MiljÃ¶arbete i offentlig sektor - IVA

More documents

Recommendations

Info

För att våga investera och expandera behöver företag tydliga spelregler och en långsiktighet i statliga satsningar. Det är statens roll att se till att premiera enkelhet och att så långt som möjligt undanröja hinder för entreprenörer att sälja eller kommersialisera goda idéer, det vill säga störa marknaden så lite som möjligt. Framtagande och kommersialisering av nya idéer bör göras av företag, men det kan finnas behov av stödåtgärder från den offentliga sektorn, till exempel att bidra med kunskap i form av inkubatorer, olika typer av finansieringslösningar eller stöd till större referensanläggningar som marknaden inte är beredd att hantera på egen hand. Offentlig sektors riskbenägenhet skall avgöras utifrån bedömning av förväntade intäkter. Det finns lärdomar att göra från lyckade offentliga satsningar på innovationer inom miljöområdet i andra länder, även om de ofta inte är direkt tillämpbara för svenska förhållanden. Snarare kan utländska case visa på potentialen av väl genomförda insatser. Ett sådant exempel är den danska framgångsrika utvecklingen av vindkraft, bland annat beskrivet i en ny rapport. 2 En offentligt ägd teststation för vindturbiner etablerades 1978, delvis som ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för arbetslösa ingenjörer. Den danska staten stimulerade sedan vindkraft i form av subventioner på slutanvändarpriset. Industrins lärprocess ledde till att produktionskostnader kunde kapas tillföljd av större volymer och etablerad teknik. Utvecklingen av den danska vindkraften som idag är en exportsuccé används som ett argument i Danmark för att försöka få till en liknande utveckling inom andra alternativa energikällor som biobränslen, bränsleceller, vätgas etc. Men det danska innovationssystemet likväl som det svenska har genomgått stora förändringar enligt samma rapport. På 1980-talet då vindkraftteknologin var oprövad och dess kommersiella risker stora, spelade de statligt ägda kraftbolagen en avgörande roll för utvecklingen. Idag är dessa ersatta av ett antal privata företag som verkar på en global marknad. Dessa kommersialiserar den nya teknologin medan små högteknologiska företag har inriktat sig på att ta fram de innovationer som leder till nya lösningar. Den offentliga sektorns roll idag är snarare att se till att det finns äganderätter (till exempel genom väl fungerande patentlagstiftning) och priser (till exempel genom miljöskatter) som gör det möjligt för de små företagen att ta betalt för sina tjänster. En slutsats från de danska insatserna är sannolikt att den typ av subventioner som tillämpades för utveckling av dansk vindkraft bara delvis är tillämpbara idag. Subventioner ställer jämförelsevis höga krav på kunskaper hos den offentliga sektorn, se kapitel 4.1. Det vill säga om inte offentlig sektor lyckas identifiera de ”bästa innovationerna” används resurser ineffektivt som kan medföra att lösningar med större positiva effekter på miljön inte kommer fram. De bättre teknologierna blir helt enkelt utkonkurrerade. På samma gång innebär ett innovationssystem som har olika villkor för små och stora företag en snedvridning av konkurrensen. Det gäller den svenska strukturen av innovationssystemet som historiskt sett är anpassad efter stora företag. En generell åtgärd kan vara att offentlig sektor istället använder avgifter som inte pekar ut någon viss typ av teknologi som den föredragna lösningen. Samtidigt kan generella och konkurrensneutrala system ibland vara ineffektiva, eftersom resurserna inte fokuseras på de områden med högre chans till framgång än andra. Här kan systemanalys användas för att prioritera insatserna. Stora företag som till exempel E.ON med verksamhet i många länder, lägger sina utvecklingsresurser där den industriella utvecklingen är lämplig. Utveckling av solenergi äger rum i Tyskland (som har ett garanterat pris på solel), medan man satsar på utveckling inom bioenergi i Sverige på grund av hög kompetens och god tillgång på råvara. Den offentliga sektorn behöver analysera vilka områden man skall prioritera när det gäller stimulerande riktade åtgärder för att stimulera innovationer och samtidigt beakta risk för snedvridning av konkurrensen. En undersökning av förutsättningarna för teknikutveckling visar att forskningen behöver samspela med en teknologis utveckling i alla stadier mot en kommersiell marknad. 3 Det mest kostnadseffektiva för en innovatör är att söka lösa ett problem med i första hand teknologi som redan finns, därefter ta hjälp av ingenjörskunnandet inom området. Efter sökning i facklitteratur och frågor till experter och konsulter återstår som sista lösning 18
forskning, givetvis den dyraste och mest osäkra vägen. Den viktigaste uppgiften för ett väl fungerande innovationssystem är därmed inte att skynda på flödet av forskning och utvecklingsresultat till marknaden, utan att utveckla privata företags affärsmöjligheter genom lämpliga styrmedel – en mer marknadsnära approach. För den offentliga sektorn består dessa styrmedel av avgifter på negativa miljöeffekter och (om tillräcklig kunskap finns) subventioner av teknologier som har positiva miljöeffekter. Såväl avgifterna som subventionerna kan göra det intressant att tillämpa ny kunskap för att utveckla alternativa teknologier, eftersom de ändrar prisrelationen mellan den befintliga ”miljöförstörande” teknologin och dess alternativ. Upphandling med Public Private Partnership I Sverige har ett flertal tekniksprång historiskt sett skett genom teknikupphandling inom områdena energiproduktion, telekom, flyg och rymd, samt miljö/energieffektivitet (värmepumpar, energieffektiva fönster). Statliga behov av att säkerställa energitillförseln medförde på 1960-talet beställningar av vattenkraft och kärnkraft. Privata entreprenörer utvecklade ny teknik som uppfyllde beställarens funktionsspecifikation. När det gäller senare teknikupphandlingar (till exempel energieffektiva kylskåp) fungerade staten som katalysator för att påverka att mer energisnåla produkter utvecklades och kom in på marknaden. I den här typen av så kallat Public Private Partnership kan offentlig sektor ha en viktig roll som kompetent beställare och katalysator, om den totala nyttan går att räkna hem i förhållande till investerade pengar. Ny innovativ teknik är ibland kostsam när den kommer ut på marknaden. I takt med att efterfrågan ökar blir tekniken billigare genom att denna blir mogen och risken med nya investeringar minskar. Nya företag attraheras till området som förbättrar tekniken, nya kunder lockas av nyheterna med förbättrade prestanda och priser samtidigt som funktionsmål som minskad energiåtgång kan Exempel För miljö och energiområdet finns goda erfarenheter av teknikupphandling främst inom energieffektivisering. Projektet “Teknikupphandling för en giftfri miljö” syftar till att bygga upp kunskap för utbyte av hälso- och miljöfarliga ämnen med teknikupphandling som verktyg och drivs av Miljöstyrningsrådet. uppnås. Industrins ”lärprocess” är igång. Lärprocessen är särskilt relevant för till exempel energieffektivisering. Många av de produkter som ska tas i bruk ute hos användarna i samhället är redan kända, men efterfrågan har varit för låg för att konsulter, byggnadsföretag, installatörer med flera ska ha kommit igång med ett lärande. Det är många som är inblandande i processen att få en produkt från tillverkaren till användaren. Om de inte känner att de nya (energieffektiva) utförandena gagnar dem och deras företag så hålls omställningsprocessen tillbaka. Syftet med att den offentliga sektorn tar en risk genom att engagera sig på en fragmenterad marknad, som miljömarknaden är, genom att agera som katalysator mellan kund och tillverkare är att driva på utveckling av varor och tjänster med minskad miljöpåverkan. Marknadsmekanismerna fungerar väl på etablerade marknader men där tekniken är ny och innovativ är så inte alltid fallet. Teknikupphandling organiserar kunder som vill mer än vad som finns att köpa på marknaden och som sedan kan initiera en efterfrågan som driver utvecklingen framåt. Många innovationer sker i samband med att teknik eller produkt är nära marknadsintroduktion, troligen för att den då möter marknads/kundkrav som stimulerar utveckling och innovation. 4 Det borde alltså finnas god anledning för offentlig sektor att lära mer om på vilka sätt forskning, innovationer och teknikutveckling på miljöområdet tidigt kan få kontakt med marknadskrav för ett effektivt innovationssystem. Värt att notera kan vara att innovationer även kan gälla nytänkande som medför minskad miljöpåverkan i form av nya organisationer, affärsmodeller, distribution etc. Exempel: Under 2006 började Region Skåne att utveckla ett effektivare innovationssystem på miljö- och energiområdet vilket inkluderar Sveriges första miljöteknikinkubator. Inkubatorn kommer inledningsvis att fokusera på miljörelaterade 19
Page 1 and 2: Miljöarbetets nya arena Panel: Mil
Page 3: Innehållsförteckning 1. Förord 5
Page 7 and 8: 2. Sammanfattning Uppdraget för pa
Page 9 and 10: 3. Inledning Ett alltmer enigt fors
Page 11 and 12: Svenskt helhetstänkande Styrmedel
Page 13 and 14: 4. Arenor att påverka - ett 15-år
Page 15 and 16: incitament eftersom det inte finns
Page 17: 4.2 Innovations- och kunskapssystem
Page 21 and 22: Förutom att stimulera utvecklingen
Page 23 and 24: Storbritannien. En av framgångsfak
Page 25 and 26: 5. Slutsatser och förslag - för e
Page 27 and 28: miljöarbete blir alltmer globala
Page 29: Förslag 7: Sprid goda exempel, ”
Page 32 and 33: drivmedelsmarknaden för att knäck
Page 34 and 35: Exempel: Add-X Biotech skapar en ma
Page 37 and 38: 7. Bilaga 7.1 Deltagare i panelen M
Page 39 and 40: Livsmedelsekonomiska institutet, Sa

MiljÃ¶arbete i offentlig sektor - IVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?