M 197-10 - Naturvårdsverket

DELDOM
UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08
Miljödomstolen
2009-12-04
11
1.3 Lokalisering m.m.
Anläggningen är belägen i samhället Obbola en dryg mil söder om Umeå. Obbolaanläggningen
ligger på östra stranden av ön Obbola, som delar Umeälvens utflöde i
Bottenviken i två strömmar. Topografin i området kännetecknas av flack terräng. I
norr, väster och söder gränsar industriområdet till tätbebyggelse av huvudsakligen
egnahemskaraktär. Närmaste bostad är belägen väster om Linjevägen på ca. 100 m.
avstånd från fabriken.
Fabriksområdet är i gällande detaljplan (1974-12-10) avsatt för industriändamål.
2. Verksamhetsbeskrivning
2.1 Allmänt
Produktionsförhållandena redovisas endast översiktligt i detta dokument. För en
mer detaljerad beskrivning hänvisas till den tekniska beskrivningen.
2.2 Produktion och processer
Returfibermassa
Returwellpapp levereras till anläggningen i balar. Returfiberavdelningen har två
parallella linjer där returpappen upparbetas till returfibermassa genom upplösning i
s.k. pulper och efterföljande rening i bl.a. turboseparator och trycksilar. Massan
passerar sedan lagringstorn innan den förs till pappersbruket.
Sulfatmassa
I renseriet sker barkning och flisning av rundveden. Därefter sållas flisen tillsammans
med den inköpta sågverksflisen och mellanlagras sedan i stack innan den förs
till kokeriet. Flisen kokas där tillsammans med kokkemikalierna natriumhydroxid
(NaOH) och natriumsulfid (Na 2 S). Efter kokningen fortsätter sönderdelningen av
den mjuka flisen bl.a. i skivkvarnar. Massan tvättas därefter i tvättfilter varvid de
frilagda fibrerna separeras från svartluten, som består av utlöst vedsubstans (lignin)
och använda kokkemikalier. Fibrerna mals därefter i raffinörer och förs till lagringstorn
innan massan går till pappersbruket.
Svartluten fortsätter in i massabrukets kemikalieåtervinning, som sker på för sulfatmassabruk
sedvanligt sätt. Efter indunstning bränns svartluten i sodapannan. Huvudsyftet
med det är att man ur smältan, efter ytterligare behandling i flera steg,
återvinner de kemikalier som används i kokarna. Mycket små mängder kokkemikalier
går på detta sätt förlorade i processen. Dessutom genereras energi från den ånga
som sodapannan producerar.
Pappersproduktionen
Sulfatmassan och returfibermassan mals var för sig i kvarnar för att öka dess styrka
innan den används i pappersmaskinen. Massan späds ut ytterligare och mälden
pumpas sedan till pappersmaskinens inloppslådor, en för toppskiktet av pappret och
en för bottenskiktet. I virapartiet (separat för topp- respektive bottenskiktet) formeras
fibrerna och det sker en avvattning av mälden innan det våta arket går in i presspartiet.
Pressning sker i tre steg, varvid ytterligare vatten avlägsnas. Den slutliga
torkningen sker i torkpartiet, där pappret leds på ånguppvärmda cylindrar. Efter
kalendrering (passage genom pressnyp) rullas pappret upp på tambourjärn, som när