M 197-10 - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

DELDOM UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 Miljödomstolen 2009-12-04 12 det är fullt byts ut under pågående drift. Därefter rullas pappret upp och skärs upp i de längder och bredder som kunderna har beställt. Rullarna vägs och märks och förs på transportband till utlastningshallen. Reningsanläggningar Fabriken har ett antal reningsanläggningar installerade för att rena utsläpp från processen både till luft och vatten. Nedan ges exempel på reningsanläggningar: - Elfilter på mesaugnar och barkpanna - Ny sodapanna med nytt elfilter och modernt luftsystem - Reningsanläggning av orena kondensat - System för destruktion av smältalösarens gaser i sodapannan - Starkgasskrubber för gaser från kokeri och indunstning - Svaggasskrubber för gaser från hartskokeriet - Stark- och svaggassystem med destruktion i sodapannan - Reservfackla till starkgassystemet - Biologisk reningsanläggning av processavloppsvattnet Värmeenergiförsörjning m. m. Ånga används huvudsakligen i pappersmaskinens torkparti. Fabrikens ångvärmebehov täcks i huvudsak av två pannor, sodapannan SP2 och den kombinerade barkoch oljepannan ÅC2. Det finns en oljeeldad reservpanna TP3, som inte utnyttjas under normala förhållanden. Sodapannan, som togs i drift under hösten 2007, är anpassad för en ökad produktion. Den är designad för en torrhalt på den ingående luten på 74 procent. Den nuvarande indunstningen når bara en torrhalt på ca. 70 procent, men efter det planerade utbytet av indunstningen beräknas torrhalten bli ca. 74 procent och tillsammans med den högre verkningsgraden i den nya sodapannan kommer det då att ha skett en effektivisering av ånggenereringen. Ångan utnyttjas för att maximera den interna elgenereringen i den nya mottrycksturbin (25 MW) som har installerats tillsammans med sodapannan. Även efter utbytet av indunstningen kommer det därför att finnas behov av en ökad värmeproduktion. För att inte i första hand behöva fylla det behovet med fossila bränslen har bolaget kompletterat sodapannan med en brännare för beckolja. Bark- och oljepannan eldas för närvarande med i huvudsak internt och externt biobränsle i form av bark och returfiberrejekt samt eldningsolja, men det kan även bli aktuellt att utnyttja torv som bränsle. I ångsystemet finns en ångackumulator för att hantera belastningstoppar. Om ångackumulatorn inte räcker till används barkoch oljepannan som topplastpanna, eftersom den är bättre än sodapannan på att kunna hantera snabba ökningar eller minskningar i ångbehovet. Lågvärdig spillvärme från avloppsvattnet återvinns för närvarande via en värmepump och utnyttjas i Umeå energis fjärrvärmenät. Den möjligheten kommer att finnas även framgent.
DELDOM UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 Miljödomstolen 2009-12-04 13 Elenergiförsörjning m.m. Vid anläggningen används elenergi bl.a. för malning av massa, drift av pumpar, fläktar och reningsutrustning. Den nya sodapannan och turbinen innebär att potentialen för egen elproduktion har ökats. Vid ansökt produktion i pappersbruket bedöms hela turbinens kapacitet kunna utnyttjas, vilket skulle ge en elproduktion på ca. 200 GWh per år. Övrig el köps in på marknaden. Kemiska produkter I bolaget finns en kemikaliegrupp vars uppgift det är att inhämta de uppgifter som finns tillgängliga om de kemikalier som används och som kan komma ifråga att använda samt att ta ställning till om nya kemiska produkter skall få användas. Genom användning av SSG:s kemikaliewebtjänst säkerställs att bolaget alltid har sådan uppdaterad information som finns tillgänglig. Förbrukningen av kemiska produkter bedöms öka proportionellt mot den ökade produktionen. Hamnverksamheten Den befintliga kajen anlades år <strong>197</strong>5. Kajen är gjuten i betong och har en längd av ca. 70 meter. I hamnen tar bolaget in bränslen i form av beckolja och eldningsolja samt skeppar ut biprodukterna tallolja och terpentin. Verksamheten har ganska blygsam omfattning och antalet fartygsanlöp kan vid ansökt produktion beräknas till ca. 13 per år. 2.3 Planerade förändringar Sulfatmassabruket Flaskhalsen i produktionen är för närvarande massatvätten i kombination med indunstningen. Det som planeras är åtgärder för att öka effektiviteten i den befintliga massatvätten och att byta ut den befintliga indunstningen mot en ny. Närmast av underhållsskäl finns vidare behov av att byta ut eller kraftigt renovera vissa andra delar i kemikalieåtervinningscykeln, t.ex. mixeriet. Det kan bli fråga om utrustning med högre kapacitet och bättre energiekonomi, men inga för anläggningen nya eller förändrade processer. Värmeenergiförsörjningen Som nämnts ovan kommer den ökade produktionen av allt att döma att kräva en ökad ångvärmeförbrukning och bolaget avser att i första hand möta detta behov med att börja förbränna beckolja i sodapannan. Bolaget kan emellertid inte nu helt utesluta att det även kan komma att behövas vissa ombyggnationer av de befintliga pannorna. Processavloppsreningen Bolaget har en biologisk reningsanläggning. Bedömningen är att den befintliga biologiska reningen behöver byggas om för att klara acceptabla utsläppsnivåer vid den planerade produktionsökningen, men även för att klara av stabil drift vid nuvarande förhållanden. Bolaget har genomfört pilotstudier enligt Biofilm Aktiv Slam (BAS)- principen och försöken har visat att denna metod skulle kunna införas för att hantera de problem som hittills har förekommit samt en ökad produktion. Bolaget under-
Page 1 and 2: 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööv
Page 11 and 12: 11 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljöö
Page 21 and 22: 1 UMEÅ TINGSRÄTT Miljödomstolen
Page 23 and 24: DELDOM UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 M
Page 31: DELDOM UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 M

M 197-10 - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?