Transaktionskostnader i Öresundsregionen - Sydsvenska Industri ...

inte att ha någon effekt på varuflöden och företagens etablerings/lokaliseringsbeslut. Om
länderna å andra sidan är höggradigt integrerade och transaktionskostnaderna mellan länderna
är låga så kommer det i första skedet leda till att varor/tjänster transporteras från DK till S. På
sikt kommer detta emellertid även att påverka företagens lokaliserings och etableringsbeslut.
Om det bakomliggande institutionella skälet till prisdifferensen inte försvinner så kommer det
leda till att företag i D kommer välja att etablera sig S, alternativt att företagen i D slås ut och
ersätts av andra företag i S.
3. Regleringar som utgör etableringshinder för nyföretagande – öppna,
dolda, fördolda
Vad finns det för etableringshinder på ömse sidor om sundet; stora som små? Som diskuterats
ovan är huvudbudskapet inom den så kallade institutionella litteraturen: I en friktionsfri värld
utan transaktionskostnader skulle det inte finnas något behov av institutioner. Så länge som
äganderätt är fullständigt specificerad och inga friktioner föreligger kommer det ekonomiska
systemet att fungera effektivt och resurser allokeras till de mest värdeskapande
användningsområdena. (se t.ex. Coase, 1937, 1960 och North, 1990). Williamson (1979) har
påpekat att utan friktioner och transaktionskostnader skulle det inte ens finnas något behov av
att organisera ekonomiska aktiviteter. Det är just på grund av dessa friktioner och
transaktionskostnader som institutioner uppstår. Att institutioner finns till på grund av
transaktionskostnader och olika former av marknadsfriktioner innebär inte att de institutioner
som uppstått är effektiva i bemärkelsen att de minimerar transaktionskostnader och
marknadsfriktioner. Den centrala slutsatsen från bl.a. Coases arbete är istället att så snart det
är kostsamt att genomföra en transaktion så blir det institutionella ramverket mycket
betydelsefullt (se North, 1990). Vidare ger skillnader i institutioner mellan länder upphov till
transaktionskostnader som hämmar varu- och tjänsteutbytet. Det kan till exempel vara
kostsamma skillnader i de nationella ramverk som företag och individer måste sätta sig in i
för att kunna genomföra gränsöverskridande transaktioner. Det kan också gälla
“affärskulturer”, som är exempel på ”högre ordningens” institutioner (se figur 1).
Institutionernas utformning blir också betydelsefull, då det inte finns någon garanti för att de
institutionella lösningar som uppstår löser resursallokeringsproblemet optimalt. Frågan som
då ställer sig är hur skillnader mellan länder i fråga om institutionell kvalitet skall mätas?
Som påpekades ovan är de institutionella skillnaderna mellan länderna alltför komplexa för
14