04.04.2014 Views

Tempo 1 2011 (pdf) - Posten

Tempo 1 2011 (pdf) - Posten

Tempo 1 2011 (pdf) - Posten

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

1 800 nordiska företag svarar: Så påverkade krisen logistikmarknaden<br />

TEMPO<br />

FRÅN<br />

LOGISTIKTIDNINGEN<br />

TEMPO. EN AFFÄRS-<br />

TIDNING OM LOGISTIK<br />

POSTEN NORDEN.<br />

1.<strong>2011</strong><br />

Ny tidning!<br />

ÅRETS<br />

E-HANDLARE<br />

“NU VILL<br />

VI ERÖVRA<br />

NORDEN”<br />

NY TJÄNST<br />

PAKET ÖVER<br />

GRÄNSEN<br />

– LIKA ENKELT<br />

SOM INRIKES<br />

Logistik på<br />

liv och död<br />

» Så når hjälpen fram<br />

i krigets Afghanistan<br />

» Intervju: Logistikchefen från<br />

Danmark om sitt livs utmaning<br />

» Lastbilarna som<br />

talibanerna släpper fram<br />

TEKNIKSPECIAL! Är framtidens lagerarbetare en robot?


Skicka dina bud med <strong>Posten</strong>.<br />

När du skickar bud med oss löser vi alla dina behov. Det spelar ingen<br />

roll vad du vill skicka, vart du vill skicka det eller när det måste vara<br />

framme. Vi kan hjälpa dig, oavsett om du ska skicka en bröllopstårta<br />

eller en segelbåt.<br />

Och hittar du inte en tjänst som är perfekt för just dina behov,<br />

så kontakta oss. Vi löser det också.


»1.<strong>2011</strong><br />

Anders Holm<br />

Norden står stabilt i Europa<br />

Anders Holm, chef <strong>Posten</strong><br />

Logistik Sverige, hälsar välkommen<br />

till den nya nordiska<br />

kundtidningen ”<strong>Tempo</strong>”.<br />

■ Den nordiska marknaden blir allt viktigare för<br />

många företag. Intresset för att etablera sig i Baltikum<br />

och Östeuropa har minskat och vi ser att statsfinanserna<br />

är i gungning på flera håll i Europa. Då ter sig<br />

Norden stabilt eftersom återhämtningen här har gått<br />

bra, särskilt i Sverige men även i Finland. Till exempel<br />

växer e-handeln stadigt, vilket ökar volymerna inom<br />

segmentet B2C, med leveranser till privatpersoner<br />

i hela regionen. <strong>Posten</strong> Norden fortsätter därför att<br />

utveckla vårt heltäckande nordiska erbjudande.<br />

■ Det avspeglas även i vår nya tidning <strong>Tempo</strong> som<br />

du nu håller i första numret av. Genom den vill vi ge<br />

dig som läsare inspiration, information och ett mer<br />

nordiskt perspektiv på logistikbranschen.<br />

■ Vi vill också belysa logistikens värld ur olika<br />

vinklar, och den här gången är temat humanitär<br />

logistik. På sida 12 förflyttar vi oss till Afghanistan<br />

för att se hur Röda Korset arbetar med att bygga upp<br />

en fungerande supply chain i landet. Och på sidan 22<br />

hittar du teknikspecialen där vi tar en närmare titt på<br />

robotar på lagren.<br />

■ Kort och gott, här har du första numret av <strong>Tempo</strong> –<br />

för oss som älskar logistik!<br />

»Innehåll<br />

12<br />

22<br />

10<br />

18<br />

26<br />

Logistikchefen i Kabul<br />

Claus lämnade jobbet som logistikchef i<br />

Danmark för att hjälpa Afghanska Röda<br />

Halvmånen bygga upp sin logistikverksamhet.<br />

<strong>Tempo</strong> besökte honom i Kabul.<br />

Framtidens lager<br />

Är framtidens lagerarbetare en robot? Vi<br />

tar en titt på den senaste tekniken och låter<br />

några logistikchefer ge sin syn på saken.<br />

Så får butikerna frysta bär i lösvikt<br />

Inget får gå fel när OneMeds hälso- och<br />

sjukvårdsprodukter ska nå fram<br />

Krisens effekt på logistikköparna<br />

12<br />

10 18<br />

TEMPO<br />

<strong>Posten</strong> Logistik AB, 105 00 Stockholm Tel: 08-781 10 00 E-post: tempo@posten.se Ansvarig utgivare: Markus Trautmann<br />

Redaktör hos <strong>Posten</strong> Logistik: Hanna Berggren Produktion: Tidningskompaniet Stockholm Projektledare och redaktör: Hanna<br />

Larsson Omslagsfoto: Jonte Wentzel Repro: Tidningskompaniet Tryck: Rosendahls. Citera oss gärna, men ange alltid källan.<br />

TEMPO 1.<strong>2011</strong> 3


»Logistikvärlden<br />

NYHETER<br />

TRENDER<br />

I N S P I R AT I O N<br />

MyPack blir en helnordisk<br />

tjänst. Det betyder att alla<br />

kunder nu enkelt kan skicka<br />

paket över hela Norden.<br />

<strong>Posten</strong> Norden<br />

får ny koncernchef<br />

Lars Idermark har utsetts<br />

till ny vd och koncernchef<br />

för <strong>Posten</strong> Norden, den<br />

nordiska kommunikations-<br />

och logistikkoncern<br />

där <strong>Posten</strong> Logistik ingår.<br />

Lars Idermark, 53 år, var<br />

tidigare koncernchef för<br />

Kooperativa Förbundet.<br />

Han efterträder vd och<br />

koncernchef Lars G<br />

Nordström.<br />

Paket över gränsen – nu<br />

lika enkelt som inrikes<br />

Under <strong>2011</strong> lanserar <strong>Posten</strong> Norden två helt unika logistiktjänster.<br />

Med nya Mypack och Pall kan man skicka paket<br />

och pall inom Norden som om det vore en inrikesleverans.<br />

– Vi är den första logistikaktören som nu kan erbjuda<br />

en helnordisk produkt, berättar Lars Iversen, affärsutvecklare<br />

för MyPack inom <strong>Posten</strong> Norden.<br />

MyPack, som funnits på den svenska marknaden som en<br />

exportpakettjänst under ett par år, blir nu en helnordisk<br />

tjänst. Det betyder att alla kunder, oavsett<br />

om de sitter i Sønderborg, Narvik, Göteborg eller<br />

Jyväskylä, enkelt kan skicka paket i hela Norden. Nya<br />

Mypack innebär en frakthandling, en EDI, en faktura, en<br />

kundtjänst, en reklamationshantering och så vidare.<br />

– Med <strong>Posten</strong> Nordens 4 250 ombud når vi nu alla<br />

adresser i Norden med en och samma tjänst. Det kan ingen<br />

av våra konkurrenter erbjuda, säger Lars Iversen.<br />

Under <strong>2011</strong> inför <strong>Posten</strong> Norden en ny nordisk pallösning<br />

med <strong>Posten</strong> Logistiks svenska tjänst PALL.ETT+ som förebild.<br />

Tre tilläggstjänster för MyPack<br />

1. Cash on delivery (COD). Mottagaren kan<br />

betala avsändaren när paketet hämtas<br />

ut. <strong>Posten</strong> Norden skickar betalningen<br />

till avsändaren.<br />

2. SMS- avisering. Kunden meddelas per<br />

SMS när paketet finns att hämta på<br />

närmsta utlämningsställe.<br />

3. Brevavsiering. Samma fast via brev.<br />

– De tjänster vi utvecklar på den nordiska marknaden ska<br />

vara så enkla som möjligt, både att producera men också<br />

att förstå, pris och villkorsmässigt. Därför är den nya pallens<br />

prislista baserad på kollislag och inte vikt, detta gör<br />

att när du skickar pall så ska du alltid veta vad priset blir.<br />

– Den nya tjänsten finns redan i Sverige och Norge och<br />

mellan de länderna. Men nu kopplar vi på Danmark och<br />

Finland, med samma prismodell och tilläggstjänster,<br />

berättar affärsutvecklaren Anders Ingelmo.<br />

Med den nya tjänsten får kunderna betala ett fast pris<br />

för antingen kvartspall, halvpall, helpall eller sjöpall. Samtidigt<br />

utökas antalet zoner i varje land.<br />

– Det innebär att prislistan blir mer omfattande, men<br />

samtidigt blir vi mer attraktiva i storstadsområdena.<br />

Grunden är lagd för en samnordisk palltjänst, men det är<br />

bara ett första steg, säger Anders Ingelmo.<br />

– Det är nu det roliga börjar. Vi kommer fortsätta att<br />

utveckla och göra ännu vassare tilläggstjänster, lovar han.<br />

Text: Jens Ekelund<br />

Fyra kommande tilläggstjänster för palltjänsten<br />

1. Leverans även om du inte är hemma. Kan till exempel vara pellets eller hundmat,<br />

men inte värdefullt gods. Tjänsten gäller både för privat- och företagskunder.<br />

2. Begränsad mängd farligt gods. Normalt får man inte skicka farligt gods, men om<br />

det gäller en begränsad mängd och den är förpackad på rätt sätt går det bra.<br />

3. Tidsbestämd leverans. En kundunik tjänst för stora avtalskunder som innebär att<br />

kunden får påfyllnadsvaror vid en avtalad tid, +- en halvtimme.<br />

4. Telefonavisering. Före leverans blir kunden uppringd från terminalen och tillsammans<br />

med mottagaren bestäms utkörningstiden.<br />

Lindex utökar<br />

avtalet med<br />

<strong>Posten</strong> Logistik<br />

Klädkedjan Lindex utökar<br />

sitt samarbete med <strong>Posten</strong><br />

Logistik. <strong>Posten</strong> Logistik levererar<br />

sedan tidigare varor<br />

till Lindex butiker i Sverige,<br />

Baltikum, Tjeckien och<br />

Slovakien. I och med det nya<br />

avtalet, som börjar gälla den<br />

1 april <strong>2011</strong>, kommer <strong>Posten</strong><br />

Logistik även att sköta leveranserna<br />

till de 100 butiker<br />

som finns i Norge.<br />

Från mobil till<br />

fysisk butik<br />

Mobiltelefonappar för fysiska<br />

butiker är en växande trend<br />

i USA. Med hjälp av apparna<br />

går det att erbjuda kunderna<br />

rabattkuponger, samt utfärda<br />

lojalitetspoäng när de går in i<br />

en butik eller scannar en vara<br />

med mobiltelefonens kamera<br />

för att få produktinformation.<br />

Utvecklingsföretaget<br />

Shopkick meddelade<br />

nyligen<br />

att man fått<br />

750 000 aktiva<br />

användare av<br />

sin app sedan<br />

lanseringen i<br />

augusti 2010.<br />

4 TEMPO 1.<strong>2011</strong>


Carl Lumsden, Tretti.se<br />

”Viktigt<br />

att vara<br />

lyhörd för<br />

kunderna”<br />

FOTO: HÅKAN BERGSTRÖM<br />

Fem år i rad har konsumenterna på Pricerunner utsett<br />

Tretti.se till Årets e-handlare inom kategorin vitvaror.<br />

Carl Lumsden, Director of Logistics, hanterar nu den<br />

stora utmaningen: att erövra Norden.<br />

Tretti.se säljer vitvaror och hushållsapparater via<br />

internet. All distribution utgår ifrån ett centrallager<br />

i Haninge söder om Stockholm.<br />

Sedan 2007 är Carl Lumsden företagets Director of<br />

Logistics. Hans pappa Kenth är professor i logistik och<br />

transport på Chalmers.<br />

– Jag läste på Handels, medan pappa är mer tekniskt<br />

inriktad. Men jag kanske har ärvt ett intresse för att titta<br />

på förbättringsprocesser, säger Carl Lumsden.<br />

En av de största kickarna i jobbet fick han när Tretti.se<br />

lanserade sin expresstjänst. Den innebär att två miljoner<br />

kunder inom Storstockholmsområdet kan beställa en vara<br />

före 14.00 och få den levererad samma kväll.<br />

– Nu tittar vi på att utveckla liknande lösningar i andra<br />

delar av Sverige. Det finns fortfarande en stor utvecklingspotential<br />

inom e-handeln, konstaterar han.<br />

Den stora utmaningen för Tretti.se nu är lanseringen i<br />

Danmark och Norge där webbutiker öppnades under 2010.<br />

– Att säkerställa ett logistikflöde som servar hela den<br />

nordiska marknaden är en stor utmaning. <strong>Posten</strong> Norden<br />

har en bra, gemensam pakettjänst i MyPack för de nordiska<br />

länderna och vi har kommit långt i Danmark. I Norge är<br />

hemleveranserna mer komplicerade med tanke på geografin,<br />

men det har gått över förväntan.<br />

Vad skiljer e-handeln i de olika nordiska länderna?<br />

– Danmark är rent geografiskt enklast eftersom man når<br />

” Inom några<br />

år så tror jag<br />

att Norden<br />

kommer att<br />

uppfattas som<br />

en gemensam<br />

e-handelsmarknad”<br />

Carl Lumsden på Tretti.se<br />

jobbar hårt på att säkerställa<br />

logistikflödet för hela den<br />

nordiska marknaden.<br />

hela landet inom bara några timmar. Där är det viktigare<br />

att uppfattas som en lokal spelare än i Norge. Vi undersöker<br />

marknaden i Finland, men inga beslut är fattade. Inom<br />

några år så tror jag att Norden kommer att uppfattas som<br />

en gemensam e-handelsmarknad.<br />

Vilka är de viktigaste lärdomarna som ni har dragit av er<br />

nordiska expansion?<br />

– Att man måste göra ett grundligt jobb innan man går<br />

in i ett nytt land. Det hade vi gjort. Bara för att det har gått<br />

bra på hemmamarknaden innebär det inte automatiskt<br />

att framgångarna kommer i andra länder. Om kunderna är<br />

miss nöjda så sprider det sig väldigt fort på nätet. Vi har<br />

lokala dansk- och norskspråkiga kundtjänster och det är<br />

viktigt att vara lyhörd inför kunderna och deras önskemål.<br />

Text: Markus Wilhelmson<br />

Nya förbindelser ska stärka Öresundsregionen<br />

Öresundsbron och Citytunnel<br />

i all ära. Men för att<br />

klara den ökade trafiken i<br />

Öresundsregionen krävs<br />

fler satsningar. Det<br />

hävdar IBU-Öresund – ett<br />

svenskt-danskt samarbetsprojekt<br />

om regional<br />

utveckling.<br />

2010<br />

2010 stod den klar – IBU-Öresundsprojektets*<br />

rapport om Öresundsregionens<br />

framtid. Och domen var<br />

hård: Stora satsningar krävs för att<br />

Sverige inte ska tappa i konkurrenskraft<br />

när en ny dansk-tysk förbindelse<br />

står klar om sju år. Lösningen: en<br />

kombinerad väg- och tågtunnel mellan<br />

Helsingborg och Helsingör.<br />

<strong>2011</strong><br />

De danska och svenska regeringarna<br />

har beställt en utredning<br />

om en ny förbindelse mellan<br />

Helsingör och Helsingborg.<br />

Utredningen ska vara klar i juni<br />

<strong>2011</strong>. En kombinerad väg- och<br />

tågtunnel mellan Helsingborg<br />

och Helsingör beräknas kosta 32<br />

miljarder danska kronor.<br />

2018<br />

Det är året då den fasta<br />

dansk-tyska Fehmarn-förbin-<br />

delsen öppnar. Prognoserna<br />

säger att transporterna av<br />

gods på järnväg kommer<br />

att tredubblas. I godståg<br />

räknat skulle detta innebära<br />

100 000 tåg per år i bägge<br />

riktningarna.<br />

* Infrastruktur og Byudvikling i Öresundsregionen som finansierats av 28 offentliga organisationer i både Sverige och Danmark.<br />

TEMPO 1.<strong>2011</strong> 5


»Logistikvärlden<br />

5 frågor till …<br />

Jan Friedman, entreprenör med<br />

e-handel som specialitet.<br />

”Allting måste<br />

fungera i harmoni”<br />

JAN FRIEDMAN<br />

Ålder: 58 år.<br />

Sysselsättning: Serieentreprenör<br />

och företagsrådgivare.<br />

Bor: Stockholm.<br />

Familj: Gift, tre vuxna barn<br />

Intressen: Mat, musik,<br />

fotboll.<br />

Motto: Möt framtidens möjligheter.<br />

Glöm inte historien.<br />

Du har erfarenhet från styrelsearbete i näthandelsbolagen Tretti, Sportamore,<br />

Ticmate, Netonnet, LensOn, BraFilm och TV-shop. Varför tror du att du lyckats så<br />

bra inom e-handel?<br />

– Varje satsning måste börja med en noggrann analys om marknadsförutsättningarna.<br />

Här ser jag över hur stor marknaden är, vilka återförsäljare och aktörer som finns och<br />

hur man blir marknadsledande. Sedan måste man skapa ett erbjudande som<br />

är attraktivt i sortiment, pris och service. Och sist, men inte minst, måste<br />

satsningen vara välfinansierad. Många underskattar kostnaderna och tror för<br />

mycket på snabba intäkter.<br />

Vilka råd skulle du ge någon som vill få finansiering inom e-handel?<br />

– Jag har sett att entreprenörer kan bli för förälskade i sina aktier och inte<br />

erbjuder finansiären tillräckligt attraktiva villkor. En tumregel skulle kunna<br />

vara att initiativet är lika mycket värt som den första kapitalinsatsen.<br />

Hur viktig är logistiken?<br />

– En bra men stor fråga. Allt måste fungera i harmoni – från handelsföretagets<br />

rutiner, via transportföretaget till slutkundens förväntningar.<br />

Och det krävs att alla gör det lilla extra för att produkten ska överträffa<br />

kundens förväntningar. Om det inte går som planerat så får kunden<br />

aldrig hamna mellan stolarna. Här är rak kommunikation avgörande.<br />

Dessutom är det viktigt att logistikföretaget förstår att utflödet av<br />

varor är lika viktigt som returflödet.<br />

– Logistiken är ett mervärde för kunden och konkurrenterna är sällan<br />

mer än ett klick bort. Kunderna ska få produkterna levererade, inburna<br />

och installerade. Undersökningar visar att bekvämlighetsfaktorn<br />

växer sig allt starkare som motiv för att handla på nätet. Det är viktigt<br />

att logistikföretaget förstår att man är en del av både distributörens<br />

och återförsäljarens varumärke.<br />

Är e-handeln lukrativ – hur ser framtiden ut?<br />

– Allt tyder på att e-handeln har goda möjligheter att fortsätta växa.<br />

I USA är näthandelns andel av all detaljhandel nästan fyra gånger<br />

större än i Norden. Med vår starka tradition inom distanshandel<br />

under hela 1900-talet borde e-handeln nu snabbt kunna fortsätta<br />

att öka i Norden. Den tillväxten skapar naturligtvis god jordmån<br />

för lönsamma företag, men den ger också kraftigt ökad rens om<br />

konkurnätkunderna.<br />

Vilka hinder finns för den utvecklingen?<br />

– En specifik, stor utmaning är att få pan-nordiska logistiklösningar att<br />

fungera genomgående när det gäller lagerhållning, ledtider, informationsutbyte,<br />

tilläggstjänster och returhantering. Lokala avvikelser, som tullfrågan i Norge<br />

och den fria returrätten i Finland, måste gå att hantera. Kan allt detta ordnas växer<br />

den potentiella marknaden från nio miljoner svenska kunder till 25 miljoner nordiska<br />

kunder.<br />

Text: Staffan J Thorsell<br />

6 TEMPO 1.<strong>2011</strong>


Volvo stärker sitt<br />

samarbete med<br />

<strong>Posten</strong> Norden<br />

<strong>Posten</strong> Norden tecknar nya avtal med Volvo Personvagnar<br />

och Volvo Parts om reservdelsförsörjning till verkstäder<br />

och återförsäljare. Samtidigt förlängs befintliga avtal för<br />

Sverige och Finland. Totalt är affärerna värda cirka 100<br />

miljoner kronor per år och avtalen löper till 2013.<br />

Samarbetet omfattar reservdelsförsörjningen<br />

i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen,<br />

Vitryssland samt Kaliningrad i Ryssland. Det nya<br />

upplägget innebär en effektivisering av transporterna och<br />

en ökad servicegrad mot Volvos verkstäder och återförsäljare.<br />

För Sverige, där leverans till mottagarna tidigare skett<br />

två gånger per dag, kommer nu allt gods att levereras<br />

vid ett och samma tillfälle, i huvudsak före klockan sju på<br />

morgonen.<br />

–För oss är InNight-servicen viktig och där är <strong>Posten</strong><br />

Norden är en pålitlig logistikpartner, säger Bertil Andersson<br />

som är ansvarig för den svenska marknaden på Volvo<br />

Personvagnar.<br />

Reservdelstransporterna utgår från Volvos lager i<br />

Göteborg, från Gent i Belgien samt från ett flertal platser<br />

i Sverige, däribland Eskilstuna. I upplägget ingår också<br />

hantering av returer, emballage samt gods som sänds mellan<br />

olika återförsäljare.<br />

Avtalen för Sverige förnyas för tredje gången medan<br />

avtalen för Finland förnyas för andra gången. För Baltikum,<br />

Vitryssland och Kaliningrad är det helt nya avtal.<br />

Nya miljökrav vid upphandling<br />

VOLVO PARTS<br />

är Volvokoncernens leverantör<br />

av tjänster för eftermarknaden.<br />

Det handlar om<br />

att hitta rätt reservdelar,<br />

ta fram specialverktyg för<br />

verkstaden, hantering av<br />

hårda och mjuka produkter i<br />

leveranskedjan och support<br />

till slutkunden.<br />

11,6<br />

Volvo Personvagnar avslutade<br />

2010 med en global<br />

försäljningsökning på 11,6 %<br />

jämfört med 2009, till totalt<br />

373 525 bilar.<br />

Nästa år måste myndigheter och enheter<br />

ställa miljökrav vid upphandling av personbilar,<br />

bussar och lastbilar.<br />

De nya kraven gäller också upphandling<br />

av kollektivtrafiktjänster – undantaget den<br />

trafik som bedrivs på kommersiell grund. På<br />

så sätt främjas marknaden för rena och energieffektiva<br />

fordon. Näringsdepartementet<br />

har lämnat förslag till de lagändringar<br />

som krävs för att genomföra Europaparlamentets<br />

och rådets direktiv 2009/33/EG av<br />

den 23 april 2009 om främjande av rena och<br />

energieffektiva vägtransportfordon. Förslaget<br />

är för närvarande ute på remiss och<br />

genomförandet blir aktuellt först framåt<br />

vårkanten <strong>2011</strong>. Källa: Transportstyrelsen<br />

» Krönika<br />

Käthe Eklund, branschansvarig<br />

Hälsa och Läkemedel<br />

på <strong>Posten</strong> Logistik<br />

En ny marknad<br />

Krönika<br />

växer fram<br />

2010 har varit ett spännande år då vi har<br />

fått bevittna såväl apoteksmonopolets död<br />

som hur bildandet av en helt ny marknad<br />

tagit fart. Vissa aktörer har köpt befintliga<br />

apotek, medan andra har startat upp nya –<br />

både i form av e-handel och fysiska butiker.<br />

Alla vill de naturligtvis lyckas. Men vilka blir<br />

vinnarna?<br />

De slutsatser jag dragit av utvecklingen<br />

på marknaden under 2010 är att det blir de<br />

som kombinerar e-handel med fysisk butik.<br />

Vad man handlar var<br />

beror på situationen.<br />

Antibiotika behöver<br />

jag oftast på en gång,<br />

och köper det då över<br />

disk. Men många behöver<br />

mediciner kontinuerligt<br />

och kan planera inköpen. Då är det smidigt<br />

att beställa varorna på nätet i stället och<br />

hämta ut det hos närmaste postombud som<br />

oftast ligger i den lokala mataffären och<br />

därmed har betydligt generösare öppettider<br />

än vanliga butiker.<br />

Den här typen av tillgänglighet är viktig.<br />

Och det gör att matvarukedjor som ICA och<br />

Coop har ett försprång när de satsar på egen<br />

apoteksverksamhet.<br />

”Vinnarna blir de<br />

som kombinerar<br />

e-handel med<br />

fysisk butik”<br />

Men det är inte med medicinerna bakom<br />

disken apoteken utvecklas och överlever, för<br />

där är både vinstmarginalerna och utbudet<br />

hårt reglerat. Nej, medicinerna kan mer ses<br />

som kärnan och en anledning till att kunden<br />

kommer in i butiken. För framför disken går<br />

det att välja och påverka sitt utbud, under<br />

samma förutsättningar som den vanliga<br />

detaljhanden.<br />

Ett tecken på handelsvarornas betydelse<br />

är att många apotek lanserat egna<br />

produktserier. Apoteket har Apoliva och<br />

Medstop har Swiss. Apoteket AB har även<br />

egen huvudvärkstablett och nässpray. Och<br />

i framtiden kanske vi kan köpa ICA:s egen<br />

ibuprofen.<br />

Framgångsreceptet för de nya apoteksaktörerna<br />

är sannolikt: attraktiv e-handel,<br />

hög fysisk tillgänglighet, och en lyckad<br />

satsning på sortimentet av handelsvaror. De<br />

apotek som lyckas kombinera dessa faktorer<br />

är den nya marknadens vinnare.<br />

TEMPO 1.<strong>2011</strong> 7


»Logistikvärlden<br />

E-HANDEL<br />

Stark avslutning på<br />

e-handelsåret 2010<br />

E-handelns försäljning steg med 15,6 procent sista kvartalet 2010. Det visar senaste e-barometern.<br />

Tillväxten är den starkaste sedan början av 2008, strax innan finanskrisen kylde av ekonomin. Konsumenternas<br />

framtidstro är på topp, 80 procent planerar att handla varor på internet det kommande<br />

halvåret. Företagens framtidstro är något lägre än sist, men fortfarande hög.<br />

90 %<br />

80 %<br />

Konsumenternas framtidstro:<br />

Kommer du att handla över internet<br />

under det närmaste halvåret?<br />

70 %<br />

60 %<br />

50 %<br />

Företagens framtidstro:<br />

Tror du att försäljningen<br />

kommer att öka under det<br />

närmaste halvåret?<br />

40 %<br />

30 %<br />

20 %<br />

10 %<br />

1.2005<br />

2.2005<br />

3.2005<br />

1.2006<br />

2.2006<br />

3.2006<br />

1.2007<br />

2.2007<br />

3.2007<br />

4.2007<br />

1.2008<br />

2.2008<br />

3.2008<br />

4.2008<br />

1.2009<br />

2.2009<br />

3.2009<br />

4.2009<br />

1.2010<br />

2.2010<br />

3.2010<br />

3.2010<br />

4.2010<br />

4.2010<br />

0 %<br />

E-barometern är en återkommande<br />

undersökning som genomförs av <strong>Posten</strong><br />

och Handelns Utredningsinstitut.<br />

Nu får kunderna en egen ombudsman<br />

Från och med den 1 februari<br />

inrättar <strong>Posten</strong> Norden en<br />

Kundombudsman.<br />

Genom att inrätta<br />

en självständig,<br />

opartisk och öppen<br />

kanal vill <strong>Posten</strong> Norden<br />

höja kundnöjdheten ytterligare<br />

samtidigt som värdefull<br />

information från kunderna<br />

kan tas tillvara, säger Lena<br />

Jansson Kundombudsman<br />

för svenska marknaden.<br />

I första hand ska kunden<br />

vända sig till <strong>Posten</strong>s<br />

kundtjänst. Men ibland<br />

kan det uppstå situationer<br />

där kunden inte uppfattar<br />

<strong>Posten</strong>s beslut som korrekt,<br />

och då finns det möjlighet<br />

att ompröva beslutet hos<br />

Kundombudsmannen.<br />

Kundombudsmannens<br />

uppdrag gäller både paketoch<br />

brevtjänster.<br />

Mer information om Kundombudsmannen<br />

i Sverige<br />

finns på posten.se.<br />

Kundombudsmannen Lena Jansson.<br />

8 TEMPO 1.<strong>2011</strong>


Clas Ohlson planerar att<br />

öppna fler butiker. I Sverige<br />

och Norge sker försäljningen<br />

även via internet och telefon.<br />

Clas Ohlson satsar<br />

på att bli ännu större<br />

Nya butiker och utveckling av e-handeln receptet på framgång<br />

Ända sedan 1918 hade postorderföretaget Clas Ohlson<br />

skickat paket över hela Sverige, nästan 70 år innan den<br />

första butiken öppnade i hemorten Insjön i Dalarna. I dag<br />

finns Clas Ohlsons fysiska butiker över hela Norden och<br />

Storbritannien – och detaljhandelsföretaget vill bli ännu<br />

större.<br />

Peter Bergestål är chef på Clas Ohlsons distributionscenter<br />

i Insjön. Han berättar att<br />

företagets mål är att öka omsättningen<br />

med 15 procent per år.<br />

– För att nå det målet krävs en kombination<br />

av ökad försäljning i befintliga butiker och att<br />

vi etablerar nya butiker, i år blir det runt 20<br />

stycken. Men tillväxtmöjligheterna i Norden är<br />

numera begränsade och därför vill vi växa på<br />

nya marknader – i november 2008 öppnade vi<br />

vår första butik i Storbritannien och har sedan<br />

dess öppnat 10 butiker till där, säger han.<br />

I dag sker all distribution från Clas Ohlsons<br />

distributionscentral i Insjön i Dalarna. Här lagras och<br />

plockas alla varor som säljs i de 136 butikerna i Norden och<br />

Storbritannien.<br />

Inkommande produkter transporteras med båt från<br />

Asien, sedan med tåg och lastbil från Göteborg. Leveranserna<br />

till Clas Ohlsons butiker sker sedan med lastbil<br />

och hanteras av, bland andra, <strong>Posten</strong> Norden.<br />

Parallellt med att Clas Ohlson öppnar nya butiker vill<br />

man också utveckla nya butikskoncept, och dessutom<br />

erbjuda e-handel på samtliga marknader. Peter Bergestål<br />

berättar att målet är att kunna utveckla<br />

en verksamhet med flera kanaler där<br />

butiker och e-handel kompletterar<br />

varandra.<br />

Han sammanfattar arbetet mot visionen<br />

i tre områden: tillväxt och expansion,<br />

förenkling och effektivisering och utveckling<br />

av organisationen.<br />

– Clas Ohlsons vision är att utveckla<br />

en europeisk detaljhandelskedja med hög<br />

lönsamhet och god värdetillväxt för våra<br />

aktieägare. Men marknadspenetrationen<br />

i Norden är relativt hög vilket innebär att<br />

nya marknader blir allt viktigare för Clas Ohlsons framtida<br />

tillväxt, säger Peter Bergestål.<br />

Text: Staffan J Thorsell<br />

CLAS OHLSON I SIFFROR<br />

» Första butiken öppnade<br />

i hemorten Insjön 1989.<br />

»I dag har företaget 136<br />

butiker i Norden och<br />

Storbritannien. Bara i<br />

Sverige finns 61 butiker.<br />

» 10–20 butiker har på<br />

senare år tillkommit<br />

årligen i Sverige, Norge,<br />

Finland och Norge.<br />

Nytt tillstånd för<br />

läkemedel i lager<br />

Läkemedelsverket har<br />

beviljat <strong>Posten</strong> Logistik ett<br />

partihandelstillstånd för<br />

att ha läkemedel i lager i<br />

Norrköping.<br />

– Det här öppnar upp<br />

för nya affärer med både<br />

apotekskedjor och läkemedelsbolag,<br />

säger Käthe<br />

Eklund, branschansvarig<br />

för hälsa och sjukvård inom<br />

<strong>Posten</strong> Logistik. <strong>Posten</strong><br />

Logistik har sedan tidigare<br />

ett partihandelstillstånd<br />

för läkemedel i Malmö, från<br />

vilket leveranserna av vaccinet<br />

mot den nya influensan<br />

skedde 2009.<br />

35<br />

procent mer fordonsgas<br />

såldes under 2010 jämfört<br />

med året före. Biogasandelen<br />

har ökat mer än<br />

naturgasen och totalt innehåller<br />

fordonsgasen nu<br />

mer än 60 procent biogas.<br />

Detta innebär att fordonsgasen<br />

har ersatt drivmedel<br />

motsvarande 100 miljoner<br />

liter bensin eller i snitt<br />

ca 63 000 personbilar.<br />

Koldioxidutsläppen från<br />

trafiken har således minskat<br />

med ca 180 000 ton.<br />

Källa: Energigas Sverige<br />

Ordbok<br />

<strong>Posten</strong> Logistik har kommit<br />

ut med en<br />

ny logistikordbok.<br />

Den<br />

finns på www.<br />

posten.se/<br />

img/cmt/PDF/<br />

logistikordboken.<strong>pdf</strong><br />

Den kan också<br />

beställas kostnadsfritt<br />

genom att maila<br />

tempo@posten.se<br />

TEMPO 1.<strong>2011</strong> 9


»Logistikvärlden<br />

I lasten<br />

Bär hem<br />

de bär<br />

du själv<br />

vill ha<br />

Hallon, blåbär, björnbär<br />

och jordgubbar. Tack vare<br />

Umeåföretaget Bär Hem<br />

kan du köpa frysta bär i<br />

lösvikt i affären.<br />

Glaslock<br />

Boxen är försedd med ett glaslock<br />

som skyddas av två skivor frigolit<br />

under wellpapp.<br />

Idén föddes av Bär Hems vd Anders<br />

Blomberg och ett par kollegor.<br />

– Vi har alltid ätit mycket bär, och<br />

tyckte att det borde gå att välja exakt vilka<br />

bär man själv vill ha, året runt, säger Anders<br />

Blomberg.<br />

Sommaren 2010 startade de företaget och<br />

inledde ett samarbete med bärleverantören<br />

Finnerördja.<br />

Konceptet lanserades först i norra Sverige,<br />

men har spridit sig snabbt och nu vill allt fler<br />

butiker ha Bär Hem. I dag finns företagets<br />

frysboxar i hela landet, från Kiruna i norr till<br />

Ystad i söder.<br />

För att leverera frysboxarna till butikerna<br />

krävs en pålitlig logistikleverantör. Valet föll<br />

redan från början på <strong>Posten</strong> Logistik.<br />

– Vi hade goda erfarenheter av dem sedan<br />

tidigare eftersom de länge skött distributionen<br />

av Finnerödjas jordgubbar till utomhusstånd<br />

runt om i Sverige, säger Anders Blomberg.<br />

Bären levereras till butikerna av Frigoscandia.<br />

Samtidigt ska <strong>Posten</strong> Logistik finnas<br />

på plats med tomma frysboxar, och en person<br />

som installerar boxen och bären i butiken ska<br />

vara där.<br />

– Det är alltså mycket som ska klaffa, men<br />

samarbetet flyter på bra. Vi är väldigt nöjda,<br />

säger Anders Blomberg. ■<br />

Skyddande emballage<br />

Frigolit och trälister hindrar kanterna<br />

från att skadas.<br />

10 TEMPO 1.<strong>2011</strong>


FOTO: NILS-ERIK LARSON<br />

Ställ för påsar och skopor<br />

Bär Hems ställ för påsar och skopor<br />

tejpas fast på toppen innan leverans<br />

till butik.<br />

Anpassad pall<br />

Pallen är anpassad efter boxen och är<br />

därmed större än en Europapall.<br />

Mått: 130x83.<br />

TEMPO 1.<strong>2011</strong> 11


afghanistan<br />

Logistik i<br />

krigets skugga<br />

Striderna rasar – samtidigt måste mat och läkemedel nå<br />

fram i ett land där bergstopparna når över 7 000 meter<br />

Jordskred, talibaner och bomber lurar längs vägarna<br />

Dansken Claus Gjørret bygger sedan 2009 upp en<br />

fungerande försörjningskedja för Röda Korset<br />

12 tempo 1.<strong>2011</strong>


Det har varit krig i<br />

Afghanistan i över 30<br />

år. Befolkningen lever i<br />

extrem fattigdom i de<br />

otillgängliga bergslandskapen.<br />

Här hjälper den<br />

danske logistikern Claus<br />

Gjørret afghanska Röda<br />

Halvmånen att bygga<br />

upp sin logistikavdelning.<br />

tempo träffade<br />

honom i Kabul.<br />

text: Hanna Larsson foto: Jonte Wentzel<br />

Vintermorgon i Kabul. Solen strilar in<br />

genom de halvt fördragna persiennerna<br />

på Claus Gjørrets kontor i<br />

utkanten av staden. Det luktar fränt<br />

från den bensindrivna kaminen<br />

som nyss tänts och som sprider<br />

välkommen värme i rummet efter ännu en natt med<br />

minusgrader.<br />

Utanför hörs böneutrop från en moské. Då och då<br />

flyger en militärhelikopter förbi så att rutorna skallrar.<br />

Claus sitter vid skrivbordet med sin laptop och väntar<br />

på att internet ska komma i gång.<br />

– Det är sådant här som är mest frustrerande – att<br />

små saker som internet, el och varmvatten slutar<br />

fungera hela tiden, säger han.<br />

Mitt i karriären som logistikchef inom det danska<br />

näringslivet bestämde sig Claus en dag för att göra<br />

något helt annat. Han valde Afghanistan. Sedan 2009<br />

tempo 1.<strong>2011</strong> 13


afghanistan<br />

har han arbetat med att bygga upp logistikverksamheten<br />

åt afghanska Röda Halvmånen. För även om<br />

Röda Halvmånen, som Röda Korset heter i den<br />

muslimska delen av världen, varit verksamt i landet<br />

över 30 år saknas grundläggande logistisk kompetens.<br />

Framför allt ute i provinserna. En stor del av Claus<br />

arbete handlar därför om att resa runt och utbilda<br />

organisationens anställda.<br />

– Ofta kan enkla åtgärder ge stora resultat, säger<br />

han. Ett exempel är första förband. I nordiska hem är<br />

de en del av standardinteriören, men i Afghanistan kan<br />

de innebära skillnaden mellan liv och död.<br />

– Förbanden kanske inte ser mycket ut för världen,<br />

men de flesta afghaner saknar tillgång till grundläggande<br />

sjukvård. De här förbanden är ofta det enda<br />

de har, säger Claus.<br />

Just nu arbetar han med att utveckla processer<br />

för inköp, lagerhållning och distribution av förbanden.<br />

Claus köper bomull, gasbindor, säkerhetsnålar,<br />

vätskeersättning och andra enklare saker från lokala<br />

aktörer. Komponenterna kvalitetssäkras och paketeras i<br />

Profil Claus Gjørret<br />

Ålder: 45 år.<br />

Nationalitet: Dansk.<br />

uppdrag i afghanistan:<br />

Anställd av norska Röda Korset<br />

för att hjälpa afghanska<br />

Röda Halvmånen bygga upp<br />

sin logistikverksamhet. Har<br />

bott i Kabul sedan 2009.<br />

tidigare erfarenheter:<br />

Började som speditör och<br />

blev senare logistikchef på<br />

ett danskt möbelföretag.<br />

Arbetade en kortare period<br />

med ett logistikprojekt åt FN<br />

i Uganda.<br />

familj: Fru och två tonårsbarn<br />

i danska Vejle.<br />

organisationens lager, en gul betongbyggnad bara några<br />

hundra meter från kontoret.<br />

Därefter distribueras förpackningarna till lokalavdelningarna,<br />

där de hämtas av frivilliga från de<br />

afghanska byarna. Varje påse ska räcka till en hel by i<br />

tre månader.<br />

De drygt 20 000 frivilliga utgör ryggraden i afghanska<br />

Röda Halvmånen, och när en katastrof inträffar är de<br />

först på plats. De informerar även den lokala avdelningen<br />

om vad som hänt, och den i sin tur kontaktar<br />

den regionala. Det är svårt att förutse när en katastrof<br />

kommer att inträffa och i vilken omfattning.<br />

– Om det sker en katastrof i en del av landet så<br />

skickar vi dit fler varor från de andra lagren, säger<br />

Claus. På så sätt finns det alltid en backup av förnödenheter.<br />

Transporterna är dock ingen enkel sak. Inte nog<br />

med att Afghanistans infrastruktur har plågats av<br />

30 års krigföring. Merparten av landets yta består av<br />

bergsmassiv, med toppen Nowshak på 7 485 meter som<br />

högsta punkt.<br />

14 tempo 1.<strong>2011</strong>


”Tankbilen sprängdes av en vägbomb<br />

för en månad sedan. Men för bara några<br />

timmar sedan gick talibanerna till attack<br />

med raketgevär på den här platsen. De<br />

säger att det inte är säkert här och att vi<br />

borde åka vidare”, lyder beskedet.<br />

månad sedan. Men för bara några timmar sedan gick<br />

t alibanerna till attack med raketgevär på den här<br />

platsen. De säger att området inte är säkert och att vi<br />

borde åka vidare, lyder beskedet.<br />

Händelsen illustrerar den tuffa vardagen för landets<br />

lastbilschaufförer. Fjärrdetonerade vägbomber är en<br />

av de stora farorna, inte minst för dem som tar sig an<br />

fraktuppdrag åt militären.<br />

Dagen efter mötet med Claus Gjørret får vi själva ett<br />

smakprov på den utmanande geografin. Det är fortfarande<br />

tidigt på morgonen när vår röda Toyota Corolla<br />

kör in i dalgången mellan bergen som omger Kabul.<br />

Färden går längs den strategiskt viktiga transportleden<br />

till Jalalabad, belägen 10 mil österut.<br />

I sluttningarna syns färska spår av ras och stora<br />

stenblock balanserar betänkligt på avsatserna. Jordbävningar<br />

och jordskred är vardagsmat, och vintertid<br />

finns risk för laviner.<br />

Efter några mil letar sig vägen upp i bergen, genom<br />

tunnlar som byggdes av ryssarna för årtionden sedan.<br />

Långa karavaner av lastbilar från Pakistan masar sig<br />

sakta fram, karaktäristiskt pyntade och målade i färgglada<br />

mönster.<br />

Plötsligt bromsar vi in. Längs vägkanten ligger en<br />

utbränd tankbil och på den andra sidan posterar en<br />

grupp afghanska soldater vid sitt fordon, med ett stort<br />

maskingevär på flaket. En afghansk journalistkollega<br />

frågar soldaterna vad som hänt.<br />

– Tankbilen sprängdes av en vägbomb för en<br />

För logistikern Claus Gjørret<br />

är trots allt inte krig och<br />

jordskred den största huvudvärken<br />

– utan korruption och<br />

byråkrati.<br />

Väl tillbaka i Kabul bekräftar Claus Gjørret det<br />

komplicerade transportläget. Han berättar dock<br />

att Röda Halvmånen klarar sig utan militär eskort.<br />

Bakgrunden är att talibanerna år 2007 ingick ett muntligt<br />

avtal med de hjälporganisationer de accepterar.<br />

– Vi har varit i landet i över 30 år, så de vet vilka<br />

vi är. Det gör att vi, till skillnad från många andra<br />

organisationer, inte behöver lägga så mycket pengar<br />

på säkerhet, och det är en enorm besparing. Nordamerikanska<br />

organisationer däremot ses som en del av<br />

fienden. Kristna organisationer accepteras inte heller<br />

eftersom de misstänks ha en religiös agenda.<br />

Men på vägarna finns också vanliga banditer som<br />

inte följer några överenskommelser. En bil med Röda<br />

Halvmånens emblem signalerar värdefull last, och<br />

därför används oftast privata transportföretag. De<br />

väcker mindre uppmärksamhet.<br />

Den nationella säkerhetschefen för Röda Halvmånen<br />

och International Federation of the Red<br />

Cross är afghan och har goda kontakter med såväl de<br />

internationella styrkorna som talibanerna.<br />

– Först stämmer han av med båda sidor att det är<br />

säkert att ge sig in i ett visst område. Och när vi sedan<br />

skickar en lastbil rapporterar han till talibanledarna<br />

vad den har för registreringsskylt och förarens namn.<br />

Och då får den fri lejd. På det sättet kan vi röra oss fritt<br />

i hela landet.<br />

tempo 1.<strong>2011</strong> 15


afghanistan<br />

Röda Halvmånen har upparbetade<br />

kontakter med talibanerna. När<br />

organisationen skickar en lastbil<br />

rapporterar man till talibanledarna<br />

vad den har för registreringsskylt och<br />

förarens namn. Och då får den fri lejd.<br />

»Inget fungerar<br />

här<br />

om man inte<br />

betalar, och<br />

det är otroligt<br />

frustrerande.«<br />

är inget jag oroar mig över, om jag gjorde det skulle jag<br />

inte kunna jobba här.<br />

Han har också fått sin beskärda del av kriget när han<br />

rest runt och hållit i utbildningar.<br />

– När jag senast var i Kandahar hördes det<br />

explosioner från granater hela tiden. Men jag var inte<br />

orolig, man lär sig höra hur långt bort de är.<br />

För Claus dagliga arbete är det varken krig eller<br />

infrastruktur som är det största problemet, utan<br />

byråkratin och den utbredda korruptionen.<br />

– Inget fungerar om man inte betalar, och det är<br />

otroligt frustrerande. Det kommer alltid att vara så,<br />

men vi gör åtminstone vad vi kan för att minimera det.<br />

Men för den som är på fel plats vid fel tillfälle kan det gå<br />

illa. Kabul har skakats av flera bomber det senaste året,<br />

varav en blåste ut fönstren i det bostadshus som Claus<br />

delar med några kollegor. Han tar det dock med ro.<br />

– Vi var här på kontoret då, så det var ingen fara.<br />

Och självklart var det inte vi som var målet. Bomber<br />

Han skrev nyligen på ett kontrakt för att stanna i Kabul<br />

även <strong>2011</strong>. Kontrakten löper ett år i taget eftersom det<br />

inför varje år är osäkert om pengarna ska räcka till. Inte<br />

minst för satsningar på logistik.<br />

– De som skänker pengar vill gärna veta exakt vad<br />

de får för dem. Hur många människoliv kan vi rädda för<br />

100 dollar? För oss som jobbar med logistik är det svårt<br />

att ge sådana siffror. Hur mäter man egentligen värdet<br />

av att Röda Halvmånen får en inköpsmanual? n<br />

16 tempo 1.<strong>2011</strong>


marianne Jahre, Logistikprofessor<br />

”Allt större intresse för<br />

humanitär logistik”<br />

tsunamin, orkanen Katrina och jordbävningen<br />

i Pakistan. aren 2004-2005 kom<br />

katastroferna slag i slag. humanitära organisationer<br />

strömmade till, men mycket av<br />

arbetet föll på en viktig faktor – logistiken.<br />

text: Hanna Larsson<br />

Marianne Jahre är Logistikprofessor vid<br />

Lunds universitet och forskare på BI i<br />

Oslo. Hon beskriver tsunamin som en<br />

väckarklocka.<br />

– Hjälpen strömmade in. Men<br />

många organisationer gjorde samma sak, samtidigt<br />

som vissa behov inte tillgodosågs alls. Och som det<br />

ofta gör i sådana här situationer uppstod flaskhalsar<br />

i försörjningskedjan när alla skulle skicka dit team<br />

och förnödenheter samtidigt. Flygplatser och hamnar<br />

blockeras, och det fanns inte tillräcklig beredskap för<br />

vidare transport eller lagerhållning.<br />

att koordinera det humanitära arbetet i en sådan<br />

situation beskriver hon som näst intill omöjligt. Det<br />

kan finnas över 1000 organisationer på plats i ett<br />

katastrofområde samtidigt. Många är små och har<br />

inga egna logistikresurser och det är inte uppgjort på<br />

förhand vem som ska göra vad.<br />

– Det brukar mest bli fraga om informationsbyte och<br />

inte så mycket koordination, säger Marianne Jahre.<br />

Erfarenheterna fick fart på den eftersatta<br />

f orskningen kring humanitär logistik. På BI har<br />

Marianne och hennes kollegor startat ett projekt för att<br />

samla ihop erfarenheterna från tidigare katastrofer i<br />

en databas. Förhoppningen är att den ska bli ett viktigt<br />

verktyg för planering och koordinering av humanitära<br />

insatser i framtiden. Att humanitär logistik inte skulle<br />

gå att planera är en utbredd missuppfattning enligt<br />

Marianne Jahre.<br />

– Visst är det svårt, men absolut inte omöjligt. Du<br />

måste bara vara beredd att ändra planerna hela tiden.<br />

Och det blir enklare om du har en bra grund, som till<br />

exempel processer och inköpsmanualer.<br />

förbättringar har redan skett på området. Marianne<br />

berättar att erfarenheterna från åren 2004­2005 fick de<br />

större organisationerna att börja tänka mer strategiskt,<br />

och systematiskt sätta upp lager nära platser där det<br />

finns risk för att katastrofer ska inträffa. Några har<br />

dessutom professionaliserats och blivit certifierade<br />

logistikprofessorn Marianne<br />

jahre har forskat i<br />

humanitär logistik sedan<br />

2006.<br />

inköpare, vilket innebär att de har rätt att göra inköp åt<br />

andra aktörer.<br />

I framtiden tror hon även att en del organisationer<br />

kommer att specialisera sig på logistik och bli<br />

l everantörer till mindre som inte har möjlighet att<br />

sköta logistiken själva. Detta skulle också kunna<br />

resultera i att det blir färre aktörer på plats, vilket skulle<br />

underlätta samarbete och koordinering.<br />

trots att behovet är stort kan det vara svårt för humanitära<br />

organisationer att få pengar till logistiksatsningar.<br />

– Många donatorer säger att de inte är intresserade av<br />

logistik. Men vi har uppskattat att 80 procent av pengarna<br />

går till logistik på ett eller annat sätt. Så det borde de<br />

vara. Samtidigt är det såklart mycket sexigare att skänka<br />

pengar till tälten du ser på tv än till en ny lagerlokal. n<br />

tempo 1.<strong>2011</strong> 17


utmaningen<br />

OneMeds logistikchef<br />

Ola Halling på företagets<br />

lager i Göteborg.<br />

”Chauffören är<br />

vår kundkontakt”<br />

Ingenting får bli fel i logistiken hos onemed. Företaget<br />

distribuerar hälso- och sjukvårdsprodukter, vilket ställer<br />

höga krav på såväl varsam hantering som diskretion.<br />

onemeds logistikchef, ola Halling, berättar om<br />

samarbetet med posten Logistik.<br />

text: Staffan J Thorsell Foto: Nicke Johansson<br />

OneMed levererar 10 000 paket om dagen<br />

som innehåller hälso- och sjukvårdsprodukter.<br />

Det kan handla om allt från<br />

inkontinensskydd till privatpersoner till<br />

operationsutrustning till sjukhus. Med<br />

sådana försändelser skulle man kunna säga att den som<br />

levererar bara får en chans – det finns helt enkelt inte<br />

utrymme för misstag. Och det är <strong>Posten</strong> Logistik som är<br />

OneMeds logistikpartner.<br />

– För sterila paket, som<br />

operationsutrustning, finns<br />

en mängd förordningar<br />

och skyddsbarriärer och<br />

bryts en enda av dessa så<br />

måste produkten kasseras.<br />

Konsekvensen av det kan bli<br />

en inställd operation och det<br />

är naturligtvis katastrofalt,<br />

säger OneMeds logistikchef<br />

Ola Halling.<br />

En stor del av OneMeds leveranser<br />

är så kallade paket<br />

utan kvittens. Varje enskild<br />

avdelning på ett sjukhus gör<br />

sin egen beställning, vilket<br />

innebär att pallarna måste<br />

sorteras vid lastkajen. I dag<br />

har de flesta vaktmästare<br />

OneMeds produkter levereras i till hemmen i diskreta förpackningar.<br />

rationaliserats bort – så det är chauffören som sköter<br />

sorteringen och sedan bär upp paketen till varje avdelning.<br />

– Det innebär att <strong>Posten</strong> Logistiks chaufförer blir vår<br />

kundkontakt, säger Ola Halling.<br />

Tomas Engdahl, kundansvarig på <strong>Posten</strong> Logistik,<br />

berättar att dessa tjänster är exempel på det man kallar<br />

för ”de sista hundra meterna”.<br />

– Våra kunder har haft önskemål om att vi ska<br />

kunna sortera och bära<br />

in både pall och paket till<br />

adressaten när det behövs<br />

och det gör vi. Oavsett om<br />

det gäller privatpersoner,<br />

organisationer, myndigheter<br />

eller företag, så ser vi till<br />

att leveranserna kommer<br />

hela vägen fram, säger han.<br />

Det är alltså avgörande för<br />

OneMed att kapacitet och<br />

kvalitet säkerställs och att<br />

paketen bärs in på rätt sätt<br />

till rätt avdelning. Och Ola<br />

Halling är mycket nöjd med<br />

<strong>Posten</strong> Logistik.<br />

– Här finns bra logistiksamordnare<br />

och duktigt<br />

folk direkt i produktionen<br />

18 tempo 1.<strong>2011</strong>


tempo 1.<strong>2011</strong> 19


utmaningen<br />

<strong>Posten</strong> Logistiks chaufför<br />

Anders Nyberg levererar<br />

paket med hemvårdsprodukter<br />

till en privatperson<br />

i Stockholm.<br />

som förstår oss, vår marknad och våra kunder, säger<br />

han.<br />

Han förklarar också att transporter annars kan gå<br />

ganska hårt åt paketen och det är lätt att emballage<br />

skadas.<br />

– Tyvärr har jag stött på inställningen inom branschen<br />

att ”det är bara ett emballage” och paket kan<br />

hanteras ganska vårdslöst. Men i vårt fall är det extremt<br />

viktigt att det som finns inuti skyddas till varje pris.<br />

Landstingen får helt enkelt inte ta emot skadade paket.<br />

Men uppdraget handlar inte bara om varsam hantering,<br />

utan även om diskretion. För privatpersoner kan<br />

det vara känsligt att få en kartong levererad hem som<br />

det står ”inkontinensskydd” på. Därför måste information<br />

om paketets innehåll ofta döljas.<br />

– Då sätter vi adresslappen över informationen om<br />

innehållet. Det innebär att adresslapparna hamnar<br />

olika på olika paket, men det har vi löst genom att helt<br />

enkelt anpassa våra automatiska paketavläsare, förklarar<br />

Tomas Engdahl.<br />

<strong>Posten</strong> Logistik har varit OneMeds logistikleverantör<br />

i 2 år nu, och Ola Halling ser ljust på framtiden.<br />

– Vi vill utveckla vårt samarbete med <strong>Posten</strong> Logistik<br />

i takt med att vi träffar nya avtal. De är en viktig samarbetspartner<br />

och vi växer tillsammans, säger han. ■<br />

onemed Sverige<br />

» Omsättning: cirka SEK 1,5 miljarder. Företaget riktar sig mot den svenska hälsooch<br />

sjukvården. Målet är att ”utvecklas och växa som det ledande, mest professionella,<br />

kundorienterade och innovativa företaget inom hälso- och sjukvårdsprodukter<br />

i Nordeuropa”.<br />

» Antal anställda: cirka 230.<br />

» Distributionen: sker från tre<br />

distributionscentraler – i Göteborg,<br />

Nykvarn och Härnösand.<br />

Övriga orter där OneMed<br />

bedriver verksamhet är Malmö<br />

och Stockholm.<br />

» <strong>Posten</strong> Logistik sköter leveranserna<br />

från distributionscentralerna<br />

hela vägen fram<br />

till mottagarna – allt från sjukhus till privatpersoner.<br />

» OneMed Sverige AB ingår i OneMed Group som har verksamheter i Norge,<br />

Finland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Polen.<br />

» Koncernen bildades i juli 2006 och har idag en nettoförsäljning på cirka EUR<br />

380 miljoner och runt 800 anställda.<br />

20 tempo 1.<strong>2011</strong>


»Duellen<br />

Läge att lägga ut lagret?<br />

Ola Svensson på Golfstore och Sven Frisk på<br />

ONOFF om för- och nackdelarna med outsourcat lager.<br />

”Nu betalar vi bara för den yta<br />

och timmar som behövs för<br />

stunden.”<br />

Ja!<br />

Varför valde ni att outsourca lagret?<br />

– Tidigare hade vi lager i egen regi, men<br />

det förde med sig flera problem. Golf är en<br />

extremt säsongsbetonad sport, och 70–80 procent av<br />

våra volymer hanteras under en period på 2–3 månader<br />

om året.<br />

Det var svårt att få hyra extra lager under de korta<br />

perioder när volymerna peakade, och vi ville inte heller<br />

bygga ut vårt ordinarie lager med kvadratmeter som<br />

skulle stå tomma under större delen av året.<br />

Att behöva hitta nya lösningar varje år<br />

gjorde också att kvaliteten blev lidande,<br />

och det var väldigt mycket jobb med att<br />

anställa extrapersonal och ge dem en<br />

bra arbetsmiljö.<br />

Hur fungerar det nu?<br />

– Nu betalar vi bara för den yta<br />

och timmar som behövs för<br />

stunden. Vi slipper en massa<br />

administration och investeringar<br />

och behöver inte<br />

bekymra oss om att jaga<br />

säsongspersonal.<br />

Dessutom har kvaliteten<br />

på lagerverksamheten<br />

höjts, och vi har<br />

fått bättre kontroll på<br />

kostnadsbilden. Ingenting<br />

är gratis längre och<br />

det gör att alla kostnader<br />

blir synliga. Nu kan vi växa<br />

utan att behöva oroa oss för<br />

logistiken.<br />

”Vi vill ha en så integrerad<br />

försörjningskedja som möjligt.”<br />

Nej!<br />

Nu har ni haft eget lager i tre år. Hur<br />

gjorde ni tidigare?<br />

– De åtta första åren outsourcade vi.<br />

Det var helt rätt eftersom vi på den tiden, i slutet av<br />

90-talet, växte väldigt snabbt genom olika förvärv. Men<br />

till slut kände vi att verksamheten var inne i rätt fas<br />

och att vi hade hunnit lära oss tillräckligt mycket om<br />

logistik för att ta hand om lagret själva.<br />

Vad är fördelarna med outsourcat lager?<br />

– Vi vill ha en så integrerad försörjningskedja<br />

som möjligt, och lagret utgör en<br />

av flera delar. Det är svårt för en extern<br />

leverantör att komma med förslag på<br />

förbättringar eftersom de inte ser på<br />

samma sätt hur lagret påverkar resten<br />

av verksamheten. Om vi sköter allt själva<br />

kan vi vara mer proaktiva.<br />

Dessutom måste vi ta<br />

hänsyn till kapitalbindningen.<br />

Målet är att ha så få varor i lager<br />

som möjligt, både på DC<br />

och i butik, och vi anpassar<br />

verksamheten därefter.<br />

En TPL-leverantör<br />

har inte lika stort<br />

incitament att göra<br />

detsamma – det är ju<br />

varor i lager de tjänar<br />

pengar på.<br />

Om det är bra att outsourca<br />

lagret eller inte beror alltså på<br />

vilken fas ett företag befinner<br />

sig i och vilken typ av verksamhet<br />

som bedrivs.<br />

OLA SVENSSON<br />

Logistikchef på Golfstore<br />

SVEN FRISK<br />

Logistikchef på ONOFF<br />

TEMPO 1.<strong>2011</strong> 21


»Teknik<br />

Så funkar det<br />

Låt roboten<br />

göra jobbet<br />

Så här ser den ut. Roboten från amerikanska<br />

Kiva Systems som rönt uppmärksamhet över<br />

hela världen. Automatiseringen skapar förutsättningar<br />

för en ökad orderhantering på en<br />

mindre lageryta. tempo har granskat de nya<br />

högteknologiska robotarna.<br />

Kapacitet. En robot<br />

klarar drygt 1400 kilo.<br />

Batteridriven. Roboten<br />

är i drift dygnet runt<br />

med enstaka avbrott<br />

för uppladdning av batterierna.<br />

Stor investering. Kiva levererar<br />

hela lagerlösningar<br />

där robotarna ingår som en<br />

huvudkomponent. Grundpriset<br />

ligger på mellan 1-2<br />

miljoner dollar. Ytterligare<br />

robotar kan adderas vid<br />

behov.<br />

Självgående. Kivas<br />

robotar rör sig fritt<br />

utan vare sig slingor<br />

eller räls. Allt styrs<br />

via datorer.<br />

Omsättning. På hyllorna<br />

staplas pallar och paket<br />

automatiskt efter beräknad<br />

omsättning, med<br />

storsäljare i fronten och<br />

mindre säljande varor<br />

längre bak.<br />

Individuell. Roboten kan anpassas<br />

efter personalen på<br />

golvet. Produkter med högt<br />

värde kan skickas enbart<br />

till anställda som företaget<br />

litar på. Om någon sitter i<br />

rullstol ser roboten till att<br />

personen bara får varor som<br />

hon eller han kan hantera.<br />

Flexibel. Hyllan på robotens<br />

rygg är justerbar. Hyllplan<br />

och backar eller hela enheter<br />

kan läggas till under<br />

högsäsong eller expansion<br />

för att öka kapaciteten.<br />

Storskalig e-handel kräver automatisering<br />

Lagerhanteringen blir allt mer<br />

automatiserad med den nya generationens<br />

robotar. Att minimera<br />

all manuell hanteringen är en<br />

förutsättning för att långsiktigt<br />

lyckas bedriva storskalig<br />

e-handel, menar bedömare.<br />

Självgående robotar som lagrar,<br />

sorterar och flyttar varor på hyllor<br />

på ryggen. Så ser det ut på allt fler<br />

lager och distributionscentraler<br />

runt om i världen. Den tekniska<br />

utvecklingen har gjort att moderna<br />

robotar varken behöver slingor<br />

Sten Wandel, professor i<br />

teknisk logistik vid Lunds<br />

universitet.<br />

eller räls – experter talar om en<br />

mindre revolution.<br />

– Om man ska få e-handel att<br />

verkligen få fart med stora volymer<br />

måste man på sikt eliminera det<br />

manuella plocket på ett lager,<br />

säger Sten Wandel, professor<br />

i teknisk logistik vid Lunds<br />

universitet.<br />

Flexibiliteten blir en helt<br />

annan då robotarna möjlig-<br />

gör ett i hög utsträckning mobilt<br />

lager – de kan snabbt omgruppera<br />

sig efter orderingång och säsong.<br />

Allt styrs via datorer.<br />

När en order tas emot hämtar<br />

roboten just de varorna till<br />

plockstationen så att lagerarbetarna<br />

lätt kan packa dem.<br />

Med hjälp av streckkoder och<br />

en laserstråle pekar roboten<br />

ut exakt vilka varor som<br />

ska packas. Roboten<br />

ser sedan till att paketet<br />

lastas och skickas<br />

ut i rätt tid. Allt, utom<br />

den manuella packningen, sker<br />

automatiskt.<br />

I Norden och Europa går utvecklingen<br />

snabbt framåt. Bäddföretaget<br />

Jysks centrallager i Danmark<br />

använder robotar, liksom danska<br />

jordbruks-återförsäljaren Grene.<br />

I USA har till exempel klädkedjan<br />

GAP robotar på flera av sina lager,<br />

likaså Saks Fifth Avenue, Crate &<br />

Barrel, Staples och Office Depot.<br />

Bloggtips<br />

http://robotland.blogspot.com<br />

22 tempo 1.<strong>2011</strong>


Fråga fyra<br />

Hur ser du<br />

på robotar på<br />

lagren?<br />

Réne Klausen,<br />

Logistikchef, Grene A/S,<br />

Danmark<br />

Mikael Larsson,<br />

Lagerchef på Scania i<br />

Södertälje<br />

Pål Vindegg,<br />

Logistikchef på norska näthandelsföretaget<br />

Komplett<br />

Jari Immonen,<br />

Director Solutions,<br />

<strong>Posten</strong> Logistik i Finland<br />

Vilka är<br />

fördelarna<br />

med att ha<br />

robotar på<br />

lagret?<br />

– Ökad effektivitet och<br />

minskade kostnader hör<br />

till de största fördelarna.<br />

Sedan vi investerade i<br />

robotar har vi ökat effektiviteten<br />

med 30 procent.<br />

– De snabbar på processen<br />

och möjliggör en effektivare<br />

lagerhantering. Man<br />

kan lagra ett större antal<br />

artiklar på en mindre yta.<br />

Automatiseringen ger<br />

också möjlighet att spara<br />

personalkostnader.<br />

– Man får ökad yteffektivitet<br />

och produktionseffektivitet,<br />

samt kortare<br />

ledtider och lägre kostnad<br />

per hanterad order då<br />

behovet av personal<br />

minskar. Dessutom slipper<br />

medarbetarna många<br />

tunga lyft.<br />

– Företaget kan specificera<br />

exakta behov<br />

och lita på att robotarna<br />

hanterar varorna enligt<br />

specifikationen under önskad<br />

tid. Generellt lämpar<br />

sig tekniken för företag<br />

med en god översikt över<br />

sitt flöde.<br />

Finns det<br />

några<br />

nackdelar?<br />

– Som med all teknik finns<br />

risken att den plötsligt<br />

slutar fungera eller att<br />

något slås ut. I värsta fall<br />

stannar hela verksamheten<br />

av. Mindre tekniska fel<br />

kan leda till förseningar.<br />

– Om tekniken havererar<br />

blir det svårt eller nästan<br />

omöjligt att komma åt<br />

artiklarna. Därför har<br />

vi återgått till manuell<br />

hantering.<br />

– Tröskeln för att etablera<br />

och driva ett automatiserat<br />

lager är hög. Det är<br />

väldigt tekniskt krävande<br />

innan allt är på plats och<br />

fungerar.<br />

– Automatiseringar<br />

betyder ofta stora investeringar.<br />

Ändrar sig<br />

kundunderlaget kan det<br />

innebära vissa begränsningar<br />

i användningen.<br />

Hur ser den<br />

tekniska<br />

utvecklingen på<br />

robotområdet<br />

ut?<br />

– Utvecklingen går otroligt<br />

snabbt. Här i Europa<br />

ligger Tyskland och Österrike<br />

i framkant. Robotarna<br />

får allt fler funktioner<br />

och klarar av att utföra<br />

fler moment. Mjukvaran<br />

utvecklas också. Idag har<br />

vi robotar på Grene som är<br />

röststyrda, man kontrollerar<br />

dem genom att prata<br />

med dem.<br />

– Det händer väldigt<br />

mycket och finns otroligt<br />

avancerade lagerlösningar<br />

på marknaden. Men<br />

även den mest moderna<br />

tekniken kan brista och<br />

sluta fungera.<br />

– Vi ser en stadig teknologisk<br />

utveckling på många<br />

olika områden. Man hittar<br />

hela tiden nya appliceringar<br />

för robot-tekniken<br />

inom logistiken. Idag<br />

hanterar robotarna backar<br />

och pallar, men plockar<br />

i regel inte enskilda<br />

produkter.<br />

– Vanligast är ett<br />

Paternoster-system som<br />

lämpar sig för mindre<br />

produkter som kosmetika<br />

eller reservdelar. Paternoster<br />

kan integreras med<br />

Warehouse Management<br />

System och styrs som<br />

mänskliga arbetstagare i<br />

lagret. Det sparar mycket<br />

lageryta eftersom plockningen<br />

blir mer exakt och<br />

effektiv.<br />

”Ju mindre manuell hantering, desto bättre”<br />

Mecas filosofi är enkel. Effektivitet<br />

och automatisering går hand<br />

i hand.<br />

Därför satsade företaget på<br />

”goods to man”-principen med<br />

självgående kranar från i sitt nya<br />

centrallager.<br />

Meca är en ledande aktör på den<br />

skandinaviska eftermarknaden<br />

för bilreservdelar, verktyg och<br />

verkstadsutrustning. Företaget<br />

förser verkstäder och samarbetspartners<br />

med produkter från 64<br />

egna butiker och centrallagret i<br />

Eskilstuna.<br />

När det gäller lagerhanteringen<br />

arbetar Meca efter devisen<br />

”Ju mindre manuell hantering,<br />

desto bättre.”<br />

Företaget ökade automatiseringen<br />

rejält 2006, då man övergick<br />

från att ha fyra lager i Sverige till<br />

att ha ett enda centrallager. Det<br />

nya centrallagret fick bland annat<br />

fem stycken robot-kranar.<br />

– När en order kommer in<br />

plockar kranarna fram produkterna/lådorna<br />

till fem plockstationer.<br />

Där ser personalen exakt vilka<br />

varor som ska packas på en datorskärm,<br />

säger Peter Thersthol,<br />

logistikdirektör Meca.<br />

– Effektiviteten har ökat med<br />

den nya lösningen. Vi spar personal-<br />

och transportkostnader och<br />

får betydligt kortare ledtider och<br />

säkrare leveranser.<br />

På Mecas centrallager i Eskilstuna<br />

tar robotkranar från Knapp-Moving<br />

produkterna till rätt plockstation.<br />

tempo 1.<strong>2011</strong> 23


»Nordic update<br />

DEN NORDISKA<br />

MARKNADEN I<br />

SIFFROR<br />

81 %<br />

Så<br />

stor andel av de nordiska<br />

ebutikerna väntar sig ökad<br />

försäljning under de kommande<br />

12 månaderna. E-butikerna i<br />

Sverige och Norge har de högsta<br />

förväntningarna, 90 procent av de svenska och 87 procent av den<br />

norska räknar med att öka försäljningen under det kommande<br />

året. Motsvarande siffra för danska e-handlare är 70 procent.<br />

KÄLLA: DIBS E-HANDELSINDEX 2010<br />

Nordic economic policy Review<br />

De nordiska finansministrarna har lanserat en ny ekonomisk-politisk<br />

tidskrift - Nordic Economic Policy Review. Målet är att göra den ekonomiskpolitiska<br />

forskningen mer tillgänglig för beslutsfattare, och att främja<br />

diskussionen av ekonomisk-politiska frågor i regionen. Tidskriften lyfter<br />

fram gemensamma nordiska frågor och problem. Temat för det första<br />

numret är ”Fiscal consequences of the crisis”.<br />

KÄLLA: WWW.NORDEN.ORG<br />

ekonomisk kris<br />

har påverkat<br />

logistikköpen<br />

1. Har den ekonomiska krisen<br />

förändrat ert sätt att köpa eller<br />

använda logistiktjänster?<br />

Norden<br />

28 %<br />

71 % 1 %<br />

Nu kommer facit på hur den ekonomiska nedgången påverkade logistikmarknaden<br />

i Norden. Expansionsplaner ersattes av besparingskrav och<br />

kampen mellan logistikföretagen hårdnade. I <strong>Posten</strong> Nordens undersökning<br />

Nordisk Logistikbarometer 2010-<strong>2011</strong> anger nästan tre av tio företag,<br />

28 procent, att den ekonomiska krisen förändrade deras sätt att köpa eller<br />

använda logistiktjänster. Av den framgår också att efterfrågan på kostnadseffektiva<br />

transporter har ökat, samtidigt som kraven på snabbhet och<br />

leveransprecision är lika stora som förr.<br />

Sverige<br />

23 %<br />

Danmark<br />

33%<br />

74 % 3 %<br />

65 % 2 %<br />

Nordisk Logistikbarometer<br />

visar att det är de danska<br />

företagen som i högst utsträckning<br />

påverkades av den ekonomiska<br />

krisen. Här anger 33 procent<br />

att krisen förändrade deras köp och<br />

användning av logistiktjänster. Som<br />

en naturlig följd av detta har också<br />

danskarna varit bäst på att pressa<br />

priserna hos logistikleverantörerna.<br />

Av de som kände sig påverkade av<br />

krisen angav hela 84 procent att de<br />

pressat priserna hos sin nuvarande<br />

logistikleverantör.<br />

Bland de nordiska företag som<br />

anger att deras logistik påverkades<br />

av den ekonomiska krisen svarar<br />

dessutom över hälften, 53 procent,<br />

att de till följd av nedgången<br />

minskade sina transportvolymer.<br />

I denna kategori var det svenska<br />

logistikköpare som minskade transporterna<br />

mest, 59 procent drog ner<br />

på transportvolymerna. Motsvarande<br />

siffra i Finland var 45 procent,<br />

vilket var det land som i lägst<br />

utsträckning minskade volymerna.<br />

Undersökningen visar också att<br />

den ekonomiska krisen fått till följd<br />

att logistikköparna kräver lösningar<br />

som är både kostnadseffektiva<br />

och lever upp till de högsta kraven<br />

på leveranskvalitet. Av dem som<br />

påverkats av krisen säger mer än sex<br />

av tio, 62 procent, att de idag köper<br />

mer kostnadseffektiva transportalternativ.<br />

Samtidigt väljs leveranstid<br />

för varje transport i större utsträckning<br />

än förr.<br />

Det är också tydligt att logistiken<br />

betraktas som en allt mer affärskritisk<br />

fråga. Mer än en tredjedel,<br />

34 procent, anser att krisen gjort<br />

logistiken mer prioriterad inom<br />

företaget. Danmark ligger högst och<br />

Sverige lägst, med 38 respektive 27<br />

procent.<br />

UNDERSÖKNINGEN<br />

Rapporten Nordisk Logistikbarometer<br />

2010-<strong>2011</strong> bygger på<br />

intervjuer med över 1 800 nordiska<br />

företag, fördjupade samtal med<br />

fyra tongivande logistikchefer i<br />

Norden inom branscherna grossist,<br />

detaljhandel och industri, samt på<br />

<strong>Posten</strong> Nordens egna beräkningar<br />

och omvärldsanalyser. Undersökningen<br />

innehåller även statistik<br />

kring vilka miljökrav logistikköparna<br />

ställer på leverantörerna, samt<br />

vilka planer de har på nyetableringar<br />

som kommer att påverka<br />

logistiken. Läs mer:<br />

www.postennorden.com<br />

Norge<br />

24 %<br />

Finland<br />

31%<br />

Ja Nej Vet ej<br />

73%<br />

69 %<br />

Känner sig mest<br />

påverkade av krisen<br />

?%<br />

24 tempo 1.<strong>2011</strong>


Konferens för e-handlare i Norden<br />

Nordic eCommerce Summit (tidigare Stora<br />

E-handelsdagen) hålls den 4–5 maj i Stockholm.<br />

Konferensen samlar e-handlare och<br />

e-handelsleverantörer i hela Norden till två dagar<br />

av föreläsningar och diskussioner. Målet är att<br />

sprida aktuell och värdefull kunskap inom e-<br />

handelsbranschen. Enligt arrangörerna kommer<br />

lokala stjärnor att blandas med internationella<br />

stora namn.<br />

I anslutning till konferensen hålls också en<br />

mässa där leverantörer inom e-handel samlas och<br />

visar upp de senaste produkterna och tjänsterna.<br />

Läs mer:<br />

http://www.nordicecommerceknowledge.se<br />

2. Har ni minskat era<br />

transportvolymer?<br />

Norden<br />

53 %<br />

46% 1 %<br />

3. Har ni bytt logistikleverantör<br />

för att minska era transportkostnader?<br />

Norden<br />

45 %<br />

54%<br />

Har tappat mest<br />

transportvolymer<br />

Sverige<br />

59 %<br />

Danmark<br />

57 %<br />

39 % 2 %<br />

43 %<br />

Sverige<br />

42%<br />

Danmark<br />

48 %<br />

58 %<br />

52 %<br />

Den minsta<br />

minskningen av<br />

transportvolymer<br />

Norge<br />

51 %<br />

Finland<br />

45 %<br />

48 % 1 %<br />

54% 1 %<br />

Norge<br />

41 %<br />

Finland<br />

48%<br />

59 % 1 %<br />

51% 1 %<br />

4. Har ni pressat priserna hos er<br />

befintliga logistikleverantör?<br />

Norden<br />

79 %<br />

20% 1 %<br />

5. Köper ni mer kostnadseffektiva<br />

transportalternativ?<br />

Norden<br />

62 %<br />

35% 3%<br />

Sverige<br />

75 %<br />

21 % 4 %<br />

Sverige<br />

63 %<br />

36 % 1 %<br />

Har pressat<br />

priserna mest<br />

Danmark<br />

Norge<br />

84 %<br />

76%<br />

16 %<br />

25 %<br />

Danmark<br />

51%<br />

Norge<br />

65 %<br />

48 %<br />

2%<br />

27 % 8%<br />

Finland<br />

81%<br />

19% 1 %<br />

Finland<br />

70 %<br />

28% 2 %<br />

Frågorna 2–5 ställdes som följdfrågor till de personer som svarade ja på fråga 1<br />

Källa: <strong>Posten</strong> Norden<br />

tempo 1.<strong>2011</strong> 25


»Nordic update<br />

E-HANDEL<br />

Var femte handlar på distans<br />

Var femte svensk handlar varor på distans varje månad och den mest populära<br />

e-handelsplatsen just nu är Adlibris, följt av CDON, Ellos och H&M. Det framgår<br />

av en ny undersökning från <strong>Posten</strong>. Undersökningen visar också att bredden av<br />

e-handelsföretag är stor på den svenska marknaden.<br />

Fråga: Från vilket e-handelsföretag handlade du senast?<br />

8<br />

7,6 %<br />

7<br />

6<br />

6,5 %<br />

5<br />

5,0 %<br />

4<br />

3<br />

2<br />

3,7 %<br />

3,2 %<br />

3,1 %<br />

2,5 %<br />

2,3 % 2,2 %<br />

1,7 %<br />

1<br />

0<br />

Adlibris<br />

CDON<br />

Ellos<br />

H&M<br />

Tradera<br />

Bokus<br />

Inkclub<br />

Ginza<br />

Dustin<br />

Netonnet<br />

Resultatet bygger på två undersökningar. Den första är gjord av Sifo på uppdrag av<br />

<strong>Posten</strong> under perioden 16/11 – 1/12 2009, och bygger på telefonintervjuer med 2000<br />

privatpersoner i ett riksrepresentativt urval. Den andra undersökningen genomfördes<br />

under oktober 2010 via internet (Cint). Resultaten är baserade på 1000 svarande.<br />

Optimismen i transportnäringen avtar något<br />

TransportIndikatorn för november–januari<br />

föll något, men ligger fortfarande kvar<br />

på en hög nivå. Drygt 4 av 10 företag i<br />

undersökningen tror att omsättningen<br />

kommer att öka, både i den egna verksamheten<br />

och i branschen i stort, under<br />

de kommande tre månaderna.<br />

– Framgången för den svenska<br />

exportindustrin återspeglas i transportsektorn,<br />

men man kan ändå se att<br />

företagen är lite försiktiga vad gäller omsättningsförväntningarna<br />

framöver, säger<br />

TransportGruppens vd Peter Jeppsson.<br />

Undersökningen visar även att<br />

snökaoset varit till nackdel för de flesta<br />

inom transportsektorn. En positiv effekt<br />

har dock upplevts av vissa buss- och taxiföretag<br />

som fått mer att göra när tågen<br />

stått stilla.<br />

Källa: Transportgruppen<br />

Lastbilsförsäljningen<br />

pekar rejält uppåt<br />

Det registrerades 3 139 fler lastbilar under januari<br />

<strong>2011</strong> än under januari i fjol – en ökning med 37<br />

procent. Lätta lastbilar upp till 3,5 ton ökade 37<br />

procent och tunga lastbilar över 16 ton ökade 40<br />

procent.<br />

Fordonsregistreringar anses vara en viktig<br />

konjunkturmätare och siffrorna för januari är ett av<br />

flera tecken på en starkare svensk ekonomi.<br />

Källa: Svensk Åkeritidning<br />

Nya riktlinjer för utsläpp från kommersiella lastbilstransporter<br />

EU-parlamentet har röstat igenom<br />

nya riktlinjer för utsläpp från<br />

kommersiella transporter med<br />

lätt lastbil. Från 2017 gäller 175<br />

gram koldioxid per kilometer. Det<br />

är en minskning med 14 procent<br />

från 2007 års nivåer på 203 gram<br />

koldioxid per kilometer. Tillverkare<br />

vars fordon inte klarar utsläpps-<br />

gränsen kommer tvingas att betala<br />

en straffavgift på 95 euro per gram<br />

koldioxid.<br />

26 TEMPO 1.<strong>2011</strong>


<strong>Posten</strong> Logistik Norden<br />

Uppåt för PEX<br />

Air & Ocean<br />

Går till tolfte plats på flygspeditörernas lista<br />

IATA-SPEDITÖRERNAS EXPORT<br />

JANUARI–DECEMBER 2010<br />

FLYGSPEDITÖR/<br />

IATA-AGENT<br />

Ranking<br />

Geodis Wilson Sweden 1 2 261 838<br />

DHL Global Forwarding 2 1 250 143<br />

Panalpina 3 4 102 034<br />

Kuehne+Nagel 4 3 90 288<br />

UPS SCS 5 7 69 990<br />

Air Logistics 6 14 51 686<br />

Schenker 7 5 49 612<br />

Sky Transport 8 9 26 267<br />

Expeditors 9 6 25 464<br />

Agility 10 8 23 497<br />

DSV Air & Sea 11 10 16 549<br />

PEX Air & Ocean 12 19 15 142<br />

Scan Global Logistics 13 12 14 378<br />

UTi Logistics 14 11 14 102<br />

Grencarrier Sweden 15 16 12 694<br />

Ceva Logistics 16 13 9 416<br />

AA International 17 21 8 447<br />

InfraNordic Shipping 18 17 7 556<br />

Trust Forwarding 19 15 5 769<br />

TTI Logistics 20 30 5 309<br />

Nettoomsättning<br />

2010 2009 1 000 SEK<br />

Det går bra för<br />

PEX Air & Ocean.<br />

Bolaget, som är den<br />

del av <strong>Posten</strong> Logistik<br />

som sysslar med sjöoch<br />

flygspedition,<br />

har klättrat från 19:e<br />

till 12:e plats på IATA<br />

rankingen i Sverige.<br />

Det gör PEX Air &<br />

Ocean till en av de<br />

mest snabbväxande<br />

flygspeditörerna i<br />

landet. Totalt finns<br />

det 38 flygspeditörer i<br />

Sverige.<br />

Fler utlämningsställen i Norge<br />

<strong>Posten</strong> Norden har ingått avtal<br />

med norska dagligvarukoncernen<br />

NorgesGruppen om paketutlämning<br />

i utvalda butiker. Avtal finns sedan en tid<br />

tillbaka även med norska Coop och ICA,<br />

och det nya samarbetet innebär att logistikleverantören<br />

totalt kommer att ha<br />

cirka 650 utlämningsställen för paket i<br />

landet. Sammanlagt har<br />

<strong>Posten</strong> Norden över 4 400<br />

utlämningsställen i de fyra<br />

nordiska länderna.<br />

TEMPO 1.<strong>2011</strong> 27


POSTTIDNING B<br />

<strong>Posten</strong> Logistik<br />

105 00 Stockholm<br />

Sverige är världsbäst på logistik.<br />

Vem är bäst i Sverige?<br />

Att svensk logistik är i världsklass bevisades i Världsbankens rankning av länders<br />

konkurrenskraft inom logistik 2010. Men vem är bäst i Sverige?<br />

Den 31 mars avgörs <strong>Posten</strong> Logistics Award 2010. De nominerade är<br />

TD Tech Data, Volvo Cars, Nobel Biocare och Tailorstore. Må bästa logistik vinna.<br />

Läs mer på posten.se/logistikpriset

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!