Librismeddelanden-80

More documents

Recommendations

Info

Sida 2 LIBRIS-meddelanden ”Sveriges katalogisatörer använder samma katalogiseringsverktyg och skapar tillsammans en gemensam databas.” ländska söktjänster kan man konstatera genom att studera sökstatistik. Att LIBRIS databas också är intressant för universitetsvärlden och allmänheten i Sverige som informationskälla kan man konstatera genom de dagliga 140 000 söktransaktionerna. Återigen, storleken på databasen och tydligheten vad gäller innehållet – böcker, tidskrifter med mera vid Sveriges universitet, högskolor med mera - gör den till en av de absolut mest utnyttjade söktjänsterna i Sverige idag. Nationella samkataloger på biblioteksområdet har internationellt en viktig roll att fylla genom att bidra med tillgänglig strukturerad information. Samkatalogerna i sin tur slås också samman, om inte fysiskt, så virtuellt. I ett nordiskt samarbete skapas SVUC – Scandinavian Virtual Union Catalogue – i ett försök att strukturera nationellt tillgänglig information och för Europa bildas ONE – Opac Network in Europe. LIBRIS är aktivt i båda sammanslutningarna och innehar för tillfället ordförandeskapet i den senare. Den aktiva svenska samkatalogen Kvalitet är ett viktigt begrepp i informationsvärlden. LIBRIS bygger på en kooperativ verksamhetsidé och har länge förknippats med begreppet kvalitet. Det är de deltagande biblioteken som tillsammans bygger upp innehållet i databasen genom att alltid katalogisera och registrera sitt eget material i samkatalogen. Sedan importeras samma information till den lokala katalogen. Sveriges katalogisatörer använder samma katalogiseringsverktyg och skapar tillsammans en gemensam databas. Det har gett en enhetlighet i synen på utformningen av kataloginformation och säkert bidragit till den smidiga övergången till MARC21-formatet. Detta, liksom att LIBRIS i princip i realtid speglar det aktuella beståndet av böcker och tidskrifter vid medlemsbiblioteken, har bidragit till den förhållandevis höga kvaliteten på LIB- RIS databas och dess innehåll. I andra länder gör man tvärtom. Där uppdateras den gemensamma databasen från de lokala katalogerna. LIBRIS-avdelningen har under hösten varit inblandad i en utvärdering av danskarnas samkatalog DanBib. I vår rapport påpekade vi att uppdateringen av DanBib och bristen på ett gemensamt katalogiseringsverktyg, till skillnad från läget i Sverige, kan få konsekvenser för just kvalitet och enhetlighet. Det i sin tur gör också att värdet av basen och samarbetet lättare ifrågasätts. Ett problem med uppdatering av baser är dubblettkontrollen, alltså en effektiv kontroll av att informationen inte redan finns i basen. Det är lätt att få in flera bibliografiska poster om samma sak. I det perspektivet och i ett internationellt sammanhang kan det svenska arbetssättet uppfattas som mer tillförlitligt och skapa ett allmänt fokus på samkatalogen, både från producenternas och brukarnas sida. Detta betyder dock inte att LIBRIS databas inte ska uppdateras med kataloginformation från både medlemsbiblioteken och andra leverantörer av bibliografisk information. Det är snarare en påminnelse om ett framgångsrikt arbetssätt eller koncept, som förmodligen har sin historiska förklaring i det att LIBRIS databas skapades före de lokala systemens och katalogernas tid. I Sverige kan vi samverka Samarbete är det svåraste som finns. Vem fattar beslut och vem bestämmer? Under en följd av år med viktiga beslut för att få LIBRISskutan på rätt köl har en instans som LIBRIS ledningsgrupp spelat en framträdande roll. Den har varit ett starkt stöd för LIBRISavdelningen och riksbibliotekarien vid det formella beslutsfattandet. Bibliotekscheferna i ledningsgruppen, LIBRIS avdelningschef och riksbibliotekarien har tillsammans resonerat sig fram till en uppfattning om vilka åtgärder som skulle genomföras för att ge LIBRIS en möjlighet att spela en central roll för informationsförsörjningen inom högre utbildning och forskning. Det snabba beslutet om införandet av MARC21 hade varit omöjligt utan de aktuella bibliotekschefernas ställningstagande under hösten år 2000. Dagens utmaning gäller innehållet i LIBRIS databas, alltså kvalitet på den bibliografiska informationen och samordningen av beskrivningar och principer för t ex auktoritetsarbetet. Vem bestämmer över det gemensamma arbetet? Vilket behov finns av lokala anpassningar och vem beslutar i så fall om dessa? Vem gör vad och hur? Det är återigen en fråga om beslutsfattande och samordning. Samtidigt har vi
Nummer <strong>80</strong> Sida 3 inte riktigt klart för oss vilka instanser som behövs för en effektiv samverkan. Under våren 2002 sammanträdde ett nybildat Katalogråd för LIBRIS-biblioteken. Redan under hösten året innan hade man insett det akuta behovet av ett forum för att diskutera katalogiserings- och formatfrågor i samband med driftsättandet av det nya katalogsystemet och införandet av MARC21. Det nya Katalogrådet blev ett bra exempel på ett gemensamt forum för diskussioner och beslut om innehållet i LIBRIS databas. Men ändå, vem bestämmer? I de flesta frågor är det säkert så att beslut fattas efter consensus, alltså att man helt enkelt är överens. Andra frågor överförs till referensgrupper för ytterligare utredning eller så ges Kungl biblioteket ansvaret att fatta beslut. Beslut som fattas och som går stick i stäv med önskemål vid de katalogiserande biblioteken är inga bra beslut. Återigen, besluten måste grunda sig på en gemensam syn på frågeställningarna för att vara bra beslut. Det gemensamma och det lokala Hur samverkar samkatalogen och de lokala bibliotekskatalogerna? Är det rimligt att fortsätta att ha dubbla fulla uppsättningar kataloger, en för varje universitets- och högskolebibliotek samt LIBRIS katalog, när det gemensamma målet är två olika intressen hos låntagarna/användarna som vi på detta sätt försöker tillfredställa? Har Sverige råd? Idag ska den lokala katalogen komma närmare den enskilde informationssökaren och mer ”personifiera” användandet genom att ge den enskilde så mycket stöd och service som möjligt. Man ska inte bara kunna reservera material, få upplysningar om lånestatus med mera. Det ska gå att knyta katalog- och cirkulationsinformation till upplysningar om enskilda kurser och program med mera vid universitetet samt t ex ge ämnesöversikter i en och samma bild. När det däremot gäller att göra sökningar inom olika ämnesområden är den lokala katalogen för liten, åtminstone talar det stora utnyttjandet av LIBRIS databas för detta. LIBRIS databas är en av de primära källorna för informationssökning för studenter och överhuvudtaget verksamma inom utbildningssektorn. Som tidigare nämnts har LIBRIS upp till 140 000 söktransaktioner om dagen. Att ha bra kvalitet på innehållet i en katalog är tillsammans med ett effektivt söksystem grunden för en bra söktjänst. Men det räcker inte. Det är också viktigt att kunna erbjuda en stor och logiskt sammanhållen mängd data. Gränsen mellan vad som är lokalt och vad som är gemensamt vad gäller bibliotekskatalogerna har förskjutits. Genom att ta till enkla sanningar vågar jag påstå att omvärlden förändrats radikalt genom Internet. Den fysiska lagringen av all kataloginformation lokalt är inte längre lika nödvändig som tidigare. Det nödvändiga för det lokala systemet borde vara att ha tillräcklig information för att klara att hålla reda på lån och övriga cirkulationsuppgifter. Genom nya funktioner i samkatalogen LIBRIS kan den mesta eller all sökning ske där. Det skulle bidra till en ännu större fokusering på den gemensamma databasen från producenternas – bibliotekens – sida och understryka LIBRIS som den självklara söktjänsten för användarna. Arbetet med kvalitet på innehållet kunde ytterligare förbättras, vilket i sin tur ökar kvalitet på sökresultaten. Användarna av bibliotekens söktjänster får därmed en bra och kvalificerad källa att matcha andra nätbaserade söktjänster och datamängder med. LIBRIS databas blir ett sätt att utnyttja bibliotekariers intellektuella arbete även i framtiden i det allt snabbare växande informationsutbudet på Internet. Nytt synsätt och nya funktioner För att återknyta till början av artikeln kan man fråga vilka nya möjligheter de svenska biblioteken nu skapat för utveckling och samarbete. LIBRIS nya system och tjänster har för det första möjliggjort ett nytt synsätt på samkatalogen. Visserligen har LIBRIS databas funnits tillgänglig på Internet sedan i mars 1997 via söksystemet Websök. Men den gamla tekniska stordatormiljön har funnits där i botten, vilket gjort att produktionen av basen upplevts som gammaldags och föråldrad. Detta har befäst synen på LIBRIS databas som en container, där Sveriges bibliotek lägger in sina bestånd av böcker och tidskrifter, men där de lokala katalogerna, ur bibliotekariernas synvinkel, ändå varit fokus för att visa och komma åt det egna bibliotekets resurser. ”Gränsen mellan vad som är lokalt och vad som är gemensamt vad gäller bibliotekskatalogerna har förskjutits.”
Page 1: Nummer 80 ISSN 1651-6184 2002-12-18
Page 5 and 6: Nummer 80 Sida 5 Upphandling av por
Page 7 and 8: Nummer 80 Sida 7 För att kunna han
Page 9 and 10: Nummer 80 Sida 9 der man från bör
Page 11 and 12: Nummer 80 Sida 11 LIBRIS webbsök -
Page 13 and 14: Nummer 80 Sida 13 mulär. Den Boole
Page 15 and 16: Nummer 80 Sida 15 innehåller endas
Page 17 and 18: Nummer 80 Sida 17 Summary in Englis

Librismeddelanden-80

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?