Årsredovisning 2012 - Gävle kommun

Verksamhetens intäkter
och nettokostnader (mnkr)
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2008 2009 2010 2011 2012
Nettokostnad
Skatteintäkt, statsbidrag och finansnetto
Tillgångarnas utveckling
(mnkr)
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2008 2009 2010 2011
Omsättningstillgångar
Aktier och andelar
Fordringar koncernbolag
Anläggningstillgångar, övriga
2012
Skulder och det egna kapitalets utveckling
(mnkr)
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2008 2009 2010 2011
Korta skulder
Kommunens egna lån
Förmedlade lån till bolag
Avsättningar/långfristiga skulder
Eget kapital
36 Finansiell analys av kommunen
2012
ning mest betydelsefulla posterna är avgifter för vård och omsorg med
84,3 (81,2) mnkr, förskola och skolbarnsomsorg 60,2 (58,6) mnkr,
kollektivtrafi k 0,9 (9,2) mnkr samt parkeringsavgifter 21,0 (21,9) mnkr.
Kostnader
Kostnadsanpassning är ett absolut måste för att undvika underskott
i verksamheten. Redan under fi nanskrisens tidiga skede 2008–2009
insåg kommunledningen vikten av att bromsa kostnadsutvecklingen
för att kunna möta kraftigt sjunkande skatteintäkter. För att ytterligare
säkerställa balansen mellan kostnader och intäkter lade
kommunledningen ett generellt besparingskrav på 4 procent,
163 mnkr, på samtliga verksamheter för år 2010 och ytterligare 60
mnkr för år 2011. Från en mycket låg kostnadsutveckling 2009 ökade
verksamhetens nettokostnader mycket kraftigt under 2010. Ökningstakten
avtog under 2011, men utvecklingen är oroväckande för 2012
där ökningen är 4,2 procent. Skatteintäkterna ökar inte i samma takt
som kostnaderna.
De dominerande kostnaderna för kommunens verksamhet är
personalkostnaderna, 3 047,5 (2 926,5) mnkr, som svarade för 57 (55)
procent av den totala kostnadsmassan. Dessa kostnader har ökat
med 4,1 procent jämfört med föregående år.
Övriga större kostnadsposter är entreprenader och tjänster,
hyreskostnader och förbrukningsmaterial samt av- och nedskrivningar.
Bruttokostnaderna för kommunen uppgick till 5 340,0 (5 334,1)
mnkr, vilket ger en ökningstakt på 0,1 (3,3) procent. Motsvarande
budget för 2012 var 5 275,5 mnkr. Budgetavvikelsen var -64,5 mnkr.
Resultat och jämförelsestörande poster
Nio år i rad har kommunen redovisat ett positivt resultat. Årets
resultat uppgick till 151,7 (258,7) mnkr. I årsresultaten ingår realisationsvinster,
återbetalning FORA, resultat från exploateringsverksamheten,
avsättning för deponi samt sänkt diskonteringsränta.
Exklusive dessa jämförelsestörande poster uppgick årsresultatet till
33,3 (106,9) mnkr.
Fem av tio nämnder redovisade ett underskott jämfört med
budgeten för 2012. Obalanser fi nns inom Kultur- och fritidsnämnden
-1,9 (-2,5) mnkr, Tekniska Nämnden -5,7 (-27,2) mnkr, Markbyggarna
-0,2 (0,8) Barn- och ungdomsnämnd -2,9 (-9,4) mnkr, Socialnämnden
-40,9 (-27,3) mnkr och Omvårdnadsnämnden -9,5 (-52,7) mnkr.
Kultur- och fritidsnämnden har högre personalkostnader inom
biblioteksverksamheten, vinterkostnader inom idrott samt ej budgeterade
kapitalkostnader för Ridsportanläggning och Atlasprojektet.
Tekniska nämndens budgetavvikelse är i huvudsak merkostnader för
vinterväghållningen. Även kostnaderna för gatubelysning har
överskridit budgeten. Övriga verksamheter har ekonomi i balans.
Markbyggarna har i år ett underskott trots ökad omsättning med 10
procent. Barn och ungdomsnämnden har ökade personalkostnader,
läraravtalet. Förskolans volym är högre, 121 fl era barn än tilldelad ram
och fritidshemmens volym är 215 fl era barn än tilldelad ram. Nämnden
har balanserat underskotten genom att vidta åtgärder inom
central förvaltning samt genom att inte genomföra insatser via
nämndens och förvaltningschefens reservmedel. Åtgärder för ekonomi
i balans 2013 har vidtagits.
Socialnämnden har stora budgetsavvikelser avseende försörjningsstöd
sam externa placeringar och övrigt stöd till vuxna. Antalet
bidragshushåll har ökat och under 2012 har bidragsnormen höjts.
Antalet placeringar av vuxna har varit i längre perioder och totalt sett
något fl era än tidigare år. Socialnämnden har i kommunplanen för