M 197-10 - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

DELDOM UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 Miljödomstolen 2009-12-04 20 makthålla sin internationella konkurrenskraft. Med hänsyn härtill har bolaget valt att redan i detta skede komplettera ansökan i följande avseenden. i. Bästa möjliga teknik (BMT) för sodapanna ii. Utformning av den nya indunstningsanläggningen BMT för ny sodapanna Naturvårdsverket anser att bolaget bör redovisa vad som är BMT för en ny sodapanna vad gäller tryck och temperatur och varför man eventuellt inte har valt att använda sig av BMT samt att man därvid bör jämföra med andra sodapannor som byggts i världen under de senaste åren. Verket anser vidare att bolaget bör redovisa hur produktionen av elektricitet i en sodapanna beror av tryck och temperatur samt hur möjligheten att producera elektricitet skiljer sig mellan ett linerbruk och ett bruk som tillverkar blekt sulfatmassa. Det är enligt bolagets mening inte relevant att jämföra fabriken i Obbola med en fabrik för blekt sulfatmassa. Dessa båda fabrikstyperna är helt enkelt alltför olika. Varje fabrik är unik och det är inte alltid möjligt att jämföra fabriker ens inom samma fabrikstyp. Det är nödvändigt att förstå varje fabriks särskilda förutsättningar. Förutsättningarna varierar med produkterna (liner, blekt massa oblekt massa, returfibermassa), råvaror, kappatal (ligninhalt), vedutbyte, luttorrhalt/viskositet, sodapannans kapacitet, indunstning och barkpanna m.m. Det är alltså nödvändigt att bedöma varje fabrik individuellt för att utröna vad som är BMT i varje enskilt fall. Det som är BMT på en fabrik behöver inte vara det på en annan. Bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt gällande BREF-dokument (torde närmast motsvara BMT efter avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken) tar viss hänsyn till nyss nämnda omgivande faktorer. Bolaget har i den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen jämfört verksamheten i Obbola med BAT. Det ska också nämnas att de ekonomiska styrmedel som finns idag medför att det är självklart för bolaget att välja den lösning som är mest energieffektiv. När det gäller jämförelser med andra bruk och sodapannor vill bolaget framhålla att rena avsalumassabruk (exempelvis SCA-koncernens anläggning i Östrand) har en annan energibalans och därför har möjlighet att producera större mängd el per ton produkt och i vissa fall fjärrvärme. Många bruk är även betydligt större än Obbola och kan därför producera mer el och fjärrvärme än vad som är möjligt för bolaget. I Obbola saknas dessutom teknisk möjlighet att leverera fjärrvärme eftersom det inte finns något fjärrvärmenät att leverera till. För att kunna utnyttja anläggningens potential och producera all den el som ångvärmeförbrukningen medger krävs, förutom erforderlig turbinkapacitet, även motsvarande total ångproduktionskapacitet. Verksamheten i Obbola begränsas i fråga om ångproduktion av de begränsningar som finns i barkpannan. Detta underskott måste då kompenseras med beckolja eller eldningsolja. Sodapannans storlek har i Obbola dimensionerats utifrån den massaproduktion som är möjlig på platsen, med ett visst expansionsutrymme för framtida produktionsökningar i massabruket. Den befintliga pannan är för dagens förhållanden något överdimensionerad, vilket innebär att den är svår att köra optimalt vid mycket låg last.
DELDOM UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 Miljödomstolen 2009-12-04 21 En sodapanna i samma storleksklass som exempelvis den vid det ovan nämnda bruket i Östrand skulle inte vara körbar i Obbola. Om massaproduktionen inte ökas, genereras inte mer ånga från inkommande tjocklut till sodapannan. Sammantaget kan konstateras att sodapannans processlösning i alla delar syftar till och har valts för att optimera kemikalieåtervinning, processånga och elproduktion. När det gäller sodapannans utformning har bolaget valt processlösningen 110 bar och 505 grader, vilket bör anses vara moderna ångdata. Den tidigare sodapannan i Obbola var dimensionerad för 60 bar och 430 grader. När den nya sodapannan skulle installeras genomfördes ett omfattande utvärderingsarbete. Vid valet av sodapanna har de enda två leverantörer som finns på den europeiska marknaden jämförts, liksom olika val av processutrusning. En stor del av utvärderingsarbetet har gått ut på att optimera energieffektiviteten avseende ånggenerering och elproduktion. För denna utvärdering har leverantörernas kompetens samt externa experter utnyttjats Val av ångdata är avgörande för optimal elproduktion och ett flertal olika fall har utvärderats. En sodapanna kan därvid inte jämföras med en kraftverkspanna, eftersom sodapannan i första hand är en kemisk reaktor samt med hänsyn till att lutens egenskaper ställer speciella krav i fråga om val av material. Ett flertal fall av ångdata har värderats för att bedöma vad som är optimalt för Obbola, allt från 72 bar och 485 grader till 115 bar och 515 grader. Den bästa tillgängliga tekniken är enligt bolagets mening 115 bar och 515 grader vid val av ångdata för en sodapanna. Skälet härtill är att det upp till denna nivå finns tillgängliga standardmaterial. Att ytterligare öka ångtrycket är i princip inte möjligt eftersom ångtemperaturen kommer att vara begränsande när det gäller möjlig elproduktion. När det gäller de ekonomiska förutsättningarna visade bolagets utvärdering att 110 bar och 505 grader var optimalt i Obbolas fall. Investeringsmässigt skulle nämligen en ökning av ångdata medföra en ökad kostnad om ca 20 miljoner kr. Att ytterligare öka tryck och temperatur till 115 bar och 515 grader skulle möjliggöra en ökad elproduktion på ca 1,5 MW eller motsvarande ca 13 GWh/år. Vid Obbola, där barkpannan är begränsande, skulle detta dock innebära att den sålunda ökade elproduktionen skulle medföra en ökad oljeförbrukning. Värdet av den ökade elproduktionen bedömdes till ca 6 miljoner kr/år och den ökade bränsleförbrukningen till ca 4 miljoner kr/år. Den ökade elproduktionen skulle således kunna medföra en nettointäkt om ca 2 miljoner kr/år. Eftersom investeringskostnaden skulle öka med ca 20 miljoner kr skulle detta alternativ innebära en rak återbetalningstid på ca 10 år. Mot bakgrund härav ansågs det inte ekonomiskt motiverat att gå högre i val av tryck och temperatur. Förutom val av moderna och höga ångdata valde bolaget att installera en rökgaskylare för att öka energiuttaget från pannan. När det gäller elproduktion ligger verksamheten i Obbola dock lägre eftersom barkpannan saknar överhettare och därmed inte har någon möjlighet att producera el. Bolaget anser sig sammantaget ha valt bästa möjliga teknik för verksamheten i Obbola enligt rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar. Utformning av indunstningsanläggning Naturvårdsverket anser att bolaget närmare bör redovisa utformning av den nya indunstningsanläggningen och därvid särskilt redovisa alternativa utformningar för
Page 1 and 2: 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööv
Page 11 and 12: 11 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljöö
Page 21 and 22: 1 UMEÅ TINGSRÄTT Miljödomstolen
Page 23 and 24: DELDOM UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 M
Page 39: DELDOM UMEÅ TINGSRÄTT M 2145-08 M

M 197-10 - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?