Kulturmiljöinventering webb - Östersunds kommun

flygelplacerad byggnad. År 1939 stod även en sjukhusbyggnad färdig i områdets sydvästra
del och den befintliga värmecentralen byggdes om och till.
År 1947 ombildades flottiljen från bombflygsflottilj till jaktflottilj och nya plan tillkom.
Propellerplanen övergavs och de nya jetplanen som kom i början av 1950-talet ställde
större krav på flygfältet ditintills bestått av tre mindre banor. I mitten av 1940-talet
påbörjades en hårdläggning av flygfältet med betong och asfalt som sedan utökades i
etapper. Det var i samband med denna utvidgning av flygfältet som kapellruinen vid
Västerhus undersöktes.
Nybyggnationerna inom flottiljområdet fortsatte att vara intensiva även under 1940-talet.
I området nordvästra del uppfördes under 1940-talet en snickeriverkstad, en instruktionsverkstad,
ett flygplansförråd och en provbocksanläggning där flygplansmotorerna
testades. 1942 uppfördes ett ”barackläger” i områdets sydvästra del bestående av fyra
enkla, låga byggnader inrymmande förläggning, kontor och utbildningslokal. Två år
senare uppfördes två större kaserner efter standardritning, varav en var en sk
beredskapskasern där de värnpliktiga bodde under sin beredskapsvecka, samt två
byggnader för furir- respektive kadettförläggning. Under 1940-talet kom det också att
byggas ett antal byggnader ämnade som bostäder för personalen på flygflottiljen, både för
permanent och tillfälligt boende och både för ogifta och för familjer. I områdets
nordvästra del mittemot fältskärarbostaden byggdes 1946 fyra radhuslängor med två eller
tre lägenheter för familjebostäder.
I samband med att fältet öppnades för civil flygtrafik 1958 uppfördes en flygstation i
östra delen av flygfältet. År 1955 uppfördes ett trafikledningstorn med plats för
flygledning, väder- och sambandsavdelning, vilket ersatte den tidigare träbyggnaden i
fältets västra del. Tornet kompletterades med en kontrollcentral på 1970-talet, på vilket
ett nytt torn uppfördes 2002.
1966 fick F4 allvädersjakt och därmed nya flygplan, vilket skapade ett behov av nya
byggnader. Under 1970- och 1980-talet gällde nybyggnationerna främst flyg- och
fordonsrelaterade byggnader, vilka nu förlades i områdets sydöstra del. De äldre
motsvarigheterna hade hitintills uppförts i områdets nordvästra del. Två stora hangarer
uppfördes intill flygfältet under 1972 och 1984. Under 1970-talet byggdes även en
flygsimulator, ett motorprovkörningshus och en flygverkstad. Idrottsplatsen i områdets
södra del lades ned i början av 1980-talet och en fordonsverkstad byggdes på dess plats
1984. En ny spolhall och flygplantvätt färdigställdes 1998.
År 1979 ersattes de gamla personalmässarna av en stor militärrestaurang med en
gemensam matsal för de anställda och en för de värnpliktiga, militärrestaurangen
Murklan. Byggnaden uppfördes strax sydöst om kanslihuset och kom genom sin stora
volym och tidsenliga utformning att innebära ett nytt inslag i området.
Flottiljen stängdes för allmänheten 1986, genomfartsvägen stängdes för civil trafik och ett
10 kilometer långt stängsel uppfördes runt området. En vaktlokal uppfördes vid östra
infarten och en vägbas norr om fältet. I samband med avstängningen av området flyttades
den civila flygstationen till den norra delen av flygfältet. Flygplatsen fick därmed en
renodlad militär sida och en sida med främst civil flygverksamhet.
De senaste uppförda byggnaderna inom området hörde samman med att flygflottiljen fick
stridsflygplanet JAS 39 Gripen. En stridsledningscentral (STRIC) med expeditionslokaler
och ledningsrum stod färdig 2001 intill det numera rivna ”baracklägret”. Hangar nr 92
byggdes om och kompletterades med en kontorsbyggnad samt ett flertal nya förrådsbyggnader
i dess närhet. Ombyggnationerna var klara 2004.
33
Kulturhistoriskt planeringsunderlag för del av Frösön inklusive F4