Min hälsa nr 3 2009 - Landstinget Sörmland

ARTROS
– vår vanligaste ledsjukdom
När vi blir äldre är det vanligt att våra leder börjar krångla, vi känner
oss stela och lederna gör ont. Det finns många orsaker till besvär av
den här typen men artros är den vanligaste diagnosen. Sjukdomen
är en av våra stora folksjukdomar och känd sedan urminnes tider.
Ordet artros kommer från grekiskan och betyder just «sjuk led».
text hampus mörner st-läkare,
ortopedkliniken, nyköping
bengt östlund överläkare,
ortopedkliniken, nyköping
foto björn fröberg
I
en led sker det en rörelse mellan två
eller fler ben, i höftleden sker det till
exempel en rörelse mellan lårbenet
och bäckenet. I armbågen sker rörelsen
mellan överarmsbenet och de bägge
underarmsbenen, det vill säga mellan
sammanlagt tre ben.
Det finns flera olika sorters leder
med olika funktion. Höftleden är en
kulled, knäleden är en modifierad
gångjärnsled som förutom gångjärnsfunktionen
också medger en viss rotation.
En led mellan två ben består av ett
ledhuvud och en ledpanna. Däremellan
finns ledhålan, fylld med ledvätska. De
ytor i leden som rör sig mot varandra
är klädda med ledbrosk, en vävnad
som i friskt tillstånd är fast, elastisk och
blåvitskimrande med en mycket slät och
glatt yta.
Brosket fungerar både som stötdämpare
när man belastar leden och glidyta
när leden rör sig. En frisk led rör sig
väldigt lätt, friktionen är mycket liten.
Att den är det beror på smörjmedel i
leden, ledvätskan. Den fungerar precis
som oljan i ett kullager. Men broskets
glatta, släta yta är också den viktig för att
friktionen ska bli så liten som möjligt.
När man får artros förändras brosket,
det blir tunt med en matt och ojämn yta
där det kan uppstå sprickor. Friktionen
ökar och leden fungerar sämre. Brosket
blir också uppfransat och allt tunnare
så att till sist själva benet blottläggs. Då
ligger ben direkt mot ben och med tiden
kan även skelettet skadas och ge felställningar
i lederna.
En långt framskriden artros i en knäled
kan till exempel ge hjulbenthet eller
kobenhet. Vidare kan leden bli större
och kännas knölig. En av artrosens
följder är nämligen att benpålagringar
(så kallade osteofyter) bildas runt leden.
Artros i fingrarna kan alltså göra att
fingrarna ser krokiga och knotiga ut.
I vilka leder kan man få artros?
Artros är vanligast i höfter, knän och
i fingrarnas leder. Artros i stortåns
grundled (så kallade hallux rigidus) samt
i leden mellan nyckelbenet och axeln
(AC-ledsartros) är också vanligt.
Artros kan alltså drabba både leder
som belastas mycket (höft och knä),
men också leder som inte utsätts för
4 min hälsa 3/2009