MiljÃ¶arbete i offentlig sektor - IVA

More documents

Recommendations

Info

när det gäller systemanalys och omvärldsbevakning, ökad samverkan mellan svenska aktörer samt utformning av styrmedel ökar förutsättningarna för ett effektivt och rationellt miljöarbete av offentlig sektor med god möjlighet att påverka EU-arenan. Sverige bör däremot verka som enskilt land när det gäller att främja export av miljöteknik och underhålla goda relationer med tillväxtekonomier som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland. Bilaterala kontakter bör med fördel synkroniseras och användas i EU-arbetet om dessa kan bidra till framgång för EU som förhandlingspart. Sverige har troligen större chans att påverka det globala miljöarbetet genom EU-arbetet än som enskilt land. Därför bör aktiviteter prioriteras som kan påverka Sveriges roll i EU-arbetet. Flera av världens tillväxtekonomier är intresserade av svenska systemlösningar inom infrastruktur, som till exempel. hur avloppsvatten kan renas i en sluten process. Omfattande kunskap för drift och igångsättning finns inom den offentliga sektorn samtidigt som kunskap att bygga och tillverka sådana anläggningar finns hos tillverkningsindustrin. Export av systemlösningar av detta slag kräver samverkan av olika aktörer, att rollerna är tydliga samt att det är tydligt i vems intresse samverkan sker? Bildandet av Sveriges miljöteknikråd (Swentec) innebär att det finns en plattform för att arbeta med incitament för offentlig sektor och näringsliv att samverka kring försäljning av infrastrukturlösningar, men även att undersöka den faktiska konkurrenspotentialen. Framgångsrik export kräver företag som erbjuder konkurrenskraftiga varor och tjänster samt kontinuerlig omvärldsbevakning och marknadskännedom. Sätt värde på miljön – systemanalys är ett bra verktyg som stimulerar helhetstänkande Miljöproblem är en kostnad för samhället. Den uppmärksammade Sternrapporten ”The Economics of Climate Change”, visar med all tydlighet att kostnaderna för klimatförändringarna på ett par årtiondens sikt kommer att bli mycket stora för det globala samhället om inte omställning börjar genomföras tidigt. 17 Resonemangen från panelen ”Miljöarbete i offentlig sektor” utgår ifrån att miljön måste ges ett värde som ger marknaden rätt incitament för omställning till ett hållbart samhälle. Mest direkt sker detta genom att offentlig sektor prissätter miljöpåverkan med relevanta styrmedel, till exempel skatter, avgifter, subventioner och lagstiftning. Även kvantitativa begränsningar är en möjlighet, som också kan kombineras med möjligheten att handla med exempelvis kvoter. EUs handel med utsläppsrätter är ett exempel, där en struktur för prissättning implementerats. Förslag 2: Kunskap finns som behöver omsättas i åtgärder. Men ny kunskap behövs för att utvärdera styrmedels effektivitet. Systemanalys av uppnådd miljönytta i relation till samhällsekonomisk kostnadseffektivitet bör kombineras med politisk, social, beteendevetenskaplig samt rättslig analys för ett bra beslutsunderlag. Systematisk systemanalys som kompletteras med ekonomiska analyser – var pengarna gör mest miljönytta ur samhällsekonomiskt perspektiv – är nödvändiga. Men även politiska, sociala, beteendemässiga och rättsliga analyser behövs för att komplettera Sveriges nuvarande kunskapsbas. Systemanalys stimulerar till helhetstänkande där resonemang kan föras om miljö-, sociala- och ekonomiska konsekvenser. Detta medför ett bättre beslutsunderlag för politiker. Sveriges goda utgångsläge inom problemorienterad miljöforskning kan stimuleras ytterligare genom bättre förståelse av system och konsekvenser. Systemforskning baserad på de områden Sverige har excellens inom medverkar till en djupare förståelse av komplexa system. Systemanalysen kan tillämpas inom områden som till exempel energieffektivisering – hur efterfrågan, innovation, kommersialisering, implementering, spridning av beteendeförändringar och teknik fungerar. Lärprocessen och utbytet mellan tillämpning och forskning behöver vara en kontinuerlig process. Långsiktig strategi kräver god omvärldsbevakning I takt med att arenorna för ett framgångsrikt 26
miljöarbete blir alltmer globala är det än viktigare för Sverige att utveckla en långsiktig strategi för hur man inom miljö- och energiområdet skall prioritera och föra frågor på rätt nivå samt påverka EU effektivt. En fungerande strategi kräver kontinuerligt underhåll med fastlagda mål. Därför är ett aktivt och kontinuerligt scenarioarbete viktigt. Ett aktivt scenarioarbete förutsätter även att Sverige utvecklar sin omvärldsanalys. Samverkan mellan olika aktörer Det finns ett internationellt intresse att lära av Sverige, till exempel Stockholmsförsöket med trängselavgifter. För framgångsrikt miljöpolitiskt arbete inom EU krävs gediget beslutsunderlag och god nationell förankring av förslag. Framförallt är en ökad samverkan nödvändig mellan aktörer i offentlig sektor men även med näringslivet. Förslag 3: Förstärk samverkansuppdrag för myndigheter. Inrätta sektorsvisa paneler med relevanta aktörer som leder till ökad dialog mellan myndigheter, företag samt miljörörelsen för god förankring av svenska förslag i EU-kommissionens arbete. Inrätta dialogpaneler som arbetar utifrån problemorienterande frågor som berör miljöpolitik, FoU, företags- och affärsutveckling. Dialogpanelerna bör bestå av relevanta företag, forskare, experter, myndigheter, departement samt andra aktörer beroende på problemområde. Det kan ge olika aktörer möjlighet att på ett tidigt stadium i EU-processen föra fram synpunkter på kommande miljölagstiftningsförslag. Detta uppmuntrar informell kunskapsöverföring och tidig förankring av frågor som Sverige vill driva i EU. ”Debriefing” efter utförda förhandlingar, till exempel kemikalielagstiftningen REACH, som bjuder in berörda aktörer att vara med och påverka och planera för nästa omtag/ förhandlingsrunda kan vara ett sätt att nå bättre gehör för svensk strategi genom tidig förankring. Vilka styrmedel är att föredra och vilka är effektiva på respektive nivå? Beträffande offentliga ingrepp är generella styrmedel (lagstiftning, internationella överenskommelser, skatter, avgifter för att skapa prissignaler) att föredra framför riktade åtgärder (kvantitativa regleringar, detaljregleringar). Styrmedel för miljöanpassning är nödvändiga för att påverka marknaden, det vill säga producenter och konsumenter, innovationsklimat och kunskapsutveckling, likväl som inom samhällsplanering. Det finns en stor potentiell drivkraft i de ekonomiska styrmedlen. I takt med att EU troligen tar upp marknadsbaserade styrmedel på sin agenda inom några år (nationella skatteeffekter till trots) har Sverige en god möjlighet att utifrån svenska utgångspunkter och erfarenheter prioritera vilka styrmedel som bedöms effektiva för alla medlemsstater och verka för att dessa antas. Beslutsunderlaget bör inkludera en ekonomisk analys av miljöeffektiviteten hos ett styrmedel – kan miljönyttan uppnås på alternativt sätt till lägre kostnad? – när det gäller på vilket sätt (skattelättnader vs avgifter) offentlig sektor skall stimulera utveckling av nya tjänster, nya varor och tjänster med minskad miljöpåverkan. Internationell standardisering – allt viktigare som internationell arena Standardisering är ett område där myndigheterna med fördel kan vara mer aktiva. De kvantitativa nivåer som föreslås i produktstandarder blir ofta norm globalt vilket medför att standardisering är ett kraftfullt verktyg för att påverka produkters miljöpåverkan på den globala marknaden. Fördelen för offentlig sektor med en ökad samverkan är att detta innebär större möjligheter att torgföra nationella intressen i EU och internationellt samt assimilera utländska erfarenheter. För företagen betyder närmare samverkan ökade exportmöjligheter. Förslag 4: Myndigheters deltagande i standardiseringsarbete kan öka och bör uppmuntras från statligt håll, även för deltagande vid utveckling av produktstandarder. 27
Page 1 and 2: Miljöarbetets nya arena Panel: Mil
Page 3: Innehållsförteckning 1. Förord 5
Page 7 and 8: 2. Sammanfattning Uppdraget för pa
Page 9 and 10: 3. Inledning Ett alltmer enigt fors
Page 11 and 12: Svenskt helhetstänkande Styrmedel
Page 13 and 14: 4. Arenor att påverka - ett 15-år
Page 15 and 16: incitament eftersom det inte finns
Page 17 and 18: 4.2 Innovations- och kunskapssystem
Page 19 and 20: forskning, givetvis den dyraste och
Page 21 and 22: Förutom att stimulera utvecklingen
Page 23 and 24: Storbritannien. En av framgångsfak
Page 25: 5. Slutsatser och förslag - för e
Page 29: Förslag 7: Sprid goda exempel, ”
Page 32 and 33: drivmedelsmarknaden för att knäck
Page 34 and 35: Exempel: Add-X Biotech skapar en ma
Page 37 and 38: 7. Bilaga 7.1 Deltagare i panelen M
Page 39 and 40: Livsmedelsekonomiska institutet, Sa

MiljÃ¶arbete i offentlig sektor - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?