6,0 - -6,0 - 

Summa Extraordinära kostnader -8,4 - -8,4 - 

Not 11. Skatter 

Aktuell skatt -0,9 -2,6 - - 

Uppskjuten skatt 10,0 -16,3 - - 

Summa skatter 9,1 -18,9 - - 

Not 12. Avstämning mot balanskravet för kommuner 

Årets resultat - - 151,7 258,7 

Realisationsvinster - - -9,8 -206,2 

Årets resultat avstämt mot balanskravet - - 141,9 52,5 

Not 13. Immateriella anläggningstillgångar 

Redovisat värde vid årets början 43,8 58,7 2,7 1,9 

Årets investeringar 1,6 1,4 0,2 1,4 

Överföring till annan kategori -2,0 - -2,0 - 

Årets avskrivningar -14,4 -14,8 -0,6 -0,6 

Ändring av koncernens sammansättning - -1,5 - - 

Redovisat värde vid årets slut 

Varav goodwill 

29,0 43,8 0,3 2,7 

Anskaff ningsvärde 68,1 77,5 - - 

Ackumulerade avskrivningar -41,8 -37,5 - - 

Redovisat värde 

Varav övriga immateriella tillgångar 

26,3 40,0 - - 

Anskaff ningsvärde 4,1 4,6 1,6 3,5 

Ackumulerade avskrivningar -1,4 -0,8 -1,3 -0,8 

Redovisat värde 2,7 3,8 0,3 2,7 

Not 14. Mark, byggnader och tekniska anläggningar 

Redovisat värde vid årets början 7 508,0 7 273,8 1 055,5 1 016,5 


Omklassifi cering från omsättningstillgångar 0,5 1,2 0,0 1,2 

Överföring från annan kategori 6,2 127,4 - - 

Avyttringar och utrangeringar -3,9 -34,1 -0,6 -20,1 


Årets nedskrivningar - -27,0 - - 

Återförda nedskrivningar - 10,1 - - 


Redovisat värde vid årets slut 7 775,8 7 508,0 1 127,1 1 055,5 

Anskaff ningsvärden 11 187,3 10 701,8 1 969,3 1 873,1 

Ackumulerade av- och nedskrivningar -3 411,5 -3 193,8 -842,2 -817,6 

Redovisat värde 7 775,8 7 508,0 1 127,1 1 055,5 

Not 15. Fordon, maskiner och inventarier 

Redovisat värde vid årets början 2 083,6 2 105,9 141,3 137,2 


Överföring från annan kategori 19,5 0,3 1,8 - 

Avyttringar och utrangeringar -14,6 -2,1 - - 


Årets nedskrivningar -24,8 - - - 


Redovisat värde vid årets slut 2 180,3 2 083,6 174,0 141,3 

Anskaff ningsvärden 4 600,9 4 314,7 999,7 935,5 

Ackumulerade av- och nedskrivningar -2 420,6 -2 231,1 -825,7 -794,2 

Redovisat värde 2 180,3 2 083,6 174,0 141,3

Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 

Not 16. Pågående nyanläggningar 

Redovisat värde vid årets början 952,8 582,3 - - 

Årets investeringar 1 003,9 499,6 - - 

Överföring till annan kategori -615,1 -129,1 - - 

Redovisat värde vid årets slut 1 341,6 952,8 - - 

Not 17. Aktier och andelar 


Omklassifi ceringar/övriga förändringar -8,2 13,3 -1,4 - 

Redovisat värde vid årets slut 13,4 21,6 687,7 689,1 

Not 18. Specifi kation av aktier och andelar 

Koncernen Kommunen 

Organisations- Röstandel Redovisat Redovisat 

Koncernbolag 

nummer 

(%) 

värde 

värde 

Gävle Stadshus AB 556507-1700 100 316,0 

Swedish Biogas International Ekogas AB 556036-0785 49 

Bomhus Energi AB 556793-5217 50 

Gävle Containerterminal AB 556661-2445 20 

Gästrike Vatten AB 556751-1661 70 3,5 

Gävle Vatten AB 556751-1646 100 

Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB 516401-8359 50 354,2 

Svenska Kommun Försäkrings AB 516406-0039 27 7,5 

Gästrike Återvinnare 222000-1339 61 

Gästrike Räddningstjänst 222000-0778 54 

Inköp Gävleborg 222000-2311 37 

Summa koncernbolag 681,2 

Övriga aktier och andelar 

Stiftelsen parkeringsgaraget Gåvan 885001-1688 1,0 1,0 

Regionförbundet Gävleborg 222000-1263 3,1 3,1 

Kommuninvest med fl era 2,4 2,4 

Samkraft AB 556754-5644 3,1 

Andra aktier och andelar 3,8 

Summa övriga aktier och andelar 13,4 6,5 

Summa aktier och andelar 13,4 687,7 

Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 

Not 19. Långfristiga fordringar 

Förmedlade lån till koncernföretag - - 4 848,5 4 920,0 

Övrig utlåning till koncernföretag - - 1 917,5 1 687,1 

Övriga fordringar koncernföretag - - 11,7 13,8 

Lån Bomhus Energi AB 44,6 - - - 

Lån Gästrike Återvinnare AB 24,4 6,0 - - 

Lån till Läkerol Arena 110,0 110,0 110,0 110,0 

Lån till Bomhus Folkets Hus 15,4 15,4 15,4 15,4 

Fordran statsbidrag avseende Hamnleden 55,5 55,5 55,5 55,5 

Obligationer och andra värdepapper 63,6 71,4 11,5 11,5 

Placeringstillgångar, pensioner 439,8 413,5 - - 

Uppskjuten skattefordran 18,4 10,5 - - 

Övriga långfristiga fordringar 32,0 47,8 - 0,1 

Summa långfristiga fordringar 803,7 730,1 6 970,1 6 813,4 

Summa fi nansiella anläggningstillgångar 817,1 751,7 7 657,8 7 502,5 

Not 20. Exploateringsfastigheter 



Omklassifi cering från anläggningstillgång 0,0 -1,2 0,0 -1,2 

Justering/försäljning av exploateringsfastigheter 17,3 -31,5 17,3 -31,5 

Redovisat värde vid årets slut 46,5 21,2 46,5 21,2 

Noter 

79

80 Noter 

Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 

Not 21. Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 205,0 188,5 29,7 31,2 

Kortfristiga fordringar koncernföretag - - 9,7 412,9 

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 385,6 396,7 360,0 292,1 

Övriga kortfristiga fordringar 119,3 43,3 372,6 29,8 

Summa kortfristiga fordringar 709,9 628,5 772,0 766,0 

Not 22. Kortfristiga placeringar 

Swedbank, deposit - 54,6 - 54,6 

EFG Bank, deposit 43,5 43,9 43,5 43,9 

Nordea, deposit 56,2 - 56,2 - 

Övriga kortfristiga placeringar 35,2 41,0 - - 

Summa kortfristiga placeringar 134,9 139,5 99,7 98,5 

Not 23. Eget kapital 

Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 3 907,7 3 582,8 3 404,9 3 146,2 

Ändring av koncernens sammansättning -0,1 1,7 - - 

Ingående eget kapital i enlighet med ny princip 3 907,6 3 584,5 3 404,9 3 146,2 

Årets resultat 296,6 323,2 151,7 258,7 

Utgående eget kapital 

Ändring av koncernens sammansättning 2012 avser Gästrike Återvinnare. 

4 204,2 3 907,7 3 556,6 3 404,9 

Not 24. Avsatt till pensioner och liknande avsättningar 

Avsatt vid årets början 306,9 269,7 261,8 231,1 

Nya förpliktelser under året 44,3 47,6 42,9 42,3 

Varav Nyintjänad pension 32,6 23,0 32,6 23,0 

Ränte- och basbeloppsuppräkning - 7,3 0,0 7,3 

Sänkning av diskonteringsränta 10,9 18,7 10,9 18,7 

Övrig förändring 0,8 -1,6 -0,6 -6,7 

Årets utbetalningar -14,2 -17,6 -14,2 -17,6 

Förändring av löneskatt 7,2 7,2 6,9 6,0 

Summa avsatt till pensioner 344,2 306,9 297,4 261,8 

Aktualiseringsgrad 

Särskild avtalspension och visstidspension 

- - 92% 92% 

Särskild avtals-/ålderspension 54,8 45,4 14,0 6,1 

Förmånsbestämd ålderspension 202,5 181,6 202,5 181,6 

Pension enligt PA-KL 19,0 18,8 19,0 18,8 

Pension till efterlevande 3,8 4,2 3,8 4,2 

Summa pensioner 280,1 250,0 239,3 210,7 

Särskild löneskatt 64,1 56,9 58,1 51,1 

Summa avsatt till pensioner 344,2 306,9 297,4 261,8 

Antal visstidsförordnanden: Politiker - - 4 2 

Tjänstemän - - 0 5 

Not 25. Andra avsättningar 


Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt -1,8 19,8 - - 

Övrig förändring 0,4 -1,6 - - 

Utgående avsättning för uppskjuten skatteskuld 

Beräknade skadeståndsanspråk i VA-verksamheten 

374,7 376,1 - - 


Ianspråktagna avsättningar -0,4 -1,4 - - 

Outnyttjade belopp som återförts/nya avsättningar - -0,1 - - 

Utgående avsättningar i VA-verksamheten 

Övriga avsättningar 

0,7 1,1 - - 

Återställande av deponi 100,2 101,3 100,2 101,3 

Försäkringstekniska avsättningar 56,3 47,3 

Hamnspår 19,0 19,0 19,0 19,0 

Övriga avsättningar 9,0 1,2 1,3 0,8 

Utgående övriga avsättningar 184,5 168,8 120,5 121,1 

Summa andra avsättningar 559,9 546,0 120,5 121,1 

Under 2011 har avsättning för återställande av deponi gjorts med 80,0 mnkr avseende Avan.

Koncernen 


Koncernen 

2011 

Kommunen 


Kommunen 

2011 

Not 26. Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 6 565,0 6 394,3 5 238,5 5 350,0 

Förutbetald intäkt anslutningsavgifter VA 40,1 33,1 - - 

återstående antal år (vägt snitt) 46 47 - - 

Förutbetald intäkt anslutningsavgifter El 74,5 65,1 - - 

återstående antal år (vägt snitt) 25 25 - - 

Förutbetald intäkt investeringsbidrag 43,8 45,4 8,4 8,5 

återstående antal år (vägt snitt) 28 29 5 5 

Övriga långfristiga skulder 23,5 23,5 - - 

Summa långfristiga skulder 6 746,9 6 561,4 5 246,9 5 358,5 

Övriga skulder avser 23,5 (23,5) mnkr för att åtgärda brister i vattenkvalitén på Åbyvallen. 

Not 27. Kortfristiga skulder 

Skulder till koncernföretag - - 90,6 166,0 

Leverantörsskulder 495,4 496,5 172,1 148,9 

Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 265,5 284,0 90,5 90,2 

Upplupna räntekostnader 70,1 70,8 64,3 65,1 

Lönerelaterade skulder 377,0 351,1 337,6 313,2 

Skatteskulder 0,5 4,7 - - 

Övriga kortfristiga skulder 240,8 176,4 117,4 119,6 

Summa kortfristiga skulder 1 449,3 1 383,5 872,5 903,0 

Not 28. Ställda panter 

Fastighetsinteckningar 166,1 141,9 - - 

Företagsinteckningar 25,0 25,0 - - 

Försäkringstekniska avsättningar 31,2 - - - 

Bankgaranti 21,9 21,6 - - 

Summa ställda panter 244,2 188,5 - - 

Not 29. Ansvarsförbindelser 

Ej skuldförda pensionsförpliktelser 

Ingående ansvarsförpliktelser pensioner 1 762,8 1 534,8 1 755,2 1 525,1 

Årets förändringar 11,2 228,0 11,0 230,1 

Summa pensionsförpliktelser 1 774,0 1 762,8 1 766,2 1 755,2 

Löneskatt 430,4 427,6 428,5 425,8 

Utgående ansvarsförpliktelser pensioner 2 204,4 2 190,4 2 194,7 2 181,0 

Likvidgaranti 

Borgensåtaganden 

3,5 - 3,5 - 

Statliga bostadslån för stiftelser 1,1 1,5 1,1 1,5 

Kreditgaranterade bostadsrätter 6,3 6,4 6,3 6,4 

Gävle Stadshus AB - - 636,0 636,0 

Samkraft AB 63,9 38,1 63,9 38,1 

Ramavtal billeasing 

Borgen för pensionsskulder 

35,0 30,4 35,0 30,4 

Gavlefastigheter Gävle kommun AB - - 2,1 2,1 

Gävle Energi AB - - 14,0 14,0 

Enligt socialtjänstlagen och KF:s beslut 0,2 0,2 0,2 0,1 

Utgående borgensåtaganden 106,5 76,6 758,6 728,6 

Andra ansvarsförbindelser 4,3 5,1 - - 

Summa övriga ansvarsförbindelser 114,3 81,7 762,1 728,6 

Kommunal Borgen Regionförbundet Gävleborg 

År 2000 ingicks solidarisk borgen såsom för egen skuld för Regionförbundet Gävleborg. Kommunens borgen är begränsad i regressavtal till 6,1 mnkr. 

Kommunal borgen för Kommuninvest i Sverige AB 

Gävle kommun ingick 1993 solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. 

Samtliga 274 kommuner som 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan 

samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna 

vid ett eventuellt ianspråktagande av borgensförpliktelser. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på 

de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på de medel som respektive 

insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening Vid uppskattning av den fi nansiella eff ekten av Gävle kommuns ansvar enligt borgensförbindelsen, 

kan noteras att 2012-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268 008,5 mnkr och totala tillgångarna till 272 786,3 mnkr. 

Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 6 155,8 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 6 277,3 mnkr. 

Noter 

81

Sammanställning koncernen 

Koncernen 2012 


kommun 


Stadshus 


Energi 

koncernen 


koncernen 



Hamn 

koncernen 

Koncernjusteringar 

Stadshuskoncernen 

Summa 

Resultaträkning 

Intäkter 1 021,8 1,6 1 086,2 1 013,2 481,5 246,1 -234,6 2 594,0 

Kostnader -5 272,0 -4,7 -758,4 -739,6 -320,6 -163,5 234,6 -1 752,2 

Av- och nedskrivningar -76,4 0,0 -164,5 -122,4 -68,9 -36,2 0,0 -392,0 

Nettokostnader -4 326,6 -3,1 163,3 151,2 92,0 46,4 0,0 449,8 

Skatteintäkter med mera 4 377,7 - - - - - - - 

Finansnetto 100,6 -27,9 -44,4 -110,8 -71,4 -30,5 -9,9 -294,9 

Resultat efter fi nans 151,7 -31,0 118,9 40,4 20,6 15,9 -9,9 154,9 

Skatt/minoritet - 9,3 48,2 -10,8 -1,4 1,3 0,0 46,6 

Årets resultat 151,7 -21,7 167,1 29,6 19,2 17,2 -9,9 201,5 

Balansräkning 

Immat./materiella tillgångar 1 301,4 0,0 1 700,5 4 135,6 2 046,1 984,9 0,0 8 867,1 

Finansiella tillgångar 7 657,8 1 597,9 344,4 3,0 128,8 45,7 -1 733,9 385,9 

Övriga omsättningstillgångar 819,2 0,8 292,9 13,1 70,5 49,7 -54,3 372,7 

Placeringar/likvida medel 315,5 0,0 0,8 0,2 0,0 0,0 0,0 1,0 

Summa tillgångar 10 093,9 1 598,7 2 338,6 4 151,9 2 245,4 1 080,3 -1 788,2 9 626,7 

Eget kapital 3 556,6 441,8 941,8 946,7 173,4 119,1 -1 587,3 1 035,5 

Avsättningar/minoritet 417,9 0,0 260,5 0,0 21,0 28,6 0,0 310,1 

Långfristiga skulder 5 246,9 966,9 874,2 2 875,0 1 885,7 835,1 -100,7 7 336,2 

Kortfristiga skulder 872,5 190,0 262,1 330,2 165,3 97,5 -100,2 944,9 

Summa EK och skulder 10 093,9 1 598,7 2 338,6 4 151,9 2 245,4 1 080,3 -1 788,2 9 626,7 

Koncerninterna 

engagemang 2012 


kommun 


Stadshus 


Energi 

koncernen 


koncernen 



Hamn 

koncernen 


Stadshuskoncernen 

Summa 

Försäljning, säljare 65,1 1,6 292,2 111,1 432,2 2,7 -234,6 605,2 

Försäljning, köpare -667,0 -3,5 -15,6 -183,2 -110,1 -9,0 234,6 -86,8 

Lån, givare 6 750,4 44,6 100,9 -100,9 44,6 

Lån, mottagare -330,9 -929,5 -2 775,0 -1 878,8 -839,2 100,9 -6 652,5 

Ägartillskott, givna -37,1 37,1 0,0 

Ägartillskott, mottagna 37,1 -37,1 0,0 

KC-bidrag, givna -30,7 -37,9 68,6 0,0 

KC-bidrag, mottagna 37,9 30,7 -68,6 0,0 

Utdelning, givna -9,9 -9,9 9,9 -9,9 

Utdelning, mottagna 9,9 9,9 -9,9 0,0 

Borgen, givare 652,1 0,0 

Borgen, mottagare -636,0 -14,0 -2,1 -652,1 

82 Sammanställning koncernen

Bomhus 

Energi SBI Ekogas 


Containerterminal 

Vattenbolag 


Gästrike 

Återvinnare 

Övriga 

kommunalförbund 


Total 

koncernen 

2,0 3,8 17,6 160,5 52,7 100,9 66,3 -807,1 3 212,5 

-2,0 -2,8 -15,0 -148,6 -54,9 -92,2 -64,2 798,3 -6 605,6 

0,0 -0,6 -0,4 -9,5 -8,3 -7,1 -3,0 -4,4 -501,7 

0,0 0,4 2,2 2,4 -10,5 1,6 -0,9 -13,2 -3 894,8 

4 377,7 

0,0 -0,3 0,1 -2,4 10,7 -0,1 1,1 -9,9 -195,1 

0,0 0,1 2,3 0,0 0,2 1,5 0,2 -23,1 287,8 

-37,4 0,0 -0,2 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 8,8 

-37,4 0,1 2,1 -0,2 0,2 1,5 0,2 -23,1 296,6 

895,3 9,7 2,8 143,0 8,5 74,9 11,5 12,5 11 326,7 

0,0 0,0 0,0 2,1 492,0 0,2 0,0 -7 720,9 817,1 

30,8 0,5 6,5 50,2 10,3 11,0 14,5 -521,4 794,3 

29,6 1,6 5,6 0,0 8,6 1,5 44,4 0,0 407,8 

955,7 11,8 14,9 195,3 519,4 87,6 70,4 -8 229,8 13 345,9 

189,1 2,9 9,3 8,0 346,9 45,8 9,2 -999,1 4 204,2 

37,4 0,0 0,5 0,8 164,9 0,0 30,6 -16,7 945,5 

671,8 7,9 0,0 134,6 0,0 24,4 0,0 -6 674,9 6 746,9 

57,4 1,0 5,1 51,9 7,6 17,4 30,6 -539,1 1 449,3 

955,7 11,8 14,9 195,3 519,4 87,6 70,4 -8 229,8 13 345,9 

Bomhus 

Energi SBI Ekogas 


Containerterminal 

Vattenbolag 


Gästrike 

Återvinnare 

Övriga 

kommunalförbund 


Total 

koncernen 

65,4 30,2 32,3 -798,2 0,0 

-0,1 -2,5 -38,7 -0,4 -1,1 -1,6 798,2 0,0 

-6 795,0 0,0 

-44,6 -73,5 -24,4 6 795,0 0,0 

0,0 

0,0 

0,0 

0,0 

9,9 0,0 

-9,9 0,0 

-652,1 0,0 

652,1 0,0 

Sammanställning koncernen 

83

Nämndernas resultat 

Nämndernas intäkter 

och kostnader (mnkr) Intäkter Kostnader Netto 

Kommunbidrag 

Nämndernas 

resultat 

Skattefi nansierad verksamhet 

Kommunstyrelsen* 184,9 -373,7 -188,8 238,9 50,1 

Tekniska nämnden 78,7 -281,6 -202,9 197,2 -5,7 

Markbyggarna 111,5 -111,7 -0,2 0,0 -0,2 

Byggnads- och miljönämnden 31,5 -60,3 -28,8 29,1 0,3 

Kultur- och fritidsnämnden 75,2 -313,4 -238,2 236,3 -1,9 

Barn- och ungdomsnämnden 154,2 -1 672,8 -1 518,6 1 515,7 -2,9 

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 160,0 -713,6 -553,6 569,7 16,1 

Socialnämnden 80,4 -500,6 -420,2 379,3 -40,9 

Omvårdnadsnämnden 292,0 -1 461,2 -1 169,2 1 159,7 -9,5 

Valnämnden 0,0 -0,1 -0,1 0,1 0,0 

Överförmyndarnämnden 0,5 -6,6 -6,1 6,3 0,2 

Revisorskollegiet 0,6 -4,3 -3,7 4,2 0,5 

Summa 1 169,5 -5 499,9 -4 330,4 4 336,5 6,1 

Omföring till extraordinära kostnader 6,0 6,0 

Finansförvaltningen exkl fi nansnetto och skatteintäkter 271,8 -275,6 -3,8 

Summa 1 441,3 -5 769,5 -4 328,2 

Avgår interna intäkter och kostnader -429,5 429,5 

Summa verksamheten 1 011,8 -5 340,0 -4 328,2 4 336,5 6,1 

* I Kommunstyrelsens resultat ingår realisationsvinster och exploateringsresultat med 9,8 mnkr respektive 30,8 mnkr. 

Finansförvaltningens resultat (mnkr) 

Utfall 


Budget 

2012 Avvikelse 

Intäkter 

Kostnader 

271,8 242,1 29,7 

Personalkostnader -264,4 -266,3 1,9 

Övrigt -11,2 -41,4 30,2 

Summa kostnader -275,6 -307,7 32,1 

Verksamhetens nettokostnader -3,8 -65,6 61,8 

Skatteintäkter 3 812,1 3 788,1 24,0 

Utlagda kommunbidrag -4 336,5 -4 337,9 1,4 

Generella bidrag och utjämningar 565,6 576,4 -10,8 

Finansiella intäkter 336,3 316,1 20,2 

Finansiella kostnader -235,7 -245,4 9,7 

Resultat efter skatteintäkter och fi nansnetto 138,0 31,7 106,3 

Extraordinära intäkter 10,0 0,0 10,0 

Extraordinära kostnader -2,4 0,0 -2,4 

Resultat efter extraordinära poster 145,6 31,7 113,9 

Årets intäkter består av interna ersättningen för årets intjänade 

pensionsrätter med 134,4 (132,0), interna ersättningar för garanti pensioner 

med 6,0 mnkr, interräntor med 45,3 (43,8) mnkr, samt återbetalning 

av premier för avtalsförsäkringar från 2007 och 2008 med 

78,8 mnkr. Av denna återbetalning har 45,5 mnkr tillförts nämn der för 

omstruktureringsåtgärder och skötsel och underhåll av gator, parker 

mm under år 2012. Övriga intäkter avser markersättning för elledningar 

från Gävle Energi AB med 6,0 mnkr, samt diverse övrigt med 1,3 mnkr. 

Kommunens pensionskostnader redovisas bland verksamhetens 

nettokostnader och uppgår till 253,5 (226,1) mnkr inklusive löneskatt. 

Därutöver tillkommer de pensionskostnader som redovisas som 

fi nansiella med 13,5 (32,3) mnkr. Av 2011 års kostnad avsåg 23,2 mnkr 

eff ekten av den beslutade sänkningen av diskonteringsräntan vid 

beräkning av pensionsskulden. Sammanlagt uppgår därmed pensionskostnaderna 

till 267,0 (258,4) mnkr, med en budgetavvikelse på 

-0,2 (-17,9) mnkr. 

Övriga kostnader avser årspremien på 10,0 mnkr för kommunens 

84 Nämndernas resultat 

garantiförsäkring i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB, 

förändrad semesterskuld med 7,8 mnkr, samt förvaltningsavgifter 

och nedskrivning med mera med totalt 4,6 mnkr. 

Extraordinära poster avser kostnader för upplupen återbetalningsskyldighet 

av moms i samband med oegentligheter i kommunen 

samt upplupen försäkringsersättning för den totala skadan. 

Under året har verksamheterna tilldelats tilläggsanslag med 24,4 

(28,0) mnkr fi nansierat av centralt avsatta anslag på 61,6 (60,0) 

mnkr. 18,1 mnkr av tilläggsanslagen avser lönekompensationer och 

1,6 mnkr hyreskompensationer. Övriga tilläggsanslag är 1,5 mnkr 

avseende ökad andel ekologisk kost i kommunens verksamheter, 1,1 

mnkr till bidrag för evenemang och uppvaktningar och liknande, 0,8 

mnkr för ökade bidrag till Region Gävleborg och Inköp Gävleborg, 

0,9 mnkr för köp av juridiskt stöd och liknande vid försäljningar och 

upphandlingar, samt 0,4 mnkr för folkhälsa och drogsamordning. 

Skatteintäkter och fi nansiella poster i övrigt kommenteras i 

årsredovisningens fi nansiella analys.

Nämndernas investeringar 

Investeringar per nämnd (mnkr) 

Utfall 


Budget 


Skattefi nansierad verksamhet 

Kommunstyrelsen 18,4 29,9 11,5 

Tekniska nämnden 40,1 45,1 5,0 

Markbyggarna 1,8 3,0 1,2 

Byggnads och miljönämnden 0,4 0,5 0,1 

Kultur och fritidsnämnden 32,1 53,3 21,2 

Barn- och ungdomsnämnden 14,4 17,2 2,8 

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 7,0 7,3 0,3 

Socialnämnden 0,8 0,7 -0,1 

Omvårdnadsnämnden 3,8 10,2 6,4 

Valnämnden 0,0 0,0 0,0 

Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 0,0 

Revisorskollegiet 0,0 0,1 0,1 

Summa skattefi nansierad verksamhet 118,8 167,3 48,5 

Exploateringsinverksamhet 59,1 78,1 19,0 

Summa investeringar 177,9 245,4 67,5 

Kommentar till investeringsredovisning 

Kommunens utgifter för investeringar uppgår till 177,9 ( 135,8) 

mnkr. 

Investeringar kan delas in i två huvudgrupper, skattefi nansierad 

verksamhet och anläggningstillgångar via kommunens exploateringsverksamhet. 

Skattefi nansierad verksamhet: Investering 118,8 (93,7) mnkr 

med en budgetavvikelse på 48,5 mnkr som kommer att ombudgeteras 

och förbrukas senare. Utöver detta görs investeringar via de 

kommunala fastighetsbolagen. 

Större delen av kommunen verksamhetsfastigheter ägs av 

Gavlefastigheter Gävle kommun AB, främst våra skolor och de fl esta 

idrottsanläggningarna. Den totala investeringsvolymen som riktas 

mot kommunens verksamhet men som redovisas hos bolaget 

upp går till 148,7 (174,2) mnkr, vilket är 91,3 (61,8) mnkr lägre än 

budgete rat. Större investeringar under året avser nya förskolor som 

exempelvis Fyrens förskola på Gävle Strand, Södergården, Fridegård 

samt även Tallbackens skola (Strömsbro). Lillhagens skola har tagits 

i bruk. En ny sporthall är under uppförande i Strömsbro och ett nytt 

korttidsboende, för barn och ungdomar på Sätra. 

Kommunens investeringar i särskilda boenden för äldre och för 

personer med funktionsnedsättningar görs via AB Gavlegårdarna 

och under 2012 uppgick dessa investeringar till 75,4 (31) mnkr 

vilket är 30,4 mnkr lägre än budgeterat. Större investeringar under 

2012 var om- och tillbyggnad av äldreboendet Furugården i Valbo 

samt byggnation av trygghetsboende i Sätra. 

Den totala investeringsvolymen riktad mot den skattefi nansierade 

verksamheten uppgår därmed till 342,9 (298,8) mnkr. 

Anläggningstillgångar via kommunens exploateringsverksamhet: 

Investering på 49,3 (42,1) mnkr med en positiv avvikelse från den 

aktuella lyftplanen i budgeten på 19 (31) mnkr som kommer att 

upparbetas vid ett senare tillfälle. Investeringarna avser allmän 

platsmark, främst i form av gator, parker och belysning i 

exploaterings områdena och fi nansieras av inkomster från 

försäljning av bostads- och industritomter. 

Kommunens investeringar i vatten och avlopp sker sedan 2008 

i anläggningsbolaget Gävle Vatten AB som ingår i koncernen 

Gästrike Vatten AB. Bolagets investeringar uppgick 2012 till 15,8 

(22,7) mnkr vilket är 37,3 (24,1) mnkr lägre än budget. 


85

Investeringsredovisning (mnkr) 


Godkänd 

investering Ack utfall 2012 

Utfall 


Budget 


Gator, parker med mera 

Stortorget/Nygatan 74,4 68,9 0,0 0,0 0,0 

Bäckbron inkl GC 19,3 0,6 0,1 2,0 -1,9 

Cirkulationsplats Österbågen, Sörby Urfj äll 8,7 8,4 4,0 4,3 -0,3 

Bussgata, Sörby Urfj äll 5,7 4,6 4,6 5,7 -1,1 

Gatubelysning reinvesteringar 9,2 11,3 6,5 4,4 2,1 

GC-bana Skogmursvägen Andersberg 7,0 3,6 3,6 1,0 2,6 

Bryggor Limön med fl era 2,8 3,7 -0,9 

Atlasområdet 3,1 0,0 3,1 

Övrigt 17,2 27,1 -10,0 

Delsumma 41,9 48,2 -6,3 

Fastighetsinvesteringar 

Ridsportutbyggnad Lervik 43,4 3,7 1,9 4,0 -2,1 

Ridsportutbyggnad Ponnyklubben 84,0 24,7 22,9 42,0 -19,1 

Atlasområdet 2,5 0,0 2,5 

Övrigt 4,9 11,1 -6,2 

Delsumma 32,2 57,1 -24,9 

Inköp till markreserven 9,3 10,0 -0,7 

Inventarier med mera 

It-investeringar 4,9 4,9 -0,1 

It-investeringar, kundrelaterat 0,0 2,0 -2,0 

Nytt aff ärssystem 4,0 8,5 -4,5 

Lillhagsskolan 4,0 4,0 0,0 

Utrustning nya förskoleplatser 0,6 3,4 -2,8 

Övrigt 22,0 29,2 -7,2 

Delsumma 35,4 52,0 -16,6 

Summa skattefi nansierad verksamhet 118,8 167,4 -48,6 

Exploateringsverksamhet 

Bostadsexploatering 41,2 

Industri, handelsexploatering 17,9 

Summa 59,1 78,1 19,0 

Summa exploateringsverksamhet 59,1 78,1 19,0 

Summa investeringar 177,9 245,4 -29,5

Försäljning av anläggningstillgångar (mnkr) 

Utfall 


Budget 


Avvikelse 


Fastighetsförsäljningar 10,4 1,0 9,4 

varav råmark från markreserven 11,9 

återförd försäljning från markreserven -3,5 

tomträtter 1,8 

övrigt 0,2 

Redovisade realisationsvinster 9,8 20,0 -10,2 

Exploateringsverksamhet (mnkr) 

Inkomster 17,6 95,6 -78,0 

Utgifter -71,3 -93,5 22,2 

Nettoexploatering -53,7 2,1 -55,8 

Eff ekter i balansräkningen 


Investeringar 59,1 78,1 -19,0 

Omsättningstillgångar/skulder 

Kassaförändring -53,7 2,1 -55,8 

Bidrag, periodiseras 0,0 0,0 0,0 

Exploateringsfastigheter 25,3 10,5 14,8 

Eff ekter i resultaträkningen 

Exploateringsresultat 30,8 90,7 -59,9 

Kommentar till exploateringsredovisning 

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaff a, bearbeta 

och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. I de fall avsikten är att 

sälja en färdigställd exploateringsfastighet klassifi ceras och värderas marken som 

omsättningstillgång. Tillgångar som kommer att ägas av kommunen klassifi ceras som 

anläggningstillgång och ingår i investeringsredovisningen. 

2012 års exploateringsutgifter uppgår till 71,3 (44,1) mnkr. Från dessa exploateringsutgifter 

frånräknas inkomster med 17,6 (80,3) mnkr, varvid nettoexploateringen 

ger ett negativt kassafl öde med -53,7 (36,2) mnkr. 59,1 (42,1) mnkr av utgifterna har 

upparbetats som anläggningstillgångar och 8,0 (1,9) mnkr som omsättningstillgångar. 

Inkomster från tomtförsäljningar uppgår till 17,6 (80,3) mnkr. Då de bokförda 

värdena på de sålda fastigheterna uppgår till 17,3 (-31,5) mnkr uppstår ett positivt 

exploateringsresultat på 30,8 (48,8) mnkr som redovisas över resultaträkningen. 

Exploateringsresultatet används för fi nansiering av de tillkommande anläggningstillgångarna. 

Exploateringsresultatet är 59,9 mnkr lägre än budgeterat och avser 

främst Gävle Strand och Södra Hemlingby där försäljningsinkomsterna är lägre än 

beräknat genom senareläggning. 


87

Exploateringsverksamhet 

i detalj (mnkr) 



Försäljningsinkomster 

Nettoexploatering 

Exploateringsresultat 

Gävle Strand 

Budget 18,1 3,2 28,7 7,4 26,4 

Utfall 15,3 1,4 3,0 -13,6 2,5 

Avvikelse 2,9 1,8 -25,7 -21,0 -23,9 

Ersbo 

Budget 0,5 0,5 6,0 4,9 6,7 

Utfall 1,5 0,2 5,3 3,5 6,5 

Avvikelse -1,0 0,3 -0,7 -1,4 -0,3 

Västra Kungsbäck 

Budget 11,6 8,0 10,0 -9,6 8,3 

Utfall 16,4 0,6 0,0 -17,0 0,0 

Avvikelse -4,8 7,4 -10,0 -7,4 -8,3 

Lindbacka 

Budget 1,6 0,0 10,0 8,3 9,9 

Utfall 0,4 0,0 5,2 4,7 5,1 

Avvikelse 1,2 0,0 -4,9 -3,6 -4,8 

Södra Hemlingby 

Budget 41,7 0,4 31,6 -10,5 43,7 

Utfall 22,9 2,2 0,0 -25,1 16,6 

Avvikelse 18,8 -1,8 -31,6 -14,6 -27,0 

Övriga områden, bl a Östra Storhagen 

Budget 4,5 3,3 9,3 1,5 -4,3 

Utfall 2,6 3,7 0,0 -6,3 0,0 

Avvikelse 2,0 -0,4 -9,3 -7,8 4,3 

Summa 

Budget 78,1 15,4 95,6 2,1 90,7 

Utfall 59,1 8,1 13,5 -53,7 30,8 

Avvikelse 19,0 7,3 -82,1 -55,8 -59,9 

Kommentar till exploateringsverksamhet i detalj 

Gävle Strand: Mark för bostads- och hyresrätter på Alderholmen. 

Förseningar av tomtförsäljningar medför lägre inkomster än 

beräknat. 

Ersbo: Tomter för industriändamål. Försäljning har gått enligt 

förväntan. 

Västra Kungsbäck: Mackmyra Svensk Whisky har etablerat sig i 

området med en helt ny anläggning. Ytterligare mark kommer att 

planläggs för andra intressenter intill området. 


Lindbacka: Området har 30-tal tomter för små-, rad- samt 

kedjehus. Förseningar av tomtför säljningar medför lägre inkomster 

än beräknat. 

Södra Hemlingby: Handelsområde med en fortsatt utbyggnad av 

Hemlingby Köpcentrum samt anslutning mot E4:an och Spängersleden. 

Tillkomst av gång- och cykelväg inklusive gångtunnel till 

Ersbo under 2012. 

Östra Storhagen: Projektet syftar till att möjliggöra en komplettering 

av elva nya småhustomter i anslutning till befi ntlig bebyggelse 

i området Storhagen beläget i den östa delen av Bomhus. 

Gata har byggts under 2012.

Finansiering av kommunens verksamheter 

Intäkternas fördelning (mnkr) 2012 2011 

Skatteintäkter 3 812,1 3 689,5 

Generella bidrag och utjämning 565,6 656,9 

Finansiella intäkter 336,3 325,2 

Försäljningsmedel 40,7 43,4 

Taxor och avgifter 217,9 221,1 

Hyror och arrenden 113,6 110,6 

Driftbidrag 463,0 411,4 

Försäljning verksamhet och entreprenader 135,8 137,4 

Exploateringsresultat 30,8 48,8 

Försäljning av anläggningstillgångar 10,0 206,2 

Summa 

Se även not 1, 5, 6 och 7 i den Ekonomiska sammanställningen. 

5 725,8 5 850,5 

Kostnadernas fördelning (mnkr) 

2012 2011 

Politisk verksamhet -44,0 -43,0 

Infrastruktur, skydd med mera -243,0 -261,3 

Fritid- och kulturverksamhet -265,0 -267,3 

Pedagogisk verksamhet -1 876,0 -1 987,4 

Vård och omsorg -1 725,0 -1 723,0 

Arbetsmarknadsåtgärder, fl yktingverksamhet -83,0 -85,6 

Aff ärsverksamhet -116,0 -103,6 

Gemensamma kostnader -1 223,7 -1 120,6 

Summa 

Se även not 2, 4 och 8 i den Ekonomiska sammanställningen. 

-5 575,7 -5 591,8 

Kostnad för den kommunala 

servicen per invånare (kr) 2012 2011 

Politisk verksamhet 458 451 

Infrastruktur, skydd med mera 2 527 2 738 

Fritid- och kulturverksamhet 2 756 2 801 

Pedagogisk verksamhet 19 507 20 826 

Vård och omsorg 17 937 18 055 

Arbetsmarknadsåtgärder, fl yktingverksamhet 863 897 

Aff ärsverksamhet 1 206 1086 

Gemensamma kostnader 12 724 11 743 

Summa 57 978 58 597 

Intäkternas fördelning (%) 

Generella bidrag och utjämning, 9,9% 

Finansiella intäkter, 5,9% 

Försäljningsmedel, 0,7% 

Taxor och avgifter, 3,8% 

Hyror och arrenden, 2,0% 

Driftbidag, 8,1% 

Försäljning verksamhet och entreprenader, 2,3% 

Exploateringsresultat, 0,5% 

Försäljning av anläggningstillgångar, 0,2% 

Skatteintäkter, 66,6% 

Kostnadernas fördelning (%) 

Politisk verksamhet, 0,8% 

Infrastruktur, skydd med mera, 4,4% 

Fritid- och kulturverksamhet, 4,8% 

Pedagogisk verksamhet, 33,6% 

Vård och omsorg, 30,9% 

Arbetsmarknadsåtgärder, flyktingverksamhet, 1,5% 

Affärsverksamhet, 2,1% 

Gemensamma kostnader, 21,9% 

Finansiering av kommunens verksamheter 

89

Revisionsberättelse för år 2012 

Till fullmäktige i Gävle kommun 

Vi har granskat verksamheten i kommunstyrelsen och 

nämnderna samt, i vår roll som utsedda revisorer och 

lekmannarevisorer, även verksamheten i kommunens 

företag. Granskningen har utförts enligt lagstiftning, 

god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens 

revisionsreglemente. 

Granskningsarbetets omfattning, inriktning och 

resultat redovisas i bilaga 1 ”Kommunrevisionens 

granskning 2012”, ur vilken vi särskilt vill lyfta fram: 

Dialog 

Formerna för en löpande dialog med Kommunfullmäktiges 

presidium och kommunledningen, liksom 

med nämnder och bolag har under 2012 fortsatt att 

utvecklas. 

Finansiella mål 

Av fem fi nansiella målsättningar för god ekonomisk 

hushållning 2012 uppnås endast ett mål som avser 

koncernen: soliditeten ökar något. 

De mål som inte uppnås helt eller delvis för 

kommunen är: 

• Nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna 

över en 5-årsperiod. Målet nåddes heller 

inte 2011 och 2010. År 2012 bryts trenden med en 

minskning av nettokostnaderna och en svag ökning 

av skatteintäkterna. 

• Resultatmålet 2% under planeringsperioden, utfallet 

blev 1,9%. Budgeterade resultat för 2013–2016 sjunker 

successivt till 0,6%. 

• Skuldsättningstaket 100 000 kr per invånare har 

passerats. 

• Nettoinvesteringarna för kommunens verksamheter 

är inte självfi nansierade över en 5-årsperiod. Målet 

nåddes heller inte 2009, 2010 och 2011. 

90 Revisionsberättelse 

Kommunen har svårt att nå de fi nansiella målen och 

kostnadskontrollen är fortsatt viktig med tanke på 

att skatteintäktsutvecklingen förutspås bli svag. 

Investeringstakten är fortsättningsvis också hög, 

vilket är oroväckande. Investeringarna inom bolagssektorn 

genererar intäkter, men investeringarna för 

den kommunala kärnverksamheten är en kostnadsbelastning 

som ytterst måste bäras av skatteintäkter. 

Rättvisande räkenskaper 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med 

kommunala redovisningslagen och god redovisningssed, 

med undantag för redovisning av leasing och 

andelsvärde i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings 

AB. De avvikelser som gjorts har angivits och 

motiverats. Avvikelsen för leasing har inte kunnat 

utvärderas vad gäller rättvisande bild, medan det 

andra avsteget ger en mer rättvisande bild än redovisning 

enligt rekommendationen. 

Det lagstadgade kravet på ett positivt resultat, 

”balanskravet”, är uppfyllt. 

Ledning, styrning och intern kontroll 

Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden 

Revisorerna har under 2012 konstaterat att allvarliga 

brister i ledning, styrning och intern kontroll funnits 

inom Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden. 

Dessa brister har förorsakat kommunen ekonomisk 

skada. 

Nämnden har inte sett till att den ekonomiska 

rapporteringen skett på ett tillfredställande sätt för 

de verksamheter den ansvarar för. Nämnden har 

heller inte sett till att den interna kontrollen genomförts 

på ett sådant sätt att nämnden säkerställt en 

god intern kontroll. Nämnden har brustit i efterlevnad 

av direktiv från Kommunstyrelsen.


Revisorerna har under 2012 konstaterat att Kommunstyrelsen 

brustit i delar av sin uppsiktsplikt. Beslut om 

fördelning av extra resurser till Utbildnings- och 

Arbetsmarknadsnämnden fattades med bristfälliga 

underlag som grund. Egna utredningar av nämndens 

ekonomi gjordes inte trots prognoser om underskott 

mot tilldelad budget. 

Kommunstyrelsen har, efter revisorernas rapport 

och påpekanden 2005, vidtagit åtgärder för att stärka 

den interna kontrollen. Samtliga nämnder utom 

Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden hörsammade 

kraven. Kommunstyrelsen har sedan inte följt 

upp efterlevnaden av de nya kraven och tycks heller inte 

säkerställt informationen i leverantörsreskontran. 

Revisorernas ansvarsprövning 

Vår ansvarsprövning sker utifrån de kriterier som 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), med stöd 

i Kommunallagen, dokumenterat som god revisionssed. 

Ovan beskrivna brister i Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämndens 

(UAN) agerande skulle utifrån 

SKLs kriterier leda till ett avstyrkande av ansvarsfrihet 

för nämndens samtliga ledamöter förutsatt att 

bristerna kunnat isoleras till enbart år 2012. I föreliggande 

fall får, utifrån ansvarsbedömningskriterierna, 

underlåtenheten att år 2007 verkställa 

direktiv givet av Kommunstyrelsen, anses vara 

grunden till att det år 2012 uppdagade bedrägeriet 

kunnat få en så stor omfattning. De belopp som under 

2010, 2011 och 2012 på brottsliga grunder belastade 

nämndens verksamhet skulle med en rimlig insats av 

intern kontroll kunnat uppmärksammas av nämnden. 

Tiden från 2007 fram till och med 2012 har nämndsledamöter 

kommit och gått. Att utifrån ovan 

beskrivna då isolerat avstyrka ansvarsfrihet för de 

ledamöter som suttit i nämnden under 2012 kan 

enligt vår mening inte rättfärdigas. Att göra förnyad 

ansvarsprövning för åren 2007 till och med 2011 är 

inte möjligt. 

För Kommunstyrelsens del riktar vi en anmärkning 

för den ovan beskrivna bristen i uppsiktsplikten 

gällande Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden. 

Vi: 

• varken tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet 

för Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämndens 

samtliga ledamöter 

Vi tillstyrker: 

• att styrelsen, övriga nämnder och ledamöterna 

i dessa organ beviljas ansvarsfrihet, samt 

• att årsredovisningen godkänns 

Revisionsberättelsen är upprättad av samtliga valda 

revisorer i Gävle kommun. Fyllnadsval efter Nils 

Malmlöf skedde först i februari 2013, varför revisionsberättelsen 

för 2012 skrivs under av de övriga 

ursprungligt valda revisorerna. Tage Gardfj ell har inte 

deltagit i revisionen av Barn- och ungdomsnämnden. 

Arne Övrelid har inte deltagit i revisionen av Utbildnings- 

och Arbetsmarknadsnämnden. 

Gävle 2013-04-29 

Ingemar Björklund Gunilla de Maré Rose Ericsson 

Tage Gardfj ell Eric Th ollin Arne Øvrelid 

Revisionsberättelse 

91

Ordlista och definitioner 


Tillgångar för stadigvarande bruk. Immateriella, 

materiella och finansiella tillgångar. 

Avskrivning 

Anskaff ningskostnaden för anläggningstillgångar 

fördelas över flera redovisningsperioder med hänsyn 

till tillgångens ekonomiska livslängd. 

Aktualiseringsgrad 

Underlaget för beräkningen av pensionsförpliktelser 

jämfört med en uppdaterad personakt för anställningar 

med avseende på pensionsgrundande anställningar. 

Balanskravet 

Enligt kommunallagen (1991:900) skall budgeten 

upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. 

Vid beräkning av balanskravet skall realisationsvinster 

avräknas årets resultat. 

Balanserad styrning 

Ett sätt att styra verksamheten med fokus på flera 

perspektiv istället för enbart traditionell ekonomistyrning. 

I kommunkoncernen har valts: medborgare och 

brukare, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi. 

Kassaflödesanalys 

Visar varifrån pengarna har kommit och vad de 

använts till uppdelat på den löpande verksamheten, 

investeringsverksamheten och finansierings verksamheten. 

Kommunalt uppdragsföretag 

Annan juridisk person till vilken kommunen med stöd 

av kommunallagen kap 3 §19 överlämnat en kommunal 

angelägenhet. 

• Där det finns ett avtal mellan kommunen och producenten 

om att denna ska bedriva kommunal verksamhet 

eller delverksamhet av större omfattning. 

• Där kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna 

erbjuds kommunmedborgarna. 

• Där verksamheten annars skulle ha utförts i egen regi. 

Till entreprenader räknas inte verksamhet som köps 

av annan kommun. Friskolor definieras inte som 

kommunal entreprenad även om de har kommunal 

finansi ering eftersom de tillkommer genom avtal med 

staten. I nämnders och styrelsers verksamhetsberättelser 

har vissa uppgifter lämnats kring omfattningen 

av kommunala uppdragsföretag. 

Nämnders och styrelsers köp av huvudverksamhet sker 

främst inom omvårdnadsnämnden och socialnämnden. 

Kommunbidrag 

Respektive nämnds del av kommunens skatteintäkter 

och statsbidrag. 

92 Ordlista och definitioner 

Kommunledningsmål 

Kommunfullmäktige har utifrån Vision 2025 utarbetat 

ett antal övergripande kommunledningsmål för 

kommunens olika verksamheter. En avstämning av 

målen görs i årsredovisningen. 

Kortfristiga fordringar 

Fordringar som förfaller till betalning inom ett år 

från balansdagen. 

Kortfristiga skulder 

Skulder som förfaller till betalning inom ett år 

från balansdagen. 

Likviditet 

Betalningsberedskap på kort sikt. Relationen mellan 

omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. 

LOV 

Lagen om valfrihet. 

Långfristiga fordringar 

Fordringar som förfaller till betalning senare än ett 

år från balansdagen. 

Långfristiga skulder 

Skulder som förfaller till betalning senare än ett 

år från balansdagen. 

NKI 

Nöjd Kund Index. 

Proforma 

Tidigare periods räkenskaper som omräknats för att 

få jämförbarhet mellan perioderna. Ändrade redovisningsprinciper 

är en anledning till att proforma 

upprättas. 

Skattefinansierad verksamhet 

Verksamhet vars kostnader finansieras via kommunalskatten. 

Soliditet I 

Andel eget kapital av de totala tillgångarna. Mäter 

kommunens betalningsförmåga och uthållighet 

på längre sikt. 

Soliditet II 

Justerad för förmedlade lån till kommunala bolag 

samt den del av det egna kapitalet som motsvarar 

ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet. 

Taxefinansierad verksamhet 

Verksamhet vars kostnader finansieras av taxor och 

avgifter från de som nyttjar tjänsterna, exempelvis 

vatten och avlopp.

Kommunfullmäktiges ärenden 2012 

20 februari 

§ 3 Gemensamma utgångspunkter för arbetet 

med barn och ungdomar dnr 11KS424 

§ 4 Yttrande över vindkraftpark Kvissjaberget, 

Trödje, dnr 11KS89 

§ 5 Aktualitetsförklaring för Översiktsplan för 

Gävle kommun, dnr 11KS560 

§ 6 Avgiftsförändringar inom Omvårdnadsnämndens 

verksamheter, dnr 11KS578-581, 584 

§ 7 Plan för hantering av extraordinära händelser 

2012-2014, dnr 11KS572 

§ 8 Förbundsordning för Gästrike räddningstjänstförbund 

med tillhörande reglemente för 

räddningsdirektionen dnr 11KS596 

§ 9 Bolagsordning Svenska Kommun Försäkrings 

AB (SKFAB), dnr 12KS21 

§ 10 Bolagsordning Kommungaranti Skandinavien 

Försäkrings AB (KSFAB), dnr 12KS25 

§ 11 Bildandet av regionkommun, dnr 11KS563 

§ 12 Kommunfullmäktiges verksamhetsplan år 

2012, dnr 12KS36 

§ 13 Avsägelser samt fyllnadsval 

26 mars 

§ 28 Översiktsplan för Norrlandet, dnr 08KS195 

§ 29 Utökning av verksamhetsområden för vatten 

och avlopp på Norrlandet, dnr 11KS361 

§ 30 Omfördelning av kommunbidrag – Nämndernas 

internbudgetar dnr 11KS321 

§ 31 Ombudgeteringar av investeringsanslag, 

dnr 12KS48 

§ 32 Revidering av omvårdnadsnämndens och 

barn- och ungdomsnämndens reglemente 

– Omorganisation av personlig assistans i 

Gävle kommun, dnr 12KS13 

§ 33 Val av ledamöter, ersättare och lekmannarevisorer 

i styrelser för kommunala bolag samt 

avsägelser och fyllnadsval 

23 april 

§ 48 Val av bisittare i Kommunfullmäktiges 

presidie 

§ 49 Framtida org. – Finskt förvaltningsområde, 

11KS178 

§ 50 Kommunalisering hemsjukvård, dnr 11KS27 

§ 51 Ej avslutade motioner/medborgarförslag, 

11KS114 

§ 52 Avsägelser och fyllnadsval 

28 maj 

§ 85 Godkännande av kommunens Årsredovisning 

2011 (bihang 1) och ansvarsfrihet för 

styrelsen, övriga nämnder och de förtroendevalda 

i dessa, samt revisionsberättelse 

och granskningsrapport avseende revisorskollegiet, 

dnr 11KS444 

§ 86 Balansering av resultat till resultatfonder 

år 2011, dnr 12KS5 

§ 87 Handlingsplan mot hemlöshet, dnr 12KS81 

§ 88 Miljöbokslut 2011, dnr 12KS129 

§ 89 Gästrike Räddningstjänstförbund 

– Årsredovisning 2011 med revisionsberättelse, 

dnr 12KS127 


18 juni 

§ 110 Delårsrapport I för 2012 med årsprognos 

för kommunen och de kommunala bolagen, 

dnr 11KS427 

§ 111 Detaljplan för kontor med utbildningslokaler 

med mera Sörby Urfj äll 20:4 m fl , dnr 10KS246 

§ 112 Årsredovisning samt revisionsberättelse för 

Inköp Gävleborg 2011, dnr 12KS150 

§ 113 Tilläggsavtal med Brynäs Arena AB avseende 

C-hall, m.m., dnr 12KS 

§ 114 Bolagsordning för Gävle Energisystem, 

dnr 12KS221 

§ 115 Bolagsordning för Gävle Hamn AB, 

dnr 12KS220 

§ 116 Företagspolicy för Gävle kommun, 

dnr 12KS219) 

§ 117 Begäran om utökat budgetanslag 2012 till 

utbildning och arbetsmarknadsnämnden 

(UAN) för organisationsanpassning, 

dnr 12KS212 


29 oktober 

§ 135 Arbetsordning Kommunfullmäktige 

dnr 12KS93 

§ 136 Utökning av verksamhetsområde Trösken 

i Furuvik dnr 12KS233 

§ 137 Gemensamma utgångspunkter för arbetet 

med att förbättra befolkningens hälsa 

i Gävleborg dnr 11KS338 

§ 138 Delårsrapport 2 för nämnder och bolag 

dnr 11KS431, 12KS359 

§ 139 Detaljplan för bostad - del av Söder 2:3 med 

fl era Timmermansgatan dnr 12KS486 

§ 140 Anmälan om väckta motioner och 

med borgarförslag som är under beredning 

dnr 12KS121 

§ 141 KLK-Info.avd Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 

2013 dnr 12KS322 

26 november 

§ 164 dnr 12KS7 Kommunplan med årsbudget 2013 

och utblick 2014-2016 

§ 165 Försäljning av Fjärran Höjder inklusive avtal 

med mera dnr 12KS223 

§166 Tilläggsavtal med Brynäs Arena AB avseende 

c-hall med mera dnr 12KS227 

§ 167 Kungörelse om Kommunfullmäktige 

sammanträden år 2013 dnr 12KS366 

§ 168 Avgifter hemsjukvård inom omvårdnadsförvaltningen 

dnr 12KS337 

§ 169 Inrättande av Testeboskogens naturreservat 

dnr 12KS266 

17 december 

§ 179 Landstinget Gävleborg Samverkansformer 

företagshälsovård dnr 12KS224 

§ 180 Val av ombud vid bolagsstämmor år 2013 

– Gävle Stadshus AB (GSAB) dnr 12KS379 

§ 181 Fastighetsstrategi för tillväxt” med inriktning 

mot Omvårdnad Gävles vård- omsorgs- 

och gruppboende dnr 12KS225 

§ 182 Kommunfullmäktiges verksamhetsplan 

år 2013 dnr 12KS427 

Kommunfullmäktige har 

under året även behandlat 

allmänhetens eller enskilda 

politikers frågor: 

Allmänhetens fråga 2 st (4) 

Enkel fråga 12 st (21) 

Medborgarförslag 51 st (15) 

Nya medborgarförslag 55 st (45) 

Interpellationer 24 st (22) 

Nya interpellationer 4 st (3) 

Motioner 18 st (19) 

Nya motioner 17 st (17) 

Inom parantes föregående år 

Webbdiarium: www.gavle.se 

Kommunfullmäktiges ärenden 2012 

93

Nämndernas rapportering 

Nämndernas årsredovisningar med utförliga verksamhets- och 

personalberättelser samt uppföljning av mål redovisas i respektive 

94 Nämndernas rapportering 

nämnds diarium. Under åren 2010 - 2012 fi nns dokumenten under 

följande ärendenummer. 

Nämnd/Diarienummer 2012 2011 2010 

Gemensamt dokument 12KS361 11KS444 09KS481 

Kommunstyrelsen 12KS360 11KS453 10KS369 

Barn- och ungdomsnämnden 12BUN142 11BUN172 10BUN99 

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 12UAN65 11UAN90 10UAN67 

Omvårdnadsnämnden 12ON253 11ON239 10ON200 

Socialnämnden 12SON151 11SON158 10SON111 

Kultur- och fritidsnämnden 12KFN158 11KFN142 10KFN130 

Byggnads- och miljönämnden 12BMN117 11BMN136 10BMN351 

Tekniska nämnden (Tekniska förvaltningen, Markbyggarna) 12TN258 11TN301 10TN204 

Överförmyndarnämnden 12ÖFN6 11ÖFN7 10ÖFN4 

Valnämnden 12VN9 11VN10 10VN12

Här finns vi – kontaktuppgifter 


Post: Gävle kommun, 801 84 Gävle 

Besök: Stadshuset, Drottninggatan 22 

Telefon: 026-17 80 00, fax 026-12 54 56 

E-post: gavle.kommun@gavle.se 

www.gavle.se 

Förvaltningar 

Barn och ungdom Gävle 

Post: Box 603, 801 26 Gävle 

Besök: Ruddammsgatan 27 

Telefon: 026-17 92 00, fax 026-17 92 03 

E-post: bou@gavle.se 

Kommunledningskontoret 

Post: 801 84 Gävle 


Telefon: 026-17 80 00, fax 026-12 54 56 

E-post: gavle.kommun@gavle.se 

Kultur och fritid Gävle 


Besök: Slottstorget 1 

Telefon: 026-17 80 00, fax 026-68 55 30 

E-post: kultur-fritid@gavle.se 

Omvårdnad Gävle 


Besök: Hamiltongatan 22 

Telefon: 026-17 80 00, fax 026-17 88 16 

E-post: omvardnad@gavle.se 

Samhällsbyggnad Gävle 


Besök: Kyrkogatan 22 

Telefon: 026-17 80 00, fax 026-17 83 79 

E-post: bygg.miljo@gavle.se 

Socialtjänst Gävle 


Telefon: 026-17 80 00, fax 026-64 48 92 

E-post: socialtjanst@gavle.se 

Utbildning och arbete Gävle 


Besöksadress: Ruddammsgatan 27 

Telefon: 026-17 92 00, fax 026-17 97 34 

E-post: uag@gavle.se 

Kommunrevision 


Besök: Drottninggatan 22 

Telefon: 026-17 80 00 

E-post: kommunrevisionen@gavle.se 

Valnämnd 



Telefon: 026-17 80 00 

E-post: valnamnden@gavle.se 




Telefon: 026-17 80 00 

E-post: overformyndarnamnden@gavle.se 

Bolag 


Post: 801 84, Gävle 

Telefon: 026-17 80 00, fax 026-12 54 56 

E-post: gavlestadshusab@gavle.se 

www.gavle.se 

Gävle Hamn AB 

Post: Fredriksskans, 805 95 Gävle 

Telefon: 026-17 88 43, fax 026-17 91 60 

E-post: info@gavlehamn.se 

www.gavlehamn.se 

Gävle Energi AB 


Besök: Förrådsgatan 6, Näringen, Gävle 

Telefon: 026-17 85 00 

E-post: gavleenergi@gavle.se 

www.gavleenergi.se 

AB Gavlegårdarna 


Besök: S Kungsvägen 25 

Telefon: 026-17 27 00, 020-37 00 37 

E-post: info@gavlegardarna.se 

www.gavlegardarna.se 



Besök: Dragonen, Kungsbäcksvägen 54 

Telefon: 026-17 82 60, fax 026-17 82 35 

E-post: info@gavlefastigheter.se 

www.gavlefastigheter.sew 


Post och besök: 

Hamnleden 20, 806 41 Gävle 

Telefon: 020-37 93 00 

E-post: info@gastrikevatten.se 

www.gastrikevatten.se 

Kommunalförbund 

Gästrike Återvinnare 


Besök: Utmarksvägen 16 

Telefon: 020-63 00 63, fax 026-14 37 64 

E-post: info@gastrikeatervinnare.se 

www.gastrikeatervinnare.se 

Gästrike Räddningstjänst 

Post och besök: 

Hamntorget 8, 803 10 Gävle 

Telefon: 026-17 96 53, fax 026-18 99 42 

E-post: gastrike.raddning@gavle.se 

www.gastrikeraddningstjanst.se 

Inköp Gävleborg 


Besök: Södra Kungsgatan 25 

Telefon: 010-471 30 00, fax 026-65 34 76 

E-post: info@inkopgavleborg.se 

www.inkopgavleborg.se 

© Gävle kommun, 2012 

Grafi sk form: Johan Dahlin, Gävle kommun 

Produktion: Baringo reklam & kommunikation 

Foto: Gävle kommun, Albin Bogren, Karl Bogren m fl 

Tryck: Gävle Off set 

Här finns vi – kontaktuppgifter 

95


801 84 Gävle 

www.gavle.se

Årsredovisning 2012 - Gävle kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?