Transaktionskostnader i Öresundsregionen - Sydsvenska Industri ...

erhåller och den kostnad arbetsgivaren har för den anställde. Låt T symbolisera den
extrakostnad i form av skatter som arbetsgivaren betalar.
(5)
Eftersom den svenska arbetsgivareavgiften ligger på 30 procent så blir T lika med 1.3 9 . För
enkelheten skull bortser vi från hur inkomstkatten påverkar detta samband. Allt annat lika
kommer marginalvillkoren kommer i detta fall skilja sig åt mellan Sverige och Danmark.
Effekterna av skillnader i marginalproduktivitet kan enkelt illustreras med figur 16. I figuren
antas Danmark ha en högre marginalproduktivitet (t.ex. genom lägre skattetryck). Antag
vidare att löneläget i Danmark respektive Sverige, om länderna befann sig i autarki, är W dk
respektive W s . Om länderna öppnas och det blir möjligt för arbetskraft att enkelt röra sig
mellan länderna kommer det resultera i att arbetskraft kommer röra sig från det land (flytta
eller pendla) till det land som har ett högre löneläge. Omfattningen kommer att bestämmas av
hur stora löneskillnaderna är. Detta leder i sin tur till att löneläget i de båda länderna börjar
jämnas ut. I höglönelandet faller lönerna medan i låglönelandet så stiger löneläget. Detta
leder till välfärdsvinster som motsvarar ytan b, c och d. i figur 16. Det uppstår emellertid
även fördelningseffekter. Utan under marginalproduktivitetskurvan (MPL) ned till linjen som
motsvarar lönenivån tillfaller arbetsgivaren (företaget) medan ytan under lönelinjen är den
totala lön som tillfaller arbetstagarna. När de båda länderna integreras och den nya
jämviktslönen blir W* så faller lönekostnaderna i Danmark medan de stiger i Sverige. Ytan a
respektive e är alltså en omfördelnings effekt.
(Observera att denna analys är konsistent med lagen om ett pris och dess funktion som
jämviktsattraktor).
9 Det nya marginalvillkoret med arbetsgivaravgifter blir med andra ord:
,
45