68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 - Landstinget ...

landstingetsormland.se

68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 - Landstinget ...

PROTOKOLL

DATUM

DIARIENR

2003-05-28 LKD 03324

§ 68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 (Lf)

Bakgrund

Med bilagda direktiv beslutar landstingsfullmäktige om riktlinjerna för budget-

och flerårsplanearbetet. Utifrån direktiven utarbetas även uppdrag för

landstingsstyrelsen och nämnder. Uppdragen ingår i landstingets budget för

2004 och flerårsplan för 2005 - 2006 som fastställs av landstingsfullmäktige

i november.

Ärendet hade behandlats vid Landstingsstyrelsens sammanträde 2003-05-

19, men då återremitterats.

Kommentar

Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget till budgetdirektiv och föreslår

att skattesatsen ska vara oförändrad, 9,72 kr, för 2004.

I ärendet fanns följande förslag till beslut.

”1 Direktiven för budget 2004 och flerårsplan 20052006 godkännes.

2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för 2004.”

Yrkande och proposition

Följande yrkanden lämnades:

- Gustaf Wachtmeister (m), bilaga 2.

- Anders Bjurström (fp), bilaga 3.

- Östen Eriksson (kd), bilaga 4

- Ulrika Ernving (v), bilaga 5

- Henrik Elmberg (c), bilaga 6

- Gunvor G Ericson (mp), bilaga 7

Ordföranden konstaterade att det förelåg sju förslag till beslut, dels föreliggande

och dels Gustaf Wachtmeisters m.fl. framförda yrkanden.

Ordföranden föreslog följande propositionsordning: Föreliggande förslag

ställs mot vart och ett av de framförda yrkandena. Propositionsordningen

godkändes.

g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 6868 budgetdirektiv efter återremiss\§ 68 budgetdirektiv.doc ·

Utskrift: 03-05-28, 14:28 Sid: 1


PROTOKOLL

DATUM

DIARIENR

2003-05-28 LKD 03324

Därefter ställde ordföranden proposition

- dels på föreliggande förslag och dels på Gustaf Wachtmeisters yrkande

och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,

- dels på föreliggande förslag och dels på Anders Bjurströms yrkande

och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,

- dels på föreliggande förslag och dels på Östen Erikssons yrkande

och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,

- dels på föreliggande förslag och dels på Ulrika Ernvings yrkande och

konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,

- dels på föreliggande förslag och dels på Henrik Elmbergs yrkande

och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, samt

- dels på föreliggande förslag och dels på Gunvor G Ericsons yrkande

och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits

Landstinsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

1 Direktiven för budget 2004 och flerårsplan 20052006

godkännes.

2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för 2004.

Reservation

Gustaf Wachtmeister, Anne-Marie Wigertz (m), Anders Bjurström, Ulla

Stääv (fp), Ulrika Ernving (v), Östen Eriksson (kd), Henrik Elmberg (c) och

Gunvor G Ericson (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för sina respektive

yrkande.

Övrigt

Det noterades att Henrik Elmberg (c) lämnade bilagda synpunkter (Bilaga 8)

bl.a. beträffande den knappa tid som funnits för behandlingen av budgetdirektiven.

g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 6868 budgetdirektiv efter återremiss\§ 68 budgetdirektiv.doc ·

Utskrift: 03-05-28, 14:28 Sid: 2


PROTOKOLL

DATUM

DIARIENR

2003-05-28 LKD 03324

Bilaga

1. Direktiv

2-7. Yrkanden (m), (fp), (kd), (v), (c), (mp)

8. Skrivelse (c)

Protokollsutdrag

- Landstingsfullmäktige i juni 2003

Därefter:

- Landstingsdirektören

- Nämnden för nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet

- Nordvästra hälso- och sjukvårdsförvaltningen

- Nämnden för södra hälso- och sjukvårdsområdet

- Södra hälso- och sjukvårdsförvaltningen

- Nämnden för handikapp, habilitering och folktandvård

- Folktandvårdens huvudkontor

- Förvaltningen för Handikapp och Habilitering

- Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet

- Kulturförvaltningen

- Karsuddens sjukhus

- Administrativ chef landstingskansliet

g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 6868 budgetdirektiv efter återremiss\§ 68 budgetdirektiv.doc ·

Utskrift: 03-05-28, 15:07 Sid: 3


DATUM

DIARIENR

2003-05-05 LKD 03324

Inledning........................................................................................................3

Omvärldsanalys ............................................................................................3

Samhällsekonomisk bedömning.....................................................................3

Landstingssektorn...........................................................................................4

Från vision till verklighet.............................................................................6

Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland...................................7

Ekonomi .........................................................................................................7

Personal - Utveckling .....................................................................................8

FoU...............................................................................................................10

Information och kommunikation..................................................................10

Miljö .............................................................................................................10

Fastigheter ....................................................................................................11

IT-frågor .......................................................................................................12

Folkhälsa .....................................................................................................12

Hälso- och sjukvård....................................................................................13

Generella områden........................................................................................13

Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor ...........................................................17

IT-frågor .......................................................................................................19

Tandvård.....................................................................................................20

Tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd.........20

Folktandvården.............................................................................................20

Habilitering och handikappservice...........................................................21

Pågående utredningar på nationell nivå........................................................21

Vuxna med DAMP-ADHD ..........................................................................22

Hörselområdet ..............................................................................................22

Synområdet...................................................................................................22

Samordnade transporter................................................................................23

Kultur och utbildning.................................................................................23

Regionalt arbete och kollektivtrafik .........................................................23

Regional samverkan .....................................................................................23

Näringsliv .....................................................................................................24

Kollektivtrafik ..............................................................................................24

FM-samverkan inom Landstinget Sörmland...........................................25

611 88 Nyköping · besök Repslagaregatan 19

tel 0155- 24 50 00 · fax 0155- 24 55 82 · e-post landstinget.sormland@dll.se

ORG NR 232100-0032 · g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 6868 budgetdirektiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc · Utskriftsdatum: 2003-05-28 14:32 SID 1(31)


D-data ..........................................................................................................25

Utveckling av styrprinciper för D-datas verksamhet....................................25

Ekonomisk och finansiell ram ...................................................................26

Skatteunderlagets utveckling........................................................................26

Det generella statsbidraget ...........................................................................26

Landstingets kostnadsvolym ........................................................................27

Resultatprognos ............................................................................................27

Behovsbaserad budgetfördelning..............................................................27

Ekonomiskt åtagande per område............................................................29

Landstingets investeringar ........................................................................30

Beslut

Landstingsstyrelsen 2003-

Landstingsfullmäktige 2003-

ORG NR 232100-0032 · g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 6868 budgetdirektiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc · Utskriftsdatum: 2003-05-28 14:32 SID 2(31)


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Inledning

I budgetdirektiven anges de strategiska riktlinjer som utgör grunden för det

fortsatta planeringsarbetet för perioden. I direktiven anges hur landstingets

skatteintäkter och generella statsbidrag m m ska fördelas på olika verksamhetsområden.

Vidare fokuseras behov av förändring och utveckling jämfört

med befintlig verksamhet.

Landstingets verksamhet ska bygga på de värderingar som utgör grunden

för hälso- och sjukvården i Sörmland – solidarisk finansiering via skatten,

likhet för alla och resursfördelning efter behov.

Utifrån de riktlinjer som finns angivna i direktiven utarbetas sedan operativa

planer för landstingsstyrelsen och de olika nämnderna, s k Uppdrag. Uppdragen

ingår i landstingets budget och flerårsplan och fastställs av landstingsfullmäktige

i november. Landstingsstyrelsen och nämnderna erhåller

således uppdrag från landstingsfullmäktige om att bedriva verksamheten

inom sitt ansvarsområde utifrån angivna ekonomiska och övriga förutsättningar.

Vidare konkretiseras specifika utvecklingsaktiviteter i uppdraget.

En viktig utgångspunkt är att uppdragen utformas i nära samverkan med

nämnderna.

Omvärldsanalys

Samhällsekonomisk bedömning

Aktuella konjunkturbedömningar pekar på en stor risk för att den öppna

arbetslösheten stiger igen, efter att målet om en arbetslöshet på 4 procent av

arbetskraften hållits under 2001 och 2002. Orsaken är främst tecken på internationell

konjunkturförsämring, både i Europa och USA.

Utvecklingen i USA spelar en betydelsefull roll för hela världsekonomin.

De amerikanska hushållens förväntningar föll kraftigt i februari, vilket talar

för att hushållens konsumtion kommer att växa i långsammare takt den närmaste

tiden. Även indikatorerna för företagens framtidsförväntningar har

fallit.

Det försämrade internationella konjunkturläget kombinerat med svag utveckling

i några för Sverige viktiga exportbranscher, bl a teleproduktindustrin,

och en nedgång i hushållens inkomsttillväxt bidrar till att BNP, enligt

regeringen, beräknas öka med 1,4 procent i år. Nästa år bedöms investeringarna

återigen öka och exporttillväxten stiga i takt med att det internationella

konjunkturläget gradvis förbättras.

Den framtida utvecklingen tyder på att sysselsättningen minskar i år. Enligt

konjunkturinstitutets barometer avser industrin att fortsätta dra ner personal-

3 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

styrkan. Även inom tjänstesektorn förväntas en minskning av anställningarna.

Under förra året hölls sysselsättningen uppe av en tillväxt i kommuner

och landsting, till följd av ett växande resursbehov och att de kommunala

skatteintäkterna ännu inte märkbart påverkats av konjunkturförsvagningen.

Nu ser situationen inte lika gynnsam ut. Kommunernas och landstingens

ekonomi försvagas trots höjda kommunalskatter och man kan inte räkna

med någon större ökning av den kommunala sysselsättningen.

I och med att sysselsättningsutvecklingen förväntas bli sämre har prognosen

för skatteintäkterna 2003 reviderats ner. Skatteintäkterna för kommuner och

landsting sammantagna beräknas bli 4-5 miljarder kronor lägre än tidigare

gjorda bedömningar.

Landstingssektorn

Ekonomi och behov av förändring

Såväl kommuner som landsting har ökande krav och förväntningar på sig att

ge god service och att vara en attraktiv sektor att arbeta i. Samtidigt ska de

upprätthålla en ekonomi i balans med de knappa resurser som står till förfogande.

Landstingssektorns ekonomi försvagades under 2002 pga den konjunkturavmattning

vi nu är inne i. De flesta landsting brottas med stora ekonomiska

problem. En sammanställning av boksluten för 2002 visar ett sammanlagt

underskott på 7,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 5,4 % av nettokostnaderna.

Endast fem landsting av 20 redovisade överskott. Två av de tre största

landstingen (Stockholm och Skåne) svarade tillsammans för mer än 80 %

av det totala underskottet.

Kostnaderna i landstingen har under de senaste fem åren ökat förhållandevis

snabbt. Nettokostnaderna uppgick förra året till 141 miljarder kronor. Det är

44 % mer än 1997.

Antalet hel- och deltidsanställda i landstingssektorn inklusive landstingsägda

bolag har under perioden 1998-2002 ökat med drygt 11 500 eller 4,8 %.

Omräknat till reellt tillgänglig arbetstid (faktiska årsarbetare) har ökningen

varit relativt större än för antalet anställda. Volymen faktiska årsarbetare

ökade med 5,3 % under samma period. Detta beror på en stigande tjänstgöringsgrad,

dvs fler heltider och färre deltider, samtidigt som deltidsfrånvaron

ökat på bekostnad av heltidsfrånvaron.

I den prognos för åren 2003-2006 som Landstingsförbundet redovisar, konstateras

att den långsammare tillväxten av skattebasen drar ner intäktsutvecklingen.

Mellan 2003-2006 uppgår de statliga tillskotten (generella statsbidrag)

till landstingen sammanlagt till ca 10 miljarder kronor, omräknat till

2002 års priser. Indragningarna uppgår under samma period till ca 11 miljarder

och nettoeffekten är således negativ. Trots de stora skattehöjningar

som gjordes under 2002, vilka beräknas öka landstingens intäkter med ca 6

4 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

miljarder, beräknas det samlade underskottet 2006 uppgå till 6,9 miljarder

kronor beroende på minskade skatteintäkter och fortsatt för hög kostnadsutveckling.

I flertalet landsting pågår ett arbete för att försöka komma tillrätta med obalansen

i ekonomin samtidigt som ett intensivt utvecklingsarbete pågår för att

öka tillgängligheten. Dessutom ligger det en stor utmaning i att klara av

effekterna av den demografiska utvecklingen och den snabba medicin-

/teknologiska förändringen. Därutöver brottas landstingen med rekryteringsproblem

och inom en snar framtid en kraftig generationsväxling. I försöken

att klara ut denna komplexitet har de flesta landsting påbörjat översyner

och förändringsarbeten, såväl avseende organisation som verksamhetens

innehåll och hur arbetet ska bedrivas.

På nationell nivå har tre större översyner/utredningar startats, vilka med

största sannolikhet kommer att påverka landstingssektorn under denna planperiod.

‣ Översyn av den högspecialiserade hälso- och sjukvården

‣ Ansvarsutredningen – med uppgift att se över ansvarsfrågorna mellan

stat-, landsting och kommun

‣ Översyn av Ädelöverenskommelsen

Framtida rekryteringsbehov

Förändringar i demografi och befolkning påverkar den framtida personalförsörjningen

i flera avseenden. Ökningen av andelen multisjuka äldre kommer

att accelerera vårdbehovet, samtidigt som många av de som arbetar inom

hälso- och sjukvården kommer att gå i pension inom den närmaste 15-

årsperioden.

På samma sätt som nya generationer av patienter kommer att ha andra och

högre förväntningar på vad vården ska erbjuda, kommer också nya generationer

av hälso- och sjukvårdsanställda att ställa högre krav på arbetsinnehåll

och arbetsmiljö.

Antalet unga människor som står till arbetsmarknadens förfogande minskar

och konkurrensen kommer att öka kraftigt bland alla arbetsgivare om den

tillgängliga arbetskraften. Den snabba medicinsktekniska utvecklingen, professionella

drivkrafter och den allt mer specialiserade och individualiserade

tidsandan har lett fram till en allt mer specialiserad och fragmenterad vård.

Detta skapar redan nu problem i omhändertagandet av allt fler multisjuka

äldre som har behov av mer generell geriatrisk och internmedicinsk kompetens.

Överhuvudtaget behöver samtliga patientgrupper i större utsträckning

bred kompetens och helhetssyn. Olika kunskapsområden måste samverka

5 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Gapet mellan vad som är medicinskt möjligt, ökade förväntningar från befolkningen,

högre ambitioner från såväl profession, administration och politik,

nödvändiggör en tydlighet vad gäller krav och förväntningar på såväl

individ, grupp som organisationsnivå. Därtill behövs en kontinuerlig dialog

om etik och prioriteringar.

Från vision till verklighet

Landstinget Sörmland har att tillgodose befolkningens behov av hälso- och

sjukvård, tandvård samt insatser inom Handikapp och Habilitering. Landstinget

är också engagerat inom utbildning, kultur och regional utveckling.

Landstingets verksamhet och planering ska genomsyras av de grundläggande

värderingar som finns i landstingets vision och det nya etiska programmet.

Kunskap om befolkningens behov är en förutsättning för att kunna erbjuda

en god hälso- och sjukvård. Det handlar också om kunskap och förståelse

om olika medborgargruppers livsvillkor och olika kulturer. En dialog mellan

förtroendevalda och invånarna ökar denna kunskap och gagnar landstingets

arbete inom området folkhälsa och demokrati.

Landstinget har att hantera vissa begränsningar gentemot den egna organisationen.

Verksamhetens innehåll och omfattning ska balanseras mot tillgängliga

ekonomiska och personella resurser så att befolkningens behov på bästa

sätt kan tillgodoses.

Med landstingets vision i fokus och samtidigt uppdraget att klara huvuduppgifterna

krävs en mycket stor restriktivitet under de kommande åren

samtidigt som en fortsatt verksamhetsutveckling kräver omprövning av hur

nuvarande resurser används i förhållande till nya möjligheter.

Effektiviseringen och behovsanpassningen av landstingets verksamhet består

av flera delar.

‣ Viktigast är den påbörjade strukturöversynen som ska lägga grunden för

en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland.

Eftersom landstinget har en ekonomisk obalans är det viktigt att åtgärder

vidtas så snart som möjligt. Utgångspunkten är därför att under hösten

identifiera de områden som ska bli föremål för fortsatta åtgärder.

Förändringarna kommer sedan successivt att genomföras med målsättningen

att kostnadsminskningar ska få genomslag redan under 2004.

‣ En annan viktig utgångspunkt är att inom befintlig verksamhet bedriva

strukturerat förändrings- och utvecklingsarbete och att samverka över

förvaltnings-, klinik- och huvudmannaskapsgränser för att klara rimliga

tillgänglighets- och kvalitetsmål samt ambitionsnivåer. Ansvaret att ut-

6 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

veckla nya och bättre arbetsformer och förbättrad samverkan för ett effektivare

resursutnyttjande ligger både på förvaltningsnivå och landstingsövergripande.

‣ Det är viktigt att se betydelsen av ett utvecklingsarbete kring egenvård,

d.v.s. patientens eget ansvar för sin hälsa.

‣ I och med att de ekonomiska och personella resurserna är begränsade i

förhållande till vad som är möjligt att genomföra blir det allt viktigare

att bedriva ett strukturerat prioriteringsarbete inom ramen för hälso- och

sjukvårdens åtagande. Utgångspunkt för detta arbete ska vara

- Hälso- och sjukvårdslagen

- Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården

- Landstingets vision

- Befolkningens behov

- Nationella folkhälsomålen

Kopplat till översynsprojektet har arbetet påbörjats med att ta fram en modell

för gemensam verksamhetsstyrning. Uppdraget syftar till att utveckla

ett enhetligt koncept för ledning och styrning av landstingets verksamheter.

För att nå den angivna målbilden krävs en politisk kraftsamling samt ett

gemensamt och kraftfullt genomförande från tjänstemän och verksamhetsföreträdare.

Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland

Ekonomi

Som tidigare omnämnts har prognosen för skatteintäkter 2003 reviderats ner

med anledning av en försvagad sysselsättningsutveckling. För Landstinget

Sörmland innebär den nya prognosen att skatteintäkterna minskar med ca 50

mkr per år. Detta får till följd att den ekonomiska obalans som landstinget

uppvisar i nu gällande budget och flerårsplan har ökat och uppgår till ca 100

mkr per år under planperioden. Under 2004 är det negativa resultatet något

bättre i och med de tillfälliga statliga bidrag som utlovats i vårpropositionen.

Under planperioden har förutsatts att landstingets samlade verksamhet uppvisar

följande procentuella kostnadsökning:

% 2003 2004 2005 2006

Verksamhet, netto 8,5 5,1 4,4 4,2

Motsvarande kostnadsökning uppgick för 2001 till ca 10 % och för 2002 till

7,5 %. Den generella löne- och prisuppräkningen har satts till 3,6 % respek-

7 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

tive 4,1 % för hälso- och sjukvården, kopplat till den medicinsktekniska

utvecklingen.

Nivåökningen mellan den generella och den faktiska kostnadsökningen som

angivits ovan, kan i huvudsak hänföras till följande områden:

‣ Nationell och förstärkt handlingsplan

‣ Receptläkemedel

En annan viktig förutsättning vad gäller den presenterade kalkylen är resultatutvecklingen

inom hälso- och sjukvården under 2003. I beräkningarna har

förutsatts att den fastställda budgeten kan hållas. Enligt upprättade prognoser

bedömer dock Södra hälso- och sjukvårdsområdet det svårt att klara det

budgeterade resultatet innevarande år medan Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet

prognostiserar ett överskott.

Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska

vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga

intäkterna. Om det uppstår underskott ska detta återställas. Det viktiga är att

landstinget nu vidtar kraftfulla åtgärder för att så snart som möjligt komma

till rätta med den obalans som redan finns. Konkret innebär detta att nuvarande

kostnad för utförd verksamhet måste minska med ca 200 mkr. Därmed

finns även utrymme för att klara av omstruktureringen av den sörmländska

sjukvården i enlighet med pågående översynsarbete.

Ju längre tiden går innan balans uppnås ju större blir den ”ryggsäck” som

måste återställas. Nedan presenteras en plan för hur den ekonomiska obalansen

tidsmässigt ska åtgärdas. I kommande budget och uppdrag ska konkretiseras

vilka åtgärder som ska vidtas för att klara rationaliseringarna. Detta

förutsätter att planeringsarbetet omgående startar upp.

Strukturförändringar som följer av den förestående översynen får dock full

effekt först 2005 och därefter. Mot den bakgrunden avser Landstinget Sörmland

att tillskriva regeringen om avsteg från balanskravet och anhålla om en

längre tidsfrist än två år för att uppnå ekonomisk balans.

(mkr) 2002 2003 2004 2005 2006

Resultat, enl kalkyl -10 -94 -66 -98 -110

Rationalisering +76 +192 +192

Årsresultat +10 +94 +82

Personal - Utveckling

Samtliga insatser inom personalutvecklingsområdet ska genomsyras av de

grundvärderingar som finns i Landstinget Sörmlands vision. Insatserna ska

underlätta och stödja de processer som sker i verksamheten och ske inom

ramen för god hushållning av såväl personella som ekonomiska resurser.

Fokus ska riktas mot att behålla och utveckla medarbetare samt rekrytera

8 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

nya. En målsättning är att minimera behovet av inhyrd personal på landstingets

arbetsplatser. Insatserna ska följas upp och utvärderas kontinuerligt.

Nedan beskrivs planperiodens tre fokusområden inom personalutveckling.

Attraktiva och hälsobefrämjande arbetsplatser

För att komma till rätta med de ökande ohälsotalen ska formerna för ett mer

systematiskt förebyggande och rehabiliterande arbete utvecklas vidare och

förstärkas. Insatserna för ökad trivsel och ökat inflytande, över t.ex. arbetstidens

förläggning, ska fortgå. Lönebildningen ska ske i sådana former att

sambandet mellan lön, motivation och resultat stimuleras.

Det etiska perspektivet och viktiga grundvärderingar vad gäller jämställdhet

och integration ska vävas in i vardagen. En viktig förutsättning är därför att

medarbetare erbjuds tid för dialog, eftertanke och reflektion.

Strategisk kompetensutveckling

Kompetensutvecklingen på individ-, grupp- och organisationsnivå ska vara

kopplad till verksamhetens uppdrag och ske på ett systematiskt sätt. Möjligheten

att erhålla kompetensutveckling ska omfatta all personal. På individnivå

utgör utvecklingssamtalet grunden för samtliga anställda och på gruppoch

organisationsnivå anger verksamhetskontraktet inriktningen på den strategiska

utvecklingen.

Ny informations- och kommunikationsstrategi och nya praxisnära lärformer

möjliggör nya sätt att organisera kompetens. Eftersom arbetet i vårdprocesser

kräver samverkan såväl internt som externt, ska utvecklingen av teamoch

nätverksarbete stimuleras.

För att kunna arbeta med kontinuerligt långsiktigt förbättringsarbete i en

komplex organisation, behöver systemkunskap och arbete med projekt och

processer utvecklas vidare.

Samtliga strategiska utvecklingsprogram för såväl ledare som medarbetare

ska genomsyras av ”att lära genom att göra och reflektera” och ha sin utgångspunkt

i en helhetssyn.

Personalförsörjning

Utifrån förändringar i demografi och befolkning ska en kartläggning ske av

kommande rekryteringsbehov, utifrån såväl ålderseffekt som generationseffekt,

dvs hur ser rekryteringsbehovet ut i förhållande till pensionsavgångar

och vilka nya krav på arbetsinnehåll och arbetsmiljö kommer att ställas av

framtida personalgenerationer.

Landstinget ska vidareutveckla rekryteringsprogrammet i enlighet med primärvårdskonceptets

modell och ha fortsatta kontakter med utbildningsinstanser

och andra vårdaktörer för att påverka och samverka kring gemensamma

behov. Utlandsrekryteringar i samarbete med andra landsting ska

också fortsätta.

9 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Det är också viktigt att landstinget följer upp den personal som väljer att

sluta och analyserar de bakomliggande orsakerna.

FoU

Forskning och utveckling inom Landstinget Sörmland ska fortsätta att utvecklas

och stärkas. FoU-rådet har en viktig samordnande funktion. Samverkan

mellan forsknings- och utvecklingsaktiviteter inom landstinget innefattande

AmC (Allmänmedicinskt Centrum), landstingets FoU-enhet och

övrig klinisk forskning ska stärkas. Landstingets externa samverkan inom

FoU-området ska tillsammans med högskolor och universitet fortsätta att

utvecklas.

Information och kommunikation

Kommunikativt förhållningssätt

Det långsiktiga arbetet med att underlätta implementeringen av ett kommunikativt

förhållningssätt i Landstinget Sörmland fortsätter. Det gäller såväl i

verksamheterna som i planeringsprocesser och projekt.

Chefernas kommunikationsansvar

I ”Riktlinjer för arbete med information och kommunikation i Landstinget

Sörmland” definieras chefernas kommunikativa ansvar. För att kunna uppfylla

det krävs att organisationen tillhandahåller stöd och verktyg, kompetens

och kanaler.

Verktyg i förändringsarbete

Information och kommunikation ingår som viktiga delar i våra kärnverksamheter,

men är också viktiga verktyg i allt det förändringsarbete som pågår

inom landstinget. Under 2003 görs därför en kartläggning av landstingets

olika informationskanaler. En viktig uppgift därefter blir att följa upp det

arbetet och utifrån resultatet starta ett utvecklingsarbete.

Miljö

Sedan tidigare finns beslut som ska genomföras successivt i Landstinget

Sörmlands alla verksamheter. Exempel på dessa är:

‣ Miljöledningssystem i förvaltningarna

‣ Upphandlingar utifrån beslut i landstingsfullmäktige

‣ Konvertering av köldmediet CFC

‣ Rikt odlingslandskap/biologisk mångfald

10 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

‣ Upphandlingar är ett viktigt verktyg för att nå landstingets mål. En ny

upphandlingspolicy ska utarbetas under planperioden.

Ett miljöpolitiskt program för Landstinget Sörmland ska vara klart i juni

2003. Utifrån detta kan det bli aktuellt med vissa förändringar för fokusområdet

miljö under planperioden. Följande områden kommer att beröra förvaltningarna

på något sätt.

‣ Utbildningar

‣ Kretslopp/avfall

‣ Klimatarbete, t ex gällande transporter

I syfte att minska anställdas och förtroendevaldas resande avser landstinget

att arbeta för en mer omfattande användning av videokonferenser.

Fastigheter

Landstingets fastighetsbestånd har en åldersstruktur där endast 10 % planerats

och byggts efter 1980. Genom ombyggnad och anpassning har dock

ytterligare ca 30 % av beståndet moderniserats, men fortfarande kan uppskattningsvis

ca 60 % anses ha en standard som motsvarar hur verksamhetslokaler

planerades och byggdes under perioden 1960-1979.

Tidigare har påtalats att ovanstående förhållande ställer krav på ökade investerings-

och underhållsinsatser under de kommande åren och detta är fortfarande

giltigt. Med hänsyn till landstingets ekonomiska utrymme måste dock

åtgärderna prioriteras varvid följande utgångspunkter gäller:

‣ Fortsatt prioritering av kärnfastigheterna, dvs sjukhusområdena med för

sjukvården strategiskt viktiga byggnader

‣ Kontinuerlig översyn och planering av lokalresurserna för ett effektivt

lokalutnyttjande både på kort och lång sikt

‣ Fokus på arbets- och vårdmiljöer och med utgångspunkt från ett hälso-,

miljö-, och säkerhetsperspektiv

‣ Fokus på reinvestering och underhåll av tekniska installationer för media

och informationsförsörjning – värme, vatten, luft, kyla, el, tele, IT,

tryckluft, gaser mm

Prioriteringen av kärnfastigheterna innebär att för övriga fastigheter ska i

samband med lokalförändrings- och underhållsbehov frågan om alternativ

till fortsatt ägande prövas.

11 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

IT-frågor

Inriktningen från tidigare år ligger fast. Under planperioden kommer landstingets

strategiska satsningar inom IT-området att koncentreras till hälsooch

sjukvården. Eventuella satsningar inom andra områden måste huvudsakligen

finansieras inom de egna ramarna.

Folkhälsa

Ohälsotalen i länet ligger på en oacceptabelt hög nivå. Ett lägsta mål är att

sänka ohälsotalen till den nationella nivån. Folkhälsoarbetet ska bedrivas

med strävan mot en god och jämlik hälsa i linje med landstingets vision,

folkhälsostrategin, länsstrategin för folkhälsoarbete och riksdagens beslut

våren 2003 om nationella folkhälsomål, proposition 2002/2003:35.

De långsiktiga programarbeten och insatser som startat under tidigare år ska

fortsätta. De sker i olika processer som stöd för hälsofrämjande och förebyggande

insatser och i samverkan med viktiga samhällsfunktioner som når

många människor, t ex kommuner, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer,

intresseorganisationer samt i och mellan landstingets egna verksamheter.

Ett stöd i det arbetet utgör landstingets folkhälsoenhet.

Under planperioden ska verksamheterna i landstinget inventera och se vad

man kan utveckla och bidra med avseende de elva nationella mål- och uppföljningsområdena

enligt proposition 2002/2003:35, i syfte att nå det övergripande

målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på

lika villkor för hela befolkningen.

Av särskild vikt är att påbörja, fortsätta och vidareutveckla arbetet kring mål

6, ”en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård”, där målet är hälsovinst för

befolkningen och för patienten/brukaren. Insatser kan göras t ex genom att:

‣ utveckla ett mer hälsoinriktat och förebyggande förhållningssätt i hälsooch

sjukvården

‣ stärka verksamheter med förebyggande inriktning såsom mödra- och

barnhälsovård, folktandvård och familjecentraler

‣ utveckla tilläggsuppdrag i primärvården kring folkhälsoinsatser och

egenvård

‣ folkhälsoinsatser genomförs inom ramen för t ex Folktandvårdens, Handikapp

och Habiliterings uppdrag m fl

12 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

‣ vidareutveckla redan pågående verksamhet i hälso- och sjukvården kring

FYSS 1 , övervikt, astma/allergi, systematiskt uppmärksammande av patienters

tobaks- och alkoholvanor vid läkarbesök, implementering av

handlingsprogrammet ”Sexualitet och hälsa” m m

‣ förbättra stödet för människor som vill sluta röka

Hälso- och sjukvård

Arbetet med direktiven avseende hälso- och sjukvård bygger i huvudsak på

de fokusområden som finns i kvalitetspolicyn för hälso- och sjukvården i

Landstinget Sörmland. Inom ramen för respektive fokusområde identifieras

ett antal pågående och framtida strategiska inriktningar och satsningar i syfte

att få till stånd ett långsiktigt, samlat och samordnat utvecklingsarbete

kring kvalitetsfrågor i länet. Detta ramverk utgör grunden för konkretisering

av uppdrag och ansvarsfördelning i den fortsatta budget- och planeringsprocessen.

Generella områden

Ersättningsbara mål

Utgångspunkt för arbetet med de ersättningsbara målen är landstingets kvalitetspolicy

som omfattar:

‣ Hög tillgänglighet

‣ Goda medicinska resultat

‣ Respekt för patientens vilja, integritet och behov

‣ Hög kompetens

‣ Samverkan och helhetssyn

I dagsläget finns ersättningsbara målområden för tillgänglighet, medicinska

resultat samt kompetens. Det fortsatta arbetet syftar till att vidareutveckla

målområden ur de olika perspektiven i Landstings Sörmlands vision för hälso-

och sjukvård, d v s ur ett patient-, verksamhets-, personal- och ekonomiperspektiv.

Syftet är att få en balanserad utveckling och styrning av hälsooch

sjukvården kopplad till ekonomisk ersättning.

För det fortsatta arbetet är det viktigt att identifiera och konkretisera mål

som är mät- och uppföljningsbara enligt perspektiven ovan. Arbetet ska bedrivas

i samverkan med representanter för samtliga berörda områden. Beroende

på resultat av modellutvecklingen, kan en allt större andel av den ekonomiska

ersättningen till verksamheterna komma att utbetalas genom ersättningsbara

mål.

1 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

13 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Hög tillgänglighet

Landstingets avsikt är att leva upp till de nationella vårdgarantierna till besök

och behandling förutsatt att beslut fattas på nationell nivå. Målsättningen

är att ha god tillgänglighet i länet, så att sörmlänningen inte söker vård

utanför länet pga bristande tillgänglighet. Landstinget ska medverka i det

nationella projektet Väntetider i Vården, i vilket bland annat ingår att rapportera

till den nationella databasen.

Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet

Landstingets åtgärdsprogram för ökad tillgänglighet ska genomföras som

planerat för åren 2002-2004. Insatsen omfattar följande områden av såväl

länsövergripande som lokal karaktär:

‣ Vidareutveckling av ersättningsbara tillgänglighetsmål samordnad med

arbetet kring ersättningsbara mål utifrån kvalitetspolicyn

‣ Handlingsprogram för administration av väntetider och väntelistor

‣ Valfrihet- och rättighetskansliet – större ansvar för samverkan i länet.

Upplysningar till medborgarna

‣ Vidareutveckling av vårdprocesser och logistik

‣ Patientenkäter

‣ Förbättrat IT-stöd för rapportering till Väntetider i Vården

‣ ”E-hälsa”- ökad tillgänglighet för medborgarna genom att låta dem

kommunicera med hälso- och sjukvården med hjälp av bl a Internet

Primärvård

Primärvården är en viktig del av den sjukvård som ska finnas nära befolkningen.

Målet är god tillgänglighet med prioritering utifrån medicinska behov.

Den beslutade primärvårdsmodellen ligger fast och ska, utifrån den

Nationella handlingsplanen, implementeras som planerat. Eftersom det finns

stora svårigheter att rekrytera läkare är det angeläget att poängtera primärvårdens

områdesansvar. Det är nödvändigt att utveckla temaarbetet kring

enskild patient så att tillgängliga personalresurser nyttjas optimalt. Distriktssköterskeverksamheten

har en central roll i primärvården och ska utvecklas

vidare. Strategiska delar såsom ersättningsmodellen och listningsprinciper

ska prioriteras, i likhet med arbetet för mångfald och alternativa driftsformer.

Respekt för patientens vilja, integritet och behov

Landstingets arbete med patienträttighetsfrågor ska fortsätta i

enlighet med fastlagda riktlinjer. I detta arbete ingår bl a att:

14 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

‣ Öka kunskapen hos personalen om patienträttigheter

‣ Så långt det är möjligt göra patienten delaktig i vård och behandling

‣ Ge information till patienterna om väntetider och valmöjligheter

Nya rutiner ska arbetas fram för att möta nya krav på information och stöd

om den planerade nationella vårdgarantin för behandling träder i kraft under

år 2004.

För att i möjligaste mån kunna erbjuda patienterna vård inom länet bör strategier

för länsövergripande samordning utvecklas och tillämpas. I detta arbete

kan valfrihetskansliets roll komma att förstärkas.

Medicinska resultat

Goda medicinska resultat ska säkras och förbättras i den egna verksamheten

med tonvikt på samverkan och vårdkedjor.

Hälso- och sjukvårdsområdena ska medverka i aktuella nationella eller med

dem jämställda kvalitetsregister. Dessa ska användas för kvalitetsutveckling,

men också för redovisning av sjukvårdens resultat. Resultaten ska bl a användas

till metod- och kvalitetsutveckling som bidrar till utveckling och

anpassning av vårdprogram.

Verksamheterna ska medverka till en ökad samverkan i länet vad gäller erfarenhets-

och kunskapsutbyte. För att underlätta arbetet med kvalitetsregistren

ska metoder utvecklas som förenklar och stödjer registreringen och bearbetningen.

Systematiskt arbete som ökar patientsäkerheten ska bedrivas. Syftet är att

vidareutveckla metoder som identifierar och eliminerar risker i vården.

Förväntningarna på sjukvården ökar i takt med den medicinska och tekniska

utvecklingen, som erbjuder allt fler människor möjlighet till behandling som

i sin tur leder till ökad hälsa och livskvalitet. Ett systematiskt prioriteringsarbete

bör bedrivas som tar hänsyn till patientnytta, medicinsk- och samhällsekonomisk

utveckling.

Samverkan och helhetssyn

Samverkan och helhetssyn ska vara vägledande i utvecklingen av hälso- och

sjukvård av hög klass inom alla verksamheter. Samverkan ska utvecklas

mellan olika aktörer och på olika nivåer såväl:

‣ inom och mellan olika specialist- och sjukhuskliniker

‣ mellan specialist-/sjukhusklinikerna och primärvården

‣ mellan de två hälso- och sjukvårdsområdena

15 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

‣ mellan sjukhusklinikerna och kommunerna

‣ mellan primärvården och kommunerna

‣ mellan den specialiserade vården i Sörmland och regionsjukvården.

‣ mellan andra landsting, länssjukvården och regionsjukvården

För att utveckla samverkan mellan primärvården och sjukhusvården ska

gränssnittsdiskussionen fortsätta och prioriteringsarbete starta.

Inom länet har samarbetet kring olika patient- och diagnosgrupper ökat under

åren. Detta samarbete ska intensifieras ytterligare eftersom kostnaden

för utomlänsvård ökat med drygt 100 miljoner kronor mellan åren 1998 och

2002.

Målsättningen med pågående strukturöversyn är att uppnå en långsiktigt

hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland. I etapp två kommer

olika angreppssätt att prövas i syfte att samordna och att öka samarbetet

inom länet och med andra landsting.

Samarbetet med kommunerna är viktigt och ska utvecklas och förbättras

inom ramen för strukturöversynen. Detta är nödvändigt för att landstinget

och kommunerna ska klara sitt ansvar och uppdrag gentemot befolkningen.

Fortsatt vård utanför sjukhuset förutsätter ett gemensamt ansvarstagande för

att den enskildes behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samordnad vårdplanering

är en nödvändig förutsättning.

I avtalet om högspecialiserad vård med Akademiska sjukhuset i Uppsala

finns, förutom avtal om vård och behandling, avtal om att utveckla partnerskap.

Det innebär bland annat att utveckla samarbetet mellan olika verksamheter,

konsultverksamhet, kompetensförsörjning, klinisk forskning och

annat utvecklingsarbete. Detta arbete ska fullgöras och följas upp.

I syfte att bromsa kostnaderna för utomlänsvård ska indikationskriterierna

för vård och behandling ses över.

Den privata vården som finansieras av offentliga medel ska tydligare involveras

i det offentliga åtagandet. Ökad samverkan ska komma till stånd mellan

den offentliga vården och de privata vårdgivarna.

Samverkan mellan hälso- och sjukvården och folkhälsoenheten ska fortsätta

att utvecklas, så att det förebyggande arbetet för god hälsa och ett gott liv

förverkligas. Arbetet med egenvård ska initieras och stimuleras.

FoU-rådet i Sörmland ska tillsammans med högskolor och universitet stödja

och stimulera verksamhetsnära och behovsbaserad forskning och utveckling

för alla yrkeskategorier.

16 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Dialogen mellan medborgarna, politiker, tjänstemän och verksamhet ska

utvecklas. Mötesplatser måste tillskapas för att öppet diskutera gällande

prioriteringsförordning och enas om dess praktiska innebörd. Prioriteringsarbetet

ska processas både ur ett horisontellt och ett vertikalt perspektiv.

Högspecialiserad vård

Avtalet för högspecialiserad vård mellan Landstinget Sörmland och

Akademiska sjukhuset i Uppsala gäller t o m 2003, men kommer att förlängas

tom 2004. Riktlinjer för upphandling av högspecialiserad vård ska

läggas fast under 2003.

RAR

Aktuella förslag om åtgärder från regeringen berör förändringar inom socialförsäkringen

och samverkan inom rehabiliteringsområdet. Syftet är att

minska ohälsan genom att bättre kunna tillgodose människors behov av rehabilitering,

förbättra arbetsmiljön samt utveckla processen gällande vägen

tillbaka till arbetslivet.

Samlade insatser och samverkan mellan olika aktörer inom rehabiliteringsområdet

måste även fortsättningsvis stimuleras, utvecklas och förbättras

inom ramen för de regionala och lokala samverkansgrupperna (RAR och

LSG 1 ). Förutsättningar ska skapas för att möjliggöra tvärprofessionellt samarbete

– internt och externt – i arbetet med att motverka den ökade ohälsan i

Sörmland.

Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor

Översynsprojektet

Parallellt med pågående direktivarbete håller etapp 1 i strukturöversynen

planenligt på att avslutas. Resultatet av etapp 1 kommer att ligga till grund

för att identifiera vilka områden inom sjukvården som ska bli föremål för

fortsatta åtgärder. Redan nu kan identifieras att den länsövergripande specialistsjukvården,

i enlighet med direktiven för strukturöversynen, ska bli föremål

för en särskild översyn. Utifrån en gemensam diskussion med Landstinget

Västmanland ska översynen ha sin utgångspunkt i att pröva möjligheterna

till en gemnsam organisation mellan Sörmland och Västmanland.

Uppgiften för den gemensamma organisationen ska vara att långsiktigt klara

ut en länssjukvård kvalitativt och kompetensmässigt i de två landstingen.

Detta ska ske i nära dialog med den högspecialiserade regionsjukvården för

att klargöra länssjukvårdens innehåll.

1 RAR – Regionala Arbetsmiljö och Rehabiliteringsgruppen i Sörmland (landstinget, försäkringskassan,

arbetsförmedlingen, kommunerna via kommunförbundet och arbetsmiljöinspektionen)

LSG – Lokal Samverkans Grupp

17 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Direktiv för etapp 2 kommer att presenteras under hösten 2003. Kompletterande

direktiv kommer att tillföras successivt. Etapp 2 kommer även att inkluderas

med av landstingsfullmäktige tidigare identifierade länsövergripande

områden i behov av översyn:

‣ Psykiatrisk sjukvård

‣ Öron-, näs- och halsområdet (tal och hörselvård)

‣ Sluten barnsjukvård

‣ Ortopedi

‣ Urologi

‣ Elektiv kirurgi

‣ Jourorganisation

Etapp 2 i strukturöversynen syftar till att utveckla struktur och innehåll i en

långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för sörmlänningarna. Grundstenar är

den behovsbaserade ”närsjukvården” som ska finnas nära befolkningen,

övrig specialistvård i Sörmland, högspecialiserad vård samt samverkan mellan

dessa områden.. Begreppet närsjukvård används i underlaget till den

pågående strukturöversynens etapp 1 och kommer att redovisas och definitionsmässigt

diskuteras hösten 2003. Ett första inledande steg i denna process

kan vara att skapa en övergripande organisatorisk struktur som ska skapa

goda förutsättningar för en stabil och sammanhållen utveckling av hälsooch

sjukvården i Sörmland. Vägledande begrepp och perspektiv för utveckling

mot en väl fungerande och sammanhållen verksamhet kommer att vara

följande:

‣ Helhetssyn

‣ Kontinuitet

‣ Samverkan för fungerande vårdkedjor

‣ Balans mellan vårdnivåer

‣ Optimalt resursutnyttjande

‣ Behovsbaserad

‣ Hög tillgänglighet

‣ Trygghet

‣ Delaktighet

Nationell handlingsplan och Landstinget Sörmlands förstärkta handlingsplan

I enlighet med tidigare beslut ska arbetet med att verkställa den lokala handlingsplanen

tillsvidare fullföljas och följas upp under planperioden. Redovisning

ska göras årligen till både landstingsstyrelsen och Socialstyrelsen.

Psykiatriberedningen

Arbete pågår i syfte att införliva förslag från Psykiatriberedningen inför

budget 2004. Psykiatrin ska vidareutvecklas i samverkan med kommunerna.

De äldres psykiska hälsa ska beaktas särskilt.

18 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Kompetenscentrum för mångsymptom

Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet

med LF beslut §100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes

av LS §163/1998. Smärtmottagningen i södra hälso- och sjukvårdsområdets

har under 2000-2002 i projektform arbetat i enlighet med LS beslut

§58/2000. Deras erfarenheter och förhållningssätt inom smärtbehandling ska

spridas till de två övriga hälso- och sjukvårdsområdena, i enlighet med LF

beslut §100/2002

IT-frågor

BMS

‣ Utvecklingen av BMS journaldelar via SUSSA-samarbetet fortsätter

under 2004. Fokus måste också riktas mot Vårdadministration så att dessa

delar uppfyller kraven för att ersätta landstingets gamla PAS-system.

Inom detta område sker samverkan främst med Landstinget Blekinge.

‣ SHSO kommer under 2003 att slutföra införandet av BMS Journal på

nya enheter. För NVHSO är nuvarande plan att införandet kommer att

pågå under 2004 och 2005. För båda förvaltningarna återstår dessutom

ett arbete att ansluta de tidigare separata BMS-enheterna till Crossmiljön.

Detta arbete beräknas kunna slutföras i början av 2005.

‣ Under 2004 och 2005 måste landstingets gamla PAS-system successivt

ersättas med BMS Vårdadministration så att det gamla systemet kan avvecklas

under 2006.

Gemensamt vårddatalager (Mått-databasen)

En stor satsning fullföljs under planperioden för att införa och vidareutveckla

ett gemensamt datalager för hälso- och sjukvården. Det ska användas för

analyser och rapportering ute i de enskilda verksamheterna samt på förvaltnings-

och landstingsnivå.

Digital Bild

Det länsgemensamma projektet för Digital Bildkommunikation avser att

under 2003 slutföra upphandlingen av utrustning och programvara för

PACS 2 . Tillsammans med utvecklingen av IT-infrastrukturen skapar detta

förutsättningar för att med start i början av 2004 genomföra den digitalisering

som beskrivs i den rapport som lämnades till LS/LF 2001. Fokus bör

riktas mot att under resten av planperioden uppnå den verksamhetsnytta som

där i beskrivs.

2 Picture Archiving and Communication System

19 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Infrastruktur

Till följd av verksamhetens ökande IT-användning måste IT-infrastrukturen

och särskilt kommunikationsnätet utvecklas. Åtgärder krävs för att säkerställa

tillräcklig kapacitet och tillgänglighet samt en hög IT-säkerhet.

Tandvård

Tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd

Landstingen är, sedan 1999, huvudmän för det särskilda tandvårdsstödet till

vissa äldre och funktionshindrade, samt tandvård som led i sjukdomsbehandling

för vissa sjukdomsgrupper. Landstingens ansvar är reglerat i tandvårdslagen.

Finansiering av verksamheten har skett via statsbidrag. De första två åren i

form av specialdestinerat statsbidrag. Därefter som del i det s k generella

statsbidraget. Statsbidraget kompletteras till en mindre del med ökad avgiftsfinansiering

av tandkirurgiska åtgärder.

Statsbidraget har inte justerats någon gång under perioden 1999-2003. I

samband med reformens införande fastställdes dock en kontrollstation för

statsbidragsjustering efter 2001 års verksamhet. Förhandlingarna mellan

Landstingsförbundet och Regeringen har dock dragit ut på tiden. Oklarhet

råder om fortsatt tidplan, samt eventuella resultat av dessa förhandlingar.

Mot bakgrund av de kostnadsökningar inom tandvårdsområdet som varit

fallet under den här tidsperioden är det av största vikt att statsbidraget justeras

upp. I annat fall har landstingen att av egen kraft finansiera merkostnaden,

då åtagandet är lagstadgat och därmed inte möjligt att reducera i omfattning.

Under planperioden utökas, i avvaktan på eventuell statsbidragsjustering,

anslaget för det särskilda tandvårdsstödet med 4 mkr från och med 2004.

Folktandvården

Inriktning

Med utgångspunkt från tandvårdslagen ”en god tandhälsa och en tandvård

på lika villkor för hela befolkningen”, ska under planperioden en översyn av

Folktandvården Sörmlands inriktning och roll initieras. Översynen ska syfta

till att klargöra på vilket sätt folktandvården på bästa sätt kan bidra till att

tillfredsställa den sörmländska befolkningens behov av tandvård.

20 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Detta ska ske genom att bl a precisera de ur ett livsvillkorsperspektiv prioriterade

befolkningsgrupperna. Med livsvillkor avses då företrädesvis sociala

förhållanden.

”Frisktandvård”

Översynen av folktandvårdens inriktning och roll ska inkludera den potential

som finns inom folktandvården vad gäller utvecklingen av folkhälsoområdet.

Det långvariga arbetet med att förebygga karies och tandlossning har

gett avsevärda folkhälsoförbättringar. Med tanke på att stora delar av befolkningen

regelbundet besöker tandvården, finns stora möjligheter att nå ut

med information. Utvecklingsbara områden är t ex tobaksprevention, kostvanor,

diabetes m m.

Sjukhus- och specialisttandvård

Nämnden för Folktandvård ska inom ramen för 2004 års budgetarbete skapa

en beredskap för att beakta resultatet av nu pågående översyn av sjukhusoch

specialisttandvård. Översynen väntas vara klar för politisk behandling

vid halvårsskiftet 2003.

Spelregler

Folktandvården styrs på ett annat sätt än landstingets övriga förvaltningar.

De är utsatta för konkurrens och styrs på tre ekonomiska nyckeltal – vinstmarginal,

avkastning på eget kapital och soliditet – samt ett antal hälsomål.

Även under kommande planperiod ska FtvS styras på detta sätt. Det är viktigt

att inför varje nytt budgetår fastställa vilken ambitionsnivå som ska gälla

för styrtalen.

Det är också viktigt att samarbetsformerna mellan producent, ägare och befolkningsföreträdare

vidareutvecklas.

Habilitering och handikappservice

Pågående utredningar på nationell nivå

Det pågår just nu fyra olika utredningar på nationell nivå, vilka rör sådant

som återfinns inom Handikapp & Habiliterings ansvarsområde och vars

resultat därmed kan komma att påverka förvaltningens åtagande.

Barn- och ungdomshabilitering

Socialstyrelsen har nyligen blivit klar med en utredning om barn- och ungdomshabiliteringsverksamheten

i Sverige. Däri konstateras bl a följande:

‣ Landstingen som helhet brister i hanteringen av handikappade barn

21 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

‣ Barn som är handikappade av medicinska skäl omfattas inte av handikappverksamheten

‣ Samverkan behövs i större utsträckning – idag är ansvarsförhållandena

oklara

Habiliterings- och rehabiliteringsinsatser för vuxna

Socialstyrelsen utreder även de tillgängliga habiliterings- och rehabiliteringsinsatserna

för vuxna. Denna utredning beräknas klar våren 2004.

Hjälpmedel och Råd & stöd

Regeringen har tillsatt en utredning om hjälpmedel och Råd & stöd enligt

LSS. Denna kommer att redovisas hösten 2003.

Hjälpmedel

Den nationella hjälpmedelsutredningen ser bl a över högkostnadsskydd,

ansvarsfördelning m m. Av direktiven till utredningen framgår att alla

hjälpmedel till funktionshindrade bör ses på ett likartat sätt och hanteras

enligt samma grundläggande principer.

Landstinget måste löpande bevaka resultaten av dessa utredningar och i sin

tur utreda vilka åtgärder som behöver vidtas.

Vuxna med DAMP-ADHD

En analys av behovet av insatser för vuxna med DAMP-ADHD har gjorts i

enlighet med Uppdrag 2003. Det har då framkommit att behoven är mycket

stora och åtgärdsförslag med kostnadsanalys ska tas fram.

Hörselområdet

Sjukvården har under 2002 kraftigt förkortat köerna till utprovning av hörapparat.

HH:s uppgift blir därför att säkra en tillräcklig tillgång till hörseltekniker,

så att inte köerna istället förlängs här. Detta kan delvis röra sig om

en puckeleffekt, men behöver likväl åtgärdas.

Synområdet

Genom att Statens specialpedagogiska institut bildades, fördes vissa uppgifter

gällande gravt synskadade barn och deras anhöriga över till landstingen.

Landstingen erhöll dock inte några resurser för det nya åtagandet –

varken i form av kunskap eller finansiering. På departementsnivå förs också

en diskussion om att institutet inte längre ska behöva ge vuxna dövblinda

personer insatser. Dövblinda är en grupp som redan befinner sig i en mycket

isolerad situation och som drabbas särskilt hårt av detta.

22 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Samordnade transporter

Landstingens kostnader för sjukresor ökar kraftigt kontinuerligt. En långsiktig

lösning på problemet är att samordna sjukresorna med allmänna kommunikationer,

vilket innebär att trafikhuvudmannen måste ta ett ökat ansvar.

En regeringsutredning pågår och beräknas vara klar hösten 2003.

Kultur och utbildning

Inför den kommande planperioden erhåller Kultur- och utbildningsnämnden

inga nya pengar, utan utvecklingen får ske genom omprövningar inom befintliga

resurser. I detta arbete är det dock viktigt att såväl den nya kulturvisionen

tillåts sätta sin prägel på utvecklingen inom kulturområdet, som att

utredningen om folkhögskolornas inriktning får genomslag på folkhögskolornas

kursutbud.

Under planperioden ska nämnden fortsätta

‣ musik- och teatersatsningen tillsammans med kommunerna

‣ genom konsulentverksamheten stimulera och aktivera kulturlivet som

helhet i länet

‣ publika satsningen på länsmuseet

‣ stimulera utvecklingen av Öknaskolan på inslagen väg

‣ folkhögskolornas profil- och inriktningsarbete

Vidare ska nämnden utifrån utredningen om Nynäs framtida utveckling

‣ fundera på ägarförhållanden för Nynäs.

Regionalt arbete och kollektivtrafik

Regional samverkan

Den 12 juni 2003 bildas Regionförbundet Sörmland och landstingets regionala

utvecklingsarbete flyttas dit. Regionförbundet Sörmland är ett kommunalförbund

som landstinget tillsammans med länets nio kommuner bildar för

att driva regionala utvecklingsfrågor. Prioriterade arbetsuppgifter blir näringslivsfrågor,

infrastruktur och kommunikationer samt utbildning och

23 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

kompetensutveckling. Internationellt perspektiv och långsiktig hållbar utveckling

ska också prägla arbetet.

I och med bildandet går personalen på landstingets regionala enhet över till

Regionförbundet Sörmland. Ett nära samarbete mellan landstinget och Regionförbundet

blir därför naturligt i alla frågor som ligger i ett gränsland.

Näringsliv

Landstinget bedriver en stor del av sitt regionala näringslivsstöd via dotterbolaget

ALMI som man äger gemensamt med staten. Frågor rörande

ALMI’s verksamhet kommer på tjänstemannanivå att beredas i Regionförbundet

Sörmland. Alla politiska beslut rörande ALMI’s verksamhet tas dock

i landstingets beslutsapparat.

Under 2002 lämnade regeringen ett betänkande om ”Företagsutveckling på

regional nivå”, SOU 2 002:101. I det ingick bl a förslag på de regionala

ALMI-bolagens framtida verksamhet. Vid tidpunkten för dessa direktiv var

det inte klart om regeringen kommer att göra förändringar i ALMI-bolagens

uppdrag. Landstingsförbundet som var remissinstans för betänkandet hade

som viktigaste synpunkt att ALMI’s regionala bolag inte ska åläggas mydighetsutövande

arbetsuppgifter.

Kollektivtrafik

Landstinget har ett flertal olika aspekter på hur länets kollektivtrafik ska

utformas. Ansvaret för planering och upphandling av kollektivtrafik i länet

sköts av Länstrafiken i Sörmland som fungerar som huvudman. Bolaget ägs

till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna. Under 2003 påbörjas

ett arbete att ta fram nya ägardirektiv för Länstrafiken. Med detta ska

en tydligare styrning av bolagets verksamhet kunna ske. Det arbetet förmodas

fortsätta en bit in på 2004. Landstingsstyrelsen har också beslutat att det

konsortialavtal som tecknades 1999 mellan ägarna i Länstrafiken ska ses

över.

Länstrafiken har under 2003 haft ett uppdrag att minska kostnaderna för

kollektivtrafiken. Detta kommer att medföra försämringar i utbudet av kollektivtrafik

med konsekvenser för allmänheten. Åtagandet att bedriva regiontrafik

med den sk Sörmlandspilen på västra stambanan går in på sitt andra

av tre år under 2004.

24 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

FM-samverkan 3 inom Landstinget Sörmland

Landstinget Sörmland bejakar FM-samverkan som ett medel för att

‣ tydliggöra behovet av helhetssyn och öka koncernnyttan

‣ skapa förutsättningar för ökad samverkan dels mellan serviceverksamheterna,

dels mellan service- och kärnverksamheten

‣ bereda väg för goda arbetsplatser

‣ hushålla med begränsade ekonomiska resurser

Med utgångspunkt från ovanstående ställningstagande ska

‣ pågående FM-samverkansprojekt fortsätta och, i takt med att stödprocesserna

och samverkansprodukterna är klara, övergå i löpande verksamhet

‣ de serviceverksamheter som ännu inte involverats pröva i vilken utsträckning

FM-samverkan kan bli ett medel för att utveckla den egna

verksamheten i av landstinget önskad riktning

‣ en översyn påbörjas av hur serviceverksamheten ska organiseras i framtiden.

D-data

Utveckling av styrprinciper för D-datas verksamhet

Baserat på LS beslut § 11/2000 har D-datas uppdrag och ansvar förändrats i

linje med den organisationsöversyn som genomförts. Nu behöver även styrprinciperna,

särskilt i den ekonomiska dimensionen, utvecklas. Till budget

och uppdrag 2004 ska därför en styrmodell utvecklas och införas, baserad på

följande principer:

‣ Alla kostnader ska finansieras med intäkter från de verksamheter som

nyttjar D-datas utbud. Det ska råda balans mellan kostnader och intäkter

och D-data ska eftersträva ett 0-resultat.

‣ D-data har ett långsiktigt finansieringsansvar för IT-infrastrukturen och

ska handha alla investeringar inom detta område.

3 Samverkan mellan landstingets serviceverksamheter

25 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Ekonomisk och finansiell ram

Nedan redovisas översiktligt de antaganden och övriga förutsättningar som

ligger till grund för beräkningarna av landstingets ekonomiska utveckling

under planperioden.

Skatteunderlagets utveckling

Skatteintäkterna har beräknats utifrån nuvarande skattesats 9,72 kronor. Vad

gäller utvecklingen av skatteunderlaget har Landstingsförbundets senaste

prognos beaktats. Jämfört med den prognos som ligger till grund för nuvarande

budget och flerårsplan är det framförallt bedömningen för år 2003

som har reviderats. Prognosen för 2003 har justerats ner med 1,0 procentenheter,

vilket framför allt förklaras av en sämre utveckling av sysselsättningen.

Prognosen för övriga år har endast justerats marginellt.

Av tabellen nedan framgår den beräknade skatteunderlagsutvecklingen.

Åren 2002 och 2003 påverkas den årliga uppräkningen av regelförändringar.

Den ekonomiska effekten av dessa förändringar neutraliseras via det generella

statsbidraget.

Skattetillväxt, % 2002 2003 2004 2005 2006

Inkl regelförändringar 5,2 4,7 4,7 4,8 4,2

Exkl regelförändringar 4,2 3,2 4,7 4,8 4,2

Det generella statsbidraget

Statsbidragen för den nationella handlingsplanen och för ökad tillgänglighet

antas ligga kvar även 2005 och 2006. I kalkylen har förutsatts att landstingets

kostnad för hälso- och sjukvård ökar med motsvarande belopp.

Utifrån vårpropositionen 2003 har vidare beaktats att det generella sysselsättningsstödet

förlängs att gälla även under 2004. Detsamma gäller de tillfälliga

skattemedel, den s k 200-kronan, som staten överlåtit till landsting

och kommuner 1999-2003.

Statsbidraget för läkemedelsförmånen har beräknats öka med 5 % per år

under hela planperioden, även om träffad överenskommelse endast gäller

t o m 2004. Vidare har beaktats övergång till fördelning av statsbidraget

enligt behovsmodellen. Kostnadsutvecklingen för receptläkemedel befaras

öka mer än statsbidragets uppräkning. Det är svårt att bedöma den framtida

utvecklingen, varför gjorda antaganden successivt får stämmas av och eventuellt

revideras. Landstinget har påbörjat ett intensivt arbete för att minska

26 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

läkemedelskostnaderna via ett decentraliserat budgetarbete och aktiviteter

kring uppföljning.

Landstingets kostnadsvolym

En sammanvägning har skett av förväntad prisökning för varor, tjänster och

löneökning. Kostnadsutvecklingen 2004-2006 beräknas därmed till 3,6 %

per år. Förutom den generella ökningen har för hälso- och sjukvårdsverksamheterna

förutsatts en kostnadsökning på 0,5 % per år som sammanhänger

med den medicinsktekniska utvecklingen.

Enligt förslag i vårpropositionen förlängs fr o m 1 juli 2003 den period som

arbetsgivaren betalar sjuklön från 14 till 21 dagar. Utifrån nuvarande sjukfrånvaro

innebär detta en ökad årskostnad för landstinget med 7 mkr.

En viktig utgångspunkt för upprättad kalkyl är ställningstagandet att nya

åtaganden i övrigt ska finansieras endera genom omprövning av befintlig

verksamhet eller inom ramen för det ekonomiska utrymme som erhållits för

den nationella och förstärkta handlingsplanen samt ökad tillgänglighet.

Resultatprognos

Nedan sammanfattas den ekonomiska utvecklingen för landstinget under

planperioden.

(mkr)

Prognos

2003

Plan

2004

Plan

2005

Plan

2006

Verksamhet, driftnetto -3 778 -3 971 -4 145 -4 320

Avskrivningar -170 -170 -170 -170

Skatteintäkter 3 413 3 551 3 683 3 812

Ink och kostnadsutjämning 420 510 547 587

Övriga statsbidrag 19 19 0 0

Finansnetto 17 12 8 5

Värdeökning p-skuld -15 -17 -21 -24

Årets resultat -94 -66 -98 -110

Verksam netto, %-förändring 5,1 4,4 4,2

Utifrån redovisade förutsättningar uppvisar landstinget negativa resultat

under hela planperioden. Kraftfulla åtgärder måste således vidtas för att

komma tillrätta med den ekonomiska obalansen.

Behovsbaserad budgetfördelning

Liksom tidigare fördelas merparten av landstingets budget för hälso- och

sjukvård mellan länsdelarna utifrån ett antal variabler som påverkar behovet

27 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

av hälso- och sjukvård, såsom antalet invånare, dess åldersfördelning, medellivslängd

och utbildningsnivå. Inom ramen för projektet Gemensam

verksamhetsstyrning kommer frågan om fördelningsmodell att diskuteras.

Den procentuella fördelningen mellan länsdelarna framgår av följande tabell:

Andel i %

Direktiv

2004

Budget

2003

Norra länsdelen 45,94 45,85

Västra länsdelen 22,88 23,10

Södra länsdelen 31,18 31,05

Summa 100,00 100,00

Uttryckt i kronor per invånare blir fördelningen följande:

Kronor per invånare

Direktiv

2004

Budget

2003

Norra länsdelen 15 134 14 481

Västra länsdelen 15 586 14 969

Södra länsdelen 15 259 14 511

Länets genomsnitt 15 274 14 600

28 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Ekonomiskt åtagande per område

Nedan anges det ekonomiska utrymmet per åtagandeområde samt resultatkrav för

respektive förvaltning under planperioden. Framtida besparingskrav har inte beaktats.

(mkr) 2004 2005 2006

Hälso- och sjukvård

Norra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 1 789,1 1 868,0 1 951,2

-"- , övrigt 28,6 29,5 30,6

Västra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 828,4 865,5 904,5

-"- , övrigt 76,9 79,6 82,5

Södra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 1 214,4 1 268,0 1 324,3

-"- , övrigt 19,3 19,9 20,7

Övrig hälso- och sjukvård 84,1 84,3 84,6

Resultat NVHSO -50,0 -50,0 -50,0

Resultat SHSO -23,0 -23,0 -23,0

Resultat Karsudden 1,0 1,0 1,0

Tandvård 129,5 133,6 137,8

Resultat Folktandvården 2,2 2,3 2,4

Habilitering och handikappservice, uppdragsersättning 86,1 89,2 92,3

Resultat Handikapp & Habilitering 0 0 0

Resultat Sjukreseverksamheten 0 0 0

Resultat Dammsdal 0 0 0

Resultat Hjälpmedelsverksamheten -4,4 -2,9 -2,9

Utbildning, uppdragsersättning 29,1 29,7 30,3

Utbildning, övrigt 5,6 5,8 6,0

Kultur, uppdragsersättning 33,0 34,1 35,3

Resultat Kultur & Utbildning 0 0 0

Turism 3,4 3,4 3,4

Friluftsverksamhet, uppdragsersättning 3,6 3,8 3,9

Resultat Jord & skog 0 0 0

Kollektivtrafik 105,4 108,9 113,0

Näringslivsstöd 6,7 7,0 7,3

Övriga regionalpolitiska åtgärder 16,6 17,0 17,4

Resultat Landstingsfastigheter 0 0 0

Resultat D-data 0 0 0

Resultat KA Servicekonsult 0 0 0

29 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Landstingets investeringar

Investeringsramen för 2004 överensstämmer med vad som fastställdes i

flerårsplan 2003-2005. Fördelningen framgår av nedanstående tabell.

(tkr)

Totalt 250 000

- Fastigheter 90 000

- IT 34 840

- Hjälpmedel, landstinget 13 500

- Utrustning 111 660

Utöver ovan angivna investeringsramar tillkommer s k externa investeringar

i form av hyrhjälpmedel samt byggnadsinvesteringar avsedda för externa

hyresgäster, enligt nedan.

(tkr)

Totalt 27 000

- Fastigheter 19 000

- Hyrhjälpmedel 8 000

Under 2004 planeras fastighetsinvesteringar överstigande 1 mkr enligt nedanstående

tabell. Observeras bör att grunden för denna är en bedömning av

utfallet för 2003, vilken är svår att göra så här tidigt på året. Därför kan ändringar

komma att bli aktuella.

(tkr)

MSE

Palliativ vårdavd 2 000

Psykiatri avd 15 2 000

Lokalanpassning för datortomograf 3 500

Kraftförsörjning 1 050

Markparkering 7 000

KSK

Dialys 5 100

K9 (BoU-mott, KK/psyk, paramed, barn- o vuxenhab) 17 500

Norra

Planering VC Strängnäs och samlad kvinnoklinik 2 000

Dammsdal

Skolbyggnad 5 500

Ombyggnad för administration 3 500

NLN

Vårdavd 22 000

Digital bild 1 600

Reservkraft 3 600

30 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004-2006

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Fördelning av övrig investeringsram för 2004 framgår nedan.

(tkr) Utrustning IT Summa

NVHSO 60 000 0 60 000

SHSO 20 000 0 20 000

Folktandvården 4 500 2 000 6 500

Handikapp och Habilitering 945 305 1 250

Hjälpmedel 75 20 95

Dammsdal 250 200 450

Kultur och utbildning 2 985 515 3 500

Jord & Skog 0 0 0

Landstingsfastigheter 500 0 500

D-data 0 12 800 12 800

KA Servicekonsult 4 10 100 0 10 100

Anslagsstyrda enheter 200 19 000 19 200

4 Inkl billeasing 10 000 tkr

31 (31)

2003-05-05


Budgetdirektiv 2004 och flerårsplan 2005-2006

Moderata Samlingspartiets landstingsgrupp

De moderata budgetdirektiven består av fyra delar

1. Ekonomisk inriktning sid 1

2. Kritik av det socialdemokratiska förslaget sid 2

3. Yrkande sid 3

4. Direktiv för förändringsarbetet, bilaga 1 sid 4

1. Ekonomisk inriktning

Utgångsläge

Landstinget Sörmland befinner sig i likhet med merparten av landstingen i en

svår situation. Kostnaderna överstiger intäkterna. Trots ökade skatteintäkter i

storleksordningen 5-6 % och en skattehöjning som gav 160 Milj kr har resultatet gått från

plus 80 till minus 128 på tre år. Den trend som socialdemokraterna visar in sin flerårsplan

pekar på underskott på 100 Milj kr varje år.

Balanskravet innebär att intäkter och kostnader ska balanser att underskott ska

återställas inom två år. Vi vet att 10 Milj kr ska återställas 2004 och att förväntade

underskottet 2003 på 100 Milj kr ska återställas 2004 och 2005. Ekvationen går inte ihop.

Det fattas 76 Milj kr 2004 och 200 Milj kr för båda åren 2005 och 2006.

Kravet är att rationalisering samt engångsinsatser ska förbättra resultatet med

76 Milj kr 2004. Det huvudspår landstinget arbetar efter är strukturella förändringar i

länssjukvården i samverkan med Västmanland och strukturella förändringar i landstingets

vårdutbud. Tidsschema för de båda processerna är utdragna och fulla effekter erhålls

tidigast 2005. Viss effekt, 40 Milj kr, uppnås redan 2004.

Krav på direktiven och flerårsplanen

Det återstår att via direktiven ge inriktning för en resultatförbättring med 36

Milj kr 2004 och göra det sannolikt att 2003 års underskott kan återställas senast 2005.

Den moderata inriktningen

För att sänka kostnaderna med ytterligare 36 mil kr utan att detta ska drabba

vården måste landstinget koncentrera sin verksamhet till kärnuppgifterna. Ge uppdrag att

sälja mark områdena Nynäs och Hedlandet samt Solbacka Sport och Konferens. Ge

uppdrag att söka nya huvudmän för Öknaskolan och de båda folkhögskolorna. Öka

konkurrensutsättningen av servicefunktioner. Minska kostnaden för den politiska

organisationen.

De satsningar under förstärkta handlingsplanen som ännu inte genomförts

fryses.

1


I dagsläget förväntas underskottet för 2003 bli ca 100 Milj kr. Att återställa ett

belopp av den digniteten krävs radikala åtgärder 2005. För att skapa förutsättningar att klara

balanskravet måste kraftfulla åtgärder göras omedelbart att sänka kostnaderna 2003. Vi

föreslår investerings- och underhållsstopp som sänker kostnaderna med 17 Milj kr. Stoppet

skulle förskjuta planerna för investeringar och underhåll endast några månader framöver

och därmed blir skadan försumbar.

Vi föreslår också att alla inköp under andra halvåret prövas om dessa inte kan

förskjutas över årsskiftet.

2. Kritik av det socialdemokratiska förslaget

Socialdemokraterna lägger ett budgetdirektiv med budget i balans (sidan 8 i

deras direktiv). I våra ögon är detta endast en matematisk uträkning, som visar vad som

krävs för att uppfylla balanskravet. Strukturöversynen ska för åren 2004-2006 ge 40, 100

och 110 Milj kr. Vad innebär resten av rationaliseringarna på ytterligare 36, 92 och 82 Milj

kr för våra verksamheter? Vilka direktiv ska anvisa vägen till dessa resultatförbättringar?

Svar: Det finns inget i direktiven som visar hur det ska gå till.

Socialdemokraterna skickar inga tydliga signaler att landstingets ekonomi

ovillkorligen måste få balans utan förlitar sig helt på strukturöversynen. En strukturöversyn

som under alla förhållanden ändå skulle vara nödvändig för att kunna möta framtidens

vårdbehov.

Socialdemokraterna anvisar inte heller vägen till balans i det korta

perspektivet. Detta är ett farligt sätt att handskas med framtiden. En ”ryggsäck” bärs med in

i flerårsplanen och riskerar en god framtida vård.

Mer politisk handlingskraft efterlyses.

2


3. Yrkanden

Moderata Samlingspartiet yrkar att landstingsfullmäktige beslutar

1. för år 2004

att minska de anslagsstyrda verksamheterna 2004 med

att kostnadsökningar på 4,6 % godkännes för 2004, (s) förslag 5.1 %

att koncentrera landstingets uppgifter till hälso- och sjukvård,

tandvård, handikapp- och habilitering

att pröva om delar av förstärkta handlingsplanen kan frysas

Totalt

2. för år 2003

att införa investerings- och underhållsstopp

att varje inköpsbeslut fram till årsskiftet prövas om det går att förskjuta

över årsskiftet

Krismedvetande

8 Milj kr

20 Milj kr

12 Milj kr

? Milj kr

40 Milj kr

17 Milj kr

? Milj kr

3. för planperioden (s) förslag

att strukturöversynen får ett 76 År 2004 40 Milj

kr ekonomiskt rationaliseringskrav på 192 År 2005

110 Milj kr 192 År 2006 100 Milj

kr

4. att det moderata förslaget till direktiv för förändringsarbetet läggs som grund för det

fortsatta budgetarbetet, se bilaga

att primärvårdsutvecklingen påskyndas och tillförs

10 Milj

kr

3


4. Direktiv för förändringsarbetet bilaga 1

Dessa direktiv ska ses som en ledstjärna i den fortsatta budgetprocessen. Tempot i

genomförandet av de olika målsättningarna avgörs av det ekonomiska utrymmet.

Omprioriteringar blir nödvändiga för att skapa utrymme.

Övergripande inriktning

Ansvaret för varandra är särskilt viktigt vid olycka, sjukdom och lidande. En

gemensamt finansierad vård och omsorg ska alltid finnas tillgänglig för alla. Inom denna

ram måste alla vårdgivare som vill erbjuda sina tjänster också få möjlighet att göra det

oavsett organisationsform.

Det man fått löfte om och betalat för under en del av sitt liv ska man inte kunna berövas

under en senare del av livet. Det får inte vara så att man, bara för att den offentligt betalda

vården inte löser sin uppgift, tvingas ställa sig i vårdkö, gå sjukskriven och oroas i onödan.

Tryggheten ska vara långsiktig och garanteras av oss politiker.

Vägen till den goda vården kräver en ny sjukvårdspolitik. Vi vill ha en vård med god

tillgänglighet som sörmlänningarna kan känna förtroende för. Därför måste viktiga och

avgörande politiska beslut fattas:

Vårdgaranti:

• garanterad vård inom rimlig tid genom en vårdgaranti

Valfrihet

• patientens valfrihet av vårdgivare utan administrativa gränser

Mångfald

• ökad mångfald bland dem som producerar vård

Decentraliserat ansvar

• ett decentraliserat budgetansvar där beslut fattas på lägsta nivå

Dessa beslut är våra redskap för en vård på patienternas villkor och vi skrotar därmed den

planekonomiska styrningen av vården, som visat sina stora brister med långa köer,

otillgänglig vård, ökande långtidssjukskrivningar och rekryteringsproblem.

Vårdgaranti

Att garanteras vård i rimlig tid är för oss moderater en självklarhet. Det kostar mer att bli

opererad om ett år än omgående. Väntan skapar dessutom onödigt lidande, otrygghet och

förlängd sjukskrivning, kanske förvärrad sjukdom.

En vårdgaranti, där vård garanteras inom tre månader, har visat sig mycket verkningsfull i

de borgerligt styrda landstingen. Köerna till vården har minskat drastiskt.

4


Valfrihet

Att själv kunna välja var man ska bli behandlad är för oss en självklarhet. Det kan finnas

många skäl till att välja att bli behandlad på annan ort. Det är inte vi politiker eller våra

administratörer som ska godkänna skälen och bestämma var. Det är patienten.

Det är också en självklarhet att den som vill ska få hjälp i sitt val och ha någon att vända dig

till med dina frågor.

Mångfald

Avgörande för den goda vården är värnandet och vårdandet av befintlig

personal som trivs och därför stannar kvar i Södermanland. En framgångsrik rekrytering är

också avgörande.

Vården är den sektor som har högsta andelen högskoleutbildade, mellan 60 –

70 %. Detta återspeglas inte i det relativa löneläget, karriärmöjligheter eller status. Den

planekonomiska styrningen och landstingens vårdmonopol har förlamat möjligheterna till

en positiv utveckling.

Vården måste bli en arbetsmarknad med en mångfald av arbetsgivare.

Landstinget ska välkomna vårdpersonals önskningar om att organisera sig i andra former än

landstingsanställning.

Decentraliserat ansvar

En förutsättning för en fungerande vårdgaranti, valfrihet och mångfald är ett

nytt ekonomiskt styrsystem, som premierar vad som görs och stimulerar utveckling.

Dagens sörmländska sjukvård styrs hierarkiskt och med stark central makt. Detta

förhållande vill vi ändra på. Ansvar och befogenheter ska ligga så nära den vårdande

personalen som möjligt. Personalen ska ha ett reellt inflytande över sin arbetssituation och

arbetsorganisation.

De långa sjukskrivningarna är framför allt ett problem inom offentlig

verksamhet varför vården måste anamma det privata näringslivets syn på ekonomistyrning,

arbetsorganisation, delaktighet och personalvård.

Vården ur ett patientperspektiv

Patientens rätt i sjukvården

Patienten ska ha lika rätt till hälso- och sjukvård oberoende av

betalningsförmåga, social eller kulturell bakgrund. Respekten för människovärdet, friheten

och det mänskliga ansvaret är hörnstenar i vår politik. Att ta hand om de sjuka ser vi som

lika självklart som att sörmlänningen har ansvar för sin egen och sina närmastes hälsa och

välbefinnande. Den moderata hälso- och sjukvårdspolitiken handlar om hur vi ska kunna ge

förutsättningar till en bättre sjukvård genom att minska vårdköerna, förbättra

tillgängligheten och hjälpa patienten i sitt val av vårdgivare och behandling. Det är inte vi

politiker som ska bestämma var och hur patienten ska få vård.

5


Patienten ska bestämma

Kvaliteten i vården beror bl.a. på patientens möte med vården. En

förtroendefull relation måste skapas mellan patienten och vårdpersonal. För ett kvalitativt

bra möte måste patienten få den information om alternativ och konsekvenser som hon

behöver för att kunna göra sina val. Din vårdgivare ska ha erfarenhet, kompetens och gott

omdöme.

Ett utbyggt husläkarsystem med etableringsrätt ser vi som basen i sjukvården, där patienten

genom sitt fria val har fått välja sin läkare. Då kan denna förtroendefulla relation byggas

och husläkaren fungera som lots genom sjukvårdens alla vägval. Vi vill också att privata

specialister skall kunna etablera sig för ökad närhet till den öppna specialistvården. Utökad

etablering för såväl husläkare som specialister ger en behövlig utbyggnad av primärvården

till målet, en allmänläkare på 1500 invånare. Vårdavtal ska erbjudas även på mindre orter.

Företagshälsovården har historiskt haft en stor vårdande uppgift, som

fråntagits dem. Att företagshälsovården, genom deras patient- och företagskännedom,

arbetade med vård, rehabilitering och arbetsmiljö innebar stora vinster och avsevärd

avlastning på landstingets vårdcentraler och akutmottagningar. Vi vill att den sörmländska

företagshälsovården åter ska få etablera lokala vårdavtal inom primärvården med

landstinget

Därför måste Landstinget erbjuda läkare, sjukgymnaster och kiropraktorer etablering med

vårdavtal, i egen regi eller i samverkan med företagshälsovården.

Mål: 30 nya husläkare i Sörmland

Läkare även på mindre orter

Specialister utanför sjukhusen

Husläkare även inom företagshälsovården

Avskaffa remisstvånget

Synen på den offentliga vården skiljer sig ideologiskt mellan moderaterna och

socialdemokraterna i Landstinget Sörmland. Vid alla vägval utgår (s) ifrån den egna

organisationen och administrerar fram lösningar inom den egna verksamheten.

Vi moderater anser att remisstvånget är en byråkratisk skapelse till men för

patienterna och ett styrmedel till den offentliga vården. Remisstvånget skapar onödiga köer

och ett utdraget lidande och hindrar patienten att välja läkare, sjukgymnast och kiropraktor.

Vi moderater vill ge patienten rätt att fritt välja vård. Det motstånd som

Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs mött och möter från Landstingets Sörmlands sida är

allvarligt. Hellre får patienterna stå i vårdkö, med vad detta innebär av lidande, än att snabbt

få sin operation utförd på ett erkänt kvalitativt sätt. Landstinget måste därför tillåta besök på

alla vårdinrättningar, oavsett organisationsform.

Remisstvång till sjukgymnast och kiropraktor med vårdavtal avskaffas.

Mål: Fri etablering för läkare och leg. sjuksköterskor

Avskaffa remisstvånget till vårdgivare med vårdavtal

Fri remissrätt till Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs

Patienter i kö

Köer är ofta helt onödiga. Patienter som står i kö och väntar på behandling på

hemmaplan kan lika väl bli behandlad omgående någon annanstans. Kostnaden är

densamma för finansiären Landstinget Sörmland men för patienten innebär väntan i kö

6


onödig oro, smärta och förlängd sjukskrivning. Dessutom kan problemen förvärras vid

utdragen väntan.

En vårdgaranti har införts i de borgerligt styrda landstingen och köerna har där

kortats markant. Målet är att kunna garantera vård i tid för alla diagnoser.

En vårdgaranti är ett formellt dokument där patienten garanteras vård inom tre månader.

Om vården inte kan ges inom garanterad tid på hemmaplan kan patienten välja att få den på

annat håll på landstingets bekostnad oavsett om vårdgivaren är privat eller offentligt driven.

Därför måste en vårdgaranti införas som innebär:

besök hos husläkare senast inom en vecka

besök hos specialist senast inom en månad

behandling senast inom tre månader

En god hälsa

Var och en har ett personligt ansvar för sin hälsa, men livsstilen ska inte få

avgöra om och när du får vård. Alla har lika rätt till vård.

Landstingets uppgift är att ge information om hur man kan påverka sin hälsa

positivt genom förändringar i livsstilen. Hur alkohol, tobak, kost och motion påverkar

hälsan i allmänhet men också att man i mötet med vårdpersonal kan få information som är

personlig och relevant.

Landstinget har också en stor uppgift i att informera och utbilda i egenvård.

Har man denna kunskap kanske man inte behöver besöka sin husläkare eller vårdcentral.

Mål: Ohälsotalet i Södermanland ska sänkas till nationell nivå

De som är äldre

Vården av de äldre är en av de viktigaste uppgifterna under 2000-talet. Redan

idag kan vi konstatera att de äldre är den största patientgruppen inom de flesta specialiteter.

Samtidigt som vårdtiderna har förkortats tack vare medicinsk och teknisk utveckling ökar

sörmlänningarnas behov av vård i takt med att de äldre blir allt fler. Korta vårdtider ställer

höga krav på eftervård och omsorg. Landstinget och kommunerna måste utarbeta

gemensamma rutiner för omhändertagande efter utskrivning. Vårdkedjan skall fungera, de

äldre får inte hamna mellan landstingets och kommunernas ansvarsområden.

Kraven på sjukvårdande behandling och rehabilitering i hemmet ökar och kommer att kräva

mer av primärvården. Avtal mellan kommunalt äldreboende och primärvård måste finnas

och fungera. Geriatrisk kompetens skall garanteras i dessa avtal.

Vård i livets slutskede - palliativ vård - ska erbjudas i enlighet med patienten

och anhörigas önskemål. Oavsett diagnos ska man ha rätt att sluta sitt liv hemma.

Tandvården för äldre är ett eftersatt område som vi moderater vill prioritera.

Tandvårdsförsäkringen skall ha en verklig karaktär av försäkring, som täcker behov och

behandlar alla lika. Inte som nu där ålder och typ av behov avgör.

Mål: Läkarstödd hemsjukvård ska erbjudas

Rätt att få sluta sitt liv hemma

Vård i livets slutskede utvecklas att omfatta alla diagnoser

Samverkan mellan kommun och landsting förbättras

7


De som har funktionshinder

Vi anser att de som har ett funktionshinder ska ha möjlighet att påverka sin

situation t.ex. genom att kunna välja hjälpmedel, och inte som idag endast vara hänvisad till

Landstingets utbud.

Många sörmlänningar är beroende av hjälpmedel för att klara sin vardag.

Moderna hjälpmedel är för många skillnaden mellan ett passivt och isolerat liv och

möjligheten till ett mer rörligt och självständigt.

Att lätt och snabbt kunna få sitt hjälpmedel och att vara med och välja är

självklara krav. En hjälpmedelsgaranti stärker den enskildes ställning mot landstinget. Den

innebär att de som har rätt till hjälpmedel, men tvingas att vänta en viss tid, själv ska få

införskaffa hjälpmedlet och få bidrag från Landstinget för detta. Det skulle stimulera till en

snabbare spridning av information om nya hjälpmedel och göra hjälpmedelsverksamheten

mer lyhörd för enskilda behov och önskemål.

När ett vårdbehov är fastställt ska man kunna välja omsorgsform och

vårdgivare. Alla skall också vid konstaterat behov kunna få ett eget anpassat boende.

Genom utvecklingen inom informationsteknologin har nya möjligheter

öppnats, som kan ge nya arbetsmöjligheter/platser och ett rikare liv.

Ett utökat samarbete mellan handikapporganisationerna och vården behövs för

ömsesidigt informationsutbyte.

Alla medborgare skall ha samma rättigheter vare sig de har ett funktionshinder

eller inte.

Mål:

Införa en hjälpmedelsgaranti för att korta väntetiderna för utprovning

och erhållande av hjälpmedel och låta patienten vara med och välja

hjälpmedel

Uppmuntra personalen att ta över verksamheten i egen regi

Öka bidragen till handikapporganisationerna

Lättillgänglig psykiatrisk vård

Vi vill verka för att primärvården får huvudansvaret för den öppna

psykiatriska vården. För att klara detta behöver primärvården förstärkning med olika

kompetenser.

Psykoterapi skall bli lättare att få för dem som behöver det.

Den specialiserade psykiatrin måste ägna sig mer åt bemötandefrågor.

Information om vart man skall vända sig när man behöver hjälp med psykiska

besvär skall vara mer lättillgängligt.

Mål:

Meningsfull sysselsättning ska erbjudas de psykiskt funktionshindrade

Psykiatrisk slutenvård ska erbjudas på sjukhusorterna

De mobila teamen ska nå hela länet

Landstingets egna verksamheter

8


Personalen

Under de närmaste åren kommer nyrekrytering av personal att fortsatt vara en

av de viktigaste uppgifterna i Landstinget. Andra landsting och övriga vårdgivare kommer

att konkurrera om arbetskraften. Vi måste göra det attraktivt att arbeta i den sörmländska

vården.

Vi måste också bättre ta till vara den utvecklingskraft personalen besitter och skapa system

som belönar goda idéer och goda arbetsinsatser.

Långtidssjukskrivningarna är ett gissel för både de drabbade och landstinget i

stort. Vi måste pröva alla metoder att motverka utbrändhet. Eget budgetansvar långt ner i

organisationen, belöning när man presterar goda resultat, möjlighet att påverka sin

arbetssituation, stor flexibilitet i arbetsinnehåll och arbetstid och inte minst möjligheten att

arbeta i egen regi är sådana medel som måste prövas. Vid avknoppning måste landstinget

stödja de intresserade med juridisk och ekonomisk rådgivning om förutsättningarna att

driva verksamheten i annan regi.

Sjukvårdande personal ska så långt möjligt avlastas administrativa arbetsuppgifter.

Mål: Det ska vara attraktivt att arbeta i vården i Södermanland

Långtidssjukskrivningarna ska sänkas från 6 till 4 procent

Personalen ska kunna påverka sin arbetssituation

Stöd ska ges till personal som vill ta över sin verksamhet

Våra sjukhus och vårdcentraler

Vi moderater är helt övertygade om att såväl kärnverksamheten, dvs. hälsooch

sjukvården, som serviceverksamheter med fördel kan drivas - förutom av landstinget -

av annan huvudman. Valfriheten för patienterna skulle öka och vår kunniga personal skulle

få möjlighet att ta egna initiativ till utveckling av sin verksamhet.

Som ett första led vill vi moderater att de vårdcentraler, där personalen så önskar, ska få

drivas i egen regi. Det är då viktigt att landstinget ger de anställda sitt stöd.

Den verksamhet som drivs i landstingets regi måste få ett eget budgetansvar

långt ner i organisationen med ett nytt ekonomistyrningssystem.

Det projekt som inletts vid Kungsgatans läkarmottagning i Eskilstuna med

olistade patienter bådar gott för framtiden, men verksamheten bör upphandlas, inte drivas

med tillfälliga hyrläkare.

Vi anser också att det ska utredas om Nyköpings lasarett skall kunna

bolagiseras. En bolagisering skapar stor självständighet och kan vara en väg till funktionell

samverkan med andra sjukhus. Även Kullbergska sjukhusets och Mälarsjukhusets

organisationsform ska ses över.

Mål: Pröva bolagisering av Nyköpings lasarett

Minst 25 % av primärvården i annan regi

Konkurrensutsättning av verksamheter

Eget resultatansvar och minskad byråkrati

Verksamheten utanför hälso- och sjukvården

Vi moderater har under många år krävt att landstinget renodlar sin verksamhet

till hälso- och sjukvård. Övriga funktioner och uppgifter bör övertas av andra. 2003

9


ildades Regionförbundet Sörmland. Detta kommunalförbund har övertagit merparten av de

regionala uppgifterna från Landstinget Sörmland. För landstingets kvarvarande regionala

uppgifter, som kommunalförbundet inte vill ta över, ska andra lösningar sökas.

Skatteväxling är ofta en framkomlig väg.

Landstingets gymnasieskolor kommunaliserades 1/1 1999. Mot vår moderata

önskan behöll dock landstinget driftsansvaret för naturbruksgymnasiet Öknaskolan under i

första hand tre år men med en fortsättning om elevunderlaget skulle bli tillräckligt stort. Vi

anser att Öknaskolan skall få en ny huvudman när nuvarande avtalstid är till ända. Medan

arbetet med att finna en ny huvudman pågår måste ytterligare kvalitetsförbättringar ske på

skolan i samverkan med näringarna.

För landstingets två folkhögskolor, Åsa och Eskilstuna, skall också nya huvudmän sökas.

Mål: Renodla landstingets uppgifter till att omfatta endast kärnverksamheter,

d.v.s. uppgifter som kan hänföras till hälso- och sjukvård, handikappoch

habilitering och viss tandvård

Ekonomi

Landstinget Sörmland ska ha en ekonomi i balans. Arbetet med att nå denna balans ska ske

efter fyra huvudspår:

• Strukturöversynen

• Korrigeringar som minskar underskottet 2003

• Koncentration av landstingets uppgifter till kärnverksamheter

• Upphandling av fler serviceverksamheter

Mål

En ekonomi i balans

Ett ekonomiskt styrsystem som stimulerar till effektiv produktion och

utveckling

10


2003-05-28

Landstingsgruppen

Södermanland

Budgetdirektiv för 2004 och flerårsplan 2005-2006 – en budget i balans.

Förslag till en bättre vård - med patienten i centrum – ett socialliberalt systemskifte i

Landstinget Sörmland

Landstingets verksamhet är stor och mäktig.

När patienterna strömmar till, i vilken mängd och varför är okända faktorer. Ej heller vet

vårdpersonalen i förväg vilka åtgärder den kan komma att behöva sätta in. Politikernas och

främst landstingsledningens ansvar är att leda verksamheten och fördela de skattemedel som

invånarna i Sörmland solidariskt via landstingsskatten har betalat in så att de räcker till

önskad vård. Och att hela tiden följa upp pågående arbete och korrigera direktiven där så kan

komma att behövas.

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Med en åldrande befolkning, snabb

medicinsk utveckling och allt större förväntningar från befolkningen i Sörmland ökar kraven

på vården. De ökade skillnaderna mellan behov och resurser nödvändiggör samtidigt ett

effektivare utnyttjande av befintliga resurser.

En annan utmaning är att erjuda goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för

medarbetarna. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för den framtida

hälso- och sjukvården. Att skapa både ett positivt förändringsklimat och möjlighet till

delaktighet är viktiga förutsättningar för att behålla och stimulera medarbetarna.

Vi i folkpartiet är bekymrade över den ekonomiska situationen inom Landstinget Sörmland

och det negativa framtidsperspektivet när det gäller ekonomin. Vi anser att den

socialdemokratiska landstingsledningen måste ta ett betydligt starkare och tydligare grepp om

den framtida ekonomin. Till detta skall läggas den förväntade negativa ekonomiska

utvecklingen av landstingets budget 2003. Därför måste budget 2003 redan nu bli föremål för

en revidering.

Folkpartiet kan inte bara ställa sig bakom Socialdemokraternas förslag till budgetdirektiv.

Föreliggande förslag saknar ideér och framtidstro. Folkpartiet är inte berett att medverka till

förvaltning av ett socialdemokratiskt system. Vi vill ha ett socialliberalt systemskifte i

Landstinget Sörmland.

Vår vision

• I Folkpartiets Sörmland bedrivs ett målmedvetet hälsofrämjande arbete som

omfattar alla människor- barn såväl som vuxna.

A Bjurström 1


2003-05-28

• I Folkpartiets Sörmland är funktionshinder inget hinder.

Landstingets handikapppolitiska program är väl kända för patienter och personal.

Hjälpmedelsgaranti har har införts och hjälpmedel erbjuds utan kostnad för parienten.

• I Folkpartiets Sörmland bedrivs en värdig vård för äldre. En väl fungerande

samverkan finns mellan kommuner, det egna landstinget och omkringliggande

landsting. Ingen skall skrivas ut från sjukhusen förrän det finns en bekräftelse på att

det är ordnat med fortsatt omsorg.

• I Folkpartiets Sörmland är vårdyrken uppvärderade och ger god lön och goda

möjligheter till kompetensutveckling. Det finns olika arbetsgivare att välja mellan och

möjlighet att själv driva småföretag i vården för dem som vill det.

• I Folkpartiets Sörmland finansieras vården solidariskt med landstingsskatten.

Sjukvården skall betalas med skattemedel och styras av valda politiker. Ingen skall

behöva ta en privat försäkring för att kunna få en bra vård. Människors behov skall

vara vägledande för sjukvården, samtidigt som vården så långt som möjligt ska bygga

på patientens fria val.

• I Folkpartiets Sörmland är mångfald, egenmakt och valfrihet tre sätt att uppnå en

bra vård med patienten i centrum – inte i väntrum

Ideologisk bakgrund

Respekten för den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet för folkpartiets

politik är att var och en av oss ska ha frihet och möjlighet att förverkliga sina drömmar om ett

gott liv. Vi tror på människors förnuft. Politiken skall ska skapa förutsättningar och riva

hinder – inte bestämma hur vi skall leva våra liv. Dock är ett personligt ansvar viktigt. Både

för det egna livet och andras.

Därför lägger Folkpartiet följande budgetdirektiv:

Budget 2003

För att inte senare budgetar skall behöva släpa på för stor ”ryggsäck” föreslår vi en

revidering av budgeten för 2003. Investeringstopp kan vara ett sätt i denna revidering.

Direktiv

• Innevarande budget 2003 revideras med syfte att spara ca 20 mkr under 2003.

• Att ett krismedvetande implementeras i hela organisationen

Budget 2004-2006

Landstingsstyrelsen skall ansvara för att budgetdirektiven är så utformade att budget i balans

kan nås. Det förslag som nu föreligger är ett rent matematiskt förslag om en budget i balans. I

underliggande textmaterial saknas en närmare precisering hur det skall gå till.

Socialdemokraterna borde med den administrativa resurs som man förfogar över kunnat göra

betydligt tydligare direktiv med besparingsanvisningar i mkr. Motsvarande administrativa

resurser har inte Folkpartiet i Landstinget Sörmland.

Direktiv

• Samtliga budgetdirektiv under planperioden skall resultera i budgetar i balans samt

vara försedda med besparings/utvecklingsmål uträknat i mkr.

A Bjurström 2


2003-05-28

• Folkpartiet Liberalerna tillstyrker förslaget om att tillskriva regeringen om avsteg från

balanskravet och anhålla om en längre tidsfrist än två år för att uppnå en budget i

balans för tidigare budgetunderskott.

Nationella och förstärkta handlingsplanen

Direktiv:

Att den del som ligger i planen och som tillskapats av Landstinget Sörmland, dvs den

förstärkta delen och som ännu inte betalts för 2004 och 2005 inte betalas ut .

Besparing ca 30 mkr.

Fritt fram för husläkaren igen

Husläkartanken var en liberal idé. Men så många fiender den fick! Socialdemokraterna som

förvärrade, förlängde och intensifierade primärvårdens svårigheter genom

att avskaffa husläkarlagen har många skäl att i dag ångra sig.

I dag har vi i Sörmland stora problem med vårdcentraler utan läkare och äldrevård med för

svag primärvårdskontakt. Socialdemokaternas agerande har gjort det mycket svårt att

rekrytera allmänläkare till primärvården.

Men så hade det inte behövt vara. Med husläkarsystem i hela vårt landsting hade den positiva

utvecklingen från 90-talets början kunnat fortsätta, och vi hade kunnat ha en fast läkarkontakt

för alla.

Direktiv:

Landstinget Sörmland öppnar upp för möjligheten för etableringar av husläkare med

vårdavtal med Landstinget Sörmland.

• Att hemsjukvården byggs ut.

Mångfald av vårdproducenter

Vi vill att vårdanställda skall ha en arbetsmarknad där de har mer än en arbetsgivare att välja

på. Här finns möjligheter med fler alternativ och avknoppningar och mer decentralisering i

landstinget Sörmland. Vårdarbetsmarknad borde slippa den förstelning

som beror på att ålderdomliga hierarkier och lönesystem när annat arbetsliv snabbt förändrats.

Mycket handlar om möjligheterna för de anställda att själva kunna påverka arbetet. Till

exempel visar det sig att de som har möjligheter att påverka sin arbetsmiljö och vardag är

betydligt mindre sjukskrivna än de som arbetar på enheter med ett svagt ledarskap och

otydliga mål. Detta avspeglar med största sannolikhet skillnader i trivsel på arbetsplatsen. All

erfarenhet visar att människor mår bättre och presterar mer om de kan påverka sin

arbetssituation. Små enheter fungerar ofta bättre än stora, har mindre personalomsättning och

lägre sjukfrånvaro.

Det är ingen tillfällighet att privata alternativ inom välfärdssektorn ofta får högre betyg av

sina anställda än de kommunala. Ofta kännetecknas dessa privata alternativ just av en mindre

A Bjurström 3


2003-05-28

skala och mer direkta beslutsvägar. Ofta är också ledarskapet tydligare i dessa. Vi drar av

detta inte slutsatsen att all verksamhet ska bedrivas i privat regi, men däremot att det är viktigt

med små enheter med stort personalinflytande. Även personalkooperativ är i många

sammanhang ett bra alternativ. Till detta skall läggas den valfrihet som en mångfald av

vårdproducenter kan skapa. Privata vårdgivare skall ha vårdavtal med landstinget.

Direktiv:

• Att under perioden skapa förutsättningar för några vårdcentraler och delar av ett

sjukhus så att dessa kan drivas av annan vårdgivare

• Stödja personal som vill ta över sin verksamhet

• Att uppmuntra till skapandet av mindre frivilliga självständiga enheter inom

Landstinget

Rätt läkemedel och broms på läkemedelskostnaden

Den grupp som får mest läkemedel är äldre personer.

Det är även de som ofta behöver sjukhusvård efter felmedicinering. I genomsnitt följer

varannan patient inte läkarens ordination. Det kan leda till att behandling misslyckas, med

utebliven effekt och med biverkningar som ibland blir allvarliga. Förbättrad utbildning för

läkare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal är nödvändig, för att det skall

bli rätt läkemedel, till rätt patient, på rätt indikation, i rätt dosering, under rätt behandlingstid

och i rätt administreringsform.

Men hälsoproblemen och de stora onödiga kostnaderna för felaktig medicinering visar också

på vikten av en förstärkt läkarnärvaro i äldrevården. Det behövs regelbundna

läkemedelsronder i samverkan mellan landstinget och kommunernas äldrevård.

Och om var och en av de äldre patienterna hade en egen husläkare skulle översikten över

läkemedelskonsumtionen kraftigt förbättras.

För att patienter skall kunna få sin vård hemma ska läkarstödet till hemsjukvården och det

särskilda boendet förstärkas. Läkarinsatser på denna nivå kan många gånger förhindra

inläggning på sjukhus.

Det finns ett regeringsförslag ute på lagrådsremiss angående finansiell samverkan. Tyvärr är

inte regeringens förslag inte lika bra som vi skulle önska. Detta förslag ger mindre

samordningsmöjligheter jämfört med det tidigare FINSAM-försöket.

Direktiv:

• Att Landstinget Sörmland tar initiativ till en organisation av läkemedelsronder i

äldrevården i samverkan med länets kommuner.

• Förbättra utbildningen av sjukvårdspersonalen i läkemedelskunskap

• Inför kostnadsfria läkarbesök i äldreboende

Omsorgsgaranti

Folkpartiet i Landstinget Sörmland vill ha en omsorgsgaranti för att kvalitetssäkra en

rad olika delar av vården, vilka tillsammans ger en god omsorg.

A Bjurström 4


Garantin skall innehålla:

- Rätten till rätt medicinsk kompetens.

- Rätten till ett värdigt omhändertagande.

- Rätten till en väl fungerade vårdkedja

- Rätten till hjälpmedel i rätt tid.

- Rätten till valfrihet.

- Rätten till Trygghetskvitto vid utskrivning av patienter från sjukhus

- Rätten till bra vård i livets slutskede.

2003-05-28

Att följa upp denna garanti, hos alla vårdgivare, inte bara landstingets egna, skall vara en

landstingsuppgift, och det skall vara ett alltid pågående kvalitetsarbete.

Direktiv:

• Att Landstinget Sörmland snarast inför en omsorgsgaranti enligt ovanstående

beskrivning.

Finansiell samordning

Det finns ett regeringsförslag ute på lagrådsremiss angående finansiell samverkan. Tyvärr är

inte regeringens förslag inte lika bra som vi skulle önska. Detta förslag ger mindre

samordningsmöjligheter jämfört med det tidigare FINSAM-försöket.

Direktiv:

• Att Landstinget Sörmland hos Regeringen anhåller om att få fortsätta det

framgångsrika försöket med FINSAM

Vardagsrationaliseringar

Landstingets verksamheter måste stanna upp då ochoch fundera på om man gör rätt saker

på rätt sätt och till rätt pris.

Dessa rationaliseringar behöver ej medföra kostnader – tvärt om. Landstingsförbundet har

givit ut en bok ”Visst går det” med en rad exempel på vardagsrationaliseringar. Exempel kan

vara att sjuksköterskor tar över arbetsuppgifter från läkare och att slopa slentrianmässiga

återbesök mm.

Direktiv:

Att Landstinget Sörmland tar ett krafttag för att vardagsrationaliseringar tillämpas i

organisationen. Dessa medför bl a att personalen måste få större friheter att själva ta ansvar på

och över sin arbetsplats.

Socialliberalt systemskifte i vården

Folkpartiet i Sörmland anser att landstinget skall ha ett övergripande regionalt

ansvar för sjukvården. Hur stor roll andra vårdgivare skall ha som entreprenörer och

komplement till landstingen beror främst på olika lokala förutsättningar, budget, personal och

patientönskemål osv. Vi liberaler ser mycket gärna fler fristående vårdgivare.

Vårt socialliberala systemskifte i vården bygger självklart på solidarisk

A Bjurström 5


finansiering via skattsedeln men förnyar själva verksamheten. Fem centrala

begrepp i den förnyelsen är:

• vårdalternativ

• vårdpeng

• vårdgaranti

• patientmakt

• personalmakt

2003-05-28

De 5 begreppen hör samman och förutsätter i praktiken varandra.

Patientmakt

Om det är någon gång man behöver mer egenmakt är det väl när man är sjuk

och svag. Hur får jag som patient mer egen makt i vården?

Tre viktiga faktorer för att nå patientmakt

- Genom att jag kan välja.

- Genom att mitt val får ekonomiska konsekvenser för vårdgivarna.

- Genom att jag är garanterad vård och därmed enkelt och obyråkratiskt kan

kräva min rätt.

Personalmakt

Personalen har, oavsett om de arbetar i offentlig eller enskild regi, rätt att bli

mera sedda, bli mera hörda om arbetstider och arbetsmiljö och bli bättre

ersatta. Det är bra för personalen om förstenade landstingshierarkier bryts ned

och det finns fler arbetsgivare att välja emellan. Mångfalden skapar dessutom

en press på landstinget att bli en bättre och mer attraktiv

arbetsgivare. Det innebär att den personal som i dag gör en fantastisk insats i

landstinget Sörmlands vård- och omsorg, och vill fortsätta arbeta där,

också vinner på ökad mångfald.

Direktiv:

Landstinget Sörmland skall skapa möjligheter för en mångfald av vårdgivare

• Inför en vårdpeng och en utvecklad vårdgaranti inom Landstinget Sörmland

Personalutveckling

Vi håller med om mycket som beskrivs under denna punkt i socialdemokraternas

budgetdirektiv.

Men vi tycker att det fattas en viktig del under personalutvecklingspunkten.

Vi har en allt växande skara svenskar som har annan nationell bakgrund. För många av dessa

är den svenska sjukvården annorlunda och missförstånden mellan dessa nysvenskar,

invandrare och sjukvårdspersonal kan ibland utgöra verkliga kulturkrockar och förhindra en

god vård. Inom detta område krävs fortbildning av vårdpersonalen på alla nivåer.

A Bjurström 6


2003-05-28

Direktiv:

• Att Landstinget Sörmland aktivt under planperioden genomför fort-och utbildning av

all personal om våra nya svenskar och invandrare för att ge dessa grupper en så bra

service som möjligt.

Miljö

Miljöhänsyn, naturskydd och en ekologiskt hållbar samhällsutveckling är förutsättningar för

människans överlevnad och utveckling. Den enskilda människan är utgångspunkten för liberal

miljöpolitik.

En liberal miljöpolitik ser ekonomisk tillväxt som en resurs för att skapa resurser till

miljöförbättrande åtgärder.

EU utgör ett viktigt instrument för att lösa gränsöverskridande miljöproblem och för att skapa

gemensamma miljöregler.

Direktiv:

• Alla Landstingsinköp skall miljösäkras. Detta gäller även vårdgivare som har

vårdavtal med Landstinget.

• Genomför förslagsverksamhet med priser för att premiera bra miljöförslag

• Miljöaspekter skall tillämpas vid upphandling.

• Upphandlingsregelementen skall ses över och få en tydlig miljöinriktning.

IT-frågor

Det finns inom Landstinget Sörmland några platser som kan utnyttjas för videokonferenser.

Vi tycker att man bör fundera över om man vid kallande till möten i stället kan använda den

videokonferensutrustning som Landstinget investerat i.

Genom att utnyttja videokonferensutrustningen uppnår man

• Miljöbesparing- mindre bilåkande

• Säkerhetshöjande och minimerande att trafikrisker - man slipper vara ute på väggarna

t ex under höst och vintertid

• Rationalitet- främst tidsmässigt

Direktiv:

• Att användandet av videokonferensutrustning i samband med möten och

sammanträden får en hög prioritet

• Att uppdra åt D-data att undersöka och utveckla möjligheten att direkt från en enskild

datorarbetsplats kunna deltaga via egen dator och en enkel webb-kamera.

Folkhälsa

Den enskildes ansvar, kunskap och önskan att förebygga ohälsa är den bästa grunden för en

god folkhälsa. Befolkningen i Sörmland måste förmås att ta ett mycket tydligare egetansvar

för sin hälsa. Därefter kan man om så behövs begära hjälp av sjukvårdssamhället.

A Bjurström 7


2003-05-28

Slentriankontakter med främst primärvården måste undvikas för att ge plats för dem som

verkligen behöver primärvårdsinsatser. En mängd verksamhet förekommer inom Landstinget

Sörmland i arbetet med folkhälsomålen, men mycket återstår.

Direktiv

• Förebyggande hälsoarbete skall vara ledstjärna i all hälso- och sjukvård.

• Öka informationen till invånarna om egetansvar och egenvård.

• Marknadsför tydligt och enkelt möjligheterna till att man kan få förebyggande

sjukvårdupplysning och information via olika tekniska kommunikationsslag.

Hälso- och sjukvård

Folkpartiet konstaterar med tillfredsställelse att socialdemokraterna nu har förstått att

strukturöversynen måste snabbas upp för att man skall få ekonomiska effekter så snabbt som

möjligt. Vi stödjer också tanken på ett strukturerat förändrings- och utvecklingsarbete och

samverkan över alla landstingets inre gränser.

Folkpartiet tillstyrker det tänkta samarbetet på specialistnivå med Landstinget i Västmanland.

Direktiv:

Att strukturöversynsarbetet och samverkansarbetet intensifieras och snabbas upp ytterligare

för att nå budgetbalans.

Specifika sjukvårdsfrågor

Direktiv:

Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet med LF

beslut § 100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes av LS §163/1998.

Smärtmottagningen i södar hälso- och sjukvårdsområdet har under 2000-2002 i projektform

arbetat i enlighet med LS beslut §58/2000. Deras erfarenheter och förhållningssätt inom

smärtbehandling skall spridas till de två hälso- och sjukvårdsnämnderna, i enlighet med LF

beslut §100/2002.

Tandvård

Direktiv

I översynen av tandvårdens inriktning och roll ska även geografisk tillgänglighet belysas.

Habilitering och handikappservice

Funktionshinder får inte hindra människor från att deltaga i samhällslivet. Idag är alltför

många dörrar bokstavligen stängda för funktionshindrade. Folkpartiet vill öka tillgängligheten

i landstingets byggnader och andra miljöer.

För oss är också tillämpningen av LSS-lagen viktig.

A Bjurström 8


2003-05-28

Direktiv

• Att Landstingets handikapppolitiska program tillämpas och är känt bland personal och

patienter.

• Att trots budgetbesparingar satsningar inom handikappområdet prioriteras.

Kultur och utbildning

Folkpartiet anser att landstinget skall i så liten omfattning som möjligt vara ägare till eller

ingå som del i aktiebolag. Denna organisationsform stämmer inte med möjligheten till insyn i

den verksamhet till vilken man betalar sin solidariska skatt.

Folkpartiet hävdar att Landstinget Sörmland skall göra sig av med allt ”onödigt” ägande.

Det finns inte heller någon anledning till att Landstinget i Sörmland skall driva skolutbildning

som inte direkt berör sjukvårdsutbildning.

Direktiv:

• Sälj bostäder och mark vid Nynäs och Hedlandet

• Sälj landstingets helägda bolag- Solbacka Kurs- och konferens AB

• Sök nya huvudmän för folkhögskolorna

• Sök ny huvman för Ökna lantbruksskola

Regionförbundet Sörmland

Landstinget Sörmland har tillsammans med länets kommuner bestämt att bilda ett

regionförbund under 2003. Folkpartiet är stark tillskyndare till bildandet av regioner. Dessa

kan om arbetet inriktas mot viktiga utvecklingsmål skapa bl a ekonomiska rationaliseringar åt

regionsmedlemmarna. Folkpartiet anser dock att dessa regionsparlament skall ha direktvalda

representanter.

Direktiv:

Landstinget Sörmland skall verka för att representationen i Regionförbundet Sörmland

inför nästa valperiod sker genom allmänna direktval.

• Att Landstingets övriga regionala frågor noga genomlyses med mål att spara på

kostnaderna

YRKANDE

Folkpartiet Liberalerna i Sörmland yrkar

att Landstingsfullmäktige beslutar enligt ovanstående direktiv

Nyköping dag som ovan

För Folkpartiets landstingsgrupp

Anders Bjurström

A Bjurström 9


Kristdemokraterna

§ 68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 20052006.

VÄRNA VÅRDENS VIKTIGA VÄRDEN

Vår utgångspunkt är den kristna människosynen och värdegrunden. Därmed sätter vi människovärdet

och de etiska grundvärdena i centrum. Detta innebär bland annat att alla människor har lika rätt till vård

och behandling oavsett ålder och kön. Äldre skall inte diskrimineras ur medicinsk synpunkt. Kvinnor

skall inte få sämre vård än män.

Grundläggande för vår politik är att sjukvården skall garantera varje patient värdighet i vården. Att

stärka patientens ställning handlar om att vårdkvalitet och tillgänglighet måste gälla också för dem som

inte kan ta för sig och dra nytta av patienträttigheterna. Vad det ytterst handlar om är att prioritera

vården och att sätta den enskilda människans behov främst.

Utifrån den pressade situationen i vården är det nödvändigt att försöka utöka de totala resurserna till

hälso- och sjukvården. Kristdemokraterna har i sin budgetmotion till riksdagen avsatt mer resurser till

vårdsektorn jmf. med regeringens förslag. Om vi ska komma till rätta med de långa vårdköerna, den

bristande tillgängligheten och för att både kunna rekrytera och behålla personal i vården behöver

Sverige satsa en ökande andel av BNP på vårdsektorn.

Kristdemokraternas yrkanden avseende socialdemokraternas förslag till direktiv för budget 2004 och

flerårsplan 2005 - 2006 utgår ifrån detta synsätt. Med vårt yrkande vill vi peka på de förändringar som

behöver ske för att skapa en hälso- och sjukvård som sätter patienten och patientens behov i centrum.

KRISTDEMOKRATERNA GER 32,9 MILJONER KRONOR MER

I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens prop. 2002/2003:100 2003 års ekonomiska

vårproposition anslås till landstingssektorn utöver vad regeringen föreslår 1,140 miljarder kronor under

2004. För landstinget Sörmland skulle detta innebära ett tillskott på 32,9 miljoner kronor.

Kristdemokraterna yrkar därför

att

direktiven för budget 2004 och flerårsplan 20052006 godkännes med de

kompletteringar och revideringar som framgår av nedanstående förslag från

Kristdemokraternas landstingsgrupp.


Kristdemokraterna 2

Kristdemokraternas yrkanden med anledning av socialdemokraternas förslag.

Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland, Ekonomi, sid 8. Tredje stycket kompletteras

med följande:

I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens prop. 2002/2003:100 2003 års ekonomiska

vårproposition anslås till landstingssektorn 1,140 miljarder kronor under 2004, utöver vad regeringen

föreslår. För landstinget Sörmland skulle detta innebära ett tillskott på 32,9 miljoner kronor. Ett stöd av

riksdagsmajoriteten för Kristdemokraternas riksdagsmotion skulle alltså skapa bättre möjligheter för

den sörmländska hälso- och sjukvården att utvecklas på ett för befolkningen och personalen positivt

sätt.

Kravet på neddragningarna (Rationaliseringen) inom vården och omsorgen kan därmed minskas vilket

framgår av nedanstående tabell, där hänsyn har tagits till den ökning av statsbidraget som

Kristdemokraterna föreslagit i riksdagen.

(mkr) 2002 2003 2004 2005 2006

Resultat, enl kalkyl - 10 - 94 - 33 - 65 - 77

Rationalisering + 43 + 159 +159

Årsresultat + 10 + 94 + 82

Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland, Personal – Utveckling, sid. 8. Texten

kompletteras med följande inledning:

Landstinget Sörmlands främsta tillgång är vår kompetenta och välutbildade personal som arbetar för att

tillmötesgå sörmlänningarnas ökande krav på service. Personalen besitter en erfarenhet som är svår att

ersätta och därför måste landstinget Sörmland bli bättre på att behålla och stimulera sin personal.

Landstinget måste också vidta åtgärder för att bli en riktigt bra arbetsplats där all personal trivs och för

att möta den ökande konkurrensen om personal i regionen. För att trygga personalförsörjningen måste

arbetet intensifieras med att förbättra arbetsvillkoren vad gäller arbetsmiljö, flexibilitet i

anställningstiden, delaktighet samt möjlighet till ett livslångt lärande med en ständig

kompetensutveckling. En viktig framgångsfaktor är en arbetsorganisation som förmår att öka

inflytandet över arbetssituationen hos dem som arbetar närmast patienten.

Landstingets personalpolicy bör kompletteras med en policy rörande kulturell och etnisk mångfald för

landstingets arbetsplatser. Policyn skall beröra alla former av diskriminering och trakasserier oavsett om

det beror på sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk tillhörighet. Mångfald på en arbetsplats är en

tillgångsfaktor för att nå en god arbetsmiljö och hög effektivitet i verksamheten.

De långa sjukskrivningarna har ökat de senaste åren och arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågorna måste

därför få ökad uppmärksamhet. Den psykosociala arbetsmiljön måste också förbättras för att minska

riskerna att personalen drabbas av utbrändhet och andra stress- och belastningsskador.


Kristdemokraterna 3

Folkhälsa, sid. 12. Avsnittet kompletteras med nya punktsatser enligt följande:

‣ Satsningar skall genomföras för att minska de senaste årens markanta ökning av användningen av

alkohol, tobak och narkotika bland unga människor.

‣ Parallellt med en satsning på att få ner den totala alkoholkonsumtionen skall åtgärder genomföras

för en ökad punktnykterhet. Det innebär att t.ex. graviditetstiden, barn- och ungdomsmiljön,

arbetsplatsen och trafiken skall vara helt fria från alkohol.

‣ En viktig uppgift för samhället är att stödja och hjälpa familjer i deras ansvarstagande. Det är dags

att i vidare mening betrakta relationsstörningar, som exempelvis kan leda till skilsmässa och/eller

separation, som ett av vår tids största folkhälsoproblem. Större insatser än tidigare måste göras av

kommuner och landsting tillsammans för att undvika att barn far illa och i detta syfte stödja

familjen i ett tidigt skede.

‣ Utöver förebyggande satsningar för att komma till rätta med de växande överviktsproblemen, skall

ett resurscentrum inrättas för att hjälpa barn och ungdomar som redan har en kraftig övervikt.

Hälso- och sjukvård, Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet, sid. 14. Texten kompletteras med nya

punktsatser, enligt följande:

‣ En vårdgaranti införs från och med 2004, med följande innehåll:

‣ Kontakt garanteras med vårdcentral/primärvården samma dag som kontakten tas

‣ Besök hos distrikts- eller husläkare senast inom fem dagar efter att kontakten tagits.

‣ Besök hos annan specialist inom två månader.

‣ Behandling inom tre månader efter det att beslut om sådan fattats.

Hälso- och sjukvård, Primärvård, sid. 14. Texten kompletteras med två nya avsnitt, enligt följande:

NY VÅRDCENTRAL I STRÄNGNÄS

För att förbättra tillgängligheten för patienterna och arbetssituationen för personalen är det nödvändigt

att en ny vårdcentral snarast inrättas i Strängnäs. En ny vårdcentral i Strängnäs bör därför inrättas

snarast och för att uppfylla kraven avseende en ökad mångfald genom fler privata, kooperativa och

ideella vårdgivare i den nationella handlingsplanen skall verksamheten vid denna nya vårdcentral

upphandlas

NY VÅRDCENTRAL I NYKÖPING

För att förbättra tillgängligheten för patienterna och arbetssituationen för personalen är det viktigt att

en ytterligare vårdcentral snarast inrättas i Nyköping. I enlighet med intentionerna i den nationella

handlingsplanen avseende en ökad mångfald genom fler privata, kooperativa och ideella vårdgivare, bör

verksamheten vid denna nya vårdcentral upphandlas.


Kristdemokraterna 4

Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor, sid. 17. Texten kompletteras med fem nya avsnitt, enligt

följande:

SAMVERKAN APOTEK OCH SJUKVÅRDEN

Under flera år har landstingets kostnader för läkemedel ökat kraftigt och åtgärder för att påverka

kostnadsökningen och förbättra läkemedelsanvändningen har blivit alltmer angelägna. Många patienter

upplever också biverkningar av de läkemedel som de ordinerats. Landstingets läkemedelskommitté gör

en viktig insats i arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen och bidra till att kostnadsökningen

kan minskas.

I syfte att ytterligare förbättra kvalitén på patientens användning av läkemedel, att frigöra tid för

vårdpersonal samt minska sjukvårdens kostnader orsakade av läkemedel bör försök genomföras med en

ökad samverkan mellan apotek och sjukvården.

PSYKIATRI

Psykoterapi i privat regi är ett viktigt komplement till landstingets psykiatriska vård- och

behandlingsutbud. Psykoterapi i privat regi bör därför upphandlas i utökad utsträckning.

De psykiatriska sjukdomarna ökar i omfattning, uttryckt som antal personer som får diagnoser och

behandling. Nya läkemedel har öppnat möjligheter för framgångsrika behandlingar av framförallt

depressioner. Utvecklingen går alltmer mot öppen vård med olika inriktning. Vi kristdemokrater är

tveksamma till om de vårdplatser som finns för närvarande kommer att räcka för framtiden. En fortsatt

uppmärksamhet på utvecklingen av platsbehovet inom den psykiatriska vården i länet, krävs.

GERIATRISK KOMPETENS

Många av våra äldre får ålderssymtom som kräver god vård. Det gäller i hög grad inom demensvården

där den psykogeriatriska specialistfunktionen måste utvecklas. Det kommer nya effektiva behandlingar

vid t.ex. Alzheimers sjukdom och möjligheterna att öka välbefinnandet för patienterna och reducera

kostnaderna för samhället kommer att öka. Det är uppenbart att behovet av flera läkare med

specialistkompetens i åldrandets sjukdomar växer.

VÅRDPLATSBEHOVET INOM SOMATISK VÅRD

Under de senaste 10 – 12 åren har antalet vårdplatser inom akutsjukvården i Sverige och i Sörmland

minskat kraftigt. De negativa konsekvenserna av dessa vårdplatsminskningar har blivit allt tydligare de

senaste åren. Länets tre akutsjukhus rapporterar regelbundet om överbeläggningar och växande

operationsköer. Vårdplatsbristen och överbeläggningarna leder ofta till att patienterna skickas hem

innan de är färdigbehandlade. Vilket leder till nya sjukhusbesök, med ökat lidande och ökade kostnader

som följd. De ofta förekommande överbeläggningarna innebär också en allt mer pressad arbetssituation

för vårdpersonalen. Ökningarna de senaste åren av antalet sjukskrivningar bland vårdpersonalen har

delvis sin grund i denna bristfälliga arbetssituation.

För att landstinget Sörmland skall kunna skapa en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för länets

befolkning krävs i första hand att behovet av vårdplatser vid länets akutsjukhus tillgodoses.

ÖVERGREPP PÅ KVINNOR OCH BARN


Kristdemokraterna 5

Många forskningsrapporter visar att övergreppen och misshandeln av kvinnor och barn ökar och blir

allt råare. Det är därför viktigt att den sörmländska hälso- och sjukvården bygger upp en egen

länsgemensam resurs med specialistkompetens för att utveckla omhändertagandet och vården av de

kvinnor och barn som utsatts för övergrepp och för att bidra till personalens kompetensutveckling

m.m.

Tandvård, Folktandvården, sid. 21. Första stycket kompletteras med följande mening:

I översynen av tandvårdens inriktning och roll ska även god geografisk tillgänglighet belysas.

Habilitering och handikappservice, Barn- och ungsdomshabilitering, sid 21 Texten kompletteras

med ett nytt stycke enligt följande:

När det gäller barn med autism finns det goda resultat av en högintensiv behandlingsform som kallas

TIPO. TIPO är en form av högintensiv behandlingsmodell som har sedan slutet av 1950-talet har

utvecklats i Norge och USA. I Sverige bedrivs idag denna behandling av fristående terapeuter på olika

platser i landet och i Stockholm i ett samarbete mellan TIPO och Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Behandlingen ger dokumenterat positiva resultat för barn med autism och idag är det långa väntetider

innan man kan få del av denna behandling.

‣ Nämnden får i uppdrag att i budget 2004 återkomma med förslag till hur barn med

beteendeproblematik skall kunna erbjudas den högintensiva behandlingsform som kallas TIPO.

Kultur och utbildning, sid. 22. Texten kompletteras med nya punktsatser:

‣ Nämnden får i uppdrag att förbereda en försäljning av Nynäs. (Punktsatsen om att nämnden skall

fundera på ägarförhållanden för Nynäs, utgår därmed).

‣ Nämnden får i uppdrag att i budget 2004 återkomma med förslag till nya huvudmän för

folkhögskolorna.

Regional utveckling, sid.23. Texten kompletteras med ett nytt stycke enligt följande:

Den regionala utvecklingen i Sörmland är viktig och förutsätter ett nära samarbete mellan staten,

kommunerna och näringslivet. Efter bildandet av Regionförbundet Sörmland bör landstingets roll i

detta arbete begränsas till att svara för att hälso- och sjukvårdsorganisationen får en utformning som

stöder den regionala utvecklingen. Det övriga stödet för den regionala utvecklingen är därmed en

uppgift för staten, regionförbundet och primärkommunerna. Effekterna av en omläggning av det

regionala arbetet enligt denna princip skall analyseras under 2004.

FM-samverkan inom Landstinget Sörmland, sid. 25 Texten kompletteras med en ny punktsats:

‣ Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inför budget 2004 återkomma med förslag till

konkurrensutsättning av delar av FM-verksamheten.


Vänsterpartiets yrkanden

Budgetdirektiv 2004 med flerårsplan

Överbudspolitik

Inför valet 2002, precis som inför valet 1998 stod vård och omsorg i fokus hos de flesta

partier. När Vänsterpartiet ville avsätta 10 miljoner för höjda kvinnolöner inom vård och

omsorg, höjde Göran Persson budet till 25 miljarder. När Vänsterpartiet prioriterade höjda

statsbidrag till kommuner och landsting erbjöd Lars Enqvist 10% av BNP till sjukvården.

Vänsterpartiets yrkande

- Att Landstingstyrelsen får i uppdrag att tillskriva departementet kring svårigheten att

kombinera balanskravet och att tillgodose befolkningens behov av sjukvård.

- Att Landstingsstyrelsen får i uppdrag att tillskriva regeringen kring trovärdighetskrisen

mellan utlovade förbättringar och situationen i det verkliga livet.

Prioriteringar

Hela 1990-talet pågick en prioriteringsutredning och sso en förankringsprocess efter

riksdagens prioriteringsbeslut, trots det finns ingen gemensam prioriteringskultur i

landstingsvärlden. Prioriteringar tillsammans med etisk reflektion i det ordinarie arbetet är

nödvändigt. Att när plånboken är tom använda prioriteringsarbetet som både osthyvel och

tårtspade kommer aldrig att ge vare sig goda resultat eller förståelse hos personal eller

befolkning.

Vänsterpartiets yrkande

- Att ett sammanhållet landstingsgemensamt arbete för prioriteringar presenteras inför

budget och flerårsplan.

Befolkningsperspektivet

Många medborgare upplever att det är svårt att nå Landstingets olika verksamheter. Att skapa

sjukvårdsrådgivning, kökansli eller införa nya kanaler att nå hälso- och sjukvården är bra.

Men det personliga mötet mellan patient och vårdgivare är ändock avgörande för förtroendet

och uppfattningen om Landstinget.

Landstinget måste bli bättre på att, både i telefon och i det personliga mötet i våra

verksamheter, möta och bemöta patienten.

Vänsterpartiets yrkande

- Öka insatserna för att fördjupa kunskapen i patientnära bemötandefrågor.

Samverkan och närsjukvård

För medborgarna ska huvudmannaskapet inte spela någon roll. Med den medicinsktekniska

utvecklingen, allt fler äldre och multisjuka och bristande resurser finns många anledningar

som gör ökad samverkan nödvändig. Samverkan måste ske på högspecialiserad nivå men

också på lokal nivå kring basal, nära vård och omsorg.

Begreppet ”närsjukvård” får inte bli en täckmantel för att fokusera på speciallistsjukvård på

läns eller regionnivå. Den nära vården, distriktssköterskor, vårdcentraler, vanlig tandvård och

vård i hemmet mfl, är grunden i vård och omsorgsarbetet.


Vänsterpartiets yrkande

- att uppta överläggningar med länets kommuner, ffa mindre kommuner, för att initiera

gemensam/samordnad organisation för rehabilitering.

Vänsterpartiets yrkande

- att uppta överläggningar med länets kommuner, ffa mindre kommuner, för att initiera

gemensam/samordnad organisation för psykiatrisk öppenvård

Vänsterpartiets yrkande

- att hälso- och sjukvårdsnämnderna för i uppdrag att påbörja vårdkedjeprogram för de

vanligast vårdintensiva patientgrupperna.

Vänsterpartiets yrkande

- att nämnden för Folktandvård får i uppdrag att inför budgetåret 2004 skapa en

handlingsplan för att behålla och utveckla filialkliniker.

Ledning och Styrning

Uppföljning, utvärdering och en fungerande modell för verksamhetsstyrning är absolut

nödvändigt för att värdera och styra landstingets verksamhet mot politiskt uppsatta mål.

För att tydliggöra vilka som är Landstingens mål måste olika policydokument vara väl

förankrade och levande dokument.

Vänsterpartiets yrkande

- Att inför budget och flerårsplan sammanställa genomslaget och utfallet av tidigare

politiska beslut.

- Att den planerade verksamhetsstyrningen preciseras och presenteras.

Personal

Trots stor politisk samsyn kring många frågor inom det personalpolitiska området, som vikten

av reflektion på arbetstid, minskade långtidssjukskrivningar, har mycket lite hänt.

Det är naturligtvis svårt för många uti i verksamheterna och samhället i övrigt att få ihop

bilderna av att Landstinget bedriver ett offensivt arbete för att minska

långtidssjukskrivningarna samtidigt som antalet sjukskrivna fortsatt är mycket högt.

Lika svårt är det att få ihop bilden av personalbrist samtidigt som det inte finns resurser att

anställa ny personal eller att fylla vakanser.

Vänsterpartiets yrkande

- Att landstingstyrelsen får i uppdrag att skapa ett trovärdig förhållningssätt kring

landstingets personals hälsa ffa kring långtidssjukskrivningar.

Folkhälsoarbete

Alla beslut i samhället, både allmänpolitiska och landstingspolitiska, påverkar

samhällsutvecklingen ur ett folkhälsoperspektiv.

Det finns många aspekter av Folkhälsoarbetet, allt från individuella till generella insatser, från

enstaka insatser till förhållningssätt. Vänsterpartiet vill att synen på folkhälsoinsatser ska i

huvudsak vara ett förhållningssätt.

Vänsterpartiets yrkande

- Att skapa verktyg för att förändra förhållningssätt ska prioriteras.

- Att hälsofrämjande hälso- och sjukvård ska prioriteras.


- Att barn och ungdomar ska prioriteras.

Regional utveckling

Efter bildandet av ett Regionalt samverkans organ måste landstinget ompröva sin roll i det

regionala arbetet. Genom att de regionalpolitiska medlen förts över till en ny huvudman, och

att landstingets ekonomi är i obalans måste det ske prioriteringar och restriktivitet vad gäller

nya åtaganden.

Vänsterpartiets yrkande

- Att nämnden för kultur, utbildning och friluftsliv får i uppdrag att förbereda en

kartläggning kring tillgänglighet, utöver den rent fysiska, för funktionshindrade.

Vänsterpartiets yrkande

- Att nämnden får i uppdrag att skapa förutsättningar för att genomföra projekt ”Nynäs

utveckling 2005”.

Vänsterpartiets yrkande

- Att ägardirektiven för kollektivtrafiken tydliggörs och förankras i fullmäktige.

Vänsterpartiets yrkande

- Att landstingets regionala åtagande efter bildandet av ett Regionalt samverkansorgan

omprövas.


Sidan 1 av 4

Landstingsgruppen Sörmland

2003-05-11

Budgetdirektiv för 2004 och flerårsplan 2005-2006

Miljöpartiet de gröna anser att Landstinget Sörmland måste organisera sin verksamhet

så att vi styr mot en långsiktig hållbarhet både socialt, demokratiskt ekonomiskt och

ekologiskt. Landstinget har ett mycket kärvt ekonomiskt läge eftersom vården kan

erbjuda allt mer men resurserna ökar inte i motsvarande grad. Vår utgångspunkt är en

budget i balans. En tydligare prioriterings diskussion måste starta där aspekter såsom

livsstil och vad som är sjukdom finns med. Landstingets prioriteringar måste utgå ifrån

en helhetssyn på individen där kropp, själ och ande hör ihop, istället för det nu

förhärskande organisationsperspektivet. Utgångspunkten är att människan är både en

biologisk, social och andlig varelse. Hälsa är ett sammansatt begrepp. I grunden handlar

det om helhetssyn, livsstilsfrågor och preventivt arbete. Hälsovård i fokus i stället för

sjukvård.

Minskad arbetstid, mer tid för oss själva, mer kultur, kort sagt större möjlighet för var

och en att forma sitt liv. Det är hälsofrämjande.

Hälso- och sjukvården behöver förändras från betoning av det fysiska och

symtombehandling till att arbeta förebyggande med ett helhetsperspektiv.

Möjlighet till samarbete mellan skolmedicin och komplementärmedicin måste öka för

att underlätta en ökad helhetssyn. Landstinget behöver ett brett folkhälsoperspektiv där

man ser mer till det friska än det sjuka hos människan. Individens eget ansvar i

hälsoprocessen måste lyftas fram. Men samhället måste ansvara för en basverksamhet

och ställa instrument till människans förfogande.

Framtida rekryteringsbehov

”koordinerade insatser från fler kompetenser”. Skriver det socialdemokratiska

minoritetsstyret i sitt budgetdirektivförslag. Dessa föreslagna åtgärder är på tvärs emot

tanken med närsjukvård och helhetssyn. Det främjar specialisering istället för att främja

generalistkompetens inom de olika medicinska specialområdena. Dessa tankar

återkommer även under avsnittet om primärvård.

Landstinget måste främja generalistkompetens inte bara betona koordinerade insatser

från fler kompetenser.

Folkhälsa

Arbetet under planperioden ska inriktas på de nationella folkhälsomålen och att

implementera länststrategin för folkhälsa i landstingets egen organisation.

För att få en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård måste folkhälsoinsatserna öka och

hälso- och sjukvården arbeta mer hälsobefrämjande.

__________________________________________________________________________________________

Miljöpartiets yrkande budget direktiv för 2004.


Sidan 2 av 4

Upphandling

För att få landstinget att styra mot en långsiktig hållbarhet är upphandling ett viktigt

verktyg. De prioriteringar som görs i samband med upphandlingar är viktigt att lyfta

fram. Landstinget bör vara en god förebild och kan genom sin upphandling verka för att

de mål som satts upp i olika policydokument förverkligas, tex miljöpolicyn och

handikappolitiska programmet. Landstinget Sörmland ska under planperioden ta fram

en ny upphandlingspolicy som ser över hur upphandling kan användas som ett verktyg

för att nå landstingets mål.

Attraktiva och hälsobefrämjande arbetsplatser

För att nå målet med attraktiva och hälsobefrämjande arbetsplatser och minska

ohälsotalen är det också viktigt att se över arbetstidsförläggning och verka för att

arbetstiden kortas.

Hälso – och sjukvård generella områden

Läkemedelskostnaderna har ökat från 8% av de totala sjukvårdskostnaderna i början på

90 talet till 16% år 2000. Läkemedel kan vara en effektiv behandlingsmetod som

minskar patienternas lidande och förebygger sjukdom samt är kostnadseffektiva – det

vill säga ger effekt till rimlig kostnad. Men så är inte alltid fallet. Kostnaden för

läkemedel inom slutenvården var 68.5 miljoner kr år 2001 mot 56.4milj, år 2000 en

ökning med 21,6%.

I (s) minoritetens förslag beräknas läkemedelskostnaderna få öka med 7% (= 40 mkr) att

jämföra med 3,9% för löner och 5.1% för verksamheterna netto. Samtidigt vet vi att

många av de läkemedel som skrivs ut används inte. Läkemedel är dessutom ett ökande

problem ur miljöhänsyn. Idag återfinns läkemedel både i ytvatten och i grundvatten.

Utvecklingen med ökade läkemedelskostnader måste brytas och läkemedel måste ställas

inför skarpare prioritering. Läkemedel ska vara komplement inte förstahandsåtgärd.

Medicinska resultat

Det administrativa arbetet ökar för sjukvårdspersonalen inte minst pga. olika kvalitetsoch

uppföljningsregisteringar. I avvaktan på metodstöd för att underlätta arbetet med

kvalitetsregister, bör detta arbete prioriteras ned tillförmån för patientnära arbete.

Samverkan och helhetssyn

För att bromsa kostnadsutvecklingen för utomlänsvård ska indikationskriterierna för

vård och behandling ses över samt generalistkompetens premieras så att helhetssyn och

kontinuitet kan erbjudas.

Närsjukvård kontra specialistsjukvård

Primärvården är basen för hälso- och sjukvården. Tillgängligheten och tilliten till

primärvården liksom möjligheterna att möta det ökande intresset från allmänheten för

__________________________________________________________________________________________

Miljöpartiets yrkande budget direktiv för 2004.


Sidan 3 av 4

alternativmedicinsk vård måste förbättras. Att känna förtroende och tillit till den vård

man väljer har ofta avgörande betydelse för resultatet av behandlingen. För att ändra

vårdkonsumtionsmönstret krävs informationsinsatser och egenvårdsfrämjande åtgärder

samt styrning via avgifter.

Tre bassjukhus.

Det är en trygghet och tillitsfaktor liksom medicinsk faktor att ha nära till sjukvård vid

akutsjukdom. Med Sörmlands geografiska struktur behövs tre fullvärdiga akutsjukhus,

s.k. bassjukhus. Där erbjuds vård genom basåtagande med bred generalistkompetens

samt decentraliserad specialistbehandling i samverkan med olika sjukhus. Vår

geografiska struktur gör att vi har nära till flera universitets- och regionsjukhus vilket

gör att samarbete med flera av dem är att föredra istället för att bygga upp egna resurser

att serva hela länet.

Högspecialiserad vård

Utvecklade behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik har inneburit att allt fler

människor ges behandling vid universitetssjukhus. Vården kan erbjuda allt mer men

resurserna ökar inte i motsvarande grad. För att motverka den allt mer specialiserade

vården och de skenande sjukvårdskostnaderna måste de förebyggande åtgärderna ökas

och bassjukvården prioriteras.

Kompetenscentrum för mångsymptom

Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet med

LF beslut §100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes av LS §163/1998.

Smärtmottagningen i södra hälso- och sjukvårdsområdets har under 2000-2002 i

projektform arbetat i enlighet med LS beslut §58/2000. Det projektet avslutas och dess

erfarenheter och förhållningssätt inom smärtbehandling ska spridas till de två övriga

hälso- och sjukvårdsområdena, i enlighet med LF beslut §100/2002.

Psykiatri

Arbetet med att införliva förslagen från psykiatriberedningen (”96 tankar om

psykiatri”), i den praktiska verksamheten ska fortsätta. Tidigare års beslut om

psykoterapeutiskt förhållningssätt följs upp och förslag till åtgärder presenteras i budget

för 2004.

Folktandvård

Bra att en översyn av tandvårdens inriktning och roll ska göras.

I översynen av tandvårdens inriktning och roll ska även god geografisk tillgänglighet

belysas, så att servicenivån i länets landsbygdsdelar tillgodoses.

Handikapp o habilitering

Analysen av behoven av insatser för Vuxna med DAMP-ADHD visar att behoven är

mycket stora. Förslag till åtgärder inkluderande näringsbehov och kostens betydelse ska

tas fram och även följas av en ekonomisk konsekvensanalys.

__________________________________________________________________________________________

Miljöpartiets yrkande budget direktiv för 2004.


Sidan 4 av 4

Kollektivtrafik

Länstrafiken har beslutat att minska kostnaderna vilket innebär försämringar i utbudet

av kollektivtrafik. Detta kommer ytterligare att försämra allmänhetens förtroende och

tillit till kollektivtrafiken. Det är mycket olyckligt då det tenderar öka bilismen med dess

miljöskadliga konsekvenser. För att få en bättre kollektivtrafik och bättre samordning

bör ett arbete starta för att få en gemensam trafikhuvudman i hela Mälardalen. Det

måste bli billigare och enklare att åka kollektivt. En kommunikationsutbyggnad för

bättre hälsa och ekologisk balans. Bättre kommunikationer är en nyckelfråga för

livskvalitén i Sörmland.

Behovsbaserad budgetfördelning

Under planperioden tas fram förslag på reviderad fördelningsmodell som innehåller en

grundsumma för akutsjukvård inom varje länsdel och därefter fördelning efter

ohälsokriterier och antal invånare.

Investeringar

Då det ekonomiska läget är mycket kärvt ska endast beslutade fastighetsinvesteringar

genomföras medan nya projekt får avvakta. Investeringsramar för utrustning sätts till 45

000tkr för Nordvästra samt 15 000 kr för södra.

Gunvor G Ericson

__________________________________________________________________________________________

Miljöpartiets yrkande budget direktiv för 2004.

More magazines by this user
Similar magazines