M 197-10 - Naturvårdsverket

1 

SVEA HOVRÄTT 

Mark- och miljööverdomstolen 

Rotel 060205 

DOM 

2012-02-28 

Stockholm 

Mål nr 

M 197-10 

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 

Umeå tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2009-12-04 i mål nr M 2145-08, se bilaga A 

KLAGANDE 

1. Länsstyrelsen i Västerbottens län 

901 86 Umeå 

2. Naturvårdsverket 

106 48 Stockholm 

MOTPART 

SCA Packaging Obbola Aktiebolag, 556147-1003 

913 80 Obbola 

Ombud: Advokat Mikael Hägglöf 

Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB 

Sveavägen 17, 11 tr 

111 57 Stockholm 

SAKEN 

Utformning av villkor vid utökad verksamhet vid Obbola pappersbruk i Umeå 

kommun 

___________________ 

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 

Mark- och miljööverdomstolen ändrar villkoren 4, 8, 9, 11 och 12 samt 

utredningspunkten U1 i miljödomstolens deldom till följande lydelse. Vidare 

föreskrivs ett nytt villkor 12a. 

4. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det från och med den 1 januari 

2014 inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A). 

Fram till denna tidpunkt får den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte 

överstiga 52 dB(A). 

Dok.Id 984353 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 2290 

103 17 Stockholm 

Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 

08-561 675 50 

08-561 675 59 måndag – fredag 

09:00-15:00 

E-post: svea.avd6@dom.se 

www.svea.se

2 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 

65 dB(A) får inte utföras nattetid (kl 22.00–07.00). 

Ekvivalentvärdet ska beräknas för ett helt dygn. Det angivna begränsningsvärdet ska 

kontrolleras genom mätning och beräkning vid fasta mätpunkter under 

barmarksförhållanden. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten 

som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst en gång vart tredje år. 

8. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 , räknat som NO 2 ) från sodapannan får som 

månadsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. 

Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Villkoret är 

uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar 

begränsningsvärdet. 

9. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 , räknat som NO 2 ) från mesaombränningen 

får som årsmedelvärde inte överstiga 160 mg per MJ tillförd energi. 

Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per år. 

11. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 , räknat som NO 2 ) från fastbränslepannan 

ÅC2 får som månadsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. 

Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Villkoret är 

uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar 


12. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen får 

uppgå till högst 50 ton per år. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan 

får som månadsmedelvärde inte överstiga 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa.

3 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


Utsläppen från sodapannan ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och 

registrering. Utsläppen från mesaombränningen ska kontrolleras genom mätning minst 

två gånger per år. Det produktionsrelaterade villkoret uttryckt som månadsmedelvärde 

är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar 


12a. Mängden gasformigt svavel i de svaga gaser som inte samlas upp får som 

medelvärde från fyra mättillfällen under ett kalenderår uppgå till högst 0,2 kg svavel 

per ton sulfatmassa. Utsläppet ska mätas en gång varje kvartal. 

U1 . Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten projektera och genomföra de 

åtgärder med avseende på avloppsvattenreningen som kan bedömas erforderliga för 

att nå följande målsättningsnivåer (avser faktiska utsläpp vid normala 

driftförhållanden). 

Parameter 

Suspenderade ämnen 

COD 

Kväve 

Fosfor 

Målsättningsvärden 

1,0 ton/dygn 

5 ton/dygn 

240 kg/dygn 

30 kg/dygn 

Åtgärderna ska vara genomförda inom två år från det att tillståndsdomen vunnit laga 

kraft eller vid det senare datum som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Inom arton 

månader från det att åtgärderna har genomförts ska bolaget till markoch 

miljödomstolen redovisa driftserfarenheter tillsammans med förslag till slutliga villkor. 

___________________________

4 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN 

Länsstyrelsen i Västerbottens län (länsstyrelsen) har yrkat att villkoren 4, 8, 9, 11 

och 12 ska ha följande lydelse. 

4. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre 

ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A). Ekvivalentvärdet ska beräknas 

för ett helt dygn. Det angivna begränsningsvärdet ska kontrolleras genom mätning och 

beräkning vid fasta mätpunkter under barmarksförhållanden. Kontroll ska ske så snart 

det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst 

en gång vart tredje år. 

Nattetid (kl 22.00-07.00) får den momentana ljudnivån vid bostäder inte överstiga 

65 dB(A). Kontroll ska ske genom mätning efter beslut av tillsynsmyndigheten vid 

klagomål. 


månadsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Kontroll ska ske 

genom beräkning baserad på mätvärden från kontinuerlig mätning. 


får som årsmedelvärde inte överstiga 160 mg per MJ tillförd energi. Kontroll ska ske 

genom mätning och beräkning vid normala driftförhållanden minst en gång per år. 


ÅC2 får som månadsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Kontroll 

ska ske genom beräkning baserad på mätvärden från kontinuerlig mätning. 


uppgå till högst 60 ton svavel per år och till högst 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa 

som månadsmedelvärde. 

Länsstyrelsen har vidare yrkat att prövotidsförordnandet U1 ändras så att 

målsättningsvärdet för suspenderade ämnen sänks till 1,0 ton per dygn.

5 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


Naturvårdsverket har yrkat att villkor 12 ska ha följande lydelse. 

12. De sammanlagda utsläppen av gasformigt svavel från sodapannan och mesaugnen 

får inte överskrida 50 ton/år. Utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde inte 

överstiga 0,2 kg svavel per ton producerad massa. Utsläppet från sodapannan ska 

mätas kontinuerligt. 

Naturvårdsverket har vidare yrkat att det föreskrivs följande villkor för utsläpp av 

svavel med svaga gaser. 

Mängden gasformigt svavel i de svaga gaser som inte samlas upp får som medelvärde 

från fyra mättillfällen under ett kalenderår uppgå till högst 0,2 kg svavel per ton massa. 

Utsläppet ska mätas en gång varje kvartal. 

SCA Packaging Obbola Aktiebolag (bolaget) har bestritt bifall till Naturvårdsverkets 

yrkande om villkor för utsläpp av svaga gaser samt till länsstyrelsens yrkande om 

skärpning av målsättningsvärden för utsläpp av suspenderade ämnen i 

prövotidsförordnandet U1. 

Bolaget har i första hand medgett att villkor 12 ges följande lydelse. 


uppgå till högst 50 ton svavel per år och till högst 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa 

som månadsmedelvärde och riktvärde. * 

Bolaget har även medgett att de delar av villkor 4, 8, 11 och 12 som enligt det 

överklagade avgörandet gäller som riktvärden utformas enligt följande modell: 

Om utsläppet av [förorening] från [källa] överstiger [halt/mängd] som [dygns-, 

månads-, kvartals- eller årsmedelvärde], ska bolaget vidta åtgärder så att värdet kan 

innehållas. Senast en vecka efter det att det har konstaterats att nämnda utsläppsnivåer 

har överstigits, ska bolaget underrätta tillsynsmyndigheten härom och skriftligen 

redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande 

inte ska upprepas. 

______ 

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för 

tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om 

riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en vecka efter det att överskridandet 

konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt skriftligen redovisa 

vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande 

inte ska upprepas.

6 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


För det fall Mark- och miljööverdomstolen inte skulle dela bolagets uppfattning om 

utformningen av begränsningsvärden anser bolaget att villkor 8, 9 och 11 bör upphävas 

samt att villkor 12 får följande lydelse. 

12. Utsläppet av gasformigt svavel från sodapannan och mesaombränningen får uppgå 

till högst 50 ton svavel per år. 

Förslaget innebär att verksamhetens utsläpp av kväveoxider till luft endast kommer att 

regleras i villkor 10. Villkoren 8, 9 och 11 kan ersättas med uppföljningskrav. 

Bullervillkoret, villkor 4, bör inte ändras. 

Bolaget har i andra hand medgett att villkor 8, 9, 11 och 12 ges följande lydelse. 


årsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Mätning ska ske 

kontinuerligt. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för 

kalenderåret ska rapporteras månadsvis till tillsynsmyndigheten. 


får som årsmedelvärde inte överstiga 160 mg per MJ tillförd energi. Mätning ska ske 

minst två gånger per år. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för 

kalenderåret ska rapporteras halvårsvis till tillsynsmyndigheten. 


ÅC2 får som årsmedelvärde inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Mätning ska 

ske kontinuerligt. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för 

kalenderåret ska rapporteras månadsvis till tillsynsmyndigheten. 


uppgå till högst 50 ton per år och får som årsmedelvärde inte överskrida 0,2 kg svavel 

per ton sulfatmassa. Mätning av utsläppen från sodapannan respektive 

mesaombränningen ska ske kontinuerligt respektive minst två gånger per år. Resultat 

från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras 

månadsvis till tillsynsmyndigheten.

7 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


Bolaget har i tredje hand medgett att villkor 8, 9, 11 och 12 ges följande lydelse. 


månadsmedelvärde överstiga 70 mg per MJ tillförd energi högst två gånger per 

kalenderår. 


får som årsmedelvärde inte överstiga 160 mg per MJ tillförd energi. Mätning ska ske 

minst två gånger per år. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för 

kalenderåret ska rapporteras halvårsvis till tillsynsmyndigheten. 


ÅC2 får som månadsmedelvärde överstiga 70 mg per MJ tillförd energi högst två 

gånger per kalenderår. 


uppgå till högst 50 ton per år och får som månadsmedelvärde överskrida 0,25 kg 

svavel per ton sulfatmassa högst två gånger per kalenderår. 

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN 

Länsstyrelsen 

Allmänt om utformningen av villkoren 

Miljööverdomstolen har i flera domar tagit ställning mot användandet av begreppet 

riktvärde i villkor. Länsstyrelsen anser mot den bakgrunden att det inte är lämpligt att, 

som miljödomstolen gjort, använda riktvärden i flera villkor i den aktuella domen. 

Villkoren uppfyller inte de krav som bör ställas och som Miljööverdomstolen i 

domskälen till flera tidigare domar angett. Riktvärden är inte lämpliga annat än under 

prövotider. Användningen av riktvärden innebär en oklarhet angående när åtgärder ska 

vidtas och villkor innehållas. Eftersom villkoren i vissa fall gäller årsmedelvärden kan 

en sådan formulering dessutom innebära ett relativt långt tidsperspektiv för 

genomförandet av dessa åtgärder och uppföljningen av dem. Länsstyrelsen har därför 

föreslagit villkorsformuleringar utan användning av begreppet riktvärden, men där det

8 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


framgår hur kontrollen av villkoren ska ske. Länsstyrelsen bedömer generellt att de 

föreslagna nivåerna är rimliga med hänsyn till vad bolaget uppgivit i ansökan. 

Villkor 4 

Ändringen innebär att villkoret förtydligas när det gäller hur kontrollen ska utföras och 

för vilken tidsperiod ekvivalentvärdet ska beräknas. Mätningar utförda i maj 2010 gav 

som resultat ekvivalenta ljudnivåer på 44, 46, 47 respektive 48 dB(A) i de olika 

mätpunkterna vid närliggande bostäder. Villkoret kan därför inte anses orimligt och 

tjänar som ett starkare incitament till aktsamhet vid eventuella framtida förändringar 

vid anläggningen. 


I rapport bilagd till bolagets ansökan framgår att det suspenderade materialet ger ett 

högst signifikant bidrag till både COD och närsalter. I rapporten bedöms ett rimligt 

antagande vara att det kommer att gå att hålla ett utsläpp av omkring 35 mg/l som ett 

genomsnitt för en ”normal månad”. Med flödet 21 665 m³/dygn vid ansökt produktion 

motsvarar det ett utsläpp av 760 kg/dygn. Den av länsstyrelsen yrkade målsättningen 

1,0 ton/dygn kan därför inte anses orimlig. Någon större hänsyn bör inte tas till 

eventuella problemperioder vid beslut om målsättning. Målsättningsvärden ska spegla 

vad som bör vara möjligt att uppnå och inte ses som blivande villkor med 

begränsningsvärden. 

Naturvårdsverket 

Allmänt om utformningen av villkor 

Villkor ska vara utformade så att de uppfyller krav på rättssäkerhet, ändamålsenlighet 

och lämplighet för egenkontroll och tillsyn. Det primära syftet med ett 

begränsningsvärde i form av ett specifikt utsläppsvärde är att säkerställa att 

verksamheten vid varje tidpunkt och oavsett omfattning på produktionen bedrivs på 

miljömässigt bästa sätt. Om det endast finns ett utsläppsvärde för det totala utsläppet 

skulle verksamhetsutövaren, vid en produktion under den tillståndsgivna, tillåtas

9 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


släppa ut större mängd föroreningar än vad som kan uppnås vid tillämpning av bästa 

möjliga teknik (BMT). Villkor ska endast reglera frågor som är centrala för 

tillåtligheten eller som annars är av stor miljö- och hälsomässig betydelse. Att en fråga 

bedömts som så betydelsefull att den bör villkorsregleras måste därför också innebära 

att det måste anses straffvärt att bryta mot ett villkor som reglerar frågan. 

Det finns en skillnad när det gäller konsekvenserna av att bryta mot ett gränsrespektive 

riktvärdesvillkor. Underlåtelse att vidta åtgärder till följd av att ett riktvärde 

överskrids leder sällan eller aldrig till några konsekvenser för verksamhetsutövaren. 

Detta beror främst på att ett riktvärde inte innebär en sådan precis och tydlig 

förpliktelse för verksamhetsutövaren som kan ligga till grund för en straffpåföljd. Ett 

ytterligare skäl mot att använda riktvärdesvillkor är att sådana villkor tvingar 

tillsynsmyndigheten att bedöma och ta ställning till om de åtgärder som 

verksamhetsutövaren vidtar eller planerar att vidta är tillräckliga för att förhindra ett 

överskridande. Utgångspunkten är att det redan i samband med tillståndsprövningen 

ska göras klart vilka åtgärder som krävs för att de krav som följer av de allmänna 

hänsynsreglerna ska följas. 

Villkor för utsläpp av svavel med svaga gaser 

Naturvårdsverket anser av följande skäl att det är motiverat att villkorsreglera utsläppet 

av svaga gaser. Det svavel som släpps ut med svaga gaser kan för det första ge upphov 

till besvärande lukt i omgivningen. För det andra så oxideras de aktuella 

svavelföreningarna i atmosfären till försurande svaveldioxid. Ungefär hälften av den 

mängd svaveldioxid som kan härledas till den aktuella verksamheten har sitt ursprung i 

de svaga gaserna. Det bör därför, som normalt är för denna typ av verksamhet, 

föreskrivas ett villkor för svaga gaser. Mätning av utsläpp av svavel i ej uppsamlade 

svaga gaser görs normalt högst en gång per år. Man mäter då oftast mellan ca 10 och 

25 punkter. Kostnaden torde vara i storleksordningen 30 000-40 000 kr per gång. Ju 

fler mätningar som görs under en tidsperiod desto sannolikare är det att man får ett 

representativt medelvärde för tidsperioden. Med mer frekvent mätning kan man

10 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


dessutom snabbare upptäcka om utsläppen har förändrats i någon punkt och vid behov 

göra åtgärder. Kostnaden för mätning fyra gånger per år kan inte vara orimlig när det 

gäller ett utsläpp av ämnen med aktuella egenskaper och storlek. 

Bolaget 


Den villkorsutformning som har valts av miljödomstolen är tydlig och ändamålsenlig 

och uppfyller de krav på rättssäkerhet som Miljööverdomstolen ställt i avgörandena 

MÖD 2009:2 och MÖD 2009:9. Den valda modellen ställer krav på åtgärder för att 

innehålla begränsningsvärdet vid ett överskridande, en anmälan till 

tillsynsmyndigheten inom viss tid från det att överskridandet konstateras, samt en 

redogörelse till tillsynsmyndigheten om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att 

begränsningsvärdet ska kunna innehållas. Detta är tydliga krav som inte bör kunna ge 

upphov till några rättssäkerhetsproblem. Den av miljödomstolen föreskrivna 

villkorsmodellen ger den högsta miljöskyddsnivån. Det är mycket svårt att finna en 

lösning som är bättre än den tvåstegsmodell som den tidigare riktvärdeskonstruktionen 

representerar. De alternativa lösningar som har övervägts har brister antingen från 

miljö- eller rättssäkerhetssynpunkt. Det är bättre att utveckla villkorsskrivningen mot 

mer rättssäkra tillstånd genom att bygga vidare på tidigare välfungerande 

villkorskonstruktioner. Enligt bolagets bedömning är det vad miljödomstolen har gjort 

genom villkoren 4, 8, 9, 11 och 12. 

I strävan efter rättssäkra villkor måste beaktas att tillståndsvillkor i praktiken har olika 

värde och att de bidrar till miljönyttan på olika sätt. Enligt bolagets uppfattning bör 

gränsvärden för totalutsläpp på årsbasis placeras högst upp i en tänkt ”villkorshierarki” 

medan villkor som reglerar produktionsspecifika utsläpp eller tillåtna halter av 

föroreningar i rökgaser eller avloppsvatten normalt bör hamna längre ner i en sådan 

hierarki. Den sistnämnda villkorstypen har normalt inte en lika betydelsefull inverkan 

på miljöförhållandena i den tillståndsgivna verksamhetens omgivning som den 

förstnämnda. Detta förhållande borde reflekteras i de sanktioner som är kopplade till

11 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


respektive villkorstyp. Om verksamhetsutövaren inte lyckas innehålla den totala årliga 

utsläppsnivån som krävs för skyddet av människors hälsa och miljön är det enligt 

bolagets mening rimligt att ett överskridande kan leda till en omedelbar straffrättslig 

sanktion. Om verksamhetsutövaren till följd av en olyckshändelse eller någon annan 

oförutsebar omständighet inte kan få installerad reningsteknik att fungera som avsett 

anser bolaget att verksamhetsutövaren bör få en chans att vidta korrigerande åtgärder 

innan en straffsanktion aktualiseras. Om det inte skulle anses möjligt att föreskriva 

åtgärdsinriktade villkor, t.ex. villkor av riktvärdesmodell, bör man enligt bolagets 

mening överväga att utmönstra villkor som ställer funktionskrav på den reningsteknik 

som krävs enligt verksamhetens tillstånd. 

Villkor 4 

Bullersituationen vid Obbola pappersbruk är sådan att bolaget bedömer att det saknas 

realistiska möjligheter att ytterligare reducera bulleremissionerna. Redan 

bakgrundsnivåerna dvs. bullernivåerna under perioder då fabriken inte är i drift, ligger 

omkring 40-42 dB(A). 

Villkor 8 

Bolaget har under senare år arbetat intensivt för att komma ner i nivåer på utsläpp från 

sodapannan av kväveoxider under 60 mg/MJ och utsläppsnivåerna under 2009 och 

2010 visar att resultaten har varit tämligen goda. Nivån på utsläpp av kväveoxider, 70 

mg/MJ som månadsmedelvärde, har överskridits eller tangerats vid 13 tillfällen under 

de senaste tre åren. Den absoluta merparten av överskridandena inträffade under 2008 

då pannan fortfarande var föremål för intrimning. Beckolja används ofta som bränsle i 

sodapannan bl.a. av miljöskäl. Under sådana förhållanden ska normalt nivån på utsläpp 

av kväveoxider, 65 mg/MJ, klaras. Marginalen till det av miljödomstolen föreskrivna 

villkoret är således redan som utgångspunkt mycket begränsad vid användning av 

beckolja. Bolaget bedömer att arbetet med att hålla nere utsläppsnivåerna beträffande 

kväveoxider kommer att behöva intensifieras i takt med att produktionen ökar. Även 

en ökande andel beckolja eller tjockolja, till följd av brist på beckolja, kommer att

12 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


kräva kontinuerliga utsläppsreducerande åtgärder från bolagets sida. Detta visar att det 

inte kan föreskrivas strängare villkor än dem bolaget har medgivit. 

Villkor 9 

De senaste tre åren har utsläppen av kväveoxider från mesaombränningen varit relativt 

låga, som högst 125 mg/MJ. Underlaget för bedömning av utsläppen från 

mesaombränningen är begränsat till en mätning per år. Bolaget har åtagit sig att öka 

mätfrekvensen till två gånger per år. Det är förenat med alltför stora risker för bolaget 

att med tillgängliga uppgifter om utsläppen av kväveoxider från mesaombränningen 

godta strängare villkor än dem som bolaget redan har medgivit. 

Villkor 11 

Nivån på utsläpp från fastbränslepannan ÅC2 av kväveoxider, 70 mg/MJ som 

månadsmedelvärde, har överskridits eller tangerats vid fyra tillfällen under den senaste 

treårsperioden. Under övriga månader har utsläppen ofta legat mycket nära nämnda 

nivå. Det finns en risk att utsläppen kväveoxider från ångpannan ökar i framtiden till 

följd av lägre last i pannan. Bolaget överväger möjligheten att koka ner massan mer än 

vad som sker idag, vilket skulle ge en ökad lutlast i sodapannan. På så sätt skulle 

brukets energibalans förändras till sodapannans fördel, vilket kan minska lasten i 

ångpannan och därmed öka de specifika kväveoxidutsläppen från denna. Det saknas 

realistiska möjligheter att minska utsläppen från ångpannan. Det kan därför inte 

föreskrivas strängare villkor än dem bolaget har medgivit. 

Uppskjutna frågor, U1 

Målsättningsvärden måste sättas för att så långt som möjligt ”matcha” verkliga 

förhållanden. Bolaget har i ansökan åtagit sig att installera BAS-teknik eller teknik 

med motsvarande effekt för att nå de målsättningsvärden som anges i miljödomstolens 

deldom. Investeringskostnaden för detta uppskattas till 10 miljoner kr. För att nå längre 

än vad som följer av de målsättningsvärden som anges i miljödomstolens deldom 

fordras mycket omfattande investeringar. Det alternativ som därvid skulle ligga

13 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


närmast till hands är en s.k. multibioanläggning som betingar en investeringskostnad 

om 150-200 miljoner kr. Detta skulle bl.a. mot bakgrund av de slutsatser som dras i 

miljökonsekvensbeskrivningen vara en allvarlig felprioritering. Av miljökonsekvensbeskrivningen 

framgår att utsläppen till recipienten kommer att öka marginellt vid 

ansökt produktion jämfört med nollalternativet. Jämfört med utfallet under senare år 

kommer utsläppen att minska väsentligt. De kostnader som mer långtgående åtgärder 

skulle medföra står inte i proportion till den miljönytta de skulle kunna ge. Varje 

reningsanläggning har driftstörningar under en längre eller kortare tid. Detta gäller 

särskilt anläggningar som är beroende av biologiska processer. Någon ändring av 

föreskrivna målsättningsvärden är därför inte påkallad. 

Villkor för utsläpp av svavel i svaga gaser 

Bolaget anser att det inte bör föreskrivas något villkor när det gäller diffusa utsläpp 

utifrån Miljööverdomstolens praxis. Det behövs därför inte något villkor som reglerar 

de diffusa svavelutsläppen från bolagets verksamhet i Obbola. De skyddsåtgärder som 

rimligen kan krävas, dvs. ett svaggassystem, har redan installerats och bolaget vidtar 

ständigt förbättringsåtgärder för att hålla utsläppen på en så låg nivå som möjligt. 

Umeå kommun har avstått från att yttra sig. 

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL 


En fråga av betydelse i detta mål gäller utformningen av de begränsningsvärden som 

reglerar buller samt utsläppen till luft av kväveoxider och gasformigt svavel. Frågan 

om utformningen av begränsningsvärden behandlas också i en annan dom som Markoch 

miljööverdomstolen meddelat denna dag i mål nr M 8364-10 avseende 

Outokumpu Stainless AB.

14 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


Mark- och miljööverdomstolen (tidigare Miljööverdomstolen) har genom flera domar 

tagit avstånd från användningen av riktvärden. I MÖD 2009:2 (Kalmar Industries AB) 

och MÖD 2009:9 (Växjö Energi AB) utvecklade domstolen sin syn på 

begränsningsvärden och angav att användningen av sådana riktvärden ska utmönstras 

och att ramarna för kontrollen av begränsningsvärden ska anges i villkor. Frågan om 

begränsningsvärden har ytterligare utvecklats genom MÖD 2009:49 (Knauf Danogips 

GmbH Tyskland, filial Inland). I MÖD 2011:18 (E.ON Värme Sverige AB) samt 

MÖD 2011:48 (Betongindustri AB samt Sand & Grus AB Jehander) finns ytterligare 

exempel på begränsningsvärden utformade i enlighet med 2009 års praxis. 

Miljödomstolen har i detta mål föreskrivit att vissa begränsningsvärden ska gälla som 

riktvärden varvid definitionen av begreppet riktvärde skiljer sig något från vad som 

tidigare var vanligt förekommande. Den i målet angivna definitionen av riktvärde 

innehåller ett tillägg som innebär att bolaget senast en vecka efter det att ett 

överskridande upptäcks ska underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa 

vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar att vidta för att ett överskridande inte 

ska upprepas. 

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att den av miljödomstolen använda 

definitionen av riktvärde inte ger någon bortre tidsgräns för ett överskridande av värdet 

och innebär således på en viktig punkt samma nackdelar som det tidigare, nu 

utmönstrade riktvärdesbegreppet. Denna invändning gäller oavsett om riktvärdet ges 

en separat definition eller om, som bolaget föreslagit, definitionen bakas in i 

villkorstexten så att ordet riktvärde undviks. Mark- och miljööverdomstolen finner 

därför att de nu överklagade villkoren inte överensstämmer med den praxis som 

redovisats ovan och att det inte redovisats tillräckliga skäl för att frångå denna praxis. 

Länsstyrelsens överklagande ska därför bifallas såtillvida att villkoren ska ändras. 

Mark- och miljööverdomstolen vill understryka att begränsningsvärden – oavsett om 

de formulerats enligt den praxis som rådde fram till år 2009 eller nuvarande praxis –

15 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


alltid baseras på de åtgärdskrav som är motiverade utgående från miljöbalkens regler, 

där avvägningen enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (särskilt 

3 och 7 §§) är av största vikt. 

Även om Mark- och miljööverdomstolen således inte kan godta en användning av 

riktvärden enligt miljödomstolens dom eller bolagets förslag, har domstolen förståelse 

för att begränsningsvärden i vissa fall kan behöva formuleras så att de ger 

verksamhetsutövaren ett visst handlingsutrymme innan de blir straffsanktionerade. 

Med miljöbalkens hänsynsregler som grund, och sett i perspektiv av hur verksamheten 

i övrigt är reglerad, måste villkoren formuleras och begränsningsvärdena utformas på 

ett lämpligt sätt efter överväganden i varje enskilt fall. 

Villkor 4 

Länsstyrelsen har yrkat att det föreskrivs att den ekvivalenta ljudnivån inte får 

överstiga 50 dB(A) dygnet runt vid närmaste bostäder. Bolaget har motsatt sig detta 

och anser att det av miljödomstolen föreskrivna riktvärdet inte ska ändras. 

Av utredningen framgår att bostäder ligger mindre än 200 m från fabriken samt att 

ljudnivån 50 dB(A) överskridits vid ett tillfälle och i en mätpunkt under åren 2004- 

2008. Enligt uppgift från länsstyrelsen underskreds nivån 50 dB(A) med viss marginal 

i samtliga mätpunkter vid mätningen 2010. Av bolagets ansökan till miljödomstolen 

framgår att bolaget avser att genomföra en åtgärdsplan för att minimera bullret. 

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att 50 dB(A) är en betydligt högre ljudnivå 

än vad som normalt godtas nattetid vid industrianläggningar. Eftersom denna nivå kan 

upplevas som störande nattetid för kringboende är det angeläget att bolaget vidtar 

sådana bullerdämpande åtgärder som säkerställer att nivån inte överskrids. Bolagets 

utredning kan inte anses visa att kostnaderna för sådana åtgärder skulle bli orimligt 

höga. Länsstyrelsens yrkande bör därför bifallas. Med hänsyn till att bolaget kan

16 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


behöva ytterligare tid för att genomföra bullerdämpande åtgärder så bör villkoret träda 

i kraft den 1 januari 2014. Fram till denna tidpunkt får bullernivån inte överstiga 

52 dB(A). 

Vad därefter gäller villkor för den momentana ljudnivån nattetid är det enligt Markoch 

miljööverdomstolen inte lämpligt att ange ett begränsningsvärde i enlighet med 

länsstyrelsens yrkande. Mark- och miljööverdomstolen har i MÖD 2011:48 angett en 

föreskrift för momentan ljudnivå med innebörden att arbetsmoment som typiskt sett 

ger upphov till momentana ljudnivåer över en viss nivå inte får utföras nattetid. 

Villkoret bör anges på motsvarande sätt i detta mål. 

Villkoren 8, 9 och 11 

De totala årsutsläppen av kväveoxider från sodapanna och mesaugn regleras i villkor 

10. De nu överklagade villkoren 8, 9 och 11 reglerar utsläpp av kväveoxider från 

sodapanna, mesaombränning respektive fastbränslepanna. Syftet med dessa villkor får 

anses vara att säkerställa att varje enskild förbränningsanläggning drivs och underhålls 

så att lägsta möjliga utsläpp uppnås utifrån de förutsättningar som gäller enligt domen. 

För att villkor av detta slag ska fylla sin funktion bör i normalfallet längre tidsbas än en 

månad inte komma i fråga. För att tillgodose bolagets behov av ett visst 

handlingsutrymme vid tillfälliga utsläppsökningar så bör utgångspunkten för 

villkorsutformningen vara bolagets tredjehandsinställning gällande sodapanna och 

fastbränslepanna. I fallet mesaombränning blir slutsatsen något annorlunda på grund av 

omständigheter som rör kontrollen av utsläppen, se nedan. 

För sodapannans del bör villkoret således utformas så att tio av tolv månadsmedelvärden 

inte får överstiga 70 mg per MJ tillförd energi. Mark- och miljööverdomstolen 

har härvid beaktat att villkor 10 reglerar även de två månader som utsläppen kan 

överskrida nämnda värde. Kontrollen ska baseras på kontinuerlig mätning.

17 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


För fastbränslepannans del bör gälla motsvarande villkorsmodell som för sodapannan. 

Eftersom pannan omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter 2002:26 (om utsläpp till 

luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en 

installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer) så lämnas inte heller i detta fall 

utsläppet oreglerat under de två månader som överskridanden kan ske utan att villkoret 

överträds. 

För mesaombränningens del finns det inte krav på någon kontinuerlig mätning av 

kväveoxider. Länsstyrelsen har yrkat på en kontrollmätning per år medan bolaget 

föreslagit två kontrollmätningar per år. Det får därför i detta fall godtas att villkoret 

utformas som ett årsmedelvärde av två mätningar i enlighet med bolagets förslag. 

Villkor 12 

Som villkor för det totala utsläppet per år av gasformigt svavel från sodapanna och 

mesaombränning bör föreskrivas vad Naturvårdsverket yrkat och bolaget medgett. 

När det sedan gäller villkor för de produktionsrelaterade utsläppen av gasformigt 

svavel får syftet med begränsningsvärdet anses vara att säkerställa att utsläppen hålls 

på lägsta möjliga nivå oberoende av produktionsförhållandena. För att fylla denna 

funktion är en längre tidsbas för medelvärdesberäkning än en månad inte lämplig. På 

motsvarande sätt som angetts för utsläppen av kväveoxider från sodapanna och 

fastbränslepanna bör utgångspunkten vara den villkorskonstruktion som framgår av 

bolagets tredjehandsinställning, dock med den skillnaden att villkoret endast bör avse 

sodapannan. Skälen till detta är att utsläppen från mesaombränningen är förhållandevis 

små och inte mäts kontinuerligt. Även i detta fall har Mark- och miljööverdomstolen 

beaktat att villkoret fastställer en högsta nivå för årsutsläppet av gasformigt svavel till 

luft, varigenom de två månader som överskridanden kan ske av det 

produktionsrelaterade villkoret inte lämnas oreglerade.

18 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


Uppskjutna frågor, U1 

Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens uppfattning att målsättningsvärdet 

för utsläpp av suspenderade ämnen inte bör innefatta perioder då problem uppstår med 

avskiljning av suspenderade ämnen i anläggningen. Länsstyrelsens förslag till 

målsättningsvärde framstår som rimligt med beaktande av utredningen i målet och bör 

därför fastställas. För tydlighetens skull bör tilläggas i punkten U1 att målsättningsvärdena 

avser faktiska utsläpp vid normala driftförhållanden. 

Villkor för utsläpp av svavel i svaga gaser 

Enligt praxis regleras utsläpp av gasformigt svavel i så kallade svaga gaser i 

tillståndsbeslut som gäller sulfatfabriker. Mark- och miljööverdomstolen har i några 

fall, se t.ex. MÖD 2009:39, anfört att det med hänsyn till svårigheterna att provta och 

mäta denna typ av utsläpp inte är lämpligt att utforma villkor med angivande av 

begränsningsvärde. I stället bör villkoret uttryckas som ett krav på reningsutrustningen. 

Ett kontrollvärde har då angivits i villkoret med skyldighet för verksamhetsutövaren att 

rapportera överskridanden inom viss tid till tillsynsmyndigheten, som i sådant fall har 

möjlighet att överväga behovet av tillsynsåtgärder. 

Naturvårdsverket har i detta mål yrkat att ett villkor ska föreskrivas som innebär att 

utsläppet av gasformigt svavel i svaga gaser som inte samlas upp får uppgå till högst 

0,2 kg per ton sulfatmassa, räknat som medelvärde för fyra mättillfällen per kalenderår. 

Utsläppet ska mätas en gång per kvartal. Bolaget har motsatt sig att villkor 

överhuvudtaget ska föreskrivas för utsläppen av svavel i svaga gaser. 

Mark- och miljööverdomstolen finner det angeläget att utsläppen av svavel i svaga 

gaser regleras, inte minst med hänsyn till närheten av bostadsområden. Domstolen 

bedömer att den av Naturvårdsverket yrkade konstruktionen av villkoret uppväger 

ovannämnda osäkerheter med kontrollen genom att ett medelvärde skapas genom fyra 

mätningar per år. Kostnaden för denna kontroll kan inte anses orimlig. Därtill kommer 

att villkorsvärdet ligger med god marginal över den långsiktiga utsläppsnivå som

19 

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

2012-02-28 


angivits i ansökan. Under sådana förhållanden bör Naturvårdverkets yrkande bifallas 

och ett nytt villkor, 12a, införas. 

___________________ 

Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att miljödomstolens deldom ska 

ändras på det sätt som framgår av domslutet. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B 

Överklagande senast 2012-03-27 

I avgörandet har deltagit hovrättslagmännen Per-Anders Broqvist och Lars Dirke, 

hovrättsrådet Roger Wikström, referent, samt tekniska råden Anna-Lena Rosengardten 

och Staffan Lagergren. Domen är enhällig. 

Föredragande har varit Åsa Talvik.

UMEÅ TINGSRÄTT 

Miljödomstolen 

Rotel 9 

Bilaga A 

Mål nr M 2145-08 

Rättelse/komplettering 

Deldom, 2009-12-04 

Rättelse, 2009-12-23 

Beslutat av: rådmannen Nils-Gunnar Elisson 

Miljödomstolen förordnar jämlikt 17 kap 15 § RB att deldomen rättas att 

- under rubriken Utsläpp till luft, i villkor 9 ska ordet "månadsmedelvärde" ändras till 

"årsmedelvärde".

1 

UMEÅ TINGSRÄTT 


DELDOM 

2009-12-04 

meddelad i 

Umeå 

Mål nr M 2145-08 

SÖKANDE 

SCA Packaging Obbola Aktiebolag, 556147-1003, 913 80 Obbola 

Ombud: 

1. Advokaten Mikael Berglund, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB, 

Strandvägen 7 B, 114 56 Stockholm 

2. Advokaten Mikael Hägglöf, samma adress 

SAKEN 

Utökad verksamhet vid Obbola pappersbruk i Umeå kommun, Västerbottens län 

Kod enligt SFS (1998:899): 21.30 

Avrinningsområde: 27/28 (Mellan Tavelån och Umeälven) 

Koordinater: N= 7 074 700 E= 762 820 (SWEREF 99 TM) 

_____________ 

DOMSLUT 

1. Miljödomstolen lämnar enligt 9 kap. 6 § miljöbalken SCA Packaging Obbola 

Aktiebolag tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggning i 

Obbola innefattande en årlig produktion av 500 000 ton liner samt att därvid 

genomföra i ansökan beskrivna åtgärder. 

För tillståndet gäller följande villkor. 

Allmänt 

1. Verksamheten – inklusive åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar 

samt andra störningar för omgivningen – ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse 

med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet angett eller 

åtagit sig. 

Massaproduktion 

2. Produktionen av sulfatmassa får inte överstiga 300 000 ton per år. 

3. Produktionen av returfibermassa får inte överstiga 300 000 ton per år. 

Dok.Id 105159 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 138 

901 04 Umeå 

Nygatan 45 090-17 21 00 090-77 18 30 

E-post: miljodomstolen.umea@dom.se 

www.domstol.se 

måndag – fredag 

09:00-12:00 

13:00-15:00

DELDOM 

UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 


2009-12-04 

2 

Buller 


ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A) som riktvärde*. Nattetid 

får den momentana ljudnivån vid bostäder som riktvärde inte överstiga 65 dB(A). 

Hamnverksamhet 

5. Vid lastning och lossning av eldningsolja och andra liknanden vätskor ska 

skyddslänsor finnas i beredskap för att minska risken för spridning i vattenområdet 

vid eventuella spill. Adsorptionsmedel ska finnas tillgängligt vid lastning och lossning 

av flytande gods. 

Utsläpp till luft 

6. Stoftutsläppet från barkoch oljeeldade pannor får som årsmedelvärde uppgå till 

högst 100 mg/m 3 norm torr gas vid 13 procents CO 2 -halt. 

7. Om damning skulle uppkomma i omgivningen ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten 

vidta effektiva motåtgärder. 

8. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 , räknat som NO 2 ) från sodapannan får 

som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi . 


får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 160 mg 

per MJ tillförd energi . 

10. Det samlade utsläppet av kväveoxider från mesaombränningen och sodapannan 

får inte överstiga 360 ton per år. 


ÅC2 får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 

70 mg/MJ tillförd energi .

DELDOM 



2009-12-04 

3 

12. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen 

får uppgå till högst 80 ton svavel per år och till högst 0,25 kg svavel per ton sulfatmassa 

som årsmedelvärde och riktvärde*. 

Utsläpp till vatten 

13. Grönlutslam får inte släppas ut med avloppsvattnet utan ska avskiljas med filtrering 

eller annan likvärdig metod. 

Efterbehandling 

14. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör till tillsynsmyndigheten redovisa 

en plan för avhjälpande av eventuella miljöskador och andra återställningsåtgärder. 

I planen ska anges hur markoch vattenområden, grundvatten, byggnader 

och anläggningar ska undersökas med avseende på förekomst av föroreningsskador 

från verksamheten samt hur riskbedömning ska utföras. Undersökningar och eventuella 

åtgärder ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. 

Bolaget ska även anmäla avslutande av del av verksamheten till tillsynsmyndigheten. 

Myndigheten får därvid vid behov begära att bolaget ger in en plan för avhjälpande 

m.m. enligt ovan. 

Kontroll 

15. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram, som möjliggör bedömning av 

om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och 

utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet bör tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. 

Uppskjutna frågor m.m. 

Miljödomstolen uppskjuter under en prövotid frågorna om åtgärder för rening av 

avloppsvatten och för energieffektivisering samt för att öka lutens torrhalt i indunstningsanläggningen 

och frågan om villkor för stoftutsläppen från sodapannan och 

mesaombränningen. Under prövotiden ska bolaget utföra följande utredningar.

DELDOM 



2009-12-04 

4 

U1 . Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten projektera och genomföra de 


att nå följande målsättningsnivåer (avser faktiska utsläpp). 

Parameter 


COD 

Kväve 

Fosfor 


1,7 ton/dygn 

5 ton/dygn 

240 kg/dygn 

30 kg/dygn 

Åtgärderna ska vara genomförda inom 2 år från det att tillståndsdomen vunnit laga 

kraft eller vid det senare datum som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Inom arton 

månader från det att åtgärderna har genomförts ska bolaget till miljödomstolen redovisa 

driftserfarenheter tillsammans med förslag till slutliga villkor. 

U2. Bolaget ska utreda möjligheterna till energieffektiviseringar och till att utnyttja 

spillvärme från verksamheten. Utredningen ska minst avse de åtgärder som utretts 

inom ramen för programmet för energieffektivisering och möjligheterna 

- att så långt möjligt öka lutens torrhalt i indunstningen, 

- att höja barkens torrhalt till 60 procent samt 

- att producera elektricitet från spillvärme. 

Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, 

kostnaderna för dessa, hur de påverkar utsläppen till luft samt vilka åtgärder som 

bolaget är berett att vidta och, om så bedöms vara fallet, motiveringen till varför det 

enligt bolaget är orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att vidta övriga redovisade 

åtgärder. Utredningen ska redovisas till miljödomstolen senast ett år efter det att 

tillståndsdomen vunnit laga kraft. 

U3. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheterna att begränsa 

stoftutsläppen från sodapannan och mesaombränningen. Utredningen med förslag 

till slutliga villkor ska redovisas till miljödomstolen vid den tidpunkt som bestämts 

för redovisningen beträffande avloppsreningen (U1).

DELDOM 



2009-12-04 

5 

Provisoriska föreskrifter 

Under prövotiden och till dess miljödomstolen bestämmer annat ska följande provisoriska 

föreskrifter gälla. 

Pl. Utsläppet av suspenderade ämnen får som riktvärde* och månadsmedelvärde 

inte överstiga 3 ton per dygn (SÄ 10 ). 

P2. Utsläppet av syreförbrukande ämnen får som COD inte överstiga 10 ton per 

dygn som månadsmedelvärde och riktvärde*. COD-analysen ska göras på ofiltrerade 

och omskakade prover enligt svensk standard SS 02 81 42 eller likvärdig metod. 

P3. Stoftutsläppen från sodapannan och mesaombränningen får som årsmedelvärde 

uppgå till högst 60 mg respektive 50 mg/m 3 norm torr gas. 

Bemyndiganden 

Tillsynsmyndigheten bemyndigas enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken att 

meddela villkor och föreskrifter om försiktighetsmått i följande avseenden. 

- åtgärder till skydd mot omgivningsstörning vid utblödning av elfilterstoft. 

- föreskrifter rörande kontroll av verksamheten. 

samt att medge 

- förlängning av den tid inom vilken åtgärderna med avseende på avloppsvattenreningsanläggningen 

ska vara genomförda och 

- tillfälliga undantag från de provisoriska föreskrifterna om utsläpp till vatten under 

sådan tid när åtgärder med avloppsvattenreningsanläggningen genomförs. 

Igångsättningstid 

Den utökade verksamheten som tillståndsgivits genom denna dom ska ha tagits i 

drift inom sju år från det att denna dom vunnit laga kraft.

DELDOM 



2009-12-04 

6 

Verkställighet 

Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. 

Ogillade yrkanden 

Miljödomstolen ogillar yrkandena om villkor för diffusa svavelutsläpp, utformning 

av indunstningsanläggningen för en 80 %-ig torrhalt i tjockluten och yrkandet om 

att sätta bullerfrågan på prövotid. 

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att 

vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en 

vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa 

vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. 

_____________

DELDOM 



2009-12-04 

7 

BAKGRUND M M 

SCA Packaging Obbola AB (bolaget) har ansökt om tillstånd till fortsatt och utökad 

verksamhet vid bolagets anläggning i Obbola innefattande en årlig produktion av 

500 000 ton liner. 

Miljödomstolen har genom deldom den 16 juni 2009 med stöd av 22 kap. 26 § första 

stycket miljöbalken fastställt att det är tillåtligt för bolaget att bedriva fortsatt 

och utökad verksamhet vid bolagets anläggning i Obbola innefattande en årlig produktion 

av 500 000 ton liner. Miljödomstolen har vidare lämnat bolaget tillstånd 

enligt 22 kap. 26 § andra stycket miljöbalken att uppföra en ny indunstningsanläggning. 

I domen har miljödomstolen även godkänt den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen. 

YRKANDEN 

Bolaget har – såvitt nu är av intresse yrkat – följande. 

1. Bolaget yrkar att miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 9 kap. 6 § 

miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggning i Obbola 

innefattande en produktion av 500 000 ton liner per år samt därvid att genomföra i 

ansökan beskrivna åtgärder. 

3. Bolaget yrkar att miljödomstolen meddelar verkställighetsförordnande. 

4. Bolaget yrkar att miljödomstolen bestämmer igångsättningstiden för den med 

tillståndet utökade verksamheten till sju år från lagakraftvunnen dom i målet. 

TIDIGARE PRÖVNING 

Miljödomstolen har i deldom 2000-02-03 (mål M 526-99) lämnat bolaget tillstånd 

enligt miljöskyddslagen till en fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggning 

i Obbola. Tillståndet omfattade en högsta produktion av 440 000 ton liner, 

baserad på högst 240 000 ton sulfatmassa och högst 300 000 ton returfibermassa per 

år. 

För tillståndet meddelades åtta slutliga villkor (1-8) och två bemyndiganden till 

länsstyrelsen (a-b). Miljödomstolen sköt upp under en prövotid frågorna om villkor 

för utsläppet till vatten, för utsläppet till luft av processvavel och av kväveoxider 

från sodapannan, mesaugnarna och fastbränslepannan, för behandlingen och utsläppet 

till luft av svaga och starka gaser samt för buller. Miljödomstolen beslutade om 

sex prövotidsutredningar; Ul om vattenutsläpp, U2 om recipientundersökning, U3 

om kväveoxider, U4 om processvavel, U5 om starka och svaga gaser och U6 om 

buller. 

Genom deldom 2002-09-13 avslutade miljödomstolen prövotiden avseende utredningspunkterna 

U2, U4 och U6 samt utredningspunkt U3 såvitt den avsåg mesaugnarna. 

Miljödomstolen meddelade samtidigt tre ytterligare slutliga villkor (9-11).

DELDOM 



2009-12-04 

8 

I deldomar 2004-03-12 resp. 2006-09-11 avslutade miljödomstolen prövotiden enligt 

utredningspunkt U3 i återstående delar (dvs. avseende sodapannan resp. fastbränslepannan) 

och meddelade två slutliga villkor (12 och 13). 

Frågan om utsläppet till vatten (U1) är alltjämt uppskjuten. Den behandlades senast 

i deldom 2006-09-11. 

Även frågan om villkor för utsläppet av starka och svaga gaser (U5) är alltjämt uppskjuten. 

Den frågan är senast behandlad i deldom 2006-12-20. Redan i deldom 

2001-06-08 meddelades emellertid ett villkor om installation av en reservbrännkammare 

(9). Detta villkor har sedermera ändrats i målen nr. M 129-01, M 135-02 

och M 108-05 (dom 2005-04-08). 

För 2000 års tillstånd gäller sålunda följande villkor, bemyndiganden och provisoriska 

föreskrifter. 

Villkor 

1. Verksamheten – innefattande åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar 

samt andra störningar för omgivningen – skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse 

med vad bolaget angett eller åtagit sig i förevarande mål om inte något annat 

framgår av detta beslut. 

2. Grönlutslam får ej släppas ut med avloppsvattnet utan skall avskiljas med filtrering 


3. Stoftutsläppet från sodapanna och mesaugnar får uppgå till högst 250 mg respektive 

150 mg/m 3 norm torr gas som årsmedelvärde och gränsvärde. 



5. Halten svavelväte i sodapannans rökgaser får uppgå till högst 10 mg/m 3 norm torr 

gas. Värdet får dock överskridas under högst 10 procent av drifttiden per månad 

som gränsvärde och under högst 5 procent av drifttiden per månad som riktvärde*. 

Svavelväte får mätas indirekt genom mätning av kolmonoxid. 

6. Svavelvätehalten i rökgaser från mesaugnar får som riktvärde uppgå till högst 

50 mg/m 3 norm torr gas räknat som medelvärde över drifttiden per månad. Värdet 

får överskridas under högst 10 procent av drifttiden per månad. 

7. Om damning skulle uppkomma i omgivningen skall bolaget i samråd med länsstyrelsen 


8. Returpapper som innehåller PCB får ej användas i processen. 

9. Bolaget skall senast den 31 oktober 2007 ha installerat en reservbrännkammare 

för destruktion av starka gaser från kokeriet. Reservbrännkammaren skall utformas i 

huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett i målet.

DELDOM 



2009-12-04 

9 

9. Utsläppet av kväveoxider (mätt som NO 2 ) från mesaugnarna får som årsmedelvärde 

och riktvärde inte överstiga 100 mg/MJ tillförd energi . 

10. Utsläppet av processvavel får uppgå till högst 0,7 kg svavel per ton massa som 

årsmedelvärde och gränsvärde och till högst 0,5 kg svavel per ton massa som årsmedelvärde 

och riktvärde. 

11. Buller till följd av verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till 

högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 

55 dB(A) dag- och kvällstid (kl. 07-22) som gränsvärde 

50 dB(A) nattetid (kl. 22-07) som riktvärde 

Nattetid får den momentana ljudnivån vid bostäder som riktvärde inte överstiga 

65 dB(A). 

12. Utsläppet av kväveoxider (mätt som NO 2 ) från sodapannan får som månadsmedelvärde 

och riktvärde inte överstiga 70 mg/MJ tillfört bränsle . 

13. Utsläppet till luft av kväveoxider (mätt som NO 2 ) från fastbränslepannan ÅC2 

får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 90 mg/MJ tillförd energi . 

Delegation 

Miljödomstolen överlämnar till tillsynsmyndigheten att meddela villkor vad gäller 

a) åtgärder för att motverka besvärande damning och buller 

b) omhändertagande av avfall och av slam från vattenreningsanläggningen. 


P 1. Utsläppet av suspenderade ämnen får som gränsvärde och årsmedelvärde respektive 

månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 3 ton per dygn (SÄ 10 ). 


dygn som månadsmedelvärde och riktvärde. COD-analysen skall göras på ofiltrerade 


P5. Ämnen från kokeri, indunstningsanläggningar, hartskokeri och andra källor som 

kan ge upphov till lukt av betydelse utanför fabriksområdet, skall samlas upp och 

förbrännas eller undergå med förbränning likvärdig behandling. 

* Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren är skyldig att vidta sådana 

åtgärder att värdet kan innehållas. 

Bolaget har i dom 2003-05-06 (mål M 126-02) lämnats tillstånd enligt miljöbalken 

att anlägga en ny biobränslepanna. Det tillståndet har emellertid inte tagits i anspråk. 

Vidare har länsstyrelsen i beslut 2006-05-17 lämnat en anmälan från bolaget om 

utbyte av sodapannan utan åtgärd. Den nya sodapannan ersatte den gamla under 

hösten 2007.

DELDOM 



2009-12-04 

10 

ANSÖKAN 

1. Orientering 

1.1 Inledning 

Under senare år har efterfrågan på bolagets returfiberbaserade liner, "Eurokraft", 

ökat kraftigt. Bl.a. för att möta denna efterfrågeökning har bolaget under senare år 

genomfört trimningar och utbytesinvesteringar för att kunna höja produktionskapaciteten. 

T.ex. har pappersmaskinens våtände byggts om, returfiberlinjen uppgraderats 

och en ny sodapanna med turbin installerats. Förutsättningarna föreligger nu för 

att med åtgärdande av några kvarvarande flaskhalsar både vid massabruket och i 

pappersmaskinen, tillsammans med ytterligare trimningsåtgärder, producera ca. 

500 000 liner per år. Vid denna produktion ökar behovet av egenproducerad sulfatmassa 

till ca. 300 000 ton och även i returfiberanläggningen bedöms behovet till ca. 

300 000 ton. Denna produktion kan variera beroende på produktmix och kvalitet. 

De huvudsakliga åtgärder som avses genomföras är att byta ut indunstningsanläggningen 

i sulfatmassabruket och åtgärder på den befintliga pappersmaskinen. För att 

klara ökade flöden och belastning på avloppsreningsanläggningen avser bolaget 

genomföra genomgripande förändringar av denna. 

Denna ansökan avser hela verksamheten vid bolagets anläggning i Obbola, dvs. 

inklusive verksamheten vid den kaj som finns på området. Ansökan avser däremot 

inte bolagets deponi, som är belägen strax utanför fabriksområdet. Deponin håller 

på att avslutas och en avslutningsplan har getts in till länsstyrelsen i enlighet med 

deponeringsförordningen. 

1.2 Allmänt om bolaget och anläggningen 

SCA-koncernen består av fyra affärsgrupper. SCA Packaging Obbola AB ingår i 

affärsgruppen Förpackningar, som förutom Obbola-anläggningen även innehåller 

bl.a. linerbruket i Munksund, Piteå. Liner är benämningen på ytskiktet i wellpappförpackningar. 

Inom affärsgruppen tillverkas också, vid andra bruk, mellanskiktet i 

wellpappförpackningar, s.k. fluting. 

Bolaget tillverkar oblekta produkter. Det är dels s.k. kraftliner, vilket är liner som 

baseras i huvudsak på sulfatmassa, dels en produkt som i huvudsak baseras på returfibermassa, 

vilken säljs under namnet Eurokraft. 

Anläggningen är ett s.k. integrerat pappersbruk, vilket betyder att bruket även tillverkar 

den massa som skall ingå i pappret. I sulfatmassalinjen friläggs vedfibrer 

genom kokning och efterföljande processer och råvaran är färsk rundved och flis 

från sågverk. I returfiberlinjen löses returwellpapp upp och fibrerna avskiljs och 

renas. På anläggningen finns en pappersmaskin. 

Bolaget har ca. 320 anställda. 

Bolaget är certifierat enligt ISO 14001 (miljö), 9001 (kvalité) samt SS 627750 

(energi).

DELDOM 



2009-12-04 

11 

1.3 Lokalisering m.m. 

Anläggningen är belägen i samhället Obbola en dryg mil söder om Umeå. Obbolaanläggningen 

ligger på östra stranden av ön Obbola, som delar Umeälvens utflöde i 

Bottenviken i två strömmar. Topografin i området kännetecknas av flack terräng. I 

norr, väster och söder gränsar industriområdet till tätbebyggelse av huvudsakligen 

egnahemskaraktär. Närmaste bostad är belägen väster om Linjevägen på ca. 100 m. 

avstånd från fabriken. 

Fabriksområdet är i gällande detaljplan (1974-12-10) avsatt för industriändamål. 

2. Verksamhetsbeskrivning 

2.1 Allmänt 

Produktionsförhållandena redovisas endast översiktligt i detta dokument. För en 

mer detaljerad beskrivning hänvisas till den tekniska beskrivningen. 

2.2 Produktion och processer 

Returfibermassa 

Returwellpapp levereras till anläggningen i balar. Returfiberavdelningen har två 

parallella linjer där returpappen upparbetas till returfibermassa genom upplösning i 

s.k. pulper och efterföljande rening i bl.a. turboseparator och trycksilar. Massan 

passerar sedan lagringstorn innan den förs till pappersbruket. 

Sulfatmassa 

I renseriet sker barkning och flisning av rundveden. Därefter sållas flisen tillsammans 

med den inköpta sågverksflisen och mellanlagras sedan i stack innan den förs 

till kokeriet. Flisen kokas där tillsammans med kokkemikalierna natriumhydroxid 

(NaOH) och natriumsulfid (Na 2 S). Efter kokningen fortsätter sönderdelningen av 

den mjuka flisen bl.a. i skivkvarnar. Massan tvättas därefter i tvättfilter varvid de 

frilagda fibrerna separeras från svartluten, som består av utlöst vedsubstans (lignin) 

och använda kokkemikalier. Fibrerna mals därefter i raffinörer och förs till lagringstorn 

innan massan går till pappersbruket. 

Svartluten fortsätter in i massabrukets kemikalieåtervinning, som sker på för sulfatmassabruk 

sedvanligt sätt. Efter indunstning bränns svartluten i sodapannan. Huvudsyftet 

med det är att man ur smältan, efter ytterligare behandling i flera steg, 

återvinner de kemikalier som används i kokarna. Mycket små mängder kokkemikalier 

går på detta sätt förlorade i processen. Dessutom genereras energi från den ånga 

som sodapannan producerar. 

Pappersproduktionen 

Sulfatmassan och returfibermassan mals var för sig i kvarnar för att öka dess styrka 

innan den används i pappersmaskinen. Massan späds ut ytterligare och mälden 

pumpas sedan till pappersmaskinens inloppslådor, en för toppskiktet av pappret och 

en för bottenskiktet. I virapartiet (separat för topp- respektive bottenskiktet) formeras 

fibrerna och det sker en avvattning av mälden innan det våta arket går in i presspartiet. 

Pressning sker i tre steg, varvid ytterligare vatten avlägsnas. Den slutliga 

torkningen sker i torkpartiet, där pappret leds på ånguppvärmda cylindrar. Efter 

kalendrering (passage genom pressnyp) rullas pappret upp på tambourjärn, som när

DELDOM 



2009-12-04 

12 

det är fullt byts ut under pågående drift. Därefter rullas pappret upp och skärs upp i 

de längder och bredder som kunderna har beställt. Rullarna vägs och märks och förs 

på transportband till utlastningshallen. 

Reningsanläggningar 

Fabriken har ett antal reningsanläggningar installerade för att rena utsläpp från processen 

både till luft och vatten. Nedan ges exempel på reningsanläggningar: 

- Elfilter på mesaugnar och barkpanna 

- Ny sodapanna med nytt elfilter och modernt luftsystem 

- Reningsanläggning av orena kondensat 

- System för destruktion av smältalösarens gaser i sodapannan 

- Starkgasskrubber för gaser från kokeri och indunstning 

- Svaggasskrubber för gaser från hartskokeriet 

- Stark- och svaggassystem med destruktion i sodapannan 

- Reservfackla till starkgassystemet 

- Biologisk reningsanläggning av processavloppsvattnet 

Värmeenergiförsörjning m. m. 

Ånga används huvudsakligen i pappersmaskinens torkparti. Fabrikens ångvärmebehov 

täcks i huvudsak av två pannor, sodapannan SP2 och den kombinerade barkoch 

oljepannan ÅC2. Det finns en oljeeldad reservpanna TP3, som inte utnyttjas 

under normala förhållanden. 

Sodapannan, som togs i drift under hösten 2007, är anpassad för en ökad produktion. 

Den är designad för en torrhalt på den ingående luten på 74 procent. Den nuvarande 

indunstningen når bara en torrhalt på ca. 70 procent, men efter det planerade 

utbytet av indunstningen beräknas torrhalten bli ca. 74 procent och tillsammans med 

den högre verkningsgraden i den nya sodapannan kommer det då att ha skett en 

effektivisering av ånggenereringen. Ångan utnyttjas för att maximera den interna 

elgenereringen i den nya mottrycksturbin (25 MW) som har installerats tillsammans 

med sodapannan. Även efter utbytet av indunstningen kommer det därför att finnas 

behov av en ökad värmeproduktion. För att inte i första hand behöva fylla det behovet 

med fossila bränslen har bolaget kompletterat sodapannan med en brännare för 

beckolja. 

Bark- och oljepannan eldas för närvarande med i huvudsak internt och externt biobränsle 

i form av bark och returfiberrejekt samt eldningsolja, men det kan även bli 

aktuellt att utnyttja torv som bränsle. 

I ångsystemet finns en ångackumulator för att hantera belastningstoppar. Om ångackumulatorn 

inte räcker till används barkoch oljepannan som topplastpanna, 

eftersom den är bättre än sodapannan på att kunna hantera snabba ökningar eller 

minskningar i ångbehovet. 

Lågvärdig spillvärme från avloppsvattnet återvinns för närvarande via en värmepump 

och utnyttjas i Umeå energis fjärrvärmenät. Den möjligheten kommer att finnas 

även framgent.

DELDOM 



2009-12-04 

13 

Elenergiförsörjning m.m. 

Vid anläggningen används elenergi bl.a. för malning av massa, drift av pumpar, 

fläktar och reningsutrustning. 

Den nya sodapannan och turbinen innebär att potentialen för egen elproduktion har 

ökats. Vid ansökt produktion i pappersbruket bedöms hela turbinens kapacitet kunna 

utnyttjas, vilket skulle ge en elproduktion på ca. 200 GWh per år. Övrig el köps 

in på marknaden. 

Kemiska produkter 

I bolaget finns en kemikaliegrupp vars uppgift det är att inhämta de uppgifter som 

finns tillgängliga om de kemikalier som används och som kan komma ifråga att 

använda samt att ta ställning till om nya kemiska produkter skall få användas. 

Genom användning av SSG:s kemikaliewebtjänst säkerställs att bolaget alltid har 

sådan uppdaterad information som finns tillgänglig. Förbrukningen av kemiska produkter 

bedöms öka proportionellt mot den ökade produktionen. 

Hamnverksamheten 

Den befintliga kajen anlades år 1975. Kajen är gjuten i betong och har en längd av 

ca. 70 meter. I hamnen tar bolaget in bränslen i form av beckolja och eldningsolja 

samt skeppar ut biprodukterna tallolja och terpentin. Verksamheten har ganska 

blygsam omfattning och antalet fartygsanlöp kan vid ansökt produktion beräknas till 

ca. 13 per år. 

2.3 Planerade förändringar 

Sulfatmassabruket 

Flaskhalsen i produktionen är för närvarande massatvätten i kombination med indunstningen. 

Det som planeras är åtgärder för att öka effektiviteten i den befintliga 

massatvätten och att byta ut den befintliga indunstningen mot en ny. Närmast av 

underhållsskäl finns vidare behov av att byta ut eller kraftigt renovera vissa andra 

delar i kemikalieåtervinningscykeln, t.ex. mixeriet. Det kan bli fråga om utrustning 

med högre kapacitet och bättre energiekonomi, men inga för anläggningen nya eller 

förändrade processer. 

Värmeenergiförsörjningen 

Som nämnts ovan kommer den ökade produktionen av allt att döma att kräva en 

ökad ångvärmeförbrukning och bolaget avser att i första hand möta detta behov med 

att börja förbränna beckolja i sodapannan. Bolaget kan emellertid inte nu helt utesluta 

att det även kan komma att behövas vissa ombyggnationer av de befintliga 

pannorna. 

Processavloppsreningen 

Bolaget har en biologisk reningsanläggning. Bedömningen är att den befintliga biologiska 

reningen behöver byggas om för att klara acceptabla utsläppsnivåer vid den 

planerade produktionsökningen, men även för att klara av stabil drift vid nuvarande 

förhållanden. Bolaget har genomfört pilotstudier enligt Biofilm Aktiv Slam (BAS)- 

principen och försöken har visat att denna metod skulle kunna införas för att hantera 

de problem som hittills har förekommit samt en ökad produktion. Bolaget under-

DELDOM 



2009-12-04 

14 

söker emellertid även andra metoder och kan för närvarande inte säkert ange vad 

som skulle vara den bästa lösningen och därmed inte heller specifikt vilka åtgärder 

som avses genomföras. Som framgår nedan föreslår bolaget att den närmare utformningen 

får bestämmas i samband med ett prövotidsförfarande för frågan om utsläpp 

till vatten. 

3. Miljöpåverkan, skyddsåtgärder, m.m. 

I det följande redogörs översiktligt för några av de viktigaste områdena för omgivningspåverkan 

och följdföretag. 

3.1 Utsläpp till vatten 

Processavloppsvatten 

Med processavloppsvattnet släpper bolaget ut kemiska och biologiska syreförbrukande 

ämnen (COD och BOD), näringsämnen (kväve och fosfor) och suspenderade 

ämnen (SÄ). Bolagets biologiska reningsanläggning installerades år 1998, men anläggningen 

fungerar fortfarande inte tillfredsställande. Som angetts ovan är bolaget 

inställt på att reningsanläggningen behöver kompletteras. Det bör noteras att de antaganden 

som görs om utsläppen vid ansökt produktion är en teoretisk uppskattning 

som bygger på att resultaten från genomförda pilotförsök kan extrapoleras på hela 

fabrikens flöden och därför givetvis mycket preliminära. 

Miljökonsekvenserna av bolagets utsläpp till vatten liksom recipientförhållanden 

redovisas i MKB:n med bilagor. Sammanfattningsvis kan konstateras att förhållandena 

i nedre Umeälven har bedömts som goda, både när det gäller ur kemisk-fysikalisk 

synvinkel, syreförhållanden och närsaltssituationen. Inte heller finns någon 

antydan om att vattenkvaliteten skulle vara sämre nedströms bolagets anläggning än 

uppströms. 

Som antytts ovan föreslår bolaget att frågan om utsläpp till vatten hanteras så att 

frågan skjuts upp under en prövotid, under vilken bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten 

skall projektera och genomföra de åtgärder som kan bedömas behövas 

för att anläggningen, som långtidsmedelvärden, skall kunna uppnå de målsättningsvärden 

som bestäms i tillståndsdomen. När den ombyggda reningsanläggningen 

sedan har tagits i drift och erfarenheter finns från driften kan slutliga villkor föreskrivas. 

Bolaget föreslår att motsvarande de nuvarande provisoriska föreskrifterna får gälla 

även för den ansökta verksamheten. 

3.2 Utsläpp till luft 

Obbola-anläggningen omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter för koldioxid. 

De huvudsakliga källorna till luftutsläpp (främst kväveoxider, svaveloxider, koldioxid 

och stoft) härrör från förbränning i pannorna och mesaugnen. Svavelhaltiga 

processgaser (s.k. starka och svaga gaser) kan också avgå från sulfatmassafabrikens 

utrustning.

DELDOM 



2009-12-04 

15 

Bolaget har under senare år genomfört ett antal åtgärder för att minska sina luftutsläpp, 

t.ex. ett nytt elfilter i den nya sodapannan, destruktionssystem för starka - och 

svaga gaser i sodapannan, reservfackla till starkgassystemet samt starkgasskrubber 

för gaser från kokeriet och indunstningen. 

Även barkoch oljepannan och mesaugnarna är försedda med elektrofilter för stoftreduktion. 

Nuvarande utsläpp samt jämförelse med det tillämpliga BREF-dokumentet redovisas 

i den tekniska beskrivningen. Som framgår beräknas utsläppen motsvara de värden 

som kan uppnås med bästa tillgängliga teknik. 

Bolaget menar att slutliga villkor torde kunna föreskrivas för utsläppen till luft. Det 

genomförda utbytet av sodapannan har medfört att bolaget kan klara skärpta krav i 

fråga om stoft från sodapannan och processvavel. Bolaget föreslår att det befintliga 

kravet avseende kväveoxidutsläpp från sodapannan kan gälla även för det ansökta 

tillståndet, trots att bolaget för närvarande har svårt att innehålla detta värde till 

följd av den ökade mängd kväve som numera förs till sodapannan. Det är den ökade 

slutningen i systemet som har uppnåtts genom att gaserna från den s.k. smältalösaren 

numera förs till sodapannan, som har gett upphov till den ökade kvävemängden 

i pannan. Bolagets förhoppning är att framgent ändå kunna hålla kväveoxidutsläppen 

på en lägre nivå genom en förbättrad luftstyrning i pannan. Bolaget föreslår 

inga villkor för utsläpp av svavelväten. Flera års mätningar visar att svavelväte i 

stort sett inte förekommer alls i rökgaserna. 

3.3 Buller 

Bolaget har idag svårt att klara de gällande villkoren för buller, främst beroende på 

att de närmaste bostäderna ligger mycket nära fabriken. Den nya sodapannan bidrar 

också mer än avsett till bullersituationen. Här har bolaget ett garantianspråk mot 

leverantören av pannan. I övrigt visar den bullerutredning som bolaget har låtit utföra 

att det kan bli aktuellt att åtgärda t.ex. fläktar vid presspartiet på pappersbruket 

och ett ventilationstorn. 

De planerade åtgärderna i anläggningen (indunstning, mixeri, etc.) bedöms både ta 

bort och tillföra bullerkällor. Bedömningen i bullerutredningen är att om de nya 

bullerkällorna handlas upp med krav att de inte bidrar med mer än 35 dB(A) skall 

bullersituationen kunna förbättras. 

3.4 Transporter 

Verksamheten ger upphov till både interna och externa transporter. De interna transporterna 

avser huvudsakligen vedtruckar samt traktorer för hantering av returfiber, 

biobränsle, färdigprodukter, etc. Inkommande vedråvara och kemikalier transporteras 

med lastbil, medan inkommande returwellpapp transporteras med järnväg eller 

båt. Bolagets linerprodukter transporteras huvudsakligen med båt från Umeå

DELDOM 



2009-12-04 

16 

4. Tillåtlighet 

4.1 Allmänna hänsynsregler (2 kap. miljöbalken) 

Kunskapskravet 

Bolaget är certifierat enligt ISO 14001 (miljö), 9001 (kvalité) samt SS 627750 

(energi). Bolaget har en egen miljöavdelning med personal som har god utbildning 

och lång erfarenhet av miljöfrågor. Dessutom deltar bolaget i branschgemensamma 

forskningsprojekt genom t ex Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning 

(SSVL). Bolaget har därmed tillgång till den kunskap som med hänsyn 

till verksamhetens art och omfattning krävs för att skydda människors hälsa och 

miljön mot skada eller olägenhet från verksamheten. 

Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik 

Bolaget tillämpar modern och effektiv teknik för begränsning av sina luftutsläpp. 

Bolaget deltar vidare i PFE, program för energieffektivisering, och ligger långt 

framme i fråga om åtgärder för att minska sin energiförbrukning. Bolaget ligger väl 

till i en jämförelse med de BATAEL:s som anges i det tillämpliga BREF-dokumentet, 

utom såvitt avser vissa parametrar i fråga om vattenutsläpp. Den befintliga biologiska 

avloppsvattenreningen utgör egentligen bästa tillgängliga teknik, men den 

har visat sig inte fungera tillfredsställande vid bolagets anläggning. Genomförda 

utredningar och pilotförsök visar emellertid att reningsanläggningen kan konstrueras 

om så att den får bra funktion även vid bolagets anläggning. Utsläppen har i 

MKB:n bedömts inte ha någon avgörande negativ påverkan på vattenkvaliteten i 

recipienten, varken vid nu tillståndsgiven eller ansökt produktion. 

Lokaliseringsprincipen 

Platsen har under lång tid använts för skogsindustriell verksamhet. Annan lokalisering 

för den ökade produktionen kan inte rimligen komma ifråga. Området har i 

gällande detaljplan avsatts för industriellt ändamål. Bolagets verksamhet strider inte 

mot planen. 

Kretslopps- och hushållningsprinciperna 

Bolagets fiberråvara utgörs delvis av returfiber. Fibrer kan emellertid inte återvinnas 

hur många gånger som helst och kretsloppssystemet behöver kontinuerligt påfyllning 

med färsk fiber någonstans. SCA Skog AB är bolagets leverantör av träråvara 

och SCA Skog AB är certifierat enligt FSC. 

En väsentlig del av avfallet från verksamheten (aska och slagg från energiproduktionen 

och slam från reningsanläggningen) materialåtervinns för olika ändamål. 

Huvuddelen av den energi som bolaget använder kommer från biobränslen. Spillvärme 

nyttiggörs i det lokala fjärrvärmesystemet. 

Produktvalsprincipen 

Hanteringen av kemikalier, inklusive möjligheterna att byta ut kemikalier mot 

mindre miljöpåverkande sådana, styrs av det av bolaget antagna miljöledningssystemet. 

För kemikaliefrågorna finns en särskild kemikaliegrupp med uppgift att 

granska befintliga och nya kemikalier. Kemikaliegruppen arbetar särskilt med att 

försöka byta ut alla produkter som klassas som cancerframkallande eller reproduktionstoxiska.

DELDOM 



2009-12-04 

17 

4.2 Särskilda tillåtlighetsregler (16 kap. miljöbalken) 

Den nuvarande och planerade verksamheten medverkar inte till att någon miljökvalitetsnorm 

överskrids. 

Omständighet föreligger inte som avses i 16 kap. 6 § miljöbalken. Det har satts i 

fråga om inte bolaget borde ha ansökt om tillstånd för att byta ut sin sodapanna. 

Bolaget vill i det sammanhanget påpeka dels att Högsta domstolen har lämnat prövningstillstånd, 

men inte avgjort, ett mål som rör just ett likadant fall, dels att bolagets 

tillsynsmyndighet i beslut har lämnat en anmälan om utbytet utan åtgärd. 

5. Sammanställning av villkorsförslag m.m. 

Bolaget har efter huvudförhandlingen i skrift daterad den 8 oktober 2009 preciserat 

sina villkorsförslag enligt följande. 

Ul . Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten projektera och genomföra de 


att nå följande målsättningsnivåer (avser faktiska utsläpp). 

Parameter 


COD 

Kväve 

Fosfor 


1,7 ton/dygn 

5 ton/dygn 

240 kg/dygn 

30 kg/dygn 

Åtgärderna ska vara genomförda inom två år från det att tillståndsdomen vunnit 

laga kraft eller vid det senare datum som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Inom 

arton månader från det att åtgärderna har genomförts ska bolaget till Miljödomstolen 

redovisa driftserfarenheter tillsammans med förslag till slutliga villkor. 

U2. Bolaget ska utreda möjligheterna till energieffektiviseringar och till att utnyttja 

spillvärme från verksamheten. Utredningen ska minst avse möjligheten att så långt 

möjligt öka lutens torrhalt i indunstningen samt de åtgärder som utretts inom ramen 

för programmet för energieffektivisering. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder 

som är tekniskt möjliga att genomföra och kostnaderna för dessa samt vilka åtgärder 

som bolaget är berett att vidta och motiveringen till varför det enligt bolaget är 

orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att vidta övriga redovisade åtgärder. Utredningen 

ska redovisas till Miljödomstolen senast ett år efter det att tillståndsdomen 

vunnit laga kraft. 


Under prövotiden och till dess Miljödomstolen bestämmer annat föreslår bolaget att 

följande provisoriska föreskrifter ska gälla. 

Pl. Utsläppet av suspenderade ämnen får som riktvärde* och månadsmedelvärde 

inte överstiga 3 ton per dygn (SÄ 10 ).

DELDOM 



2009-12-04 

18 


dygn som månadsmedelvärde och riktvärde*. COD-analysen ska göras på ofiltrerade 


Bolaget föreslår att tillsynsmyndigheten bemyndigas 

att medge förlängning av den tid inom vilken åtgärderna med avseende på avloppsvattenreningsanläggningen 

ska vara genomförda samt 

att medge tillfälliga undantag från de provisoriska föreskrifterna om utsläpp till vatten 

under sådan tid när åtgärder med avloppsvattenreningsanläggningen genomförs. 

Slutliga villkor 

Bolaget föreslår att följande slutliga villkor föreskrivs. 

Allmänt 

1. Verksamheten – inklusive åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar 

samt andra störningar för omgivningen – ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse 

med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet angett eller 

åtagit sig. 


2. Produktionen av sulfatmassa får inte överstiga 300 000 ton per år. 

3. Produktionen av returfibermassa får inte överstiga 300 000 ton per år. 

Buller 


ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A) som riktvärde*. Nattetid 

får den momentana ljudnivån vid bostäder som riktvärde inte överstiga 65 dB(A). 

Hamnverksamhet 

5. Vid lastning och lossning av eldningsolja och andra liknanden vätskor ska 

skyddslänsor finnas i beredskap för att minska risken för spridning i vattenområdet 

vid eventuella spill. Adsorptionsmedel ska finnas tillgängligt vid lastning och lossning 

av flytande gods. 

Utsläpp till luft 

6. Stoftutsläppet från sodapannan och mesaombränningen får som årsmedelvärde 

uppgå till högst 60 mg respektive 50 mg/m 3 norm torr gas. 



8. Om damning skulle uppkomma i omgivningen ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten 


9. Utsläppet av kväveoxider (räknat som NO 2 ) från sodapannan får som månadsmedelvärde 

och riktvärde* inte överstiga 70 mg per MJ tillförd energi .

DELDOM 



2009-12-04 

19 

11. Det samlade utsläppet av kväveoxider från mesaombränningen och sodapannan 

får inte överstiga 360 ton per år. 

12. Utsläppet av kväveoxider (räknat som NO 2 ) från fastbränslepannan ÅC2 får 

som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 70 mg/MJ tillförd energi . 

13. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen 

rar uppgå till högst 80 ton svavel per år och till högst 0,25 kg svavel per ton massa 

som årsmedelvärde och riktvärde. 


14. Grönlutslam får inte släppas ut med avloppsvattnet utan ska avskiljas med filtrering 


Efterbehandling 

15. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör till tillsynsmyndigheten redovisa 

en plan för avhjälpande av eventuella miljöskador och andra återställningsåtgärder. 

I planen ska anges hur markoch vattenområden, grundvatten, byggnader 

och anläggningar ska undersökas med avseende på förekomst av föroreningsskador 

från verksamheten samt hur riskbedömning ska utföras. Undersökningar och eventuella 

åtgärder ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. 

Bolaget ska även anmäla avslutande av del av verksamheten till tillsynsmyndigheten. 

Myndigheten får därvid vid behov begära att bolaget ger in en plan för avhjälpande 

m.m. enligt ovan. 

Kontroll 

16. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram, som möjliggör bedömning av 

om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och 

utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet bör tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. 

Bolaget föreslår att tillsynsmyndigheten bemyndigas enligt 22 kap. 25 § 3 stycket 

miljöbalken att meddela villkor och föreskrifter om försiktighetsmått i följande avseenden. 

a) Åtgärder till skydd mot omgivningsstörning vid utblödning av elfilterstoft. 

b) Föreskrifter rörande kontroll av verksamheten. 

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att 

vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en 

vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa 

vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. 

KOMPLETTERING AV ANSÖKAN 

I komplettering av ansökan beträffande bl.a. utformningen av indunstningsanläggningen 

har bolaget bl.a. anfört följande. 

En ny indunstningsanläggning är den första förutsättningen för en produktionsökning 

och det är viktigt att anläggande kan ske så fort möjligt så att bolaget kan vid-

DELDOM 



2009-12-04 

20 

makthålla sin internationella konkurrenskraft. Med hänsyn härtill har bolaget valt 

att redan i detta skede komplettera ansökan i följande avseenden. 

i. Bästa möjliga teknik (BMT) för sodapanna 

ii. Utformning av den nya indunstningsanläggningen 

BMT för ny sodapanna 

Naturvårdsverket anser att bolaget bör redovisa vad som är BMT för en ny sodapanna 

vad gäller tryck och temperatur och varför man eventuellt inte har valt att 

använda sig av BMT samt att man därvid bör jämföra med andra sodapannor som 

byggts i världen under de senaste åren. Verket anser vidare att bolaget bör redovisa 

hur produktionen av elektricitet i en sodapanna beror av tryck och temperatur samt 

hur möjligheten att producera elektricitet skiljer sig mellan ett linerbruk och ett bruk 

som tillverkar blekt sulfatmassa. 

Det är enligt bolagets mening inte relevant att jämföra fabriken i Obbola med en 

fabrik för blekt sulfatmassa. Dessa båda fabrikstyperna är helt enkelt alltför olika. 

Varje fabrik är unik och det är inte alltid möjligt att jämföra fabriker ens inom samma 

fabrikstyp. Det är nödvändigt att förstå varje fabriks särskilda förutsättningar. 

Förutsättningarna varierar med produkterna (liner, blekt massa oblekt massa, returfibermassa), 

råvaror, kappatal (ligninhalt), vedutbyte, luttorrhalt/viskositet, sodapannans 

kapacitet, indunstning och barkpanna m.m. Det är alltså nödvändigt att 

bedöma varje fabrik individuellt för att utröna vad som är BMT i varje enskilt fall. 

Det som är BMT på en fabrik behöver inte vara det på en annan. Bästa tillgängliga 

teknik (BAT) enligt gällande BREF-dokument (torde närmast motsvara BMT efter 

avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken) tar viss hänsyn till nyss nämnda omgivande 

faktorer. Bolaget har i den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen 

jämfört verksamheten i Obbola med BAT. Det ska också nämnas att de ekonomiska 

styrmedel som finns idag medför att det är självklart för bolaget att välja 

den lösning som är mest energieffektiv. 

När det gäller jämförelser med andra bruk och sodapannor vill bolaget framhålla att 

rena avsalumassabruk (exempelvis SCA-koncernens anläggning i Östrand) har en 

annan energibalans och därför har möjlighet att producera större mängd el per ton 

produkt och i vissa fall fjärrvärme. Många bruk är även betydligt större än Obbola 

och kan därför producera mer el och fjärrvärme än vad som är möjligt för bolaget. I 

Obbola saknas dessutom teknisk möjlighet att leverera fjärrvärme eftersom det inte 

finns något fjärrvärmenät att leverera till. För att kunna utnyttja anläggningens potential 

och producera all den el som ångvärmeförbrukningen medger krävs, förutom 

erforderlig turbinkapacitet, även motsvarande total ångproduktionskapacitet. Verksamheten 

i Obbola begränsas i fråga om ångproduktion av de begränsningar som 

finns i barkpannan. Detta underskott måste då kompenseras med beckolja eller eldningsolja. 

Sodapannans storlek har i Obbola dimensionerats utifrån den massaproduktion som 

är möjlig på platsen, med ett visst expansionsutrymme för framtida produktionsökningar 

i massabruket. Den befintliga pannan är för dagens förhållanden något överdimensionerad, 

vilket innebär att den är svår att köra optimalt vid mycket låg last.

DELDOM 



2009-12-04 

21 

En sodapanna i samma storleksklass som exempelvis den vid det ovan nämnda bruket 

i Östrand skulle inte vara körbar i Obbola. Om massaproduktionen inte ökas, 

genereras inte mer ånga från inkommande tjocklut till sodapannan. 

Sammantaget kan konstateras att sodapannans processlösning i alla delar syftar till 

och har valts för att optimera kemikalieåtervinning, processånga och elproduktion. 

När det gäller sodapannans utformning har bolaget valt processlösningen 110 bar 

och 505 grader, vilket bör anses vara moderna ångdata. Den tidigare sodapannan i 

Obbola var dimensionerad för 60 bar och 430 grader. När den nya sodapannan skulle 

installeras genomfördes ett omfattande utvärderingsarbete. Vid valet av sodapanna 

har de enda två leverantörer som finns på den europeiska marknaden jämförts, 

liksom olika val av processutrusning. En stor del av utvärderingsarbetet har gått ut 

på att optimera energieffektiviteten avseende ånggenerering och elproduktion. För 

denna utvärdering har leverantörernas kompetens samt externa experter utnyttjats 

Val av ångdata är avgörande för optimal elproduktion och ett flertal olika fall har 

utvärderats. En sodapanna kan därvid inte jämföras med en kraftverkspanna, eftersom 

sodapannan i första hand är en kemisk reaktor samt med hänsyn till att lutens 

egenskaper ställer speciella krav i fråga om val av material. 

Ett flertal fall av ångdata har värderats för att bedöma vad som är optimalt för 

Obbola, allt från 72 bar och 485 grader till 115 bar och 515 grader. Den bästa tillgängliga 

tekniken är enligt bolagets mening 115 bar och 515 grader vid val av ångdata 

för en sodapanna. Skälet härtill är att det upp till denna nivå finns tillgängliga 

standardmaterial. Att ytterligare öka ångtrycket är i princip inte möjligt eftersom 

ångtemperaturen kommer att vara begränsande när det gäller möjlig elproduktion. 

När det gäller de ekonomiska förutsättningarna visade bolagets utvärdering att 

110 bar och 505 grader var optimalt i Obbolas fall. Investeringsmässigt skulle nämligen 

en ökning av ångdata medföra en ökad kostnad om ca 20 miljoner kr. Att ytterligare 

öka tryck och temperatur till 115 bar och 515 grader skulle möjliggöra en 

ökad elproduktion på ca 1,5 MW eller motsvarande ca 13 GWh/år. Vid Obbola, där 

barkpannan är begränsande, skulle detta dock innebära att den sålunda ökade elproduktionen 

skulle medföra en ökad oljeförbrukning. Värdet av den ökade elproduktionen 

bedömdes till ca 6 miljoner kr/år och den ökade bränsleförbrukningen till 

ca 4 miljoner kr/år. Den ökade elproduktionen skulle således kunna medföra en nettointäkt 

om ca 2 miljoner kr/år. Eftersom investeringskostnaden skulle öka med ca 

20 miljoner kr skulle detta alternativ innebära en rak återbetalningstid på ca 10 år. 

Mot bakgrund härav ansågs det inte ekonomiskt motiverat att gå högre i val av tryck 

och temperatur. Förutom val av moderna och höga ångdata valde bolaget att installera 

en rökgaskylare för att öka energiuttaget från pannan. När det gäller elproduktion 

ligger verksamheten i Obbola dock lägre eftersom barkpannan saknar överhettare 

och därmed inte har någon möjlighet att producera el. 

Bolaget anser sig sammantaget ha valt bästa möjliga teknik för verksamheten i 

Obbola enligt rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar. 

Utformning av indunstningsanläggning 

Naturvårdsverket anser att bolaget närmare bör redovisa utformning av den nya 

indunstningsanläggningen och därvid särskilt redovisa alternativa utformningar för

DELDOM 



2009-12-04 

22 

att minimera värmeenergiförbrukningen tillsammans med kostnaderna för att nå vad 

som kan anses utgöra BMT för denna förbrukning. Vidare anser verket att bolaget 

bör ange vilka åtgärder som krävs för att nå vad som kan betraktas som BMT för 

torrhalten i tjockluten till sodapannan (ca 80 procent TS). Verket anser att kostnader 

och nytta för sådana åtgärder bör anges varvid i nyttan bör ingå hur en ökad TS påverkar 

utsläppen från sodapanna, möjligheten att producera elektricitet samt energibalansen 

för bruket. 

Bolaget har varit i kontakt med de båda europeiska leverantörer som levererar kompletta 

anläggningar. Båda dessa leverantörer erbjuder indunstningsanläggningar 

med sex eller sju effekters indunstning samt med en torrhalt för tjocklut om 75 eller 

80 procent TS. Vid s.k. sjueffektsekonomi är ångvärmeförbrukningen lägre, men 

investeringskostnaden högre. Vid 80 procent TS är ångförbrukningen för indunstning 

högre, men samtidigt är ångproduktionen från sodapannan också högre. De 

anläggningar som de båda ovan nämnda leverantörerna tillhandahåller har bedömts 

vara likvärdiga i fråga om pris och energiförbrukning. 

För bolagets del uppgår merinvesteringen för sju effekter till i storleksordningen 

25 miljoner kr. Den lägre ångförbrukningen värderas till 11 miljoner per år. I 

Obbola kommer en sju effekters indunstning att väljas av effektivitetsskäl. En så 

effektiv indunstning kommer dock att medföra brist på varmvatten, vilket kommer 

att åtgärdas genom förbättring av värmeåtervinningen i pappersbrukets torkparti i 

berörda system. Att bygga nya indunstningen med sämre värmeekonomi (sex 

effekters indunstning) är enligt bolagets mening ett sämre alternativ. 

Bolaget har även utvärderat valet av torrhalt i tjocklut, och funnit att i Obbolas fall 

är 75 procent TS optimalt. Dagens torrhalt är ca 70 procent, vilket innebär att 75 

procent TS är en optimering jämfört med nuvarande förhållanden. För att uppnå 80 

procent TS krävs installation av en superkoncentrator och ett högre ångtryck erfordras. 

En sådan torrhalt kräver också en merinvestering om ca 20 miljoner kr. Värdet 

av den högre ångproduktionen från sodapannan kommer att uppgå till ca 2 miljoner 

kr/år. Det högre ångtryck som krävs för indunstning innebär att värdet av den ökade 

ångproduktionen från sodapannan minskar i och med att förbrukning av ånga med 

högre tryck i indunstningen minskar möjlig elproduktion. Sammantaget innebär 

detta en rak återbetalningstid på ca 10 år, och denna lösning har därför inte bedömts 

vara ekonomiskt försvarbar. Vidare kan den högre torrhalten innebära vissa driftproblem, 

då lutens viskositet ökar. Risken för driftproblem har inte kunnat inkluderas 

i den ekonomiska värderingen. 

Några större skillnader i emissioner vid torrhalt om 75 respektive 80 procent föreligger 

inte enligt de leverantörer bolaget har varit i kontakt med. Stofthalten före 

elfilter kan öka något vid en ökad torrhalt (ett par procent). Ökad torrhalt kan dock 

innebära att emissionen av NO X från sodapannan ökar. Emissionen av SO 2 minskar 

normalt med ökande torrhalt, men skillnaden mellan 75 och 80 procent bedöms vara 

liten. Det finns dock också en risk att SO 2 -halten ökar vid 80 procent i och med att 

svavelavgången blir högre och därmed mer svavel i de starka gaser som förbränns i 

sodapannan.

DELDOM 



2009-12-04 

23 

YTTRANDEN 

Naturvårdsverket har tillstyrkt tillåtligheten för den ansökta verksamheten. Naturvårdsverket 

har föreslagit följande villkor och anfört följande. 

1. Utsläpp av gasformigt svavel från sodapannan, mesaugnen och starkgasfacklan 

får inte överskrida 50 ton/år. 

Om utsläppet från sodapannan, mesaugnen och starkgasfacklan under en kalendermånad 

överskridit 0,18 kg gasformigt svavel per ton under månaden producerad 

sulfatmassa ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats underrätta 

tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått 

som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. 

Miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka 

skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet 

upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda. 

2. Om utsläppet av gasformigt svavel från andra källor i sulfatprocessen än sodapannan, 

mesaugnen och starkgasfacklan överskridit 0,12 kg gasformigt svavel per 

ton producerad sulfatmassa ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats 

underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och 

andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet 





3. Utsläppet av kväveoxider (NO + NO 2 som NO 2 ) från sodapannan och mesaugnen 

får inte överskrida 350 ton per år. 

Om utsläppet från sodapannan och mesaugnen under en kalendermånad som medelvärde 

överskridit 70 resp. 160 mg/MJ ska bolaget inom en månad efter det att detta 

konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder 

och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet 





4. Utsläppet av stoft från sodapannan får som årsmedelvärde inte överstiga 

30 mg/m 3 ntg. 

Om utsläppet från sodapannan under en kalendermånad som medelvärde överskridit 

40 mg/m 3 ntg ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats underrätta 

tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktig-

DELDOM 



2009-12-04 

24 

hetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. 




5. Utsläppet av stoft från mesaugnen får som årsmedelvärde inte överstiga 

20 mg/m 3 ntg. 

6. Den nya indunstningen ska utformas så att den kan kompletteras med utrustning 

för att kunna uppnå en torrhalt på tjockluten på 80 %. 

7. Den nya indunstningen ska utformas så att det buller den orsakar vid närmaste 

bostäder inte överstiger 30 dB(A). 

8. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som innehåller en redovisning 

av hur bolaget avser att kontrollera att villkoren följs. I kontrollprogrammet ska 

anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. 

Prövotidsförfaranden 

1. Naturvårdsverket kan godta det av bolaget föreslagna prövotidsförfarandet för 

utsläpp till vatten men anser att följande målsättningsnivåer ska föreskrivas: 

Suspenderade ämnen GF/A 

COD 

N 

P 

1,4 t/d 

5,6 t/d 

0,21 t/d 

0,03 t/d 

2. Naturvårdsverket kan acceptera det av länsstyrelsen föreslagna prövotidsförfarandet 

för buller. 

3. Naturvårdsverket kan acceptera den av bolaget föreslagna prövotidsutredningen 

för energi om följande beaktas: 

Med "energieffektivisering" menas både minskad förbrukning och ökad produktion 

av el och värme. I nyttan av en åtgärd ska ingå, förutom den rent företagsekonomiska 

nyttan, även hur åtgärden påverkar utsläppen till luft. 

Bland de olika utredningarna ska ingå 

- alla åtgärder som utretts inom PFE 

- en höjning av TS i barken upp till 60 % 

- en höjning av TS i tjockluten till 80 % och 

- möjligheten att producera elektricitet från spillvärme. 

Utveckling av Naturvårdsverkets talan 

Vi hänvisar till vad vi sagt i tidigare yttranden och vid förhandlingen. Vi vill bara 

kort kommentera några punkter mot bakgrund av bolagets senaste inlaga.

DELDOM 



2009-12-04 

25 

Vad gäller vårt förslag till villkor för utsläpp av stoft från sodapannan på årsbas, 

30 mg/m 3 , vill vi åter peka på att detta motsvarar vad Skoghalls bruk för sin nya 

sodapanna yrkat hos Miljööverdomstolen i mål M-3691-09. Detta är således något 

som en ny sodapanna bör klara. Det vore olyckligt om det faktum att bolagets nya 

sodapanna byggts utan att den tillåtlighetsprövats påverkar vilka krav som kan ställas. 

Villkor för utsläpp av stoft för mesaugnen bör ta sin utgångspunkt i vad den klarar 

med den nuvarande utrustningen, som vi bedömer vara rimlig. Uppmätta årsmedelvärden 

ligger under 10 mg/m 3 . 

Bolaget anger i sin senaste inlaga att för utsläpp av svavel till luft har man tagit 

intryck av Naturvårdsverkets förklaring kring till att det är lämpligt att föreskriva 

separata villkor för utsläpp av gasformigt processvavel som mäts kontinuerligt och 

diffusa utsläpp från övriga källor. Bolaget har dock inte föreslagit något villkor för 

diffusa utsläpp. Vi vidhåller att det bör finnas två villkor. 

Bolaget fick i en deldom tillstånd att uppföra en ny indunstning. Tillståndet omfattar 

inte arbeten som gäller reningsanordningar eller utformning av processteknik 

som kan komma att påverkas av den slutliga prövningen av utsläppsvillkor. Av 

domskälen framgår att bolaget uttalat "... att man kommer att tillse att inga åtgärder 

kommer att vidtas som skulle kunna riskera att föregripa den förestående villkorsprövningen.". 

Vårt krav, i den nu pågående villkorsprövningen, är för högsta buller från den nya 

indunstningen satt så att bullret från hela anläggningen på sikt ska kunna begränsas 

till högst 40 dB(A) vid närmaste bostäder. Även under denna nivå kan buller ge 

hälsoeffekter. Bolaget har inte hävdat eller visat att vårt yrkande skulle vara orimligt 

vid en avvägning enligt miljöbalkens 2 kap. 7 §. 

Vi vidhåller att bolaget under prövotiden för energi ska utreda möjligheterna att 

höja torrhalten på barken. Bolaget håller i sin senast inlaga med om att en höjning 

skulle kunna ge positiva effekter om barken kunde blandas med annat, fuktigare, 

biobränsle. Man menar dock, att en sådan blandningsutrustning är orimlig för en 

panna som troligen behöver ersättas inom en femårsperiod. Vi kan inte se att bolaget 

har visat att en blandningsanläggning inte skulle kunna användas även för en ny 

panna. Frågan om en höjning av barkens torrhalt bör sammantaget ingå i prövotiden. 

Slutligen vill vi bara poängtera att "kväveoxider" i villkor av den aktuella typen 

brukar uttydas som "NO + NO 2 som NO 2 ". Att, som bolaget, utelämna "som NO 2 " 

förändrar villkoret på ett sätt som man nog inte avsett. 

I och med att detta är en IPPC-anläggning så bör frågan om kontrollprogram vara 

reglerad i domen. 

Länsstyrelsen i Västerbottens län har tillstyrkt bolagets ansökan och vidare anfört 

följande.

DELDOM 



2009-12-04 

26 

Länsstyrelsen har inget att invända mot att Miljödomstolen meddelar tillstånd till 

uppförande av en ny indunstningsanläggning. Detta får dock inte innebära ett hinder 

för att vid den slutliga prövningen ställa de krav på försiktighetsmått m.m. som kan 

behövas. 

Eftersom det rör sig om fortsatt och utökad verksamhet vid en befintlig anläggning, 

vars lokalisering inte strider mot gällande planer, ser Länsstyrelsen inga hinder för 

att tillstyrka tillåtligheten. Detta innebär inget ställningstagande beträffande vilka 

försiktighetsmått som bör vidtas eller vilka villkor som bör fastställas. Det är viktigt 

att de arbeten som utförs inte är av sådan karaktär att de omöjliggör eventuella krav 

på tekniska lösningar avseende t.ex. torrsubstanshalt som kan bli aktuella i den slutliga 

prövningen. 

Beträffande bolagets villkorsförslag som de slutligen bestämts har länsstyrelsen 

anfört följande. 

Som tidigare konstaterats har Länsstyrelsen anammat Miljööverdomstolens syn 

på begränsningsvärden, som domstolen framfört i sina överväganden i dom 

2009-01-29 (mål nr M 1303-07) bland annat enligt följande. 

"Skulle kontrollen visa att ett värde överskridits åligger det tillståndshavaren att 

vidta de åtgärder som behövs för att klara villkoret. För tillsynsmyndigheten gäller i 

en sådan situation att den ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse 

(26 kap. 1 §). Tillsynsmyndigheten får sedan själv bedöma vilken eller vilka 

åtgärder som behövs (se t.ex. 26 kap. 9, 17-18 §§ och 24 kap. 3 §). Anser tillsynsmyndigheten 

att det går att objektivt verifiera att villkorsvärdet överskridits ska tillsynsmyndigheten 

dessutom anmäla överträdelsen till polis- eller åklagarmyndigheten 

(26 kap. 2 §)." 

I Miljööverdomstolens dom 2009-06-18 (mål nr M 7933-08) sägs bland annat följande. 

"Vid bedömningen av vilken typ av föreskrifter som är strängast, måste det också 

tas i beaktande att skillnaden i betydelse mellan riktvärde och gränsvärde även enligt 

tidigare praxis inte är så stor som ibland görs gällande, då fokus ofta har lagts 

på straffpåföljden vid ett överskridande. I själva verket får inget av värdena överskridas 

och överskridanden kan i båda fallen utlösa krav på åtgärder. Tillsynsmyndigheten 

har således i båda fallen befogenhet enligt miljöbalken att förelägga tillståndshavaren 

att vidta åtgärder (26 kap. 9 §). Det är inte någon skillnad på vilka 

åtgärder som kan krävas och de kan vara ekonomiskt betungande för bolaget. Tillsynsmyndigheten 

kan också i båda fallen vid överskridanden ansöka om verkställighet 

hos kronofogdemyndigheten (26 kap. 17 §) eller besluta om rättelse på tillståndshavarens 

bekostnad (26 kap. 18 §). Föreläggandena kan förenas med vite 

(26 kap. 14 §). Ett villkor som inte följs kan också leda till att själva tillståndet eller 

villkoren omprövas (24 kap. 3 och 5 §§). De påföljder i form av krav på åtgärder 

eller förbud som kan aktualiseras är således stränga och det gäller både vid överskridanden 

av riktvärden och gränsvärden. En fokusering på enbart den straffrätts-

DELDOM 



2009-12-04 

27 

liga påföljden kan således ge en felaktig bild av att det skulle vara stora skillnader i 

påföljder mellan rikt- och gränsvärden." 

Därav följer att Länsstyrelsen anser att begreppet "riktvärde" generellt ska strykas i 

samtliga villkor utom P1 och P2, där undantag är motiverade av att det rör sig om 

provisoriska villkor under en prövotid. 

Om miljödomstolen beslutar om begränsningsvärden enligt ovanstående kan länsstyrelsen 

tänka sig en villkorskonstruktion som innebär att de av länsstyrelsen yrkade 

månadsmedelvärdena i villkoren 9 och 12 ska innehållas minst elva månader per 

kalenderår. 

Prövotidsförfaranden 

Ul Länsstyrelsen vidhåller sitt tidigare yrkande på följande målsättningsnivåer som 

månadsmedelvärden: 


COD 

Kväve 

Fosfor 

1 ton per dygn 

4 ton per dygn 

100 kg per dygn 

30 kg per dygn 

U2 Länsstyrelsen tillstyrker utredningsvillkoret om energieffektiviseringar. Länsstyrelsen 

har inga invändningar mot de föreslagna provisoriska villkoren P1 och P2. 

Buller 

Av den rapport (underbilaga V-2271-D) från 1997 som bolaget redovisat framgår 

bland annat att sodapannans skorsten är en dominerande bullerkälla. Detta bekräftas 

av bolagets redovisning i mål M 526-99:11 (aktbilaga 60). Den då aktuella sodapannan 

har ersatts av en ny, vilket innebär ändrade förutsättningar. Andra förändringar 

pågår i samband med denna prövning. 

Länsstyrelsen vidhåller att frågan bör skjutas upp under en prövotid av förslagsvis 

två år. Under prövotiden ska bolaget genomföra en utredning av vilka åtgärder som 

behövs för att nå följande bullernivåer, samt kostnaderna för dessa åtgärder. 

50 dB(A) ekvivalent ljudnivå helgfri måndag – fredag kl. 07.00-18.00 45 dB(A) 

ekvivalent ljudnivå övrig tid 

60 dB(A) momentan ljudnivå nattetid kl. 22.00-07.00 

Utredningen ska även klargöra förekomsten av låg- och högfrekventa ljud. 

Länsstyrelsen föreslår följande provisoriska villkor för buller. 

Buller från verksamheten ska begränsas, så att det utomhus vid bostäder inte ger 

upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 dB(A). 

Ekvivalentvärdet ska baseras på tidsperioden ett dygn och kontrolleras genom 

immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar.

DELDOM 



2009-12-04 

28 

Nattetid kl. 22-07 får den momentana ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiga 

60 dBA mer än tre gånger per natt. 

Bemyndiganden 

Länsstyrelsen har inga invändningar mot de av bolaget föreslagna bemyndigandena 

till tillsynsmyndigheten avseende reningsanläggningen för processavloppsvatten 

Slutliga villkor 

Allmänt villkor. 

1. Länsstyrelsen tillstyrker det föreslagna villkoret. 


2. Länsstyrelsen har inga invändningar mot det föreslagna villkoret. 

3. Länsstyrelsen har inga invändningar mot det föreslagna villkoret. Buller 

4. Länsstyrelsen vidhåller sitt ställningstagande (se ovan). Hamnverksamhet 

5. Länsstyrelsen tillstyrker villkorsförslaget om skyddsåtgärder. Utsläpp till luft 

m.m. 

Länsstyrelsen yrkar på följande villkor. 

6. Stoftutsläppet från sodapanna och mesaugnar får uppgå till högst 50 mg/m 3 ntg 

som årsmedelvärde. 

7. Stoftutsläppet från barkoch oljeeldade pannor får som årsmedelvärde uppgå 

till högst 60 mg/m³ ntg vid 13 % CO 2 . 

8. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor om damning. 

9. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor för utsläpp av kväveoxider från sodapannan, 

dock bör ordet "riktvärde" strykas. 

10. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor för utsläpp av kväveoxider från 

mesaugnarna, dock bör ordet "riktvärde" strykas 

11. Det samlade utsläppet av kväveoxider (NO+NO 2 , mätt som NO 2 ) från sodapanna 

och mesaugnar får inte överstiga 350 t/år. 

12. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor, dvs. att utsläppet till luft av kväveoxider 

(NO+NO 2 , mätt som NO 2 ) från fastbränslepannan (ÅC2) som månadsmedelvärde 

inte får överstiga 70 mg/MJ tillförd energi , om ordet "riktvärde" stryks. 

13. Länsstyrelsen accepterar bolagets villkorsförslag i kombination med det villkor 

man framfört som andrahandsyrkande avseende diffusa utsläpp under förutsättning 

att ordet "riktvärde" stryks i båda villkoren. 


14. Länsstyrelsen tillstyrker föreslaget villkor angående grönlutslam. Efterbehandling 

15. Länsstyrelsen tillstyrker bolagets förslag till villkor avseende efterbehandling. 

Kontroll 

16. Länsstyrelsen tillstyrker villkoret. 

Länsstyrelsen tillstyrker även bolagets förslag att tillsynsmyndigheten bemyndigas 

att meddela villkor och föreskrifter avseende utblödning av elfilterstoft och kontroll 

av verksamheten.

DELDOM 



2009-12-04 

29 

Umeå kommun har tillstyrkt ansökan och vidare anfört följande. 

Energi 

SCA Packaging Obbola AB har genom sitt systematiska arbete med energifrågor 

förbättrat energibalansen vid anläggningen. Exempelvis så produceras idag avsevärt 

mer el genom mottrycksturbiner än tidigare. SCA Packaging Obbola AB använder 

ändå årligen ca 20 000 m 3 eldningsolja vilket bidrar till att det totala utsläppet av 

koldioxid i Umeå kommun är relativt högt. Kommunen ser därför positivt på att 

SCA fortsätter med sitt systematiska arbete för att minska miljöpåverkan från energianvändningen. 

Luftmiljö 

I Umeå stadskärna överskrids gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och 

det är därför glädjande att kunna konstatera att utsläppen av kvävedioxider har 

minskat och kommer fortsättningsvis att minska från anläggningen. Under det 

senaste året har det vissa dagar förekommit problem med lukt från anläggningen. 

Även om antalet timmar är få så bör insatser vidtas för att problemen inte ska förvärras. 

Fiskeriverket har anfört följande. SCA Packaging Obbola AB har ansökt om tillstånd 

för fortsatt och utökad verksamhet vid Obbola pappersbruk. Som en del av 

ansökan har bolaget yrkat att företagets tillåtlighet samt tillstånd att uppföra en ny 

indunstningsanläggning prövas i särskild dom. Fiskeriverket har inget att erinra mot 

denna del av ansökan. 

BOLAGETS BEMÖTANDE 

Utsläpp av stoft till luft 

Bolaget vidhåller de villkorsförslag beträffande utsläpp av stoft till luft som redovisades 

vid huvudförhandlingen. Det är inte rimligt att föreskriva ett villkor som det 

är straffbart att överskrida, om marginalen i förhållande till av leverantören garanterad 

utsläppsnivå är mindre än 20 procent. Bolagets villkorsförslag rörande utsläpp 

av stoft till luft ger en 20-procentig marginal till 50 mg/m 3 , som är den nivå som 

garanterats av leverantören. 

När det gäller mesaombränningen motsvarar bolagets förslag (50 mg/m 3 ) de allra 

lägsta nivåerna för riktvärden (inte gränsvärden som bolagets förslag) i moderna 

tillstånd enligt miljöbalken, se t.ex. följande: 

• Miljödomstolens vid Östersunds tingsrätt deldom 2009-07-17, mål M 80-09, 

Korsnäs AB (210 mg/m 3 enligt ett sedan tidigare gällande tillstånd). 

• Miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom 2008-12-22, mål M 2607-08, Korsnäs 

Frövi AB (150 mg/m 3 ). 

• Miljödomstolens vid Växjö tingsrätt dom 2008-12-19, mål M 712-07, 468-99, 

603-99, Södra Cell AB Mörrum (100 mg/m 3 — riktvärde). 

• Miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt deldom 2008-11-18, mål M 1593-07, 

Nordic Paper Bäckhammar AB (50 mg/m 3 — riktvärde).

DELDOM 



2009-12-04 

30 

• Miljödomstolens vid Umeå tingsrätt deldom 2006-06-16, mål M 4022-04 och 

5465-04, Kappa Kraftliner AB (100 mg/m 3 ). 

• Miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt deldom 2006-02-24, mål M 333-02, 

Södra Cell AB Värö (70 mg/m 3 — riktvärde). 

• Miljödomstolens vid Växjö tingsrätt dom 2004-02-13, mål M 209-99, Södra Cell 

AB Mönsterås (60 mg/m 3 — riktvärde). 

• Miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom 2003-11-21, mål M 301-02, Stora 

Enso Skoghall AB (50 mg/m 3 — riktvärde). 

• Miljödomstolens vid Umeå tingsrätt deldom 2003-10-30, mål M 58-03, Billerud 

Karlsborg AB (100 mg/m 3 ). 

För sodapannor ska nämnas att det endast i två av de ovan angivna avgörandena har 

föreskrivits ett villkor som är strängare än det bolaget föreslagit för utsläpp av stoft 

till luft från sodapannan. I båda dessa fall (Stora Enso Skoghall och Södra Cell Värö 

- 50 mg/m 3 ) har det varit fråga om riktvärden och inte gränsvärden som i bolagets 

förslag. 

Utsläpp av kväveoxider till luft 

Bolaget föreslår att villkoret för utsläpp av kväveoxider från sodapannan och mesaugnen 

delas upp i två separata villkor. Sodapannans villkor har av Naturvårdsverket 

föreslagits gälla som ett månadsmedelvärde. Bolaget har godtagit detta. Parterna är 

också överens om vilken nivå som bör föreskrivas (70 mg/MJ tillförd energi ). Mesaombränningens 

villkor bör gälla som ett årsmedelvärde och bolaget har godtagit 

Naturvårdsverkets förslag att nivån för villkoret bör vara 160 mg/MJ tillförd energi . 

Bolaget har också godtagit Naturvårdsverkets förslag till definition av kväveoxider. 

För de samlade utsläppen av kväveoxider från mesaombränningen och sodapannan 

bör ett begränsningsvärde om 360 ton per år föreskrivas. Det är inte möjligt för bolaget 

att garantera en lägre utsläppsnivå, se tabell 8.4 i den tekniska beskrivningen. 

Naturvårdsverkets förslag (350 ton per år) kan således inte godtas. 

Utsläpp av svavel till luft 

Bolaget har tagit intryck av Naturvårdsverkets förklaring kring varför det är lämpligt 

att föreskriva separata utsläppsvillkor för utsläpp av gasformigt processvavel 

som mäts kontinuerligt och diffusa utsläpp för övriga källor. Bolaget föreslår att 

utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen ska 

begränsas till 80 ton svavel per år och 0,25 kg svavel per ton massa som årsmedelvärde 

och riktvärde. Även detta villkorsförslag är jämförelsevis strängt. Detta framgår 

av en jämförelse med de avgöranden som omnämns under rubriken "Utsläpp av 

stoft till luft" ovan. 

När det gäller de diffusa utsläppen anser bolaget att det inte bör föreskrivas något 

villkor. Miljööverdomstolen har som bekant på senare tid utvecklat sin syn på villkorsskrivning, 

se exempelvis MÖD 2009:2 och 2009:9. I MÖD 2009:2 uttryckte 

Miljööverdomstolen sig enligt följande: 

"Vid tillståndsprövningen ska tillståndsmyndigheten ta ställning till vilka skyddsåtgärder 

och vilka begränsningar i verksamheten som behövs från miljösynpunkt 

och som är skäliga att kräva (2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken). Dessa försiktighets-

DELDOM 



2009-12-04 

31 

mått anges som villkor i den dom eller det beslut som tillståndsmyndigheten meddelar. 

Villkoren kan uttryckas på olika sätt. Ofta innehåller villkoren någon typ av 

begränsningsvärden (22 kap. 25 § 6) som anger hur stora utsläppen av förorenande 

ämnen får vara eller vilken belastning på miljön som är acceptabel. Begränsningsvärdet 

anger således inte vilka konkreta åtgärder som tillståndshavaren ska vidta 

utan denne far själv välja vad som ska göras för att klara värdet. Tillståndshavaren 

är skyldig att följa villkoren och denna skyldighet är straffsanktionerad enligt 29 

kap. 4 § 2. En överträdelse av villkoren kan också medföra att tillståndet återkallas 

(24 kap. 3 § första stycket 2). 

Miljöbalken innehåller inga bestämmelser om hur ett begränsningsvärde ska utformas. 

Begreppen gränsvärde och riktvärde förekommer inte i miljöbalken, utan tillståndsmyndigheten 

får anses ha frihet att utforma begränsningsvärdet på det sätt 

som anses lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Som en 

allmän utgångspunkt för all villkorsskrivning gäller emellertid att tillståndshavaren 

ska ha rättsliga och faktiska förutsättningar att klara de krav som villkoret innebär. 

Det betyder att tillståndsmyndigheten när den fastställer begränsningsvärdet måste 

ha klart för sig att det finns konkreta åtgärder att vidta i form av skyddsåtgärder 

eller begränsningar i verksamheten. Tillståndsmyndigheten måste också bilda sig en 

uppfattning om kostnaderna för dessa åtgärder. Nyttan av dessa ska sedan ställas 

mot kostnaderna och ligga till grund för den avvägning som ska göras enligt 2 kap. 

7 § miljöbalken. Som Miljööverdomstolen framhåller i andra stycket i citatet ovan 

måste det vara möjligt att vidta någon form av åtgärd för att innehålla ett villkor. 

När det gäller de diffusa svavelutsläppen har bolaget genom idrifttagande av starkoch 

svaggassystemen vidtagit nödvändiga åtgärder för att minska de diffusa utsläppen. 

Om ett eventuellt villkor rörande de diffusa utsläppen skulle bli svårt att innehålla, 

har bolaget svårt att påverka detta i någon nämnvärd omfattning. Något villkor 

som begränsar diffusa svavelutsläpp bör därför inte föreskrivas. 

Om Miljödomstolen inte skulle dela bolagets uppfattning i ovan angivna avseende 

kan bolaget i andra hand godta ett villkor med följande lydelse: 

• Utsläppet av gasformigt svavel från andra källor i sulfatprocessen än sodapannan, 

mesaombränningen och starkgasfacklan får som riktvärde och årsmedelvärde uppgå 

till högst 0,12 kg svavel per ton massa. 

Med riktvärde avses det "modifierade riktvärde" tidigare redovisats och som används 

i sammanställningen av villkorsförslagen ovan. 

Buller 

Bolaget anser inte att det finns skäl ytterligare utreda möjligheterna att reducera 

verksamhetens bulleremissioner. Bolagets egna mätningar under det senaste fabriksstoppet 

visar att bakgrundsnivåerna ligger omkring 40-42 dB(A). Under 1997 

utfördes mätningar i ett flertal olika driftsfall, se bilaga (särskilt underbilaga 

V-2271-D03). Av dessa mätningar framgår att bullernivåerna inte kunde komma 

ned till 45 dB(A) ens med hela pappersbruket avstängt. Det är därmed orealistiskt 

att tro att strängare krav på sodapannan och indunstningen än de som bolaget har 

ställt (bidrag om 40 resp. 35 dB(A)) skulle ha kunnat ge en märkbar skillnad i fråga

DELDOM 



2009-12-04 

32 

om de totala bulleremissionerna. Bolaget vidhåller därför att utrymmet för ytterligare 

bullerreducerande åtgärder är uttömt och att det av bolaget föreslagna slutliga 

villkoret bör föreskrivas för verksamheten. 

Utblödning av elfilterstoft 

Länsstyrelsen har föreslagit att frågan om skyddsåtgärder beträffande utblödning av 

elfilterstoft delegeras till tillsynsmyndigheten. Bolaget har, som framgår av sammanställningen 

ovan, godtagit länsstyrelsens förslag. 

Energi 

Naturvårdsverket anser att följande bör ingå i den föreslagna prövotidsutredningen 

angående energieffektivisering. 

• Möjligheten att höja lutens torrhalt i den nya indunstningen. 

• Alla åtgärder som har utretts inom programmet för energieffektivisering 

• En höjning av barkens torrhalt till 60 procent. 

• Möjligheten att producera el av energi spillvärme. 

Bolaget har godtagit att utredningskravet kompletteras med det som anges i de första 

två punktsatserna, se förslaget U2 ovan. När det gäller de övriga punktsatserna 

anser bolaget att det inte finns skäl att utföra någon särskild utredning. En höjning 

av barkens torrhalt orsakar sintring i barkpannan, dvs. sand och annat oorganiskt 

material "förglasas", vilket skapar driftproblem i pannan. Med sådana driftproblem 

kommer pannans tillgänglighet för biobränsle att minska, vilket kommer att öka 

oljeförbrukningen. En förbättrad blandning av biobränslet skulle i och för sig kunna 

höja bränslets torrhalt generellt, vilket skulle kunna ge positiva effekter. För en 

panna som troligen kommer att behöva ersättas inom en femårsperiod är åtgärden 

emellertid orimligt kostsam (investeringskostnaderna för en ny blandningsutrustning 

bedöms uppgå till tiotals miljoner kronor). Det kan därför redan nu konstateras 

att det inte finns rimliga åtgärder att vidta vid ÅC2 i detta avseende. Detsamma 

gäller möjligheten att producera el av energi i spillvärme. Bolaget har helt enkelt 

inget överskott av värme som kan användas. Efter huvudförhandlingen har dock en 

möjlighet att utvinna energi ur avloppsvattnet börjat diskuteras. Eftersom den aktuella 

tekniken endast finns på idéstadiet kommer den inte att hinna utvärderas under 

den föreslagna prövotiden, men bolaget kommer att arbeta vidare med frågan oavsett 

detta. 

Det ska slutligen åter framhållas att bolaget inte kan godta Naturvårdsverkets förslag 

till definition av begreppet energieffektivisering (som redovisades vid förhandlingen). 

Bolagets förslag till utredningsföreskrift (U2) är utformad i enlighet med 

Miljööverdomstolens praxis, dvs. utan definition av begreppet, se t.ex. det av Naturvårdsverket 

åberopade avgörandet 2008-06-26, mål M 6531-06. Bolaget hänvisar 

vidare till vad som anförts i avsnitt 2.8, särskilt 2.8.1, i bemötandet den 11 september 

2009. 

Utsläpp av dioxin till vatten 

Länsstyrelsen efterfrågade vid förhandlingen uppgifter om utsläpp av dioxin till 

vatten från verksamheten. Bolaget har i bilaga 11 till kompletteringsyttrandet den 

6 mars 2009 redovisat att EGOM-halten i bolagets processavloppsvatten ligger

DELDOM 



2009-12-04 

33 

under detektionsgränsen (0,1 mg/1). Med EGOM avses extraherbart gaskromatograferbart 

organiskt material, exempelvis dioxiner. Det framstår därför inte som 

troligt att dioxiner förekommer i någon nämnvärd omfattning i processavloppsvattnet. 

Bolaget kan dock, i syfte att verifiera detta, åta sig att inom ramen för tillsynen 

utföra dioxinanalyser på ett samlingsprov för en månad. Någon särskild 

reglering härom bedöms inte nödvändig. 

Naturvårdsverkets yttrande 

1.1 Svavel 

Naturvårdsverket anser att utsläppen av gasformigt svavel från sodapannan, mesaugnen 

och starkgasfacklan ska begränsas till 50 ton per år respektive 0,18 kg per ton 

under månaden producerad sulfatmassa samt att utsläppet av gasformigt svavel från 

andra källor i sulfatprocessen ska begränsas till 0,12 kg per ton under månaden producerad 

sulfatmassa. 

Bolaget vidhåller det villkorsförslag som redovisades i yttrandet den 8 oktober 

2009, dvs. att utsläppet av gasformigt processvavel från sodapannan och mesaombränningen 

inte får överstiga 80 ton svavel per år respektive 0,25 ton svavel per ton 

massa som årsmedelvärde och ”modifierat riktvärde” (dvs. den typ av begränsningsvärde 

som diskuterades vid huvudförhandlingen). Villkor utformade enligt 

Naturvårdsverkets förslag kommer bolaget troligen inte att kunna innehålla utan att 

genomföra mycket omfattande investeringar (i storleksordningen 50-75 miljoner kr, 

se härom avsnitt 2.2.3 i bolagets yttrande den 11 september 2009). I vart fall finns 

inga som helst garantier för att villkoret kommer att kunna innehållas. Eftersom det 

av bolaget föreslagna villkoret ligger i nivå med vad som vid tillståndsprövning enligt 

miljöbalken har krävts för andra moderna sodapannor anser bolaget att det inte 

finns skäl att överväga någon skärpning i förhållande till bolagets förslag. Naturvårdsverket 

har heller inte pekat på något miljömässigt behov som kan anses vara så 

trängande att ytterligare investeringar i reningsutrustning kan motiveras. 

För de diffusa utsläppen bör inget villkor föreskrivas. Skälet härtill nämndes vid 

huvudförhandlingen (de mycket begränsade möjligheterna att vidta ytterligare 

skyddsåtgärder) och utvecklades av bolaget i yttrandet den 8 oktober 2009. I andra 

hand kan bolaget godta ett villkor på den nivå som angetts av Naturvårdsverket. 

Villkoret bör dock, om det anses nödvändigt att föreskriva ett sådant, utformas på 

sätt som anges på sid. 7 i bolagets ovan nämnda yttrande. 

1.2 Kväveoxider 

Naturvårdsverket anser att utsläppet av kväveoxider från sodapannan och mesaugnen 

bör begränsas till 350 ton per år och 70 respektive 160 mg/MJ som månadsmedelvärde 

och ”modifierat riktvärde”. 

Som tidigare angetts kan bolaget inte garantera en utsläppsnivå som är lägre än 360 

ton per år. Bolaget vidhåller således av skäl som tidigare anförts (det är huvudsakligen 

förbränningen av beckolja i sodapannan som gör att nivån 360 ton behövs) att 

begränsningsvärdet på årsbasis ska sättas till 360 ton. När det gäller det ”modifierade 

riktvärdet” är bolaget och Naturvårdsverket ense om vilka nivåer som ska gälla.

DELDOM 



2009-12-04 

34 

Bolaget vidhåller dock att villkoret för mesaombränningen ska gälla som årsmedelvärde. 

Bolaget har för övrigt ingen invändning mot den av Naturvårdsverket föreslagna 

definitionen av kväveoxider. (Det justerade förslag som bolaget redovisade i yttrandet 

den 8 oktober 2009 har utformats på ett sätt som är vanligt förekommande i tillstånd 

för sulfatmassafabriker, vilket bolaget uppfattade var eftersträvansvärt även 

från Naturvårdsverkets sida.) 

1.3 Stoft 

Naturvårdsverket anser att utsläppet av stoft från sodapannan ska begränsas till 30 

mg/m 3 ntg på årsbasis och 40 mg/m 3 ntg på månadsbasis som ”modifierat riktvärde”. 

För mesaombränningen föreslår Naturvårdsverket ett begränsningsvärde på 

årsbasis om 20 mg/m 3 ntg. 

Bolaget har vid huvudförhandlingen i viss detalj förklarat varför stoftvillkoren bör 

gälla på årsbasis. Bolaget uppfattade att Naturvårdsverket inte hade någon invändning 

mot bolagets förslag i den delen. Det är därför något förvånande att verket åter 

redovisar ett förslag till villkor på månadsbasis för sodapannan. Möjligen är det ett 

förbiseende från Naturvårdsverkets sida. Bolaget vidhåller i varje fall att det inte 

finns skäl att utföra de resurskrävande stoftmätningarna så ofta som krävs för att 

månadsmedelvärden ska kunna beräknas. De slutliga stoftvillkoren ska därför gälla 

som årsmedelvärden. Den löpande uppföljningen av elfiltrets funktion kan på sätt 

som redogjorde för vid huvudförhandlingen ske medelst opacitetsmätning av rökgaserna. 

Naturvårdsverket anger i yttrandet att ”det vore olyckligt om det faktum att 

bolagets nya sodapanna byggts utan att den tillåtlighetsprövats påverkar vilka krav 

som kan ställas”. Bolaget kan inte förstå varför en central statlig förvaltningsmyndighet 

med tveksamma, närmast osakliga, argument söker skärpa tillståndsvillkor 

mer än vad som kan anses befogat och rimligt (se vidare om utsläppsnivån kontra 

villkorsskrivningen nedan). Bolagets sodapanna uppfyller i alla delar kravet på bästa 

möjliga teknik. Bolaget skulle givetvis inte investera i en sodapanna som inte 

uppfyller moderna krav. Naturvårdsverkets synbara irritation över att utbytet av 

sodapanna vid Obbola inte föregicks av en tillståndsprövning speglar enligt bolagets 

mening en grov underskattning från verkets sida av såväl länsstyrelsens som bolagets 

kompetens och omdöme i frågor om tillämpning av miljöbalkens hänsynsregler. 

Den nivå som Naturvårdsverket anger för sodapannan (30 mg/m 3 ntg) uppfylls 

redan i dag under merparten av drifttiden, men villkorsdiskussionen handlar inte om 

detta. Den handlar om utformningen av ett begränsningsvärde som det kommer att 

vara straffbart att överträda. Därför behövs en marginal mellan reningsutrustningens 

prestanda och villkorsnivån. Detsamma gäller för Obbolas relativt ålderstigna mesaombränning, 

vars utsläpp för övrigt är begränsade jämfört med övriga stoftutsläpp 

från verksamheten. Att det av bolaget föreslagna villkoret (villkor 6 i yttrandet den 

8 oktober 2009) är strängt jämfört med vad som gäller vid andra anläggningar framgår 

av de avgöranden som anges på sid. 5 i bolagets senaste yttrande.

DELDOM 



2009-12-04 

35 

1.4 Indunstningen 

Naturvårdsverket anser att det bör föreskrivas ett villkor med innebörden att den 

nya indunstningen ska utformas så att den kan kompletteras med utrustning för att 

uppnå en torrhalt på tjockluten om 80 procent. Det är oklart för bolaget vad som är 

avsikten med Naturvårdsverkets förslag. Bolaget har i yttrandet den 8 oktober 2009 

åtagit sig att under en prövotid (U2) bl.a. utreda möjligheten att så långt som möjligt 

öka lutens torrhalt i indunstningen. Indunstningsanläggningen var i det närmaste 

färdigställd vid huvudförhandlingen. Det är inte aktuellt att nu utforma anläggningen 

på något annat sätt. Det behövs heller inte eftersom det är fysiskt möjligt att 

komplettera indunstningsanläggningen. Bolagets utgångspunkt är emellertid att i 

första hand undersöka andra metoder för att höja lutens torrhalt. Bolaget bedömer 

att den svåraste frågan i sammanhanget är huruvida sodapannan kan klara en förhöjd 

torrhalt på luten. Samtliga dessa frågor kommer att utredas under prövotiden. 

Mot ovanstående bakgrund kan konstateras att det av Naturvårdsverket föreslagna 

villkoret inte fyller någon funktion. Kravet uppfylls redan och anläggningen är uppförd 

och idrifttagen. Villkoret är också överflödigt eftersom frågan regleras i utredningskravet 

U2. Naturvårdsverkets förslag bör således inte omsättas i villkor. 

1.5 Buller 

Naturvårdsverket anser att den nya indunstningen ska utformas så att det buller den 

orsakar vid närmaste bostäder inte överstiger 30 dB(A). 

Det är inte möjligt att bullerdämpa indunstningen ytterligare. Bolaget vidhåller vidare 

att det inte finns skäl att vidta sådana åtgärder. Det är orimligt att anta att en 

dämpning från 35 till 30 dB(A) skulle få någon mätbar effekt på den samlade verksamhetens 

bulleremissioner. Som angetts i yttrandet den 8 oktober 2009 erhålls endast 

en knappt märkbar effekt även om en så ingripande åtgärd vidtas som avstängning 

av halva verksamheten. Naturvårdsverkets villkorsförslag bör därför inte föreskrivas. 

Det är för övrigt svårt att förena Naturvårdsverkets förslag till villkor med 

verkets och länsstyrelsens förslag att sätta bullerfrågan på prövotid. 

1.6 Prövotidsförfaranden 

1.6.1 Utsläpp till vatten 

Naturvårdsverket vidhåller de målsättningsnivåer som verket tidigare redovisat för 

prövotiden som avser utsläpp till vatten. Några skäl härför anges inte. Bolaget vidhåller 

det förslag som redovisas i yttrandet den 8 oktober 2009. De målsättningsvärden 

som anges där ger inga marginaler i förhållande till förväntade utsläpp med 

den förbättrade reningen. Dessa nivåer är därför alltför lågt satta för att kunna utgöra 

annat än en indirekt grund för slutliga villkor. Att då föreslå skärpningar i vissa 

avseenden på sätt som Naturvårdsverket gör är enligt bolagets mening orimligt. 

1.6.2 Buller 

Naturvårdsverket tillstyrker den av länsstyrelsen föreslagna prövotiden beträffande 

slutliga villkor för buller.

DELDOM 



2009-12-04 

36 

Bolaget anser att det saknas förutsättningar att ytterliga reducera bulleremissionerna 

från bolagets verksamhet i någon nämnvärd omfattning. I denna del hänvisar bolaget 

till det som angavs vid huvudförhandlingen samt i yttrandet den 8 oktober 2009. 

1.6.3 Energi 

Naturvårdsverket vidhåller att frågan om barkens torrhalt ska ingå i prövotidsutredningen. 

Bolaget kan godta detta, men vill åter framhålla att det inte är realistiskt att 

upphandla blandningsutrustning för bränsle separat från en ny panna. En sådan 

upphandling skulle bli avsevärt dyrare och ge ett sämre resultat än en gemensam 

upphandling och montering av blandningsutrustning och panna. Med denna reservation 

föreslår bolaget att utredningskravet U2 ges följande lydelse (ändringsförslag 

markerad med kursiv stil). 

• Bolaget ska utreda möjligheterna till energieffektiviseringar samt till att utnyttja 

spillvärme från verksamheten. Utredningen ska minst avse de åtgärder som utretts 

inom ramen för programmet för energieffektivisering samt möjligheterna 

(i) att så långt möjligt öka lutens torrhalt i indunstningen, (ii) att höja barkens 

torrhalt till 60 procent och (iii) att producera elektricitet från spillvärme. Av utredningen 

ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra och 

kostnaderna för dessa samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och 

motiveringen till varför det enligt bolaget är orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken 

att vidta övriga redovisade åtgärder. 

Utredningen ska redovisas till Miljödomstolen senast ett år efter det att tillståndsdomen 

vunnit laga kraft. 

När det i övrigt gäller utformningen av utredningskravet bör den enligt bolagets mening 

ansluta till praxis på området, se härom sid. 8 i bolagets yttrande den 8 oktober 

2009. Någon närmare definition av begreppen energieffektivisering och nytta bör 

inte föreskrivas, i vart fall bör inte Naturvårdsverkets förslag i den delen reflekteras 

i utredningsföreskriften. Skälen härför utvecklas i avsnitt 2.8.2 i bolagets bemötande 

den 11 september 2009. 

2 Länsstyrelsens yttrande 

2.1 Inledning 

Länsstyrelsen tillstyrker de flesta av bolagets villkorsförslag, vilket bolaget välkomnar. 

Nedan behandlas endast de frågor där bolaget och länsstyrelsen alltjämt har 

olika uppfattning. 

2.2 Begränsningsvärden 

Länsstyrelsen motsätter sig att ordet riktvärde används i de slutliga villkoren och 

hänvisar till Miljööverdomstolens praxis på området. 

Som angavs vid huvudförhandlingen har bolaget utformat sina villkorsförslag i enlighet 

med Naturvårdsverkets modell för begränsningsvärden. Anledningen till att 

bolaget i sina förslag alltjämt använder termen ”riktvärde” är att det möjliggör en 

skrivteknisk konstruktion med en slutnot i stället för att, som Naturvårdsverket gör i 

sitt förslag, upprepa vad som gäller vid överträdelse i varje enskilt villkor. Skillna-

DELDOM 



2009-12-04 

37 

den mellan Naturvårdsverkets och bolagets förslag är alltså rent skrivteknisk. Länsstyrelsen 

har såvitt bolaget uppfattar inte invänt mot Naturvårdsverkets förslag till 

villkor. Bolaget har ingen invändning mot att en annan term än ”riktvärde” används 

i de slutliga villkoren eller att villkoren utformas helt enligt den modell Naturvårdsverket 

har föreslagit. Bolagets förslag reflekterar det som bolaget anser vara det 

bästa sättet att tillmötesgå Miljööverdomstolens krav utan att samtidigt riskera att 

försämra villkorsskrivningen genom att direkt straffsanktionera samtliga krav på 

utsläppsbegränsningar i tillståndet. 

2.3 Prövotidsfrågor 

2.3.1 Utsläpp till vatten 

Länsstyrelsen vidhåller sina tidigare redovisade förslag till målsättningsvärden, som 

för övrigt är strängare än dem som Naturvårdsverket redovisat (jfr avsnitt 1.6.1 

ovan). 

Bolaget vidhåller sina förslag och hänvisar till vad som angetts i avsnitt 1.6.1 ovan. 

2.3.2 Buller 

Länsstyrelsen vidhåller att frågan om slutliga villkor för buller från verksamheten i 

Obbola bör skjutas upp under en prövotid och anger att bolaget under prövotiden 

ska utreda vilka åtgärder som behövs för nå ned till de nivåer som gäller enligt Naturvårdsverkets 

generella riktlinjer för befintlig industri. 

Bolaget vidhåller att det inte finns förutsättningar att nå ned till de av länsstyrelsen 

angivna emissionsnivåerna, se vidare avsnitt 1.6.2 ovan med hänvisningar. 

2.4 Utsläpp till luft av stoft 

Länsstyren anser att stoftutsläppet från både sodapanna och mesaombränningen ska 

begränsas till 50 mg/m 3 ntg som årsmedelvärde samt att stoftutsläppet från barkpannan 

som årsmedelvärde inte ska få överskrida 60 mg/m 3 ntg. Bolaget vidhåller sina 

villkorsförslag och hänvisar i fråga om sodapannan till vad som angetts i avsnitt 1.3 

ovan. Såvitt avser mesaombränningen är bolaget och länsstyrelsen överens. När det 

gäller barkpannan hänvisar bolaget till vad som angavs i avsnitt 2.2.1.2 i bemötandet 

den 11 september 2009. 

2.5 Utsläpp till luft av kväveoxider 

Länsstyrelsen anser att bolagets förslag till villkor 9, 10 och 12 bör utformas med 

begränsningsvärden uttryckta som det som tidigare benämndes gränsvärden samt att 

det samlade utsläppet av kväveoxider från sodapanna och mesaombränning inte ska 

få överstiga 350 ton per år. 

Bolaget kan givetvis inte godta att de villkor som bolaget föreslagit som ”modifierade 

riktvärden” ska gälla som gränsvärden (dvs.70 respektive 160 mg/MJ för sodapannan 

respektive mesaombränningen samt 70 mg/MJ för barkpannan). Villkorsförslagen 

är inte utformade med sådana marginaler att det är rimligt att ett överskridande 

blir omedelbart straffbart. För att villkoren ska kunna ges en sådan verkan 

krävs att de tillåtna utsläppsnivåerna höjs med minst 20 pro-cent. En sålunda utformat 

villkor får dock inte den pådrivande verkan som ett strängare villkorsvärde

DELDOM 



2009-12-04 

38 

skulle få. Det ska för tydlighets skull framhållas att det inte har utförts någon utredning 

som visar att det är lämpligt att föreskriva ”gränsvärden” på denna nivå. Hänvisningen 

till en 20 procentig höjning av utsläppsnivåerna ska således inte ses som 

ett förslag eller åtagande från bolagets sida utan som en illustration av skillnaden 

mellan olika typer av begränsningsvärden. 

Bolaget anser mot ovanstående bakgrund att den av bolaget (och Naturvårdsverket) 

förespråkade villkorsmodellen är lämplig. Bolaget vidhåller således de villkorsförslag 

som redovisades i yttrandet den 8 oktober 2009. När det särskilt gäller villkor 

10 hänvisar bolaget också till avsnitt 1.2 ovan. 

Länsstyrelsen anser vidare att begränsningsvärdet i villkor 11 bör vara 350 ton per 

år. Bolaget motsätter sig detta och hänvisar härvid till avsnitt 1.2 ovan. 

2.6 Utsläpp till luft av svavel 

Länsstyrelsen godtar bolagets förslag till villkor 13 under förutsättning att även kravet 

som avser det specifika utsläppet av svavel utformas med begränsningsvärden 

uttryckta som det som tidigare benämndes gränsvärden. Vidare anser länsstyrelsen 

att det bör föreskrivas ett villkor som begränsar de diffusa svavelutsläppen samt att 

villkoret bör utformas huvudsakligen i enlighet med bolagets andrahandsyrkande i 

denna del. 

Bolaget motsätter sig länsstyrelsens förslag. Liksom villkorsförslagen beträffande 

kväveoxider har bolagets förslag till villkor beträffande utsläpp av svavel till luft 

har utformats så att det inte är möjligt att med ett rimligt mått av rättssäkerhet föreskriva 

villkoret som ett gränsvärde. Bolaget anser därför av skäl som anges i avsnitt 

2.5 ovan att bolagets villkorsförslag bör föreskrivas. I övrigt hänvisar bolaget i fråga 

om utsläpp av svavel till luft till avsnitt 1.1 ovan. 

DOMSKÄL 

Tillåtlighet 

Den ansökta verksamhetens tillåtlighet har inte ifrågasatts av någon remissmyndighet. 

Miljödomstolens finner att miljöbalkens tillåtlighetsregler är uppfyllda och att 

tillstånd till den ansökta verksamheten kan meddelas. 

Villkorsfrågor 

Allmänt om villkorsfrågorna 

Bolaget har såvitt avser villkor beträffande utsläpp av kväveoxider från sodapannan, 

mesaombränningen och från fastbränslepannan ÅC2 samt av gasformigt processvavel 

från sodapanna och mesaombränningen föreslagit att begränsningsvärden i

DELDOM 



2009-12-04 

39 

villkoren ska gälla som vad bolaget betecknat som ”modifierade riktvärden”. Innebörden 

härav är enligt bolagets förslag att ett överskridande av villkoret medför 

skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. 

Om riktvärdet överskrids, ska tillståndshavaren senast en vecka efter det att överskridandet 

konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa vilka 

åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska 

upprepas. 

Naturvårdsverket har i huvudsak godtagit den föreslagna villkorskonstruktionen. 

Länsstyrelsen har motsatt sig. Enligt miljödomstolens mening uppfyller bolagets 

förslag de krav på rättsäkerhet och tydlighet som kan ställas. Villkoren bör därför 

utformas som bolaget föreslagit. 

Allmänt villkor 

För verksamheten bör föreskrivas ett s.k. allmänt villkor. 

Stoftutsläpp 

Bolagets förslag vad gäller stoftutsläppen från sodapannan och mesaombränningen 

har inte godtagits av Naturvårdsverket och inte heller av länsstyrelsen vilka båda 

framställt egna yrkanden om utsläppsnivåerna. Av den redovisning som bolaget 

lämnat framgår att mätning av nuvarande utsläpp sker endast en gång per år. Bolaget 

har utformat sitt utsläppsvillkor för den nya sodapannan utifrån en av panntillverkaren 

garanterad utsläppsnivå. Härtill har bolaget lagt en viss säkerhetsmarginal. 

Beträffande mesaombränningen har Naturvårdsverket redovisat att de årliga utsläppen 

ligger på en väsentligt lägre nivå än den som av bolaget föreslagit som villkor. 

Miljödomstolen anser mot denna bakgrund att det synes möjligt att begränsa stoftutsläppen 

i högre utsträckning än vad bolaget föreslagit och att denna fråga därför 

bör utredas under en prövotid. Utredningen bör ske i samråd med tillsynsmyndigheten 

och innefatta tätare mätning av utsläppsnivåerna än vad som nu är fallet. 

Tiden för prövotidsredovisning bör samordnas med den vad som föreskrivits beträffande 

avloppsreningen.

DELDOM 



2009-12-04 

40 

Vad gäller stoftutsläppen från barkoch oljeeldade pannor har bolagets förslag ifrågasatts 

av länsstyrelsen vilken som utsläppsnivån föreslagit att denna som årsmedelvärde 

ska vara högst 60 mg/m 3 norm torr gas vid 13 procents CO 2 -halt. Bolagets 

förslag är att årsmedelvärdet ska uppgå till högst 100 mg/m 3 norm torr gas vid 

13 procents CO 2 -halt. Miljödomstolen finner att de av bolaget föreslagna villkoren 

måste anses uppfylla BAT-villkoren. Miljödomstolen godtar vidare de argument 

som bolaget för sin del redovisat för den valda villkorsnivån. Villkoret i denna del 

bör alltså fastställas i enlighet med vad bolaget föreslagit. 

Kväveoxider 

Bolagets förslag i denna del har inte godtagits av Naturvårdsverket och länsstyrelsen 

som framställt egna yrkanden om utsläppsnivåerna. Miljödomstolen finner att 

de av bolaget föreslagna villkoren måste anses uppfylla BAT-villkoren. Miljödomstolen 

godtar vidare de argument som bolaget för sin del redovisat för de valda villkorsnivåerna. 

Villkoren bör alltså fastställas i enlighet med vad bolaget föreslagit. 

Svavelutsläpp 

Bolagets förslag i denna del har inte godtagits av Naturvårdsverket och länsstyrelsen 

som framställt egna yrkanden om utsläppsnivåerna. Miljödomstolen finner att 

de av bolaget föreslagna villkoren måste anses uppfylla BAT-villkoren. Miljödomstolen 

godtar vidare de argument som bolaget för sin del redovisat för de valda villkorsnivåerna. 

Villkoren bör alltså fastställas i enlighet med vad bolaget föreslagit. 

Naturvårdsverket har vidare föreslagit att det ska fastställas ett villkor rörande 

diffusa utsläpp av svavel med en högsta utsläppsnivå på 50 ton/år. Bolaget har motsatt 

sig att ett sådant villkor meddelas. Miljödomstolen noterar att det är förenat 

med stora svårigheter att fastställa storleken på utsläppen. Med hänsyn härtill och 

då de miljömässiga olägenheterna av dessa utsläpp synes vara begränsade finner 

domstolen inte skäl att meddela ett sådant villkor. Naturvårdsverkets yrkande i denna 

del bör därför ogillas.

DELDOM 



2009-12-04 

41 

Torrhalten i tjockkluten i indunstningsanläggningen 

Naturvårdsverket har föreslagit att det som villkor ska föreskrivas att den nya indunstningen 

ska utformas så att den kan kompletteras med utrustning för att kunna 

uppnå en torrhalt på tjockluten på 80 %. Bolaget har motsatt sig ett sådant villkor 

men föreslagit att frågan utreds under en prövotid. 

Bolaget har anfört att torrhalter på den nivå som Naturvårdsverket krävt medför 

drifttekniska problem och att den miljömässiga nyttan av en ökad torrhalt är begränsad. 

Miljödomstolen finner att bolagets synpunkter i denna del är beaktansvärda. 

Domstolen finner därför inte skäl att nu meddela något villkor som tar sikte på en 

viss torrhalt i tjockluten. Naturvårdsverkets yrkande i denna del ska därför ogillas. 

Frågan bör dock som bolaget föreskrivit utredas under en prövotid. 

Buller 

Naturvårdsverket har yrkat att den nya indunstningen ska utformas så att det buller 

den orsakar vid närmaste bostäder inte överstiger 30 dB(A). Bolaget har motsatt sig 

ett sådant villkor och anfört att det är inte möjligt att bullerdämpa indunstningen 

ytterligare och orimligt att anta att en dämpning från 35 till 30 dB(A) skulle få någon 

mätbar effekt på den samlade verksamhetens bulleremissioner. Bolaget har under 

åren genomfört ett antal åtgärder för att minska buller och har genomfört omfattande 

mätprogram för att studera möjligheter att ytterligare minska bulleremissionerna 

från bruket. Av Ingemansons rapport V-2271-D framgår att "enkla åtgärder" 

inte finns för att ytterligare, i någon väsentlig grad, sänka bullernivån. Att ytterligare 

utredningar skulle kunna komma fram till åtgärder som skulle kunna innebära 

väsentligt lägre bullervärden bedömer miljödomstolen därför som osannolikt. 

Domstolen finner att bolagets förslag, som överensstämmer med nu gällande villkor, 

bör gälla som villkor för verksamheten. Vid sådant förhållande bör Naturvårdsverkets 

och länsstyrelsens förslag om att sätta bullerfrågan på prövotid ogillas.

DELDOM 



2009-12-04 

42 

Övriga villkorsfrågor 

Vad bolaget föreslagit om hamnverksamhet, utsläpp till vatten, efterbehandling och 

om kontroll samt om bemyndiganden har inte mött någon erinran. Dessa villkor bör 

utformas i enlighet med vad bolaget föreslagit. 

Provisoriska villkor 

De av bolaget föreslagna provisoriska villkoren beträffande utsläpp av suspenderade 

ämnen och av syreförbrukande ämnen överensstämmer i huvudsak med tidigare 

gällande villkor. Förslagen i denna del har inte ifrågasatts av någon remissmyndighet. 

Miljödomstolen finner att villkor bör föreskrivas i enlighet med bolagets förslag. 

Beträffande stoftutsläppet från sodapannan och mesaombränningen bör provisoriska 

villkor föreskrivas i enlighet med de utsläppsnivåer som bolaget angivit i sitt förslag 

till slutliga villkor i frågan. 

Avloppsreningsanläggning 

Bolaget har redovisat att man avser att ersätta den nuvarande bioreningsanläggningen 

som inte uppnått godtagbara reningsresultat med en anläggning som arbetar 

enligt Biofilm Aktiv Slam (BAS)-principen. Bolaget har föreslagit att det under en 

prövotid i samråd med tillsynsmyndigheten projektera en ny avloppsreningsanläggning. 

Bolagets förslag om att frågan skall vara föremål för ett prövotidsförfarande 

har inte mött någon erinran. 

De målsättningsvärden som bolaget redovisat har i stor utsträckning ifrågasatts av 

såväl Naturvårdsverket som av länsstyrelsen. Miljödomstolen utgår från att bolagets 

arbete inriktas på att anläggningen dimensioneras och utformas så att de föreslagna 

utsläppsnivåerna kan innehållas. Enligt miljödomstolens mening synes slutliga villkor 

i enlighet med bolagets målsättningsnivåer vara godtagbara ur miljömässig synpunkt. 

Målsättningsvärden bör därför bestämmas i enlighet med bolagets förslag.

DELDOM 



2009-12-04 

43 

Energieffektivisering m.m. 

Bolaget har föreslagit att frågan om att möjligheter till energieffektivisering inom 

verksamheten och möjligheterna att utnyttja spillvärme från verksamheten utreds 

under en prövotid. 

Miljödomstolen delar uppfattningen att frågorna bör utredas under en prövotid. 

Villkoret i denna del bör utformas på det sätt bolaget föreslagit. 

Verkställighetstillstånd 

Bolagets yrkande om verkställighetstillstånd har inte mött någon erinran. 

Miljödomstolen finner att skäl föreligger för att bifalla bolagets yrkande i denna del. 

Igångsättningstid 

Bolagets yrkande om verkställighetstillstånd har inte mött någon erinran. 

Miljödomstolen finner att skäl föreligger för att bifalla bolagets yrkande i denna del. 

ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (DV 425) 

Överklagande senast den 28 december 2009. 

Nils-Gunnar Elisson 

Jerker Marklund 

_______ 

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Nils-Gunnar Elisson, ordförande, 

och miljörådet Jerker Marklund samt de sakkunniga ledamöterna Sten Backlund 

och Bengt Hultman.

Bilaga B

M 197-10 - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?