M 197-10 - Naturvårdsverket
M 197-10 - Naturvårdsverket
M 197-10 - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>10</strong><br />
SVEA HOVRÄTT<br />
Mark- och miljööverdomstolen<br />
DOM<br />
2012-02-28<br />
M <strong>197</strong>-<strong>10</strong><br />
dessutom snabbare upptäcka om utsläppen har förändrats i någon punkt och vid behov<br />
göra åtgärder. Kostnaden för mätning fyra gånger per år kan inte vara orimlig när det<br />
gäller ett utsläpp av ämnen med aktuella egenskaper och storlek.<br />
Bolaget<br />
Allmänt om utformningen av villkoren<br />
Den villkorsutformning som har valts av miljödomstolen är tydlig och ändamålsenlig<br />
och uppfyller de krav på rättssäkerhet som Miljööverdomstolen ställt i avgörandena<br />
MÖD 2009:2 och MÖD 2009:9. Den valda modellen ställer krav på åtgärder för att<br />
innehålla begränsningsvärdet vid ett överskridande, en anmälan till<br />
tillsynsmyndigheten inom viss tid från det att överskridandet konstateras, samt en<br />
redogörelse till tillsynsmyndigheten om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att<br />
begränsningsvärdet ska kunna innehållas. Detta är tydliga krav som inte bör kunna ge<br />
upphov till några rättssäkerhetsproblem. Den av miljödomstolen föreskrivna<br />
villkorsmodellen ger den högsta miljöskyddsnivån. Det är mycket svårt att finna en<br />
lösning som är bättre än den tvåstegsmodell som den tidigare riktvärdeskonstruktionen<br />
representerar. De alternativa lösningar som har övervägts har brister antingen från<br />
miljö- eller rättssäkerhetssynpunkt. Det är bättre att utveckla villkorsskrivningen mot<br />
mer rättssäkra tillstånd genom att bygga vidare på tidigare välfungerande<br />
villkorskonstruktioner. Enligt bolagets bedömning är det vad miljödomstolen har gjort<br />
genom villkoren 4, 8, 9, 11 och 12.<br />
I strävan efter rättssäkra villkor måste beaktas att tillståndsvillkor i praktiken har olika<br />
värde och att de bidrar till miljönyttan på olika sätt. Enligt bolagets uppfattning bör<br />
gränsvärden för totalutsläpp på årsbasis placeras högst upp i en tänkt ”villkorshierarki”<br />
medan villkor som reglerar produktionsspecifika utsläpp eller tillåtna halter av<br />
föroreningar i rökgaser eller avloppsvatten normalt bör hamna längre ner i en sådan<br />
hierarki. Den sistnämnda villkorstypen har normalt inte en lika betydelsefull inverkan<br />
på miljöförhållandena i den tillståndsgivna verksamhetens omgivning som den<br />
förstnämnda. Detta förhållande borde reflekteras i de sanktioner som är kopplade till