Landstingets gemensamma regler & riktlinjer 2008 - Norrbottens ...

Landstingets gemensamma 

regler & riktlinjer 2008

Läsanvisning 

Det gemensamma regelverket inleds med de regler som har fastställts aaav 

landstingsfullmäktige den 19 december 2007. Kapitelrubrikerna i denna del 

har tillägget (LFU) 

Därefter följer de regler och riktlinjer som har fastställts av landstingsstyrelsen 

den 29 november 2007. Kapitelrubrikerna har tillägget (LST) 

2

Läsanvisning .................................................................................................2 

Förtroendemanna- organisation m m (LFU)......... 11 

Arbetsordning för landstingsfullmäktige .................................................11 

Antalet ledamöter..........................................................................................11 

Ordförande och vice ordförande ...................................................................11 

Tid och plats för sammanträdena .................................................................11 

Ordning för placering i sammanträdeslokalen ..............................................12 

Kungörelse om sammanträdena...................................................................12 

Ärenden och handlingar till sammanträdena ................................................12 

Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare..................13 

Uppropslista ..................................................................................................13 

Upprop ..........................................................................................................14 

Protokollsjusterare ........................................................................................14 

Turordning för handläggningen.....................................................................14 

Yttranderätt vid sammanträdena...................................................................14 

Talarordning..................................................................................................15 

Yrkanden.......................................................................................................16 

Deltagande i beslut .......................................................................................16 

Omröstningar ................................................................................................16 

Reservation...................................................................................................17 

Ordningen vid sammanträdena.....................................................................17 

Motioner ........................................................................................................17 

Medborgarförslag..........................................................................................17 

Interpellationer ..............................................................................................18 

Frågor............................................................................................................18 

Beredning av ärendena.................................................................................19 

Förklaring vid revisionsanmärkning ..............................................................19 

Förlängning av samman- träde och fortsatt sammanträde...........................19 

Fullmäktigeberedningar ................................................................................19 

Justering av protokollet .................................................................................22 

Sekreterare ...................................................................................................22 

Expediering ...................................................................................................22 

Reglemente för revisorerna .......................................................................22 

Revisorernas organisation ............................................................................22 

Revisorernas uppgifter..................................................................................23 

Budget...........................................................................................................23 

Sakkunniga ...................................................................................................23 

Revisorernas sammanträden........................................................................23 

Arkiv ..............................................................................................................23 

Utlåtande om delårsrapport ..........................................................................23 

Revisionsberättelse.......................................................................................23 

Reglemente för landstingsstyrelsen.........................................................24 

Verksamhetsområde.....................................................................................24 

Arbetsformer .................................................................................................26 

Reglemente för patientnämnden...............................................................27 

Verksamhetsområde.....................................................................................27 

Arbetsformer .................................................................................................28 

Regler för ersättning till stödpersoner .....................................................29 

Regler för inkallande av ersättare .............................................................29 

Regler för ersättning till förtroendevalda ................................................29 

Tillämpningsområde......................................................................................29 

3

Årsarvodets konstruktion ..............................................................................30 

Vem får årsarvode och hur mycket..............................................................30 

Övrigt.............................................................................................................30 

Uppräkning av årsarvode..............................................................................30 

Maximalt årsarvode.......................................................................................31 

Vem får sammanträdesarvode......................................................................31 

Sammanträdesarvodets storlek ....................................................................32 

Särskilt ordförandearvode.............................................................................32 

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst m m ...................................................32 

Ledighet vid sjukdom ....................................................................................33 

Rese- och traktamentsersättning..................................................................34 

Tillämpningsföreskrifter.................................................................................34 

Datorutrustning m m till förtroendevalda.................................................34 

Partistöd m m ..............................................................................................34 

Planerings- och uppföljningsprocess (LFU) ........ 35 

Planering......................................................................................................35 

Process .........................................................................................................35 

Landstingsplan..............................................................................................35 

Verksamhetsplaner .......................................................................................36 

Uppföljning och utvärdering......................................................................36 

Process .........................................................................................................36 

Årsredovisning ..............................................................................................36 

Demokratiutskottets verksamhetsrapport .....................................................36 

Övriga beredningarnas verksamhetsrapporter .............................................37 

Patientnämndens verksamhetsrapport .........................................................37 

Verksamhetsuppföljning................................................................................37 

Ekonomi m m (LFU)................................................ 38 

Etiska regler för kontaktoch relationsfrämjande förmåner .................38 

Utgångspunkt................................................................................................38 

Tillbörliga förmåner .......................................................................................38 

Icke tillbörliga förmåner.................................................................................38 

Intern kontroll..............................................................................................38 

Syfte ..............................................................................................................38 

Landstingsstyrelsen ......................................................................................39 

Attest- och utbetalningsregler...................................................................39 

Syfte ..............................................................................................................39 

Definition .......................................................................................................39 

Attester..........................................................................................................39 

Utbetalningskontroll ......................................................................................39 

Attestuppdrag................................................................................................39 

Underrättelse om uppdrag ............................................................................39 

Begränsningar i attesträtten..........................................................................39 

Ansvar ...........................................................................................................40 

Reglernas tillämpning ...................................................................................40 

Placering av likvida medel .........................................................................40 

Placeringshorisont och mål...........................................................................40 

Kreditrisk .......................................................................................................40 

Riskhantering ................................................................................................40 

Motpart..........................................................................................................40 

4

Räntebärande värdepapper..........................................................................41 

Ränterisk.......................................................................................................41 

Aktier .............................................................................................................41 

Portföljfördelning ...........................................................................................42 

Etiska hänsyn................................................................................................42 

Ansvars- och befogenhetsfördelning ............................................................42 

Likviditetsreserv ............................................................................................43 

Rapportering och uppföljning........................................................................43 

Uppdatering av placeringsregler...................................................................43 

Upplåning.....................................................................................................43 

Borgen..........................................................................................................43 

Resor utanför Norden.................................................................................43 

Representation............................................................................................44 

Större representation ....................................................................................44 

Övrig extern representation ..........................................................................44 

Intern representation.....................................................................................44 

Attestunderlag...............................................................................................44 

Avtackning av avgående fullmäktigeledamöter.......................................44 

Betalkort.......................................................................................................45 

Innehav .........................................................................................................45 

Användningsområde .....................................................................................45 

Ansvar och förbindelse .................................................................................45 

Leverantörsbundna betalkort ........................................................................45 

Arkivreglemente..........................................................................................45 


Ansvar för arkivvården ..................................................................................46 

Arkivmyndighet..............................................................................................46 

Landstingsarkiv .............................................................................................46 

Arkivombud och arkivredogörare..................................................................46 

Arkivförteckning och arkivbeskrivning..........................................................47 

Avgränsning av arkiv.....................................................................................47 

Beständighet .................................................................................................47 

Förvaring.......................................................................................................48 

Gallring..........................................................................................................48 

Utlåning .........................................................................................................48 

Överlämnande av arkiv .................................................................................49 

Samråd..........................................................................................................49 

Kopia av allmän handling...........................................................................50 

Hälso- och sjukvård (LFU) ..................................... 51 

Patientens rättigheter .................................................................................51 

Inledning........................................................................................................51 

Vårdgaranti....................................................................................................51 

Valmöjligheter ...............................................................................................52 

Stärkt patientinflytande .................................................................................52 

Remissgaranti ...............................................................................................52 

Tolkservice....................................................................................................53 

Avgifter.........................................................................................................53 

Gemensamt...................................................................................................53 

Öppen vård ...................................................................................................53 

5

Hjälpmedel ....................................................................................................56 

Intyg, hälsokontroller m m.............................................................................58 

Vaccinationer ................................................................................................58 

Sjukhusvård ..................................................................................................58 

Sjukresor.......................................................................................................59 

Övriga avgifter samt ersättningar..................................................................64 

Tandvård inom hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.........................68 

Patientgrupper...............................................................................................68 

Avgifter ..........................................................................................................68 

Övrig tandvård ............................................................................................69 

Barn- och ungdomstandvård.........................................................................69 

Övrigt.............................................................................................................69 

Tandvård (LFU) ....................................................... 72 

Tandvårdstaxa.............................................................................................72 

Gemensamt...................................................................................................72 

Taxa inom specialisttandvård .......................................................................74 

Övriga taxor inom allmän- och specialisttandvård........................................76 

Vissa åtgärder inom barn- och ungdomstandvård 1) .....................................77 

Taxor för vissa käkkirurgiska åtgärder samt vissa åtgärder i sjukhustandvård 

......................................................................................................................78 

Förtroendemanna-organisation m m (LST) .......... 80 

Reglemente för länspensionärsrådet .......................................................80 

Uppgifter........................................................................................................80 

Sammansättning ...........................................................................................80 

Organisation och arbetsformer .....................................................................80 

Ekonomi ........................................................................................................81 

Reglemente för länshandikapprådet.........................................................81 

Uppgifter........................................................................................................81 

Sammansättning ...........................................................................................81 

Organisation och arbetsformer .....................................................................81 

Ekonomi ........................................................................................................82 

Ekonomi m m (LST) ................................................ 83 

Avtal .............................................................................................................83 

Upphandling ................................................................................................83 

Materiel- och hjälpmedelsförsörjning.......................................................83 

Intern kontroll..............................................................................................83 

Plan för granskning av den interna kontrollen ..............................................83 

Verksamhetsansvariga .................................................................................83 

Attest och utbetalning ................................................................................84 

Definition av beslut........................................................................................84 


Attester..........................................................................................................84 

Sakattest .......................................................................................................85 

Beslutsattest..................................................................................................85 

Underrättelse om uppdrag ............................................................................85 

Begränsningar i attesträtten..........................................................................85 

Ansvar ...........................................................................................................85 

6

Upplåning.....................................................................................................86 

Penninghantering .......................................................................................86 

Kontantkassor ...............................................................................................86 

Fakturering....................................................................................................86 

Kredit.............................................................................................................86 

Kravrutiner.....................................................................................................86 

Dröjsmålsränta..............................................................................................87 

Uppskov och avbetalning..............................................................................87 

Skuldsanering ...............................................................................................87 

Avskrivning av fordring..................................................................................87 

Leverantörsbetalningar och säkerheter vid inköp........................................87 

Leasing..........................................................................................................88 

Utbetalning av bidrag ....................................................................................88 

Sponsring......................................................................................................88 

Interna krediter..............................................................................................88 

Investeringar................................................................................................89 

Kapitalinventarier ..........................................................................................89 

Försäljning och utrangering av kapitalinventarier ........................................89 

Investering i fastigheter.................................................................................89 

Investeringsbidrag.........................................................................................90 

Interna affärer..............................................................................................90 

Termer och definitioner..............................................................................90 

Teknik...........................................................................................................90 

Lokalutnyttjande och hyror m m ...............................................................90 

Tjänsteresor.................................................................................................91 

Allmänt ..........................................................................................................91 

Bokning .........................................................................................................91 

Färdsätt.........................................................................................................91 

Utlandsresor..................................................................................................92 

Personal (LST) ........................................................ 93 

Personal- och kompetensförsörjning .......................................................93 

Medarbetarsamtal .........................................................................................93 

Avgångssamtal .............................................................................................93 

Bisysslor........................................................................................................93 

Läkarförsörjning och villkor för AT och ST....................................................93 

VFU – Verksamhetsförlagd utbildning ..........................................................96 

Studieförmåner till anställda inom hälso- och sjukvården samt tandvården 96 

Tjänster från externa bemanningsföretag.....................................................98 

Lönebildning................................................................................................98 

Lönepolitikens mål ........................................................................................98 

Individuell och differentierad lönesättning....................................................99 

Lönekriterier ..................................................................................................99 

Lönetillägg och löneglidning........................................................................100 

Chefsförordnanden .....................................................................................100 

Bostadsförmån............................................................................................100 

Dator i hemmet............................................................................................100 

Förmånsbil ..................................................................................................101 

Arbetsmiljö ................................................................................................101 

Arbetsmiljöansvar .......................................................................................101 

7

Hälsodeklaration och riktad hälsounderökning...........................................101 

Friskvårdsbidrag .........................................................................................102 

Glasögon för bildskärmsarbete...................................................................102 

Säkert resande i tjänsten ............................................................................103 

Arbetstidsmodeller ......................................................................................104 

Alkohol, droger och rökning ........................................................................104 

Rehabilitering ..............................................................................................105 

Uppvaktning och gåvor ...............................................................................105 

Diskriminering–jämställdhet....................................................................106 

Jämställdhet i landstinget............................................................................106 

Kränkande särbehandling...........................................................................107 

Hälso- och sjukvård (LST).................................... 108 

Vårdprogram..............................................................................................108 

Syfte ............................................................................................................108 

Begrepp.......................................................................................................108 

Beslut ..........................................................................................................108 

Förankring...................................................................................................108 

Individuell vård- och behandlingsplan ...................................................109 

Avgifter.......................................................................................................109 

Intyg, utlåtanden och hälsokontroller.....................................................109 

Vaccinationer.............................................................................................114 

Hjälpmedelsverksamhet...........................................................................115 

Allmänt ........................................................................................................115 

Beslutsordning ............................................................................................115 

Huvudprinciper............................................................................................115 

Patientansvar ..............................................................................................116 

Flyttning från länet ......................................................................................116 

Tolkservice vid resor utomlands.............................................................116 

Remissregler för specialistvård m m......................................................116 

Allmänt ........................................................................................................116 

Primär-, länsdels- och länssjukvård inom länet ..........................................117 

Primär-, länsdels- och länssjukvård samt tandvård utom länet .................117 

Övrig vård....................................................................................................119 

Gallring m m av patientjournaler.............................................................119 

Media och patientsekretessen.................................................................120 

Läkemedel..................................................................................................120 

Reglemente för läkemedelskommittén .......................................................120 

Läkemedelsinformation och utbildning .......................................................121 

Avtal vid kliniska läkemedelsprövningar .....................................................123 

Kliniska prövningar och icke-interventionsstudier.......................................124 

Marknadsundersökningar ...........................................................................124 

Uppföljning av anvisningarna......................................................................124 

Stipendium för bästa förbättrings-/ utvecklingsarbete i vården ..........124 

Riktlinjer för kvalitetsregister ..................................................................125 

Medverkan i kvalitetsregister ......................................................................125 

Utbildning ....................................................................................................125 

Uppföljning och verksamhetsutveckling......................................................125 

8

Medicintekniska produkter ......................................................................126 

Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster....................126 

Medicinska gaser ......................................................................................127 

Kvalitetshandbok för medicinska gaser ......................................................127 

Termer och definitioner i vård- och patientadministrativa system......127 

Samverkansorgan mellan landstinget och de privata vårdgivarna.....128 

Sammansättning .........................................................................................128 

Uppgifter......................................................................................................128 

Samverkan..................................................................................................128 

Sammanträden............................................................................................129 

Ersättning....................................................................................................129 

Samverkansorgan mellan landstinget och tandvårdsproducenterna.129 

Sammansättning .........................................................................................129 

Uppgifter......................................................................................................129 

Samverkan..................................................................................................130 

Sammanträden............................................................................................130 

Ersättning....................................................................................................130 

Brukarråd o d.............................................................................................130 

Strålskydd..................................................................................................130 

Smittskydd.................................................................................................131 

Biobanker i hälso- och sjukvården .........................................................131 

Kliniska läkemedelsprövningar ...................................................................131 

Forskning ....................................................................................................131 

Kundvalsmodell inom barn- och ungdomstandvård ...........................132 

Tandvård (LST) ..................................................... 133 

Samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i 

den offentliga tandvården ........................................................................133 

Näringspolitik och internationell samverkan (LST) 

................................................................................ 134 

Näringspolitik ............................................................................................134 

EU-projektkontor .........................................................................................134 

Tjänsteexport och bistånd .......................................................................134 

Beslutsordning ............................................................................................135 

Regionala utvecklingsmedel....................................................................135 

Kultur (LST) ........................................................... 136 

Folkbildning...............................................................................................136 

Verksamhetsbidrag .....................................................................................136 

Stipendier...................................................................................................136 

Egna kulturinsatser ..................................................................................137 

Projektstöd ..................................................................................................137 

Konstutställningar utanför länet ..................................................................138 

Snabba Ryck...............................................................................................138 

Turnéstöd....................................................................................................138 

Ungdomsledarutbildning .............................................................................139 

9

Interkommunal ersättning........................................................................140 

Bidrag till länsövergripande organisationer ..........................................140 

Kultur...........................................................................................................140 

Pensionärsorganisationer ...........................................................................141 

Landstingskompletterande verksamhet m m ..............................................141 

Riktlinjer för landstingets insatser inom kultur....................................142 

Miljöriktlinjer (LST) ............................................... 144 

Ansvar ........................................................................................................144 

Riktlinjer.....................................................................................................144 

Upphandling och materialförsörjning ..........................................................145 

Energianvändning samt utsläpp av ”klimatgaser”.......................................145 

Transporter och resande.............................................................................145 

Kemikalier och läkemedelshantering ..........................................................146 

Avfallshantering...........................................................................................146 

Farligt gods .................................................................................................147 

Uppföljning av miljömålen ...........................................................................147 

Ekologisk hållbar upphandling................................................................147 

Miljöklassning av regelbundna upphandlingar............................................147 

Material-, produktgrupper och tjänster av särskild miljömässig betydelse 147 

Landstingets miljöpris..............................................................................148 

Grafisk profil (LST) ............................................... 150 

Landstingets symbol ...................................................................................150 

Landstingets logotyp ...................................................................................150 

Landstingets märke.....................................................................................150 

Lokala märken.............................................................................................151 

Varumärken.................................................................................................151 

Tillämpningsanvisningar .............................................................................151 

Övriga riktlinjer (LST) ........................................... 152 

Kommunikation.........................................................................................152 

Strategisk resurs för att nå landstingets mål..............................................152 

Kommunikation är ett verksamhetsansvar.................................................153 

Var och en har ett informationsansvar.......................................................154 

Media ..........................................................................................................154 

Säkerhet.....................................................................................................155 

Syfte ............................................................................................................155 

Säkerhetsområden......................................................................................155 

Ansvar .........................................................................................................155 

Informationsteknik....................................................................................156 

10

Förtroendemannaorganisation 

m m (LFU) 

Arbetsordning för 

landstingsfullmäktige 

Utöver det som föreskrivs om landstingsfullmäktige i lag eller annan författning 

gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. 

Antalet ledamöter 

1 § Fullmäktige har 71 ledamöter. Om antalet ersättare finns det bestämmelser 

i vallagen. 

Ordförande och vice ordförande 

2 § De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer 

fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre 

vice ordförande (presidium). 

Presidievalen förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december. 

Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 

3 § Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har 

varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). 

Om två eller flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska 

den äldste av dem vara ålderspresident. 

4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot 

eller från sin presidiepost, väljer fullmäktige så snart det kan ske en annan 

ledamot istället för den som har avgått. 

Valet gäller för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. 

5 § Om ordföranden är hindrad att fullgöra uppdraget, fullgör förste vice 

ordföranden det. 

Om också förste vice ordföranden är hindrad, fullgör andre vice ordföranden 

uppdraget. 

Om samtliga i presidiet är hindrade, fullgör ålderspresidenten ordförandens 

uppgifter. 

6 § Om samtliga i presidiet är hindrade att delta i ett helt sammanträde eller i 

en del av ett sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att vara ordförande 

tillfälligt. 

Ålderspresidenten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden 

har utsetts. 

Tid och plats för sammanträdena 

7 § Fullmäktige håller ordinarie sammanträden normalt fem gånger per år. 

Dagarna för sammanträdena bestämmer fullmäktige för varje år. 

11

8 § De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda 

fullmäktige första gången i november. 

Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet 

efter samråd med landstingsstyrelsens presidium. 

9 § Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter 

samråd med vice ordförandena. 

En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen, ställas till ordföranden 

och ges in till sekretariatet. 

En sådan begäran ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas 

behandlade på det extra sammanträdet. 

10 § Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd 

med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden 

för ett sammanträde. 

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen 

eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta 

varje ledamot och ersättare om beslutet. 

Om sammanträdet har kungjorts, ska beslutet anslås på landstingets anslagstavla 

och om tiden medger det ska uppgift om beslutet införas i de tidningar 

som avses i 13 §. 

11 § Fullmäktige sammanträder i Landstingshusets sessionssal i Luleå. 

Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan 

plats inom länet för ett visst sammanträde. 

Ordning för placering i sammanträdeslokalen 

12 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter 

samråd med vice ordförandena den ordning i vilken ledamöterna ska vara 

placerade i sammanträdeslokalen. 

Kungörelse om sammanträdena 

13 § Fullmäktige bestämmer för varje år i vilken eller vilka ortstidningar 

uppgifterna om tid och plats för fullmäktiges sammanträden ska införas. 

14 § Inför varje sammanträde låter ordföranden förteckna de ärenden som 

ska behandlas på sammanträdet. 

Ärendeförteckningen ska tas in i kungörelsen om sammanträdet och införas i 

de tidningar i vilka tiden och platsen för sammanträdet annonseras. 

15 § Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden 

en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. 

Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse 

dock inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden underrätta de ledamöter 

och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och 

platsen för det fortsatta sammanträdet. 

Ärenden och handlingar till sammanträdena 

16 § De ärenden som fullmäktige behandlar ska vara skriftliga och ha registrerats 

i diariet. 

12

17 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens 

presidium, när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte 

annat följer av lag. 

18 § Till varje sammanträde låter ordföranden i en föredragningslista sammanställa 

de angelägenheter – procedurfrågor, delgivningar, ärenden, interpellations- 

och frågesvar och eventuellt övrigt – som ska avhandlas vid 

sammanträdet. 

Föredragningslistan tillställs före sammanträdet varje ledamot och ersättare. 

19 § I de ärenden som satts upp på föredragningslistan ska finnas en kortfattad 

ärendebeskrivning samt landstingsstyrelsens förslag till beslut eller yttranden. 

I förekommande fall ska även patientnämndens och fullmäktigeberedningarnas 

förslag och yttranden finnas med. 

Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning övriga handlingar som tillhör 

ett ärende ska bifogas föredragningslistan. 

Fullständiga handlingar i varje ärende ska finnas tillgängliga i sammanträdeslokalen 

under hela det sammanträde vid vilket fullmäktige avses behandla 

ärendet. 

20 § Interpellationer ska tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det 

sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Frågor ska finnas tillgängliga för 

ledamöterna vid början av det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. 

Anmälan av hinder för 

tjänstgöring och inkallande av ersättare 

21 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del 

av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till fullmäktiges sekreterare. 

Sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 

22 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde 

eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, 

kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och som står 

i tur att tjänstgöra. 

Om någon annan ersättare som är behörig att tjänstgöra finns närvarande vid 

sammanträdet, får ordföranden dock i stället kalla in den ersättaren. 

23 § Det som sagts om ledamot i 21 och 22 §§ gäller också för ersättare. 

24 § Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in 

och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger 

särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av 

ett ärende. 

Uppropslista 

25 § Inför varje sammanträde låter ordföranden upprätta en lista över de ledamöter 

och ersättare som ska tjänstgöra vid sammanträdet (uppropslista). 

26 § Om en ledamot inställer sig under ett pågående sammanträde, bestämmer 

ordföranden enligt 24 §, när ledamoten ska träda in och tjänstgöra. 

27 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör 

vid ett sammanträde ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. 

13

Upprop 

28 § I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt 

uppropslistan. 

Upprop förrättas i övrigt när ordföranden anser att det behövs. 

Protokollsjusterare 

29 § Sedan uppropet har förrättats enligt 28 § första stycket, väljer fullmäktige 

två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från 

sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. 

Ordföranden tillkännager därefter tiden och platsen för justeringen. 

Turordning för handläggningen 

30 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i 

föredragningslistan. 

Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. 

31 § Om särskilda skäl föranleder det, kan fullmäktige besluta att avbryta 

handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta den 

senare under sammanträdet. 

32 § Om fullmäktige inte beslutar något annat för ett visst fall, besvaras interpellationer 

och frågor, sedan fullmäktige har behandlat samtliga beslutsärenden 

på föredragningslistan. 

Yttranderätt vid sammanträdena 

33 § Ledamöterna får yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid 

sammanträdena. 

34 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhetsområde 

ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet, även om de inte är ledamöter 

i fullmäktige. 

Ledamöterna i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen när fullmäktige 

behandlar ett ärende som beredningen har handlagt, även om de inte 

är ledamöter i fullmäktige. 

Den som väckt ett medborgarförslag får delta i överläggningen när fullmäktige 

behandlar förslaget. 

35 § Den som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning 

som hålls med anledning av svaret, även om denne inte är ledamot i 

fullmäktige. 

36 § Landstingets revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar 

revisionsberättelsen och årsredovisningen, även om de inte är ledamöter 

i fullmäktige. 

Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett 

ärende som har samband med revisionsuppdraget eller som gäller granskningen. 

14

37 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning 

som det behövs kalla ordförandena i fullmäktigeberedningarna, ordförandena 

och vice ordförandena i nämnderna, revisorerna samt anställda hos 

landstinget för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller 

utomstående sakkunniga. 

38 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter 

samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för 

att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 

39 § Landstingsdirektören får delta i överläggningen i alla ärenden samt yttra 

sig om lagligheten av allt som förekommer vid sammanträdena. 

40 § Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om handläggningen av ärenden 

samt av interpellationer och frågor. 

Sekreteraren får också yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid 

sammanträdena. 

41 § Om någon talare avlägsnar sig från ämnet för överläggningen och efter 

tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får 

ingen avbryta en talare under ett anförande. 

Dock kan begränsning av anförandenas längd tillämpas på frivillig grund. 

Det ankommer på ordföranden att efter samråd med vice ordförandena och 

partiernas gruppledare fastställa om och hur detta ska ske. 

Talarordning 

42 § Ledamöterna får ordet för anföranden i den ordning de anmäler sig. 

Turordningen för anförandena bryts dock, när någon ledamot får ordet för 

replik. 

Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare 

besluta om avvikande regler för den inledande debattomgången i vissa 

ärenden. 

43 § En ledamot som redan har hållit ett anförande under en debatt har rätt 

att få ordet för replik med anledning av en efterföljande talares anförande. 

En ledamot som inte har hållit ett anförande under en debatt har rätt att få 

ordet för replik, om en talare i sitt anförande riktar sig direkt till ledamoten. 

Replikrätten är i dessa fall begränsad till två repliker om vardera högst en 

minut per ledamot och anförande. 

44 § Den ledamot vars anförande föranleder replik har rätt att direkt efter 

varje sådan replik få ordet för egen replik om högst en minut. 

45 § Ordföranden bestämmer i vilken ordning de ska få ordet som har rätt att 

delta i en överläggning enligt 34–36 §§ och 39 §. 

Ordföranden bestämmer också, när de som kallats enligt 37 § för att lämna 

upplysningar ska få yttra sig och när sekreteraren ska få göra det. 

15

Yrkanden 

46 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende för avslutad, 

går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen 

och kontrollerar att de har uppfattats rätt. 

Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något 

yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. 

47 § Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt 

ett yrkande avfatta det skriftligt. 

Deltagande i beslut 

48 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla 

detta till ordföranden, innan ordföranden lägger fram förslag till beslut. 

En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, 

om fullmäktige fattar det med acklamation. 

Omröstningar 

49 § När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter 

som har utsetts att justera protokollet. 

50 § Voteringspropositionen ska ha godkänts av fullmäktige, innan en omröstning 

genomförs. 

Om någon ledamot begär det, ska inför en omröstning voteringspropositionen 

avfattas skriftligen och vara tillgänglig för ledamöterna. 

51 § Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter 

upprop. Uppropet sker enligt den uppropslista som avses i 25 §. 

Ordföranden avger alltid sin röst sist. 

52 § Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett 

klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon 

ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. 

53 § Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny 

omröstning genomföras omedelbart. 

54 § Om en omröstning begärs, när fullmäktige förrättar ett val eller behandlar 

ett ärende som rör anställning av personal, tillämpas bestämmelserna i 51 

§ på motsvarande sätt. 

55 § Valsedlar ska alltid finnas tillgängliga under sammanträdena i tillräckligt 

antal. 

56 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många 

namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. 

57 § En valsedel är ogiltig: 

• Om den upptar namnet på någon som inte är valbar. 

• Om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas. 

• Om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. 

16

• Om den i övrigt inte uppfyller det som har föreskrivits om valsedel i 

56 §. 

Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt 

valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 

58 § Anteckningslistorna från öppna omröstningar och valsedlarna som har 

lämnats vid slutna omröstningar ska förvaras på ett betryggande sätt, tills 

besluten har vunnit laga kraft. 

Reservation 

59 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera 

reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska 

lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen 

av protokollet. 

Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet 

som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske 

och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades. 

Ordningen vid sammanträdena 

60 § Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdena. Om någon uppträder 

störande och efter tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden visa ut 

vederbörande. 

Om sådan oordning uppstår att ordföranden inte kan avstyra den, får ordföranden 

upplösa sammanträdet. 

Motioner 

61 § En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller 

flera ledamöter. 

Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. 

62 § En motion väcks genom att den ges in till sekretariatet. 

En motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. Sekreteraren 

ser till att en sådan motion blir registrerad i diariet. 

63 § En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot 

vid ett sammanträde. 

64 § Landstingsstyrelsen ska minst två gånger varje år redovisa de motioner 

som inte har beretts färdigt. 

Medborgarförslag 

64 a § Den som är folkbokförd i en kommun i inom landstinget får lämna in 

förslag till fullmäktige, s k medborgarförslag. 

Möjligheten till medborgarförslag är en försöksverksamhet som pågår t o m 

31 december 2007. 

Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera 

personer samt innehålla namnförtydliganden och adressuppgifter. 

17

Förslaget ska handla om frågor inom landstingets ansvarsområde och innehålla 

minst ett tydligt förslag till åtgärd. Ämnen av olika slag får inte tas upp 

i samma medborgarförslag. 

Ett medborgarförslag väcks genom att det ges in till sekretariatet. 

Ett medborgarförslag ska beredas enligt reglerna om ärendeberedning i 

kommunallagen och fullmäktiges arbetsordning. 

Interpellationer 

65 § En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en 

ledamot. 

Den ska ges in till sekretariatet senast sjätte vardagen före det sammanträde 

vid vilket ledamoten avser att ställa den, mellanliggande dag före helgdag ej 

räknad. 

66 § En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om 

ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. 

Sekreteraren ser till att en sådan interpellation blir registrerad i diariet. 

67 § En interpellation får, förutom till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, 

också ställas till vice ordföranden i nämnden, till övriga 

ledamöter i nämnden som har politiskt ansvar för specifika områden samt till 

ordföranden i ett nämndutskott. 

Om en interpellation avser förhållanden i ett sådant företag som avses i 

3 kap 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den till vilken interpellationen har 

ställts överlämna till en ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. 

Den som besvarar interpellationen ska ha valts av fullmäktige till uppdraget i 

företagets styrelse. 

68 § En interpellation bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har 

ställts. 

69 § Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt och tillhandahållas ledamöterna, 

innan det tas upp på ett sammanträde. 

Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före 

den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. 

70 § En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då 

svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot 

också vid det tillfället. 

Frågor 

71 § En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. 

Den ska ges in till sekretariatet senast kl 15.00 dagen före det sammanträde 

vid vilket ledamoten avser att ställa den. 

72 § Vad som sägs i 66–68 §§, 69 § första stycket samt 70 § tillämpas också 

på fråga. 

När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar 

delta i överläggningen. 

18

Beredning av ärendena 

73 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör landstingsstyrelsen hur 

de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. 

74 § Styrelsen ska på varje ordinarie sammanträde med fullmäktige redovisa 

de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie 

sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden 

som har fattats. 

Förklaring vid revisionsanmärkning 

75 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken 

ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i 

revisionsberättelsen ska inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning 

mot vilken anmärkningen har riktats. 

Förlängning av sammanträde 

och fortsatt sammanträde 

76 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta 

sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. 

Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt 

sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett 

sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. 

Fullmäktigeberedningar 

77 § De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer 

fullmäktige för den löpande mandatperioden: 

• Ett valutskott. 

• Ett demokratiutskott. 

• Sex övriga ordinarie fullmäktigeberedningar (programberedningen, 

regionala beredningen samt hälso- och sjukvårdsberedningarna Nord, 

Öst, Mitt och Syd). 

Fullmäktige kan för speciella ändamål även tillsätta en eller flera särskilda 

beredningar. 

Valet av valutskott förrättas på det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige. 

Valet av demokratiutskott och övriga ordinarie fullmäktigeberedningar förrättas 

senast på ett sammanträde som hålls före utgången av december. 

Valutskottet 

78 § Valutskottet har 8 ledamöter (en från varje parti i fullmäktige) och lika 

många ersättare. 

Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och 

en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. 

79 § Valutskottet ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige 

ska behandla (med undantag av valen av fullmäktiges presidium). 

19

Fullmäktige kan dock besluta att förrätta ett visst val utan föregående beredning. 

80 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutförhet, protokoll 

och justering av protokoll tillämpas på valutskottet det som föreskrivs om 

nämnder i kommunallagen. 

81 § Valutskottets ordförande utser, efter samråd med landstingsdirektören, 

sekreterare åt utskottet. 

Demokratiutskottet 

82 § Demokratiutskottet har 8 ledamöter (en från varje parti i fullmäktige). 

Dessutom adjungeras fullmäktiges presidium till utskottet. 

Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande för 

den tid som denne har valts att vara ledamot. 

83 § Demokratiutskottets uppgift är att driva landstingets inre demokratiutveckling. 

Målet är ett starkt landstingsfullmäktige med engagerade och motiverade 

ledamöter. 

Utskottet ansvarar för fullmäktiges utbildningar. 

Demokratiutskottet ska lämna rapporter om genomförd verksamhet. 

84 § Demokratiutskottet får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde. 

85 § Bestämmelserna i 80 § gäller också för demokratiutskottet. 

86 § Demokratiutskottet får från landstingets nämnder och landstingsdirektören 

begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra sina 

uppgifter. 

Övriga ordinarie fullmäktigeberedningar 

Programberedningen 

87 § Programberedningen har 11 ledamöter. 

Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har 

valts att vara ledamot. 

88 § Programberedningens uppgift, som omfattar hela länet, är att utifrån ett 

patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll: 

• Öka kunskapen om patienters och närståendes behov. 

• Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga 

och förtroendevalda. 

• I samverkan med verksamhetsföreträdare utforma programområden. 

• Lämna rapporter om genomförd verksamhet. 

• I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning 

av landstingsplanen. Beredningen ska även lämna förslag till uppdrag 

för nästkommande år. 

Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och 

belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor. 

20

89 § Programberedningen får från landstingets nämnder och landstingsdirektören 

begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra 

sina uppgifter. 

90 § Bestämmelserna i 80 och 84 § gäller också för programberedningen. 

Regionala beredningen 

91 § Regionala beredningen har 13 ledamöter. 

Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har 

valts att vara ledamot. 

92 § Regionala beredningens uppgift, som omfattar hela länet, är att inom 

det regionala utvecklingsområdet: 

• Öka kunskapen om medborgarnas behov. 

• Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. 


• I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning 

av landstingsplanen. Beredningen ska även lämna förslag till uppdrag 

för nästkommande år. 

93 Bestämmelserna i 80, 84 och 88 89 §§ gäller också för regionala beredningen. 

Hälso- och sjukvårdsberedningarna 

94 § Hälso- och sjukvårdsberedning Nord har 13 ledamöter. 

Hälso- och sjukvårdsberedning Öst har 13 ledamöter. 

Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt har 17 ledamöter. 

Hälso- och sjukvårdsberedning Syd har 15 ledamöter. 

Bland ledamöterna i respektive beredning väljer fullmäktige en ordförande 

för den tid denne har valts att vara ledamot. 

95 § Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgifter omfattar följande geografiska 

områden: 

• Hälso- och sjukvårdsberedning Nord: Kiruna, Pajala, Gällivare och 

Jokkmokks kommuner. 

• Hälso- och sjukvårdsberedning Öst: Övertorneå, Haparanda, Överkalix 

och Kalix kommuner. 

• Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt: Bodens och Luleå kommuner. 

• Hälso- och sjukvårdsberedning Syd: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Piteå och 

Älvsbyns kommuner. 

96 § Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgift är att inom sina geografiska 

områden och utifrån ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och 

sjukvård: 

• Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av 

vård i respektive geografiska område. 

• Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. 

21


• I sina verksamhetsrapporter för året lämna underlag inför styrelsens beredning 

av landstingsplanen. Beredningarna ska även lämna förslag till 

uppdrag för nästkommande år. 

Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska i sitt arbete söka samverkan med 

länets kommuner. 

97 § Bestämmelserna i 80, 84 och 89 §§ gäller också för hälso- och sjukvårdsberedningarna. 

Justering av protokollet 

98 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. 

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, 

justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de 

delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. 

99 § Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. 

Paragrafen bör redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. 

100 § Om fullmäktige beslutar att under ett sammanträde justera protokollet 

från ett föregående sammanträde, bestämmer fullmäktige för varje sådant 

tillfälle hur justeringen ska gå till. 

Sekreterare 

101 § Ordföranden utser, efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens 

presidium, sekreterare i fullmäktige. 

Vid hinder för sekreteraren utser fullmäktiges ordförande vikarie för sekreteraren. 

102 § Sekreteraren för fullmäktiges protokoll och biträder ordföranden. 

Sekreteraren fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av arbetsordningen 

och som fullmäktige eller ordföranden bestämmer. 

Expediering 

103 § Sekreteraren ansvarar för att utdrag ur protokollet tillställs de nämnder, 

andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. 

Fullständiga protokoll ska tillställas fullmäktiges, styrelsens och patientnämndens 

ledamöter och ersättare, fullmäktigeberedningarnas ledamöter 

samt landstingets revisorer. 

Reglemente för revisorerna 

Revisorernas organisation 

1 § Landstinget har 9 revisorer (samtliga partier i fullmäktige ska ha minst 

en revisor). 

2 § Fullmäktige ska, för den tid som fullmäktige bestämmer, välja en ordförande 

och en vice ordförande. 

22

Revisorernas uppgifter 

3 § För revisorerna gäller bestämmelserna i kommunallagen, bestämmelser 

som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning, utfärdade ägardirektiv 

för kommunala företag samt detta reglemente. 

4 § Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt i vad som anges i senaste 

version av skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet”. 

Budget 

5 § För revisorernas budget utser fullmäktige en särskild oberoende beredning. 

Sakkunniga 

6 § Revisorerna anlitar enligt 9 kap 8 § kommunallagen själva sakkunniga 

till sin granskning i den omfattning som behövs. 

Bestämmelserna i 9 kap 12 § kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar 

gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna. 

Revisorernas sammanträden 

7 § Ordföranden kallar revisorerna till överläggningar i granskningsarbetet 

och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden 

får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar 

och nämnder. 

8 § Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas överläggningar i granskningsarbetet. 

En skrivelse i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer 

är ense om skrivelsens innehåll. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden 

och av ytterligare en person som revisorerna utser. 

9 § Av 9 kap 15 § kommunallagen följer att de beslut som revisorerna fattar 

om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. 

Protokollet justeras av ordföranden och en annan revisor. Revisorerna kan 

besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska 

redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 

Arkiv 

10 § För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och 

i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. 

Utlåtande om delårsrapport 

11 § Revisorernas utlåtande om delårsrapporten ska lämnas till fullmäktige 

senast två veckor efter det att styrelsen tagit ställning till delårsrapporten. 

Revisionsberättelse 

12 § Revisionsberättelsen ska lämnas till fullmäktige senast två veckor efter 

det att styrelsen överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna. 

23

Reglemente för landstingsstyrelsen 

Utöver vad som föreskrivs om landstingsstyrelse i lag eller förordning gäller 

bestämmelserna i detta reglemente. 

Verksamhetsområde 

1 § Landstingsstyrelsen är driftstyrelse för landstingets samlade verksamhet. 

Det betyder att styrelsen tillika är hälso- och sjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd, 

utbildningsnämnd, nämnd för landstingets verksamhet enligt lagen 

om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt krisledningsnämnd. 

Styrelsen har också det politiska verkställighetsansvaret för kulturfrågor och 

försörjningsfrågor. Dessutom är styrelsen personal-, löne- och pensionsmyndighet, 

arkivmyndighet samt personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen 

(PUL). 

2 § Styrelsen har 15 ledamöter och 15 ersättare. 

3 § Landstingsdirektören har det yttersta ledningsansvaret inför styrelsen. 

4 § Styrelsen ska som driftstyrelse för landstingets samlade verksamhet ansvara 

för att verksamheterna bedrivs enligt de mål och ramar som fullmäktige 

har fastställt samt de lagar och förordningar som gäller för dem. 

I detta ligger att styrelsen ska: 

• Ansvara för övergripande styrning av verksamheterna. I driftfrågor förutsätts 

styrelsen tillämpa långtgående delegering av beslutanderätt inom 

den ram som kommunallagen medger. 

• Genom samråd och samarbete med andra samhällsorgan, näringsliv och 

organisationer verka för en positiv länsutveckling och därvid svara för 

landstingets åtaganden inom det regionalpolitiska området. 

• Bevaka landstingets rätt vid bolagsstämmor i företag som landstinget helt 

eller delvis äger samt landstingets intressen i stiftelser och föreningar. 

• Besluta om köp och försäljning av fastigheter och bostadsrätter samt om 

övertagande av betalningsansvaret för intecknad skuld vid sådant förvärv 

eller byte. 

• Ansvara för landstingsövergripande förhandlingar med rätt att för landstingets 

räkning genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor om 

förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och dess anställda. Häri 

innefattas rätt att lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen 

och att besluta om stridsåtgärder. 

• Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av bestämmelser om anställningsvillkor 

m m samt utfärda föreskrifter och anvisningar i sådana frågor. 

• I övrigt fullgöra arbetsgivarens skyldigheter eller utöva dennes rättigheter 

i de frågor som inte överlåts åt annan nämnd att besluta om. 

• Ansvara för tolkning och tillämpning av reglerna för ersättning till förtroendevalda 

samt pensionsreglementet för förtroendevalda. 

24

• I övrigt fullgöra vad som enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjuts 

till styrelsen. 

5 § Följande ärenden ska dock alltid hänskjutas till fullmäktige: 

• Ärenden som enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige. 

• Köp och försäljning av fastigheter och bostadsrätter i de fall värdet per 

objekt överstiger 4 mkr eller där köpet/försäljningen är av principiell beskaffenhet 

eller annars av större vikt. 

• Yttranden som innehåller viktigare principiella ställningstaganden och 

där tidsskäl inte omöjliggör att yttrandena behandlas av fullmäktige. 

• Ärenden i övrigt som är av principiell beskaffenhet eller annars av större 

vikt. 

Krisledningsnämnd 

6 § Styrelsen är krisledningsnämnd vid extraordinära händelser i fredstid. 

Anm: Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från 

det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig 

störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser 

av landstinget. 

För krisledningsnämnden gäller följande: 

• Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden, 

bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska 

träda i funktion. 

• Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden, 

får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande 

att nämnden inte hinner sammanträda. 

Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. 

• Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av 

landstingsstyrelsens uppdrag i den utsträckning som är nödvändig med 

hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. 

När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de 

uppgifter som nämnden har övertagit från landstingsstyrelsen ska återgå 

till styrelsen. 

• Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. 

• Landstingsfullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet 

ska upphöra. 

• Landstinget får på begäran bistå kommuner och andra landsting som 

drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har landstinget 

rätt till skälig ersättning av den som mottagit biståndet. 

• Landstinget får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt 

bistånd till en enskild som drabbats av händelsen. 

25

• Bestämmelser om landstingets möjlighet att bistå en kommun eller ett 

annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinära händelser 

finns i hälso- och sjukvårdslagen. 

Arbetsformer 

Presidium 

7 § Ordförande och vice ordförande utses av landstingsfullmäktige. 

Om både ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller 

delar av ett sammanträde, utser styrelsen en annan ledamot att vara ordförande 

tillfälligt. 

Sekreterare 

8 § Sekreterare utses av ordföranden, efter samråd med landstingsdirektören. 

Sammanträden 

9 § Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden 

får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde. 

Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär 

det, eller ordföranden anser att det behövs. 

Styrelsen får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga inom den 

ram som kommunallagen medger. 

Kallelse och sammanträdeshandlingar 

10 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna, och för kännedom till 

ersättarna, senast tio dagar före sammanträde. 

Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt 

därefter skickas ut till ledamöter och ersättare. Slutlig föredragningslista 

fastställs vid sammanträdets början. 

Ersättarnas tjänstgöring 

11 § Ledamot som inte kan delta i sammanträde ska snarast underrätta sekreteraren, 

som inkallar den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra. 

Ersättare som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att 

delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. 

Tillkallande av utomstående 

12 § Beslut att kalla utomstående till sammanträde fattas mellan sammanträdena 

av ordföranden. 

Föredragning 

13 § Ordföranden beslutar om formerna för föredragning av ärenden vid 

sammanträden. 

Protokoll 

14 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera 

protokollet. Har flera ordförande fungerat vid sammanträdet justerar varje 

ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna 

som ordföranden har lett. 

26

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen 

ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före 

protokollsjusteringen. 

Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som är berörda av besluten. 

Fullständiga protokoll ska tillställas styrelsens, fullmäktiges och patientnämndens 

ledamöter och ersättare, fullmäktigeberedningarnas ledamöter 

samt landstingets revisorer. 

Delgivning 

15 § Delgivning sker med ordföranden, sekreteraren eller den som i övrigt 

enligt särskilt beslut av styrelsen är behörig att motta delgivning. 

Arkivvård 

16 § För arkivvården gäller av landstingsfullmäktige fastställt arkivreglemente. 

Reglemente för patientnämnden 

Verksamhetsområde 

1 § Patientnämnden har till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: 

• Den hälso- och sjukvård som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen av 

landstinget eller enligt avtal med landstinget. 

• Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av 

kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad 

enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och 

sjukvård. 

• Den tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs av landstinget. 

Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård och 

smittskyddslagen ankommer det dessutom på nämnden att utse stödpersoner 

till tvångsomhändertagna patienter. 

Nämnden har 7 ledamöter och 7 ersättare. 

2 § Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda 

patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården genom 

att: 

• Hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara 

sina intressen i hälso- och sjukvården. 

• Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal. 

• Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. 

• Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till 

vårdgivare och vårdenheter. 

Nämnden ska senast sista februari varje år till Socialstyrelsen lämna en redogörelse 

över nämndens verksamhet under föregående år. 

I övrigt ska nämnden fullgöra vad som enligt landstingsfullmäktiges beslut 

eller författning ankommer på nämnden. 

27

För att fullgöra sina uppgifter har nämnden rätt att från landstingets organ 

och anställda infordra de uppgifter samt få de upplysningar och det biträde 

nämnden behöver. 

Arbetsformer 

Presidium 

3 § Ordförande och vice ordförande utses av landstingsfullmäktige. 

Om både ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller 

delar av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande 

tillfälligt. 

Sekreterare 

4 § Sekreterare utses av ordföranden, efter samråd med landstingsdirektören. 

Sammanträden 

5 § Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden 

får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde. 

Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär 

det, eller ordföranden anser att det behövs. 

Kallelse och sammanträdeshandlingar 

6 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna, och för kännedom till 

ersättarna, senast tio dagar före sammanträde. 

Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt 

därefter skickas ut till ledamöter och ersättare. Slutlig föredragningslista 


Ersättarnas tjänstgöring 

7 § Ledamot som inte kan delta i sammanträde ska snarast underrätta sekreteraren, 

som inkallar den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra. 

Ersättare som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att 

delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. 

Tillkallande av utomstående 

8 § Beslut att kalla utomstående till sammanträde fattas mellan sammanträdena 

av ordföranden. 

Föredragning 

9 § Ordföranden beslutar om formerna för föredragning av ärenden vid 

sammanträden. 

Protokoll 


protokollet. Har flera ordförande fungerat vid sammanträdet justerar varje 

ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna 

som ordföranden har lett. 

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen 

ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före 

protokollsjusteringen. 

Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som är berörda av besluten. 

28

Fullständiga protokoll ska tillställas patientnämndens ledamöter och ersättare 

samt landstingets revisorer och styrelsen. 

Delgivning 

11 § Delgivning sker med ordföranden, sekreteraren eller den som i övrigt 

enligt särskilt beslut av nämnden är behörig att motta delgivning. 

Arkivvård 

12 § För arkivvården gäller av landstingsfullmäktige fastställt arkivreglemente. 

Regler för ersättning till stödpersoner 

Enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård ska nämnden utse stödpersoner 

till tvångsomhändertagna patienter. 

Stödpersonerna får ersättning för sitt arbete per patient och vecka motsvarande 

0,78 procent av gällande basarvode för förtroendevalda samt omkostnadsersättning 

med 50 kr per påbörjad vecka. 

Reseersättning betalas enligt de regler som gäller för anställda i landstinget. 

Regler för inkallande av ersättare 

Vid förhinder för ordinarie ledamot i landstingsstyrelsen och patientnämnden 

samt övriga organ som landstinget utser ledamöter i, inkallas: 

1 I första hand den personliga ersättaren om sådan utsetts (ledamot och personlig 

ersättare har samma ordningsnummer i valförteckningen). 

2 I andra hand ännu ej inkallad ersättare från samma parti, i den ordning 

partiets ersättare står upptagna i valförteckningen. 

3 I tredje hand ännu ej inkallad ersättare från samma kartell, (s+v+mp) respektive 

(ns+m+c+fp+kd), i den ordning kartellens ersättare står upptagna 

i valförteckningen. 

4 I fjärde hand ännu ej inkallad ersättare, i den ordning ersättarna står upptagna 

i valförteckningen. 

Regler för 

ersättning till förtroendevalda 

Tillämpningsområde 

1 § Där inte annat anges gäller reglerna för ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige, 

ledamöter i fullmäktigeberedningar, ledamöter och ersättare 

i landstingsstyrelsen och patientnämnden samt revisorer i landstinget. 

De ersättningar som omfattas av reglerna är: 

• Årsarvode (2–5 §). 

• Sammanträdesarvode (6–7 §). 

• Särskilt ordförandearvode (8 §). 

• Ersättning för förlorad arbetsförtjänst m m (9 §). 

29

• Ledighet vid sjukdom (10 §). 

• Rese- och traktamentsersättning (11 §). 

Årsarvodets konstruktion 

2 § Årsarvode anges antingen som fast krontal eller som procentandel av ett 

basarvode som är 12 gånger 45 935 kr i 2007 års lönenivå. 

Vem får 

årsarvode och hur mycket 

3 § Årsarvode betalas till ordförande m fl enligt följande: 

Heltidsuppdrag 

Ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd) 

Vice ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd) 

En ledamot i landstingsstyrelsen (jämställdhetsråd) 1) 

En ledamot i landstingsstyrelsen (folkhälsoråd) 1) 

1) Utses av landstingsstyrelsen 

Årsarvode 

128 % av basarvodet 




Deltidsuppdrag 

Årsarvode 

Ordförande i fullmäktige 

30 000 kr 

Förste vice ordförande i fullmäktige 

6 000 kr 

Andre vice ordförande i fullmäktige 

6 000 kr 

Ordförande i programberedningen, regionala beredningen samt 

81 000 kr 

hälso- och sjukvårdsberedningarna 

Övriga ledamöter i ovanstående beredningar 

11 250 kr 

Annan ledamot i landstingsstyrelsen än landstingsråd, jämställdhetsråd, 

15 000 kr 

folkhälsoråd och oppositionsråd 

Ordförande i patientnämnden 

10 000 kr 

Ordförande bland revisorerna 

25 000 kr 

Övriga revisorer 

12 500 kr 

Anm: Beredningsledamöternas deltagande i arbete/aktiviteter inom ramen för 

beredningarnas uppdrag ska redovisas på lämpligt sätt. 

Oppositionsråd 

Årsarvode betalas till en ledamot eller ersättare i landstingsstyrelsen från 

vardera Norrbottens Sjukvårdsparti (100 procent av basarvodet), Moderata 

Samlingspartiet (81 procent av basarvodet), Centerpartiet (61 procent av 

basarvodet), Folkpartiet liberalerna (61 procent av basarvodet) och Kristdemokraterna 

(56 procent av basarvodet). 

Sådan ledamot benämns oppositionsråd, och utses av respektive parti. 

Övrigt 

3 a § Årsarvoderade förtroendevalda förutsätts delta i sammanträden, utbildningar 

och andra aktiviteter inom respektive organ. 

Uppräkning av årsarvode 

4 § Basarvodet uppräknas per kalenderår med en procentsats som motsvarar 

den för respektive år genomsnittliga löneökningen för landstingets anställda. 

30

Maximalt årsarvode 

5 § Sammanlagt årsarvode från landstinget för annan förtroendevald än 

landstingsråd får inte överstiga 100 procent av basarvodet. 

Vem får sammanträdesarvode 

6 § Sammanträdesarvode betalas till: 

• Fullmäktigeledamot vid sammanträde eller förrättning med fullmäktige. 

Dessutom betalas inläsningsarvode för sammanträde med 100 kr för varje 

dag sammanträdet pågår. 

• Ledamot i valutskottet vid sammanträde eller förrättning med utskottet. 

• Ledamot och adjungerad i demokratiutskottet vid sammanträde eller förrättning 

med utskottet. 

• Deltagare i sammanträde med partigrupp. 

Partierna disponerar följande totalantal sammanträdesdagar (antal deltagare 

gånger antal sammanträdesdagar) per mandatperiod: 

Socialdemokraterna 1 240 

Norrbottens Sjukvårdsparti 520 

Vänsterpartiet 240 

Moderata Samlingspartiet 320 

Centerpartiet 160 

Folkpartiet liberalerna 160 

Kristdemokraterna 120 

Miljöpartiet de gröna 80 

Partigruppssammanträde kan hållas på valfri ort i länet. Ett sammanträde 

per år kan dock förläggas utanför länet till valfri ort i norra sjukvårdsregionen. 

• Nämndsledamot vid sammanträde eller förrättning med nämnden. 

Med nämnd avses landstingsstyrelsen och patientnämnden. 

Arvode enligt denna punkt betalas dock inte till landstingsråd, jämställdhetsråd, 

folkhälsoråd och oppositionsråd. 

• Revisorer utsedda för granskning av landstingets verksamhet vid sammanträde 

eller förrättning med revisorerna. 

• Ledamot och revisor som landstinget utser i annat organ vid sammanträde 

eller förrättning med organet, förutsatt att landstinget ska svara för 

arvodet. 

Sammanträdesarvode betalas dock inte om årsarvode för uppdraget betalas 

av landstinget. 

Generellt för ovanstående punkter gäller att sammanträdesarvode inte betalas 

till förtroendevald med årsarvode på 100 procent eller mer av basarvodet. 

Pågår sammanträdet eller förrättningen mer än en dag, räknas varje dag som 

ett sammanträde eller en förrättning. 

Till ersättare som kallats och inställt sig till sammanträde eller förrättning 

betalas arvode. Det gäller även om ordinarie ledamot är närvarande. 

31

Till ersättare som underrättats om sammanträde eller förrättning men inte 

kallats, betalas inte arvode. 

Sammanträdesarvodets storlek 

7 § Sammanträdesarvodet är 750 kr per sammanträde/förrättning. 

Den som samma dag deltar i flera sammanträden eller förrättningar får helt 

sammanträdesarvode för första och halvt sammanträdesarvode för andra 

sammanträdet eller förrättningen. Sammanträdesarvode för därpå följande 

sammanträden eller förrättningar betalas inte. 

Arvode betalas endast för sammanträde eller förrättning. För resdag före eller 

efter sammanträde/förrättning betalas således inte arvode, utan endast 

traktamente och resetillägg enligt de regler som anges i 11 §. 

Särskilt ordförandearvode 

8 § I de fall annan ledamot än årsarvoderad ordförande eller vice ordförande 

fungerar som ordförande vid sammanträde med ett landstingsorgan betalas 

särskilt ordförandearvode med 100 kr per sammanträde. 

Ersättning för 

förlorad arbetsförtjänst m m 

9 § Ersättning för styrkt förlorad arbetsförtjänst betalas till: 

• Ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och 

patientnämnden samt landstingets revisorer vid sammanträde/förrättning 

som berättigar till sammanträdesarvode. 

• Ledamot i valutskottet vid sammanträde/förrättning som berättigar till 

sammanträdesarvode. 

• Ledamöter och adjungerade i demokratiutskottet vid sammanträde/förrättning 

som berättigar till sammanträdesarvode. 

• Ledamöter i programberedningen, regionala beredningen samt hälso- och 

sjukvårdsberedningarna för högst 15 dagar per år för arbete/aktiviteter 

inom ramen för beredningarnas uppdrag samt för eget partiarbete, varvid 

högst 5 dagar per år får användas för eget partiarbete. 

• Ledamöter i landstingsstyrelsen för högst 10 dagar per år för arbete/aktiviteter 

inom ramen för styrelsens uppdrag utöver ordinarie sammanträdes- 

och förrättningsdagar. 

• Av landstinget utsedda ledamöter och ersättare i samverkansorgan, förutsatt 

att landstinget svarar för sammanträdesarvodet. 

Ersättning betalas dock ej till förtroendevald med årsarvode på 40 procent 

eller mer av basarvodet. 

I ersättningen ska inräknas förlorad semesterersättning om den förtroendevalde 

på grund av sammanträde eller förrättning går miste om semesterersättning 

hos sin arbetsgivare. 

För förtroendevald som har, men ej kan redovisa, förlorad arbetsförtjänst, 

exempelvis jordbrukare eller egen företagare, är ersättningen för hel dag 

32

1/365 av den sjukpenninggrundande årsinkomst försäkringskassan beslutat 

om. Samma regel gäller för förtroendevald som är arbetslös. 

Förtroendevald som är skiftarbetare har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst 

om sammanträdet eller förrättningen påverkar hans möjligheter att 

arbeta sitt skift före eller efter sammanträdet/förrättningen. 

Barntillsynskostnader 

Förtroendevald med barn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn 

som uppkommer när uppdraget fullgörs. 

Rätten gäller tillsyn av barn som normalt vårdas i den förtroendevaldes familj 

och som under kalenderåret fyller högst 11 år. Om särskilda skäl finns 

kan ersättning betalas även för tillsyn av barn som är äldre. 

Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller 

sammanboende och inte heller för den ordinarie tid som barnet vistas i den 

kommunala barnomsorgen. 

Rätten till ersättning gäller inte för förtroendevald med årsarvode på 40 procent 

eller mer av basarvodet. 

Förtroendevald med funktionshinder 

Förtroendevald med funktionshinder har rätt till ersättning för särskilda 

kostnader som uppkommer när uppdraget fullgörs. 

Rätten omfattar kostnader för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av 

handlingar och liknande. 

Försäkringar 

Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar: 

• Ansvarsförsäkring. 

• Tjänstereseförsäkring. 

• Arbetsskadeförsäkring. 

• Grupplivförsäkring (gäller förtroendevald med årsarvode på 40 procent 

eller mer av basarvodet). 

Pension 

Förtroendevald som ej omfattas av pensionsbestämmelserna PBF och som 

har konstaterad pensionsförlust i den ordinarie anställningen på grund av 

förtroendeuppdrag hos landstinget får ersättning för förlusten efter ansökan 

till och särskild prövning av landstingsstyrelsen vid pensionstillfället. 

Ledighet vid sjukdom 

10 § För förtroendevald med basarvodesanknutet årsarvode som på grund av 

sjukdom är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag gäller beräkningsgrunder och 

förmåner som för anställda enligt allmänna bestämmelser (AB). 

Under de 14 första dagarna vid sjukdom betalas ersättning motsvarande 

sjuklön enligt lagen om sjuklön. Konstruktionen innebär att ersättning från 

försäkringskassan inte ska begäras annat än från och med dag 15 i sjukperioden. 

33

Rese- och traktamentsersättning 

11 § Ersättning betalas enligt de regler som gäller för anställda i landstinget. 

För årsarvoderade förtroendevalda som bor på ett avstånd om minst 10 mil 

enkel väg från tjänstestället utbetalas reseersättning mellan bostaden och 

tjänstestället för landstingsstyrelsens sammanträden och utbildningar och de 

gruppledaröverläggningar som landstinget kallar till, samt övernattning i de 

fall uppdraget kräver detta. Ersättningen ska tas upp till beskattning av den 

förtroendevalde och arbetsgivaravgifter ska betalas av landstinget. 

Tillämpningsföreskrifter 

12 § Landstingsstyrelsen svarar för tolkning och tillämpning av ersättningsreglerna. 

Om särskilda skäl föreligger kan styrelsen besluta om ersättning som ligger 

utanför reglerna, dock inte i fråga om pension eller avgångsersättning; sådana 

ärenden prövas av fullmäktige. 

Datorutrustning 

m m till förtroendevalda 

Landstingsråd, jämställdhetsråd, folkhälsoråd, oppositionsråd, ordförande i 

programberedningen, regionala beredningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna 

samt ordföranden bland revisorerna ska erbjudas dator, skrivare och 

mobiltelefon enligt gällande landstingsstandard. 

Kostnaderna belastar respektive verksamhet. För oppositionsrådens del belastas 

landstingsstyrelsen med de fasta kostnaderna, medan de rörliga kostnaderna 

belastar deras omkostnadsram. 

Landstingsstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, besluta att ytterligare 

förtroendevalda ska omfattas av erbjudandet. 

Partistöd m m 

Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatbundet stöd. Det mandatbundna 

stödet består i sin tur av ett allmänt partistöd, stöd till partiernas 

ungdomsorganisationer och stöd för främjande av kvinnors deltagande i politiskt 

arbete. Partistödet uppräknas årligen med förändringen i konsumentprisindex 

och utbetalas i början av varje år. 

För 2008 är: 

• Grundstödet 91 700 kr per parti. 

• Det allmänna partistödet 97 800 kr per fullmäktigemandat. 

• Stödet till partiernas ungdomsorganisationer 21 500 kr per fullmäktigemandat. 

• Stödet för främjande av kvinnors deltagande i politiskt arbete 9 000 kr 

per fullmäktigemandat. 

Vidare disponerar varje oppositionsråd en omkostnadsram på 130 000 kr för 

hela mandatperioden. 

34

Planerings- och 

uppföljningsprocess (LFU) 

Planering 

I landstingets verksamhetsplanering ska målstyrning, resursfördelning, uppföljning 

och utvärdering vara en sammanhållen process. Det som är bäst för 

landstinget totalt, helhetssynen, får aldrig förloras och ska alltid väga tyngre 

än det som är bra för den enskilda verksamheten. 

Styrningen i landstinget sker genom att de förtroendevalda anger mål och 

ramar – inte genom att i detalj reglera hur arbetet ska utföras. 

Verksamhetens uppgift är att konkretisera målen i landstingsplanen och bryta 

ner dem till tydliga verksamhetsmål. 

Process 

Landstingsråd och oppositionsråd har under våren dialoger med fullmäktiges 

beredningar och verksamheten. 

Senast i juni beslutar styrelsen om förslag till landstingsplan med ekonomiska 

ramar. 

I juni fastställer fullmäktige landstingsplanen. 

Valår fastställer fullmäktige landstingsplanen preliminärt i juni och definitivt 

i november. 

I oktober (undantaget valår) beslutar styrelsen om förslag till reviderat ekonomiavsnitt 

till landstingsplanen. 

Senast i december fastställer fullmäktige det reviderade ekonomiavsnittet. 

I november fastställer fullmäktiges beredningar, undantaget demokratiutskottet, 

samt patientnämnden sina verksamhetsplaner. 

Samtliga beredningar lämnar sina verksamhetsrapporter till fullmäktige i 

december. 

Senast i december fastställer landstingsdirektören divisionernas och stabsfunktionernas 

verksamhetsplaner. 

I januari fastställer demokratiutskottet sin verksamhetsplan. 

Landstingsplan 

Landstingsplanen ska innehålla: 

1 Vision, verksamhetsidé och omvärldens påverkan. 

2 Övergripande inriktning och mål. 

3 Ekonomiavsnitt med ramar per division. 

4 Utdebitering, resultatbudget, finansierings- och balansbudget, ekonomisk 

flerårsprognos samt ram för investeringar. 

Senast i samband med beslut om reviderat ekonomiavsnitt tas även beslut 

om fullmäktiges regler och avgifter. 

35

Verksamhetsplaner 

Patientnämnden och fullmäktiges beredningar 

Verksamhetsplanerna ska innehålla: 

1 Verksamhetsinriktning och handlingsplan för nästkommande år. 

2 Budget för nämnden/beredningen. 

Uppföljning och utvärdering 

Uppföljning och utvärdering är en viktig del av det samlade beslutsunderlaget 

för fullmäktige, landstingsstyrelse samt styrelser för bolag och stiftelser. 

De ger underlag för beslut om åtgärder på olika nivåer i organisationen. 

Uppföljningen mäter hur resurserna använts i förhållande till plan och budget. 

Utvärderingen mäter verksamheternas förmåga att tillgodose behoven hos 

norrbottningarna. 

Uppföljning är främst ett verktyg för verksamheterna själva, men är också en 

viktig del av det samlade beslutsunderlaget för politikerna. Eftersom utvärdering 

handlar om i vilken utsträckning verksamheten är ändamålsenlig, är 

den främst ett verktyg för politikerna. 

Resultaten från både uppföljning och utvärdering ska alltid återföras till 

verksamheten. 

Process 

Samtliga beredningar, undantaget demokratiutskottet, lämnar sina verksamhetsrapporter 

till fullmäktige i december. 

Demokratiutskottet lämnar sin verksamhetsrapport till fullmäktige i februari. 

I februari fastställer patientnämnden sin verksamhetsrapport. 

I mars fastställer styrelsen sin årsredovisning. 

Senast 15 april tar fullmäktige ställning till årsredovisningen och frågan om 

ansvarsfrihet. 

Per april och augusti upprättar styrelsen delårsrapport. 

I juni och oktober redovisas delårsrapporten för fullmäktige. 

Landstingsdirektören lämnar en rapport till varje sammanträde med styrelsen. 

Styrelsen rapporterar löpande till fullmäktige. 

Årsredovisning 

Årsredovisningen ska ge återkoppling i både kvantitativa och kvalitativa 

termer till mål och ramar i landstingsplanen. 

Demokratiutskottets verksamhetsrapport 

Rapporten ska innehålla : 

36

• Redovisning av genomförda aktiviteter samt eventuella förändringsförslag 

till landstingsfullmäktige. 

• Utbildningsplan för fullmäktige. 

• Ekonomiskt utfall i förhållande till budget. 

Övriga beredningarnas verksamhetsrapporter 

Rapporterna ska innehålla: 

• Redovisning samt resultat av genomförda utvärderingar och aktiviteter 

under året. 

• Underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. 

• Ekonomiskt utfall i förhållande till budget. 

Patientnämndens verksamhetsrapport 

Rapporten ska utformas enligt Socialstyrelsens krav. 

Verksamhetsuppföljning 

Delårsrapport 

Delårsrapporten ska ge återkoppling i både kvantitativa och kvalitativa termer 

till mål och ramar i landstingsplanen. 

37

Ekonomi m m (LFU) 

Etiska regler för kontaktoch 

relationsfrämjande förmåner 

Utgångspunkt 

Endast de förmåner som är etiskt tillbörliga, d v s som allmänt uppfattas som 

hederliga och förenliga med god affärssed, ska godtas. Avgörande vid bedömningen 

i det enskilda fallet är att förmånen ska framstå som till intet förbindande 

och inte kunna riskera att försätta mottagaren i någon form av 

tacksamhetsskuld. 

Tillbörliga förmåner 

Följande förmåner i kontakt- eller relationsfrämjande syfte är normalt enbart 

attitydpåverkande och tillbörliga att acceptera: 

• Arbetsmåltider av vardaglig karaktär. 

• Uppvaktningar på jämna födelsedagar. 

• Mindre varuprov. 

• Prydnadsföremål som saknar nämnvärt marknadsvärde. 

Icke tillbörliga förmåner 

Följande typer av förmåner får inte förekomma: 

• Penninggåvor, penninglån till ej marknadsmässiga villkor samt borgensåtaganden. 

• Eftergifter av köpeskilling, fordran, amortering och ränta. 

• Dolda förmåner, d v s av landstinget ej godkända eller irreguljära rabatter. 

• Sidoleveranser av varor och tjänster från landstingets leverantörer. 

• Helt eller delvis betalda nöjesresor eller semestervistelser. 

Intern kontroll 

Syfte 

Intern kontroll är en process som utformas för att med rimlig grad av säkerhet 

kunna uppnå målen: 

• Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. 

• Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. 

• Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m m. 

Såväl den politiska som verksamhetsledningen samt övrig personal samverkar 

i syfte att nå målen. 

38

En väl fungerande intern kontroll tjänar som skydd mot oberättigade misstankar 

för såväl förtroendevalda som personal. 

Landstingsstyrelsen 

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern 

kontroll. I detta ligger att utforma landstingsövergripande regler och 

riktlinjer samt att tillse att gemensam planering sker. 

Attest- och utbetalningsregler 

Syfte 

Attest- och utbetalningsreglerna ska bidra till god intern kontroll. Med intern 

kontroll menas alla de åtgärder som landstinget vidtar för att främja effektiviteten 

så att resurserna används på bästa sätt, trygga tillgångarna, säkerställa 

en rättvisande redovisning samt se till att gällande bestämmelser och överenskommelser 

efterlevs. 

Definition 

Att attestera innebär att kontrollera och bekräfta att transaktionerna stämmer 

med beslut eller planer och att behöriga personer utfört dessa handlingar. 

Attest sker med en signatur av elektronisk typ eller namnteckning på bokföringsdokumentet 

eller liknande. 

Attester 

För varje transaktion ska sakattest, beslutsattest och behörighetsattest göras. 

Behörighetsattest kan ske automatiskt med IT-stöd. 

Utbetalningskontroll 

Innan utbetalning sker ska kontroll göras av att betalning går till rätt mottagare 

och att likvida medel finns tillgängliga. 

Attestuppdrag 

Landstingsstyrelsen och patientnämnden utser besluts- och behörighetsattestanter 

samt ersättare för dessa. 

Underrättelse om uppdrag 

Landstingsstyrelsen och patientnämnden ska underrätta besluts- och behörighetsattestanter, 

utbetalningskontrollanter, ekonomifunktionen och revisorerna 

om vilka personer som utsetts. Förteckningar över attestanter ska upprättas 

och hållas aktuella. Sker attestkontroll manuellt ska förteckningarna 

innehålla signaturprov. Attestanterna ska informeras om vad uppdraget innebär. 

Begränsningar i attesträtten 

Attest får inte utföras av den som själv är förknippad med transaktionen (t ex 

personliga utgifter) eller som står i beroendeförhållande till betalningsmottagaren. 

I sådana fall ska attest ske av närmast överordnad. 

39

Ansvar 

Attestanter är var för sig ansvariga för sina åtgärder. 

Reglernas tillämpning 

Landstingsstyrelsen fastställer tillämpningsanvisningar för attest- och utbetalningsreglerna 

för att säkerställa den interna kontrollen utifrån verksamhetens 

behov och förutsättningar. 

Placering av likvida medel 

Placeringshorisont och mål 

Placeringshorisonten för förvaltningen överstiger tio år. Portföljen ska förvaltas 

på ett sätt som söker minimera fluktuationer i värdet över placeringshorisonten 

och som överensstämmer med uppställda mål. 

Det främsta syftet med placering av likvida medel är att reservera medel till 

framtida pensionsutbetalningar. 

Reglerna gäller både pensionsförvaltning avseende pensioner enligt KAP- 

KL samt pensionerna i ansvarsförbindelsen. 

Kreditrisk 

Med kreditrisk avses risken att en låntagare går i konkurs eller av annan anledning 

inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser mot kreditgivaren. Vid 

placering av medel har landstinget rollen som kreditgivare. 

I syfte att begränsa kreditrisken får placering av medel endast ske i enlighet 

med nedanstående regler. 

Riskhantering 

För att minimera förvaltningsrisker ska kapitalförvaltningen tillämpa principerna 

om matchning respektive diversifiering. 

Matchningsprincipen strävar efter att balansera tillgångsportföljen mot 

skuldsidan. Det innebär främst att placeringshorisonten för pensionsmedel 

ska svara mot pensionsskulden. 

Diversifieringsprincipen används för att fördela en portföljs placeringar 

inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken 

och/eller höja avkastningen i en portfölj. 

Motpart 

Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är värdepappersinstitut 

som har finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella 

instrument för annans räkning i eget namn. 

Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från 

denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat, 

exempelvis vid nyemissioner. 

40

Räntebärande värdepapper 

Placeringar får ske i svenska räntebärande värdepapper enligt följande alternativ: 

• Räntebärande obligationer. 

• Statsskuldväxlar. 

• Certifikat. 

• Marknadsbevis. 

• Reverser. 

• Specialinlåning/deposition. 

• Fonder under finansinspektionens tillsyn. 

Emittent: 

• Svenska staten, statliga verk och av staten helägda bolag. 

• Svenska banker, motsvarande institut och helägda dotterbolag. 

• Svenska kommuner och landsting. 

• Kommunala bolag med kommunal borgen. 

• Samtliga företag vilkas certifikatprogram eller marknadsbevis innehar 

lägst K-1/A1 rating enligt Standard & Poors - Nordisk Rating 

AB/Moodys. 

Placeringar i utländska räntebärande värdepapper tillåts inte. 

Ränterisk 

Med ränterisk avses risken för att en förändring av det allmänna ränteläget 

påverkar landstingets räntenetto i en negativ riktning. Ränterisken beror 

främst på löp- och bindningstid. 

Genomsnittlig löptid får inte överstiga fem år. Placeringarna ska spridas på 

olika räntebindningsperioder. 

Aktier 

Portföljens placeringar får ske i svenska börsnoterade aktier och i aktiefonder 

under finansinspektionens tillsyn samt i utländska värdepappersfonder 

med global placeringsinriktning eller med en sammansättning av fonder enligt 

motsvarande definition. 

Aktieplaceringar, enskilda såväl som i fond, får ske i bolag marknadsnoterade 

i Sverige på Stockholmsbörsen i stora bolag (börsvärde över en miljard 

euro), medelstora bolag (börsvärde mellan 150 miljoner och 1 miljard euro) 

och mindre bolag (börsvärde under 150 miljoner euro) . 

Aktier hänförliga till ett enskilt företag eller företag ingående i samma koncern 

avseende stora bolag får uppgå till högst tio procent av det totala marknadsvärdet 

av aktieportföljen. Aktier för enskilt företag eller företag ingående 

i samma koncern inom gruppen stora bolag som utgör mer än tio procent 

av börsindex får utgöra högst 15 procent av aktieportföljens marknadsvärde. 

41

För placeringar i medelstora bolag tillåts placering i enskilt företag eller företag 

ingående i samma koncern på högst 5 procent av totala marknadsvärdet 

på aktieportföljen. Den totala exponeringen i medelstora bolag får ej överstiga 

20 procent av marknadsvärdet på aktieportföljen 

För placeringar i mindre bolag tillåts placering i enskilt företag eller företag 

ingående i samma koncern på högst 2 procent av totala marknadsvärdet på 

aktieportföljen. Den totala exponeringen i mindre bolag får ej överstiga 4 

procent av marknadsvärdet på aktieportföljen. 

För placeringar i aktier gäller följande fördelning: 

Aktieslag 

Maximal andel av 

aktieportföljen (%) 

Svenska aktier/aktiefonder 100 

Utländska aktier/aktiefonder 30 

Aktieportföljen ska vara väl diversifierad, d v s ha en god spridning mellan 

olika branscher. 

Placering får inte ske i derivat. 

Portföljfördelning 

Vid placering i räntebärande värdepapper och aktier noterade i svenska kronor 

gäller följande limiter (procenttalen avser andelar av den svenska portföljens 

marknadsvärde): 

Emittent/värdepapper 

Max andel per 

emittentkategori (%) 

Max andel per 

emittent (%) 

Svenska staten 100 100 

Svenska kommuner och landsting samt 

30 10 

kommunala bolag med kommunal borgen 

Svenska banker och helägda dotterbolag 

75 50 

med lägst K-1/A-1 rating 1) 

Övriga räntebärande papper med lägst K-1/A- 

25 15 

1 rating 1) 

Aktier 40 10 

1) Rating enligt Standard & Poors-Nordisk Rating AB/Moodys. 

Etiska hänsyn 

Landstinget ställer särskilda etiska krav på sina placeringar. Placeringar 

medges ej i företag/fonder som till en väsentlig del av sin verksamhet negativt 

påverkar hälsa och miljö. 

Ansvars- och befogenhetsfördelning 

Landstingsstyrelsens ska: 

• Utse förvaltare av portföljen. 

• Besluta om att avveckla förvaltare. 

• Försäkra sig om att likvida medel hålls tillgängliga för de utbetalningar 

som landstinget gör. 

• Utfärda tillämpningsanvisningar. 

• Fastställa regler för intern kontroll. 

• Bedöma behovet av att uppdatera reglerna. 

42

Likviditetsreserv 

Landstinget har målet att upprätthålla en likviditetsreserv som omfattar tio 

procent av landstingets nettokostnader. Detta skapar förutsättningar för att 

klara tillfälliga svängningar inom ekonomin och möjliggör egenfinansiering 

av investeringar. Med likviditetsreserv avses i huvudsak landstingets koncernkonto. 

Rapportering och uppföljning 

Revisorerna ska informeras om avtal och placeringar. 

En översiktlig uppföljning lämnas till landstingsstyrelsen i månadsrapporten. 

En fördjupad rapport lämnas tre gånger per år (vid delårsrapporterna och vid 

bokslutet). Den fördjupade uppföljningen innehåller: 

• Marknadsvärde. 

• Avkastning. 

• Procentuell fördelning på olika tillgångsslag. 

• Prestation relativt valt index. 

• Eventuella avvikelser från placeringsreglerna. 

• Ändrade förutsättningar för att uppnå och bibehålla god avkastning. 

Uppdatering av placeringsregler 

Placeringsreglerna ska löpande hållas uppdaterade med hänsyn till aktuella 

förhållanden inom landstinget samt beaktande av utvecklingen på de finansiella 

marknaderna. 

Upplåning 

Landstingsfullmäktige beslutar om lånefinansiering i samband med landstingsplan. 

En checkräkningskredit på upp till 450 mkr kan finnas. 

Landstingsstyrelsen ska vid behov omplacera tidigare lån eller omdisponera 

befintlig låneskuld samt tillse att nödvändiga kontrollrutiner finns. 

Borgen 

Landstingsstyrelsen får besluta om borgen på maximalt 20 mkr. 

Resor utanför Norden 

De resor som avses är sådana som företas inom ramen för förtroendeuppdrag 

eller tjänst. 

Beslut om resor utanför Norden för såväl förtroendevalda som anställda fattas 

av landstingsstyrelsen och räknas som ren verkställighet. 

43

Representation 

Större representation 

Med större representation avses representation vid konferenser, kongresser 

o d. 

Beslut om större representation fattas av landstingsstyrelsen. 

Övrig extern representation 

Med övrig extern representation avses representation i form av mat och 

dryck riktad till affärsförbindelser och liknande. 

Representationen ska ha ett klart samband med den verksamhet som bedrivs, 

både i fråga om ändamålet med representationen och tidpunkten för den. 

Representationen ska vara av skälig omfattning och får inte inbegripa drycker 

som starkvin, sprit och likör. För att vin, starköl eller mellanöl ska få ingå 

krävs beslut av landstingsstyrelsen. 

Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representationen, 

exklusive vin, starköl och mellanöl. Besluten räknas som ren verkställighet 

(arbetsbeslut). 

Intern representation 

Med intern representation avses representation i form av mat och dryck riktad 

till personal vid t ex avtackningar, informationsmöten, interna kurser och 

planeringskonferenser. 

Intern representation ska tillämpas restriktivt och får inte inbegripa drycker 

med högre alkoholstyrka än folköl. 

Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representationen. 

Besluten räknas som ren verkställighet (arbetsbeslut). 

Attestunderlag 

Representation ska styrkas genom anteckning på nota eller liknande verifikat 

som visar sambandet och ändamålet. Vidare ska anges namnen på de personer 

som deltagit och vilka de företräder. Uppgifterna ska antecknas på ett 

varaktigt sätt. 

Avtackning av avgående 

fullmäktigeledamöter 

Fullmäktigeledamot som lämnar sitt uppdrag under mandatperioden eller vid 

mandatperiodens utgång avtackas vid efterföljande mandatperiods första 

sammanträde. 

Den som varit fullmäktigeledamot i fyra mandatperioder eller fler får en 

minnesgåva i form av en guldklocka eller annat av motsvarande värde (3 000 

kr exklusive moms). Övriga får en enklare gåva till ett värde av 500 kr exklusive 

moms. 

44

Betalkort 

Innehav 

Personliga betalkort kan innehas av politiker och tjänstemän som i sitt uppdrag/arbete 

regelbundet har behov av denna typ av betalningsform. Detta för 

att den enskilde inte ska behöva förskottera utgifter eller för att undvika ofta 

förekommande förskottsuttag för förutsedda/beräknade utgifter som betalning 

av hotellrum, färdmedel, representation etc. 

Landstingsstyrelsen beslutar om vilka inom respektive verksamhet som får 

inneha betalkort. 

Användningsområde 

Kortet är endast avsett för tjänstebruk och får inte användas för kontantuttag 

eller privata utgifter. 

Ansvar och förbindelse 

Kortet är personligt och får endast användas av kortinnehavaren. Kortet är en 

värdehandling och ska förvaras på betryggande sätt. Förlust av kort ska av 

innehavaren omgående anmälas till kortföretaget. 

Leverantörsbundna betalkort 

Landstingsstyrelsen beslutar om leverantörsbundna betalkort. 

Arkivreglemente 

Landstingets arkiv är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, 

hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna 

handlingar, behovet av information för rättsskipningen samt förvaltningen 

och forskningens behov. 

För att uppnå detta krävs rationella och enhetliga arkivrutiner. 

I anslutning till bestämmelserna i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen 

(SFS 1991:446) ska därför följande föreskrifter gälla. 


1 § Reglementet ska tillämpas på landstingets myndigheter. Härmed avses: 

• Landstingsfullmäktige och dess beredningar. 

• Landstingets revisorer. 

• Landstingsstyrelsen med underställda verksamheter (landstingsdirektören 

med stab och sekretariat, läkemedelskommittén samt divisionerna med 

divisionsstaber och lokala staber). 

• Patientnämnden. 

• Smittskyddsläkaren. 

Reglementet ska dessutom gälla i sin helhet för bolag, föreningar och stiftelser 

som landstinget äger ensamt. I vilken grad reglementet ska gälla även för 

delägda bolag och stiftelser får regleras i samråd med övriga ägare utifrån 

bestämmelserna i 3 kap 18 § kommunallagen. 

45

Ansvar för arkivvården 

2 § Varje myndighet ansvarar för vården av sitt arkiv enligt lag. 

Har myndighet överlämnat arkivmaterial till landstingets arkivmyndighet 

övergår hela ansvaret till arkivmyndigheten. Se 12 §. 

Landstingsstyrelsen har även ansvar för landstingsfullmäktiges arkiv. 

Kommentar 

I praktiken fullgörs ansvaret av myndighetens anställda. Se 5 §. Huvudprincipen 

är att ansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, i alla verksamheter. 

Ansvaret avser särskilt förtecknande, gallring, skrivmateriel och förvaring. 

Arkivmyndighet 

3 § Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet. 

Arkivmyndigheten utövar tillsyn över arkivvården inom landstinget. I tillsynen 

ingår inspektion av arkiven. 

Arkivmyndigheten har rätt att överta arkivmaterial från en myndighet som 

står under dess tillsyn, såväl efter överenskommelse som efter ensidigt beslut 

av arkivmyndigheten. 

Kommentar 

Landstingsarkivarien biträder arkivmyndigheten i dess tillsynsverksamhet. 

Landstingsarkiv 

4 § För vård och tillhandahållande av arkivmyndighetens och till den överlämnade 

arkiv finns ett landstingsarkiv. Här förvaras de arkivhandlingar som 

ska bevaras för längre tid och i all framtid. 

Arkivombud och arkivredogörare 

5 § Hos myndighet ska finnas en eller flera arkivombud och arkivredogörare, 

vilket meddelas landstingsarkivarien. 

Kommentar 

• Arkivombud bevakar arkivfrågorna och informerar myndigheten och berörd 

personal. 

• Arkivredogörare svarar för tillsyn och vård av den egna enhetens arkivhandlingar. 

Arkivombud och arkivredogörare är myndighetens kontaktpersoner i arkivfrågor 

med skyldighet att hålla arkivmyndigheten underrättad om förhållanden 

av betydelse för arkivbildning, arkivvård och förutsättning för gallring. 

Det åligger arkivombud att bevaka att arkivfrågor beaktas i budgetarbetet 

liksom att se till att arkivmyndigheten hålls underrättad om förändringar som 

t ex införande av olika datorsystem. 

46

Arkivförteckning 

och arkivbeskrivning 

6 § Varje myndighet ska föra förteckning över sitt arkiv samt upprätta en 

arkivbeskrivning som fortlöpande kompletteras. 

Varje myndighet ska i en systemdokumentation redovisa strukturen i sina 

myndighetsspecifika IT-system. Systemdokumentationen ska klargöra ansvaret, 

säkerheten, dokumentationen och gallringsfristerna för respektive ITsystem. 

Systemdokumentationer ska fortlöpande revideras. 

Kommentar 

Myndighetens arkiv utgörs av det bestånd av allmänna handlingar som bildats 

hos myndigheten till följd av dennas verksamhet. 

• Arkivförteckningen är en systematiskt uppställd redovisning av arkivets 

serier och volymer. Om flera avgränsade arkiv uppstår hos myndigheten, 

kan dessa förtecknas var för sig. 

• Arkivbeskrivningen ska visa myndighetens arbetsuppgifter och organisation, 

förändringar häri som är av betydelse ur arkivsynpunkt samt arkivvårdens 

organisation, principer för bevarande och gallringsbeslut. 

• Arkivhandlingar är allmänna handlingar som lagts till förvaring hos 

myndigheten. Handlingar som förs fortlöpande såsom diarier, register och 

journaler blir arkivhandlingar så snart första notering har gjorts. 

Materialet i en handling eller sättet den har framställts på förändrar inte definitionen 

ovan. Det är innehållet som avgör om det är en arkivhandling eller 

inte. 

Avgränsning av arkiv 

7 § Myndighet ska avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar 

som ska vara arkivhandlingar. Arbetsmaterial och andra handlingar som inte 

ska tillhöra arkivet, ska fortlöpande rensas ut. 

Kommentar 

Arbetsmaterial kan vara t ex minnesanteckningar och utkast av tillfällig betydelse 

som inte behövs för förståelsen av respektive ärendes handläggning 

och beslut samt övertaliga kopior och dubbletter. Även upptagningar för 

ADB som endast har utgjort mellanled i arbetsprocessen är arbetsmaterial. 

Rensning genomförs senast i samband med arkivläggningen. Observera att 

arbetsmaterial som inte rensats ut före arkivläggning blir allmänna handlingar. 

Beständighet 

8 § Handlingar som ska bevaras ska framställas med materiel och metoder 

som garanterar informationens beständighet. 

Kommentar 

Även gallringsbara handlingar ska ha sådan kvalitet att de är läsbara fram till 

gallringstidpunkten. För mikrofilm och ADB-medier ska motsvarande krav 

ställas. 

47

Se Riksarkivets författningssamling, RA-FS 1994:1, beträffande skrivmateriel 

och reproduktionsmetoder som ger beständig skrift. 

Förvaring 

9 § Arkivhandlingar ska förvaras så att de är skyddade mot fukt, brand och 

annan förstörelse samt obehörig åtkomst. 

Kommentar 

Om myndigheten saknar arkivlokal eller under viss tid måste förvara handlingar 

utanför arkivlokal ska handlingarna placeras i skåp som ger motsvarande 

skydd. Elektriska apparater såsom terminaler, skrivare eller kopiatorer 

får inte placeras i arkivlokal. För förvaring av ADB-medier och mikrofilm 

gäller särskilda krav. 

Allmänna råd om arkivlokaler har utfärdats av Riksarkivet (RA-FS 1994:6). 

Gallring 

10 § Inga allmänna handlingar får förstöras utan ett gallringsbeslut. Myndighet 

beslutar efter samråd med arkivmyndigheten om gallring av allmänna 

handlingar, såvida annat ej är särskilt föreskrivet. Beträffande arkiv som har 

överlämnats till arkivmyndigheten beslutar denna om gallring efter samråd 

med den överlämnande myndigheten. 

Kommentar 

Handlingsbegreppet är teknik- och mediaoberoende. Det saknar betydelse 

om uppgifterna är lagrade på papper, ADB-medier, kassettband, video, CDrom 

m m. 

I gallringsbeslutet ska fastställas exakt vilka handlingar som får gallras. 

Gallring innebär att handlingar i ett arkiv förstörs eller att uppgifter som ingår 

i upptagning utplånas. 

Enligt arkivlagen ska följande typer av handlingar bevaras: 

• Handlingar som kan behövas för allmänhetens insyn i landstingets verksamhet. 

• Handlingar som kan behövas för landstingets förvaltning eller framtida 

utredningar. 

• Handlingar som kan ha rättslig betydelse. 

• Handlingar som är av värde för forskning. 

Bevarande innebär att handlingarna sparas för all framtid. 

Gallringsbara handlingar bör förstöras utan dröjsmål. 

Särskilda föreskrifter om bevarande, gallring och annan förstöring av allmänna 

handlingar än genom gallring kan finnas i lag eller förordning eller i 

beslut av Datainspektionen. 

Utlåning 

11 § Utlåning av arkivhandlingar ska ske på sådant sätt att risk ej föreligger 

att handlingarna skadas eller förkommer. 

48

Kommentar 

Förutsättning för utlåning är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningens 

och sekretesslagens bestämmelser. 

• För tjänsteändamål kan en arkivhandling utlånas till annan myndighet. 

• För vetenskapligt ändamål kan en arkivhandling utlånas till en institution 

som beviljats inlåningsrätt av Riksarkivet. 

• Utlåning till enskild för användande utanför myndighetens lokaler är ej 

tillåten, med undantag för landstingsverksamhet som övergår i privaträttslig 

form. Detta ska då regleras i avtal. 

• Utlånad handling får inte utlånas vidare utan långivarens medgivande. 

• Hemlån är inte tillåtet. 

• Lån får endast ske mot kvitto och ska bevakas och återkrävas efter lånetidens 

utgång. 

Överlämnande av arkiv 

12 § Myndighet kan, efter överenskommelse med arkivmyndigheten, överlämna 

sitt arkiv eller del därav till denna för fortsatt vård. 

Myndighet kan efter samråd med arkivmyndigheten överlämna sitt arkiv eller 

del därav till en annan myndighet inom landstinget vid organisationsförändring. 

Upphör en myndighet med sin verksamhet, ska dess arkiv överlämnas till 

arkivmyndigheten, såvida landstingsfullmäktige ej beslutat annat. 

För annat överlämnande av arkivhandlingar krävs stöd av lag eller särskilt 

beslut av landstingsfullmäktige . 

Före överlämnande ska aktrensning och av myndigheten beslutad gallring ha 

ägt rum. 

Vid överlämnande av arkivhandlingar upprättas ett bevis. 

Kommentar 

Med överlämnande avses att även ansvar och kontroll överförs. 

Om arkiv endast deponeras hos annan myndighet stannar ansvaret för arkivvården 

hos den deponerande myndigheten. 

Allmänna handlingar får inte överlämnas till enskild med undantag för verksamhet 

som gått över i privaträttslig form. Detta ska då regleras i avtal. 

Samråd 

13 § Myndighet ska samråda med arkivmyndigheten i viktigare frågor 

rörande arkivvården. 

Kommentar 

Frågor rörande arkivvården kan omfatta arkivbildning med diarieföring och 

registrering, gallring, inrättande och inredande av arkivlokal. 

Särskilt beaktas att samråd med arkivmyndigheten ska äga rum rörande förutsättningarna 

för arkivbildning och gallring dels vid omorganisation, dels 

49

vid förändring av arbetssätt som bygger på införande av mikrofilmning eller 

IT. 

Kopia av allmän handling 

Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling 

även rätt att mot fastställd avgift få kopia eller avskrift av handlingen till 

den del den får lämnas ut. 

Följande avgifter, inkl moms, gäller: 

• Kopior upp till nio sidor av landstingets allmänna handlingar ska vara 

avgiftsfria. För kopior av tio sidor är avgiften 50 kr och för varje sida 

därutöver 2 kr. Detsamma gäller när en handling sänds via telefax. 

• Avgiften för avskrift av allmän handling eller för utskrift av ljudbandsupptagning 

är 90 kr per påbörjad fjärdedels timme. 

• Avgiften för kopia av videobandsupptagning är 600 kr per band. 

• Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning är 120 kr per band. 

• Avgiften för kopia av ultraljudsbild samt film är 100 kr. 

• Avgiften för CD-skiva med bilder från undersökning på röntgenavdelning 

är 300 kr. 

I vissa fall ska kopior lämnas ut utan avgift, även om det handlar om fler än 

nio sidor. Det gäller t ex journalkopior som tillställs Socialstyrelsen inom 

ramen för dess tillsynsverksamhet, JO och JK, HSAN, andra vårdenheter där 

en patient vårdas när det behövs för vården på den andra enheten, samt allmän 

försäkringskassa på dess begäran. 

När avgift tas ut ska samtidigt ersättning tas ut för portokostnad om försändelsen 

väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift eller annan 

särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända 

den begärda handlingen eller kopian till mottagaren. 

50

Hälso- och sjukvård (LFU) 

Patientens rättigheter 

Inledning 

Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas. Mot denna bakgrund 

har landstingen inom Norrlandstingens regionförbund utarbetat ett 

gemensamt regelverk avseende vårdgaranti och valmöjligheter för invånarna 

i de fyra länen. 

Vårdgarantin som omfattar såväl primärvård som specialiserad vård syftar 

till att ge patienterna tydliga utfästelser inom vilka tidsramar planerade besök 

och behandlingar ska ske. 

Vårdgaranti 

Vårdens förstahandsansvar 

Primärvården ska erbjuda hjälp, antingen per telefon eller genom besök, 

samma dag som vården kontaktas. 

Varje vårdcentral har detta förstahandsansvar oavsett patientens bostadsort. 

Besök hos läkare 

Om kontakt med läkare erfordras ska läkarbesök i primärvård erbjudas inom 

sju dagar. 

Besök inom specialistsjukvård 

Den specialiserade vården ska erbjuda patient med bekräftad remiss besök 

inom 90 dagar. Bedömningen för ett besök ska grundas på de av landstinget 

tillämpade indikationerna och vägledande principer för urval och prioriteringar. 

Väntetiden till besök kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande 

läkare kommer överens om det. 

Om landstinget inte kan erbjuda besök inom 90 dagar ska landstinget erbjuda 

patienten besök i annat landsting. 

Om besöket sker i annat landsting ska det ske utan extra kostnad för patienten. 

Behandling 

Efter utredning och behandlande läkares beslut ska landstinget erbjuda patienten 

behandling inom 90 dagar. Beslutet ska grundas på de av landstinget 

tillämpade indikationerna och vägledande principer för urval och prioriteringar. 

Undersökning/diagnostik som samtidigt innehåller någon form av behandling 

ingår i vårdgarantin. 

Väntetiden till behandling kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande 

läkare kommer överens om det. 

Om landstinget inte kan erbjuda behandling inom 90 dagar ska landstinget 

erbjuda patienten vård i annat landsting. 

51

Om behandling sker i annat landsting ska det ske utan extra kostnad för patienten. 

Valmöjligheter 

Valmöjligheten förutsätter att vården lämnas av annat landsting eller annan 

vårdgivare med offentlig finansiering. 

Regionvård och högspecialiserad vård omfattas inte av valmöjligheten. 

Hemlandstingets remissregler gäller när valmöjligheten utnyttjas. 

Patientens möjlighet att välja 

Patienten har möjlighet att i annat landsting välja: 

• Primärvård. 

• Öppen specialistsjukvård. Avser även sjukvårdande behandling hos t ex 

sjukgymnast, kurator och psykolog. Remiss från hemlandstinget krävs. 

• Behandling vid sjukhus. Vårdbehovet ska vara fastställt i hemlandstinget 

utifrån tillämpade indikationer och vägledande principer för urval och 

prioritering. Remiss från hemlandstinget krävs. 

Kostnader 

• Patienten betalar avgift enligt de regler som gäller där vården ges. 

• Patienten betalar för resa och eventuellt uppehälle. 

• Hemlandstinget betalar vårdkostnaden. 

Stärkt patientinflytande 

Information och kommunikation mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal 

är viktig för att stärka patientens ställning. 

Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och 

om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Lämnad 

information ska dokumenteras i patientjournalen. Patientens val ska vara 

avgörande när flera likvärdiga behandlingsalternativ som bedöms vara till 

nytta för patienten står till buds. 

Hälso- och sjukvården är i vissa situationer, t ex vid allvarlig sjukdom eller 

skada, skyldig att medverka till att patienten får möjlighet att diskutera sin 

sjukdom, vård och behandling med ytterligare en läkare (s k second opinion). 

Landstinget betalar endast kostnaderna för resa till annan vårdenhet 

inom länet. 

Remissgaranti 

När remiss till specialistläkare vid sjukhus bedöms nödvändig ska remitterande 

enhet inom fem dagar ha skickat remissen, räknat från tidpunkten för 

kontakten då beslut om remiss fattades. 

Alla patienter som remitterats från t ex en läkare till en annan ska inom en 

vecka från det att remissen mottagits, få besked om tidpunkt för besöket eller 

behandlingen. Samtidigt ska remitterande läkare få en remissbekräftelse. 

Inom en vecka efter det att patienten gjort sitt besök på sjukhuset ska remitterande 

läkare få remissvar. 

52

Om specialistfunktion av olika skäl inte finns att tillgå på remissmottagande 

enhet har denna ansvaret att remittera patienten vidare till annan vårdinrättning. 

Tolkservice 

Landstinget ska tillhandahålla tolk i kontakten med landstingets verksamheter 

när patienten ej behärskar svenska språket. Finns behov av skriftlig översättning 

ska auktoriserad översättare användas. 

Landstinget ska också tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, 

dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. För att de ska kunna vara delaktiga, 

utöva inflytande samt ha tillgång till det hörande samhället ska vardagstolkningen 

utvidgas till att även omfatta vissa tolktjänster i arbetslivet samt i 

fritids-, rekreations- och föreningsverksamhet. 

Avgifter 

Gemensamt 

Beslutsordning 

Avgifterna fastställs av landstingsfullmäktige. Inga lokalt fastställda avgifter, 

depositionsavgifter och dylikt får förekomma. 

Tillämpningsanvisningar (avgiftshandboken) utfärdas av landstingsstyrelsen. 

Faktureringsavgift 

Förutsättningen för att faktureringsavgift (50 kr) får tas ut är att det finns 

patientkassa och att patienten har getts möjlighet att betala kontant. 

Öppen vård 

År 2008 gäller följande avgifter i öppenvård: 

Typ av besök 

Avgift (kr) 

Läkarbesök i primärvård 150 

Läkarbesök i länssjukvård utan remiss 250 

Läkarbesök i länssjukvård efter remiss 250 1) 

Läkarvård vid jourmottagning 250 

Läkarvård vid akutmottagning 250 

Telefonkonsultation hos läkare som leder till receptförskrivning 80 

Telefonkonsultation hos distriktssköterska som leder till receptförskrivning 

80 

Förlängning av sjukintyg per telefon 80 

Uteblivet tidsbeställt besök hos läkare 150/250 

Tilläggsavgift för hembesök av läkare 50 

Sjukvårdande behandling 80 

Uteblivet tidsbeställt besök för sjukvårdande behandling 80 

Sjukvårdande behandling i grupp 80 

Psykiatrisk rehabilitering och dagrehabilitering 80 

Mammografisk hälsoundersökning 150 

Gynekologisk cellprovskontroll 150 

1) 

Första remissbesök från vissa läkare är avgiftsfritt 

Ingen avgift tas ut för: 

Avgiftsbefrielse 

53

• Behandling och hembesök av distriktssköterska. 

• Dialys- eller cytostatikabehandling oavsett diagnos. För cytostatika gäller 

det både injektion och tablettbehandling. 

• Besök/behandling inom den psykiatriska barn- och ungdomsvården. 

• Häktade, anhållna och intagna på kriminalvårdsanstalt vid besök i öppen 

hälso- och sjukvård. 

• Värnpliktiga (inkl vapenfri tjänst) vid besök i öppen hälso- och sjukvård. 

• Preventivmedels-, abort- och steriliseringsrådgivning. 

• Undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt 

vid allmän- och samhällsfarlig sjukdom enligt särskild förteckning. 

• Barn och ungdomar under 20 år vid besök under icke jourtid i öppen hälso- 

och sjukvård. 

• Palliativ vård i livets slutskede som ges i hemmet. 

• Besök hos patienter i den kommunala äldreomsorgen som vårdas i särskilt 

boende. 

• Mödra- och barnhälsovård i offentlig sjukvård. 

• Besök på akutmottagning/motsvarande efter remiss från vårdcentral/privatpraktiserande 

läkare, om besöket på akutmottagningen/motsvarande 

görs i direkt anslutning till det första besöket. 

• Besök i öppen hälso- och sjukvård för patient som är inskriven i sluten 

vård, om besöket är initierat av läkare vid vårdgivande klinik. 

• Patienter som smittats med Hepatit C inom svensk sjukvård och har kvarstående 

kronisk Hepatit C. 

• Patienter som orsakats bestående kroppsskada genom hypofraktionering i 

samband med behandling av bröstcancer. 

Dessutom gäller att patienter som söker för akuta luftvägsinfektioner, där 

infektionen inte med säkerhet bedöms vara bakteriellt betingad och behandlande 

läkare därför vill avvakta med antibiotikabehandling, ska erbjudas ett 

kostnadsfritt återbesök inom sju dagar från första besöket. 

Patienthotell och övernattning på vårdavdelning 

Samma avgifter ska tillämpas vid patienthotellen i länet. 

Patienterna får endast registreras på ett ställe under vårdperioden. En patient 

som är inskriven i sluten vård ska registreras på aktuell vårdavdelning och 

måste också finnas där rent fysiskt. Detsamma gäller patienter som bor på 

patienthotell. De kan inte samtidigt vara inskrivna i sluten vård. 

Patienter från Norrbotten som är inskrivna på patienthotell behöver inte betala 

för lunch och middag som intas på sjukhuset i matsal eller cafeteria. Övriga 

betalar gästkupongpris för lunch och middag. 

Patient får vistas längst en månad sammanhängande på patienthotell. Därefter 

måste behandlande enhet ta ställning till eventuell förlängning av tiden. 

Följande avgifter per dygn (moms samt frukost och kvällsmål ingår) gäller år 

2008: 

54

Kategori 

Avgift för patient 

från: 

Norrbotten 

lands- 

Annat 

ting 

Anmärkning 

Patient 0 kr 700 kr Hemlandstinget debiteras 

Anhörig till barn och ungdomar 

under 20 år 

0 kr 700 kr Med anhörig avses norrbottniska 

föräldrar samt syskon under 20 

år. 

Hemlandstinget debiteras 

Anhörig med läkarintyg, i eget 50 kr 700 kr Hemlandstinget debiteras 

rum 

Anhörig med läkarintyg, i samma 50 kr 700 kr Hemlandstinget debiteras 

rum 

Anhörig utan läkarintyg, i eget 300 kr 700 kr Den anhörige betalar själv 

rum 

Anhörig utan läkarintyg, i samma 150 kr 700 kr Den anhörige betalar själv. 

rum inklusive anhöriga på BB 

Övriga enskilt betalande gäster 700 kr 700 kr Hemlandstinget/annan betalar 

själv 

Varje extrabädd 150 kr 500 kr Hemlandstinget/annan betalar 

själv 

När anhöriga övernattar på vårdavdelning gäller samma avgifter som på patienthotell. 

Föräldrar med barn på vårdavdelning ska betala gästkupongpris 

för lunch eller middag. 

Högkostnadsskydd 

Högkostnadsskyddet för patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård har följande 

utformning: 

• Egenkostnadstaket uppgår till 900 kr. 

• Högkostnadsskyddet omfattar läkarbesök och sjukvårdande behandling i 

offentlig och privat öppen hälso- och sjukvård p g a sjukdom. 

• Avgift för telefonrådgivning vid receptförskrivning ingår. 

• Egenavgift för inkontinenshjälpmedel ingår. 

• Avgifter för nödvändig tandvård, tandvård som ett led i kortare sjukdomsbehandling 

och viss oralkirurgisk behandling ingår. 

• Kostnad för vaccination mot pneumokocker för vissa patientgrupper ingår. 

• Avgift för förlängning av sjukintyg per telefon ingår. 

• Patientavgifter för barn under 18 år i samma familj får räknas samman. 

Landstinget utfärdar såväl högkostnadsskydd som frikort. 

Övrigt 

Flera besök samma kalenderdygn 

Om flera läkarbesök och/eller sjukvårdande behandlingar görs samma kalenderdygn 

för samma sjukdom ska besöksavgift uttas högst en gång för läkarbesök 

och en gång för sjukvårdande behandling. 

55

Om läkarbesök och/eller sjukvårdande behandlingar görs samma kalenderdygn 

för olika sjukdomar ska besöksavgift uttas vid varje besök. 

Avgift i öppen vård när patient är inskriven i sluten vård m m 

Gör en patient som är inskriven i sluten vård ett besök i öppen vård p g a 

annan sjukdom än för vilken patienten är inskriven i sluten vård ska besöksavgift 

tas ut. 

Erlagd besöksavgift för läkarbesök i öppen vård/poliklinisk operation återbetalas 

inte om patienten samma dag blir intagen i sluten vård. 

Om en patient under en permission från slutenvården gör ett öppenvårdsbesök 

p g a den sjukdom för vilken den är intagen i slutenvården ska den inte 

betala besöksavgift. 

Avgifter i olika vårdformer 

Patienter som är 20 år och äldre och som behandlas i mellanvård betalar ordinarie 

besöksavgift för öppenvård. Frukost, lunch och middag ingår i besöksavgiften. 

När patienten erhållit frikort betalar den för ett huvudmål per 

dag enligt personalkostpriset. Patienter under 20 år betalar ingen besöksavgift. 

De betalar för ett huvudmål per dag enligt personalkostpriset. Avgiften 

för boendet, 20 kr per natt, ingår inte i högkostnadsskyddet. 

Patienter som behandlas för ätstörning betalar ordinarie besöksavgift för öppenvård. 

Kost ingår i besöksavgiften. Kosten är avgiftsfri när de erhållit frikort. 

Patienter som är under 20 år betalar ingen besöksavgift. 

Patienter inom psykiatri som observeras på sjukhus under kortare tid utan att 

läggas in betalar ordinarie besöksavgift för öppen vård. Kost ingår i besöksavgiften. 

Kosten är avgiftsfri även när patienten erhållit frikort. Patienter 

som är under 20 år betalar ingen besöksavgift. 

Vid behandling av ett vårdteam (olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal) 

ska avgift för läkarbesök tas ut endast om läkare medverkar, i annat 

fall ska avgift för sjukvårdande behandling tas ut. 

För dagsjukvård som bedrivs inom primärvården ska ingen besöksavgift tas 

ut. Patienten betalar endast för kost motsvarande personalkostpriset. Läkarvård 

och fotvård ingår inte i dagsjukvård. 

Patienter som är 20 år och äldre och behandlas på Rehabcenter Garnis betalar 

ordinarie besöksavgift för öppenvård. Frukost, lunch och middag ingår i 

avgiften. När patienten erhållit frikort betalar den för ett huvudmål per dag 

enligt personalkostpriset. Patienter under 20 år betalar ingen besöksavgift. 

De betalar för ett huvudmål per dag enligt personalkostpriset. Avgiften för 

boendet, 20 kr per natt, ingår inte i högkostnadsskyddet. 

Tilläggsavgift för hembesök 

Avgift ska inte tas ut när hälso- och sjukvårdspersonal på eget initiativ gör 

hembesök hos en patient. 

Hjälpmedel 

Besöksavgift 

Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut vid första besöket för utprovning 

av nytt hjälpmedel. Avgift tas ut även vid hembesök. Om flera 

hjälpmedel provas ut samtidigt tas avgift endast ut för ett hjälpmedel. 

56

Patienter i öppenvård som har avgiftsbefrielse betalar ingen avgift. Patienter 

inskrivna i slutenvård ska inte betala avgift när ett nytt hjälpmedel förskrivs. 

Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut för besök hos audionom, 

optiker, synpedagog och datapedagog. 

Egenavgift 

Egenavgift tas ut för vissa hjälpmedel för funktionshindrade. Följande avgifter 

gäller: 

Ortopediska skor 

Vuxna/barn 

Egenavgift (kr) 

Vuxna 600 

Barn 300 

Ortos 

Kostnad (kr) 

Egenavgift (kr) 

0–149 0 

150–249 150 

250– 250 

Maximal avgift per år 750 

Stödkäpp och armbågskrycka inklusive tillbehör 

Stödkäpp 100 kr per styck, armbågskrycka 100 kr per styck, doppsko 15 kr 

per styck och isdubb 60 kr per styck. Personer med kronisk sjukdom och 

permanent behov av dessa hjälpmedel betalar endast för första hjälpmedlet, 

därefter är de gratis. 

Glasögon med båge 

Glasögon med båge 500 kr per styck. Byte av glas i befintlig båge 125 kr per 

styck. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar under 20 år. 

Hörapparat 

Hörapparat 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar 

under 20 år. 

Cykel i vuxenstorlek till barn och ungdom 

Cykel i vuxenstorlek till barn och ungdom under 20 år 3 000 kr. 

Hygienhjälpmedel utan hjul 

Hygienhjälpmedel utan hjul 300 kr per st. Ingen egenavgift tas ut för barn 

och ungdomar under 20 år och patienter i palliativ vård. Hygienhjälpmedel 

utan hjul ska inte återlämnas till landstinget. 

Rollator 

Rollator 300 kr per st. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar under 

20 år och patienter i palliativ vård. Rollator ska återlämnas till landstinget 

efter avslutat lån. 

TENS-apparat 

Patient som har ett kortvarigt behov av TENS får låna apparat kostnadsfritt 

under högst tre månader. För patient som bedöms ha ett långvarigt behov, 

längre än tre månader, är egenavgiften 500 kr per st efter tre månaders lån. 

Sådan apparat ska inte återlämnas till landstinget. 

57

Daisyspelare 

Daisyspelare 500 kr per st. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar 

under 20 år. 

Inkontinenshjälpmedel 

Inkontinenshjälpmedel 170 kr per tolvmånadersperiod. Ingen egenavgift tas 

ut av barn och ungdomar under 20 år. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet 

för öppen hälso- och sjukvård. 

Intyg, hälsokontroller m m 

Taxan för intyg, hälsokontroll, vaccinationer m m innehåller flera olika typer 

av intyg, undersökningar m m (detaljerad åtgärdslista finns i avgiftshandboken). 

Lagstadgad moms tillkommer i förekommande fall. 

År 2008 gäller följande taxegrupper: 

Typ av insats 

Avgift (kr, exkl moms) 

Grupp 1 0 

Grupp 2 

300 per åtgärd 

Grupp 3 


Grupp 4 


Grupp 5 

300 per påbörjad 

femtonminutersperiod 

Vaccinationer 

Besöksavgiften är 200 kr. Vaccinationspriset är lika för all hälso- och sjukvårdspersonal 

oberoende av vem som ombesörjer vaccinationen. Den detaljerade 

listan finns i avgiftshandboken och fastställs av landstingsstyrelsen. 

Vaccinationskostnaderna delas in i fyra prisgrupper: 

Prisgrupp 

Avgift (kr) 

Grupp 1 40 

Grupp 2 80 

Grupp 3 

Individuell prissättning 

Grupp 4 

Apotekspriset 

För patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, patienter med andra 

kroniska sjukdomar som instabil diabetes mellitus, patienter med gravt nedsatt 

infektionsförsvar samt personer som är 65 år och äldre, är vaccination 

mot influensa gratis. 

Patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, patienter med andra 

kroniska sjukdomar som instabil diabetes mellitus, patienter med gravt nedsatt 

infektionsförsvar och personer som är 65 år och äldre får vid vaccination 

mot pneumokocker inräkna kostnaden för vaccination och besöksavgiften i 

högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. 

Sjukhusvård 

Landstinget har ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för patienter 

som har rätt till sjuklön, sjukpenning, föräldrapenning m fl försäkringsförmåner. 

Landstinget har även ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för pensionärer. 

Slutenvårdsavgifterna för pensionärer ska inordnas i ordinarie avgiftssystem. 

58

För förtidspensionärer yngre än 40 år gäller att halv vårdavgift tas under de 

första 30 dagarna av varje vårdtillfälle. 

Alla patienter inom psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk 

tvångsvård (LPT) är avgiftsbefriade. 

Patient som fullgör värnpliktstjänstgöring (inkl vapenfri tjänst) eller är anhållen, 

häktad eller intagen på fångvårdsanstalt, är avgiftsbefriad. 

Landstingets taxa ska gälla för vård vid rehabiliteringsplatser. 

Följande avgifter gäller år 2008: 

Ålder (år) 

Avgift (kr/dag) 

0–19 

0 

20–w 

80 

Följande patientgrupper är berättigade till nedsättning av vårdavgiften till hälften, d v s 40 kr 

per vårddag. Nedsättningen gäller fr o m första vårddagen: 

- Patienter i åldern 20–64 år med inkomst som understiger 6 000 kr per månad före skatt. 

- Patienter i åldern 65 år eller äldre med en pension som understiger 5 000 kr per månad 

efter skatt. 

- Patienter som har aktivitets- eller sjukersättning till minst 50 procent och där denna ersättning 

tillsammans med arbetsinkomst understiger 5 000 kr per månad efter skatt. 

Beslut om nedsättning gäller ett år räknat från sista dagen i det vårdtillfälle då beslut om nedsättning 

fattades. 

För att få nedsättning av vårdavgiften ska patienten lämna en ansökan till kliniken. Patienten 

måste informeras om möjligheten. 

Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) ska betala 

vårdavgift. 

Bidrag till permissionsresa kan lämnas för en resa var fjortonde dag om 

vårdtiden beräknas överstiga 30 dagar och permissionen anordnats av sjukhuset 

som ett led i behandlingen. Beslutet ska grundas på vedertagna medicinska/sociala 

indikationer. 

Bidrag lämnas också vid permission föranledd av beslutad stängning av avdelning 

under kortare tid som helg eller veckoslut, t ex vid femdygnsvård. 

In- och utskrivningsdag ska i avgiftshänseende tillsammans räknas som en 

vårddag. 

Sjukresor 

Landstinget har ett samlat ansvar för alla sjuktransporter, undantaget resor i 

samband med smittskydd enligt smittskyddslagen för vilka försäkringskassan 

har betalningsansvar. 

Grunder för sjukresebidrag 

för personer bosatta i Norrbottens län 

Bidrag lämnas för resekostnader som uppstått i samband med vård och behandling. 

Bidrag lämnas inte för: 

• Permissions- och överflyttningsresor i samband med sjukhusvård. 

• Resor utanför riket, utöver vad som följer av gränsjukvårdsförordningen 

(1962:390) samt vid hemtransport av nordisk medborgare enligt nordiska 

konventionen om social trygghet. 

59

Vid sjukresa med buss till Norrlands universitetssjukhus ges bidrag till anslutningsresa 

till bussen. För sjukresa med taxi till sjukhuset ges inget bidrag. 

Där särskilt inrättad linjetrafik för sjukresor finns upphör rätten till sjukresa 

med taxi. Undantag får göras för akuta och/eller liggande transporter. För 

anslutningsresa ges bidrag. 

Tåg gäller i första hand som resealternativ vid sjukresor från Kiruna- och 

Gällivareområdet till Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Läkarintyg 

krävs för att medge flygresa. 

Allmänt 

Vid sjukresa inom Norrbottens län lämnas bidrag för resa till den vårdinrättning 

som besökts. 

Vid planerad vård lämnas dock bidrag högst för resa mellan bostaden (folkbokföringsadressen) 

och sjukhus eller närmaste vårdcentral/folktandvårdsklinik. 

Detsamma gäller vid planerad vård hos privata vårdgivare, d v s bidrag lämnas 

högst för resa mellan bostaden och närmaste vårdcentral/folktandvårdsklinik. 

De vårdgivare som avses är: 

• Privatläkare som är allmänläkare. 

• Privat sjukgymnast. 

• Fotterapeut med vårdavtal. 

• Privattandläkare som inte är specialist. 

• Privat tandhygienist. 

Vid planerad vård hos privatläkare som är specialist och psykoterapeut med 

vårdavtal lämnas bidrag högst för resa mellan bostaden och sjukhus. 

Dessutom gäller att planerade besök hos läkare med vårdavtal jämställs med 

den specialitet läkaren har för sin egen tjänst i landstinget. Är t ex läkaren 

ortoped i landstinget och har vårdavtal ska resor vid planerad vård räknas 

som resa till sjukhus. 

För tandbehandling under narkos på sjukhustandvårdsklinik lämnas bidrag 

högst för resa mellan bostaden och sjukhustandvårdskliniken. 

Vid planerad vård hos specialisttandläkare lämnas bidrag högst för resa mellan 

bostaden och närmaste specialistklinik för aktuell specialitet. 

Sjukresa med taxi från vårdinrättning ska beställas av inrättningen. Anslutningstaxi 

till buss och tåg får beställas av patienten. 

Patient som åker taxi till vårdinrättning och inte genomför besöket ska i efterhand 

debiteras den fulla kostnaden för resan. 

Sjukresa med taxi och handikappbuss ska beställas senast två dagar före besökstidpunkten 

annars får patienten själv betala resan. Regeln gäller inte vid 

akuta resor. 

Resor inom ramen för vårdgarantin ersätts till och från den vårdinrättning 

som patienten remitterats till. 

Resor inom ramen för patientens valmöjligheter ersätt inte. 

60

Bidrag för framresa 

Om patienten efter remiss kallas till en viss vårdinrättning utanför länet lämnas 

bidrag för resa från bostaden till vårdinrättningen. Detta gäller dock ej 

om remissen för utomlänsvård är utfärdad efter patientens eget önskemål om 

att vårdas i annat län (valfrihetsremiss). 

Vid akut insjuknande utanför Norrbottens län lämnas bidrag till närmaste 

vårdinrättning som kan ge nödvändig vård. 

Bidrag för återresa 

Återresa anses påbörjad vid den vårdinrättning till vilken bidrag för framresa 

beräknats. Detta gäller dock inte om överflyttningsresa företagits genom 

landstingets försorg. 

Bidrag för återresa inom Norrbottens län lämnas för resa till bostaden eller 

till den plats varifrån resan till mottagningen eller vårdinrättningen har påbörjats. 

Bidrag för återresa efter planerad vård får dock avse högst resa till 

bostaden. 

Bidrag för återresa efter vård utanför länet med anledning av remiss, lämnas 

till bostaden eller till den ort varifrån resan till mottagningen eller vårdinrättningen 

påbörjats. 

Vid återresa efter akut insjuknande utanför Norrbottens län lämnas bidrag 

för resa till den plats varifrån resan till mottagningen eller vårdinrättningen 

påbörjades. Sker resan till bostaden lämnas bidrag endast för tillkommande 

resekostnad som föranletts av att patienten sökt vård. 

Om det är motiverat från vårdsynpunkt får bidrag lämnas för återresa till annan 

plats än bostaden eller den plats varifrån resan till mottagningen eller 

vårdinrättningen företogs. 

Beräkning av resekostnad 

Bidrag med taxi lämnas endast om inte annat billigare färdsätt har kunnat 

användas på grund av patientens tillstånd eller annan godtagbar omständighet. 

Som villkor för sjukresebidrag gäller att resan beställs via av landstinget 

anvisad beställningscentral samt att vårdtagaren är skyldig att acceptera 

samåkning med annan resenär när samåkning erbjuds. 

Undantag från dessa skyldigheter kan medges om resan föranletts av ett så 

akut vårdbehov att beställningscentral inte kunnat kontaktas samt i de fall 

patient av medicinska skäl ej kan samåka med annan resenär. 

För resa med flyg i reguljär trafik ges bidrag i de fall det är fördelaktigast för 

landstinget eller då särskilda skäl föreligger. 

Kan bidrag inte lämnas för taxifärd får bidrag lämnas för resa med det billigaste 

färdsätt som hade kunnat användas. 

Resekostnaden beräknas vid: 

• Resa med färdsätt i allmän trafik enligt därför gällande taxa. 

• Resa med privatbil enligt en schablontabell baserad på 10 kr milen. 

• Resa med snöskoter till 3 kr per kilometer. 

• Resa med båt som inte går i allmän trafik till 3 kr per kilometer. 

61

• Resa med taxi enligt gällande avtal mellan landstinget och kontrakterade 

entreprenörer. 

• Resa med andra färdmedel till skäligt belopp. 

Egenavgift 

Från den resekostnad som beräknats enligt ovan ska avdrag göras för egenavgift. 

Detta gäller dock inte vid resa med buss, tåg eller med av landstinget 

inrättad linjetrafik och därtill hörande anslutningstrafik. Resekostnad understigande 

40 kr per enkel väg ersätts ej. Gäller endast buss. Resa med komfortbuss 

är alltid gratis. 

Egenavgiften beräknas för fram- respektive återresa. Egenavgiften per enkel 

resa är 40 kr med handikappfordon, 50 kr med privatbil och övriga färdmedel 

(skoter, båt och hydrokopter), 80 kr med taxi, 100 kr med sjuktransportbil 

och 150 kr med flyg. 

Egenavgift för följeslagare i taxi är 40 kr per enkel resa, undantaget landstings- 

eller kommunanställd som i tjänsten medföljer patient samt anhörig 

till barn och ungdom under 20 år. 

Har en patient besökt en vårdinrättning och efter remiss därifrån fortsatt direkt 

till en annan vårdinrättning ska avdrag göras med endast en egenavgift. 

Avdrag för egenavgift ska inte göras för sjukresor avseende dagsjukvård, 

dialysbehandling, strålbehandling, cytostatikabehandling, PBU-vård, dagrehabilitering, 

barn- och vuxenhabilitering samt läkarundersökningar för intyg 

begärda av försäkringskassan. 

Vid resa med privatbil avräknas endast en egenavgift även om flera patienter 

samåkt. Har samåkning skett i taxi är egenavgiften 80 kr per vårdtagare. 

Om vårdtagarna tillhör samma familj ska, oavsett färdmedel, avdrag göras 

med endast en egenavgift. Vid resa med tåg, buss eller med av landstinget 

inrättad linjetrafik tas ingen egenavgift ut. 

Patienter med livslång funktionsnedsättning i rörelseorganen och med behov 

av sjukgymnastisk behandling och träning är befriade från egenavgift under 

frikortsperioden. 

Patienter som går på kontroll efter genomgången njur-, lever-, bukspottkörtel-, 

hjärt- eller lungtransplantation är befriade från egenavgift under den tid 

de går på efterkontroll. 

Övernattning 

För utgifter för övernattning lämnas bidrag om det inte varit möjligt att planera 

vården så att övernattning kan undvikas. Bidrag för övernattning beräknas 

på det belopp som patienten har betalat för logi om övernattningen skett 

på patienthotell eller hotell som anvisats av landstinget. I övriga fall ges bidrag 

till övernattning med 55 kr per natt. 

Om övernattningen föranletts av ett akut vårdbehov kan bidrag lämnas med 

skäligt belopp. 

Följeslagare 

Om patientens ålder eller tillstånd motiverar att någon följer denne på resan 

lämnas bidrag till följeslagarens kostnader för resa och övernattning enligt 

vad som gäller för patienten. 

62

Vid sjukresa med buss (undantaget s k komfortbuss) och tåg medges en följeslagare 

för personer i behov av hjälp utan särskild prövning. 

Sjuka barn och ungdomar under 20 år 

För anhöriga (föräldrar samt syskon under 20 år) till barn och ungdomar under 

20 år som remitterats för öppen eller sluten vård vid sjukhus i eller utanför 

Norrbotten, lämnas bidrag för resa och övernattning. 

Har förälder eller annan anhörig, med anledning av sjukdom hos barn och 

ungdom under 20 år, gjort besök i öppen vård eller hos barnet medan det 

vårdats på sjukhus, lämnas bidrag för resa och övernattning om besöket ingått 

som en del i behandlingen av barnet. 

Även om besöket inte har ingått som en del i behandlingen av barnet får vid 

besök hos barn som vårdas på sjukhus bidrag lämnas för ett besök per vecka. 

Bidrag lämnas med tillämpning av samma bestämmelser som gäller vid egen 

sjukresa. 

Besök/motsvarande för vilka resebidrag 

ska utges enligt landstingets grunder för sjukresebidrag 

1 Läkarbesök, sjukvårdande behandling, röntgenundersökning och provtagning 

som ombesörjs av sjukvårdshuvudman eller enligt vårdavtal samt 

vård hos privatpraktiserande läkare enligt lagen om läkarvårdsersättning 

eller sjukgymnast enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik. 

2 Tandvård inom folktandvård, vid odontologisk fakultet eller hos försäkringsansluten 

privatpraktiserande tandläkare. 

3 Sjukhusvård p g a sjukdom eller förlossning. 

4 Utprovning och anpassning av hjälpmedel som landstinget tillhandahåller. 

5 Besök p g a sjukdom hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård. 

6 Konvalescentvård på konvalescenthem uppfört på RFV:s förteckning. 

7 Rådgivning enligt lagen om ersättning för viss födelsekontrollerande 

verksamhet. 

8 Habilitering för patienter som tillhör personkretsen i LSS (lagen om stöd 

och service till vissa funktionshindrade). 

9 Undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa 

läkarutlåtanden (rehabiliteringsutredningar, pensionsprövningar). 

Anm: Inget avdrag för egenavgift får göras. 

10 Hemtransport av nordisk medborgare enligt nordiska konventionen om 

social trygghet. 

11 Läkarvård och sjukgymnastik i Norge eller Finland med stöd av gränssjukvårdsförordningen 

(1962:390). 

12 Läkarbesök inom mödra- och barnhälsovården. 

13 Vård vid enskilt vårdhem efter remiss godkänd av landstinget. 

14 Vid vaccination mot influensa och pneumokocker för vissa patientgrupper. 

63

Personer som har rätt till resebidrag 

Följande personer har rätt till resebidrag: 

• Personer bosatta (folkbokförda) inom Norrbottens läns landsting. 

• Utlandssvenskar vid akut öppen/sluten sjukvård, då vårdbehovet uppkommit 

under vistelse i landet. Vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet 

uppkom. 

• Vid planerad öppen/sluten vård har utsänd persons familjemedlem samt 

missionär, präst eller volontär i utvecklingsland rätt till resebidrag inom 

länet. 

• Utländska medborgare vid akut öppen/sluten vård, då vårdbehovet uppkommit 

under tillfällig vistelse i landet. Vården ska sökas i det landsting 

där vårdbehovet uppkommit. Patienten ska dock vara bosatt i konventionsland 

eller omfattas av EES-förordningen 1408/71. 

• Asylsökande med giltigt LMA-kort. 

Den som är bosatt och försäkrad i ett annat nordiskt land omfattas av högkostnadsskyddet 

vid vistelse i Sverige. 

Övriga avgiftsbefriade resor 

Patienter inskrivna i sluten vård betalar ingen avgift för överflyttningsresor 

mellan sjukvårdsinrättningar, oavsett om de sker inom eller utom länet. 

Patienter betalar ingen avgift för transport med ambulans, ambulanshelikopter 

eller ambulansflygplan. 

Transport av avlidna 

Vid dödsfall på sjukvårdsinrättning inom Norrbotten upphör landstingets 

ansvar i och med att den avlidne lämnas för bisättning eller begravning. 

Vid dödsfall av remitterad patient (ej valfrihetsremiss) utanför Norrbotten 

svarar landstinget för återtransporten av den avlidne till bårhus eller bisättning 

på hemorten. I övriga fall har dödsbo, hemkommun eller annan ansvaret. 

Vid dödsfall i hemmet motsvarande, där det inte är nödvändigt att föra den 

avlidne till sjukhus för att konstatera dödsorsaken och anhöriga saknas eller 

är oförmögna att tillse att den avlidne omhändertas, är det landstingets uppgift 

att ordna detta. I sådana fall faller betalningsansvaret gentemot transportören 

på landstinget. Kostnaden, motsvarande faktisk kostnad, kan dock tas 

ut av dödsboet. 

Övriga avgifter samt ersättningar 

Återbetalning av patientavgift 

Patienter med tidsbeställda besök ska tas emot på utsatt tid. Om väntetiden 

överstiger 30 minuter ska patientavgiften återbetalas. 

Återbetalning av patientavgift gäller endast vid besök som ingår i högkostnadsskyddet 

för öppen hälso- och sjukvård med undantag av polikliniska 

operationer. Detsamma gäller tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens 

avgiftssystem. Har patient inte betalt någon avgift för besök kan heller 

ingen återbetalning ske. Vid besök för åtgärder enligt den s k Gula taxan ska 

ingen återbetalning göras. 

64

Ersättning vid ej genomförda besök och 

behandlingar inom hälso- och sjukvård 

Reglerna gäller vid besök på vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. 

Ersättning 

Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten 

getts en tid för vårdtillfället. 

Ersättning utbetalas när något av följande vårdtillfällen inte kan genomföras 

hos vårdenhet på sjukhus, vårdcentral eller tandvårdsklinik: 

• Läkarbesök eller sjukvårdande behandling. 

• Röntgenundersökning, laboratorieundersökning eller provtagning. 

• Dagkirurgi, operation eller inläggning i sluten vård. 

• Tandläkar- eller tandhygienistbesök inom ramen för hälso- och sjukvårdens 

avgiftssystem. 

Orsak 

För att patienten ska ersättas krävs att vårdenheten orsakat att patienten inte 

kan tas emot på bestämd tid, t ex: 

• Oförutsedd belastning på vårdenheten som förrycker planeringen. 

• Bemannings- och utrustningsproblem. 

• Felaktig information till patienten, t ex angående förberedelser inför röntgenundersökning. 

Vårdenheten ska dokumentera den information som 

getts. 

Kostnader som ersätts 

• Erlagd besöksavgift. Återbetalas om patienten erlagt besöksavgift. 

• Utgift för sjukresa. Ersättning för sjukresa utbetalas utan avdrag för egenavgift. 

• Utgift för parkering. Ska styrkas med kvitto. 

• Eventuellt inkomstbortfall för patient. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren 

och ersätts för högst tre dagar. 

• Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till barn och ungdomar under 

20 år. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre 

dagar. 

• Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till vuxna. Ska styrkas med 

intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. För följeslagare 

till vuxna krävs läkarintyg som styrker behovet av följeslagare. 

• Eventuellt inkomstbortfall för egna företagare. Ska styrkas med intyg från 

försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst och ersätts för 

högst tre dagar. Ersättningen för hel dag är 1/365 av den sjukpenninggrundande 

årsinkomst försäkringskassan beslutat om. 

• Eventuella merkostnader för barnpassning. Här avses resekostnader enligt 

sjukresebestämmelserna för vikarierande barnpassare och merkostnader 

för kommunal barnomsorg. 

65

Ersättning utbetalas inte om: 

Övrigt 

• Patienten, vid ändring av tid för besök i öppen vård, har meddelats senast 

dagen innan besökstidpunkten. 

• Patienten, vid ändring av tid för operation och/eller inläggning i sluten 

vård, har meddelats senast fyra dagar innan operationen/inläggningen. 

Övriga fall som kan uppstå får prövas i särskild ordning av landstingsstyrelsen. 

Berörd vårdenhet ska vid ändring av tidpunkt för besök eller operation/inläggning 

kontrollera med patienten att informationen nått fram och 

dokumentera åtgärden. Kostnaderna ska belasta den vårdenhet som förorsakat 

dem. 

Avgift vid uteblivet besök 

Patient som uteblir utan att avbeställa bokat läkarbesök eller sjukvårdande 

behandling hos både offentliga och privata vårdgivare, ska efterdebiteras 

med den för besöket aktuella besöksavgiften. 

Efterdebitering ska även ske: 

• Vid röntgenbesök. 

• Vid första besöket efter remiss. 

• Vid habilitering för patient som tillhör personkretsen i LSS. 

• Vid besök inom mödra- och barnhälsovård. 

• För patient som har frikort. 

• För barn och ungdomar under 20 år. 

• För besök hos tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska inom ramen 

för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. 

• Vid besök för preventivmedels-, abort- eller steriliseringsrådgivning. 

• För döv, dövblind eller hörselskadad som uteblir från beställd tolkhjälp 

utanför landstingets verksamhet. 

Efterdebitering med aktuell avgift för besöket ska även ske för patient som 

uteblir från besök för vaccination. Detta gäller också vid vaccination mot 

influensa och pneumokocker för patienter inom riskgrupperna. 

Patient som uteblir från besök som avser åtgärd enligt grupp 1–5 i taxan för 

hälsokontroll, intyg, utlåtande o d ska efterdebiteras med 300 kr. 

Patient som uteblir från rituell omskärelse eller steriliseringsoperation som 

inte utförs av medicinska skäl ska efterdebiteras med den för besöket aktuella 

läkarbesöksavgiften. 

Vid efterdebitering ska den aktuella besöksavgiften inte i något fall införas i 

högkostnadskortet. 

Har patient uteblivit från mammografisk eller gynekologisk hälsokontroll 

ska efterdebitering inte göras. 

66

Subventionering av vissa preventivmedel 

• P-piller i tablettformat för ungdomar under 22 år subventioneras till 

50 procent av kostnaden. 

• Dagen-efter-piller (NorLevo) för ungdomar under 22 år är avgiftsfria om 

de ges vid ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler och jourcentraler. 

• Kondomer till ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de utdelas i samband 

med rådgivning vid länets ungdomsmottagningar eller motsvarande. 

Bidrag till glas/linser 

Bidrag lämnas till personer skrivna i Norrbotten i följande fall: Afaker, barn 

i ålder 0–7 år och personer med ögonsjukdom. 

Förmåner och ersättningar till anhöriga 

Reglerna gäller både vid vård inom och utom länet samt både i öppen och 

sluten vård. 

Endast remitterande läkare kan utfärda intyg. Remitterande enhet bär kostnaden. 

Kostnaden för intyg som utfärdas av annan enhet än den remitterande 

bärs av intygsskrivande enhet. 

Ersättning för kost ges aldrig. 

Barn och ungdomar under 20 år 

Anhöriga (föräldrar samt syskon under 20 år) till barn och ungdomar under 

20 år ersätts med rese- och boendekostnad. 

Patienter 20 år och äldre 

För anhöriga till vuxna patienter, d v s patienter som är 20 år och äldre, är 

huvudregeln att landstinget inte betalar ersättning för logi. 

Om en patient vårdas i öppen vård och behöver stöd/hjälp för att kunna bo 

på patienthotell kan remitterande läkare utfärda intyg att patienten har behov 

av anhörig som vårdare. Landstinget ersätter i sådana fall den anhöriges 

övernattningskostnad. 

Orsaken måste anges tydligt i intyget och kan t ex vara att patienten är förståndshandikappad, 

behöver hjälp med ADL, är synskadad, har afasi eller 

psykisk sjukdom. Intyget ska lämnas till receptionen på patienthotellet. 

Om en patient vårdas i sluten vård kan remitterande läkare utfärda intyg att 

patienten behöver ha med sig en anhörig. Kravet ska vara att vården inte 

fungerar utan hjälp från en anhörig. Landstinget ersätter i sådana fall den 

anhöriges övernattningskostnad. 

Orsaken måste anges tydligt i intyget och kan t ex vara att patienten är förståndshandikappad, 

har grav afasi eller svår psykisk sjukdom. 

Övrigt 

Rituell omskärelse 

Avgiften för rituell omskärelse av pojkar är 8 500 kr. 

Sterilisering 

Avgiften för steriliseringsoperationer som inte utförs av medicinska skäl är 

7 000 kr för män och 15 000 kr för kvinnor. 

67

Blodgivare 

Ersättningen till blodgivare utges i form av värdekuponger motsvarande 50 

kr per styck. Ersättningen för blodtappning är en kupong, för att ge plasmaferes 

två kuponger, för att ge trombocyter från en arm tre kuponger och från 

två armar fyra kuponger. 

Vissa utlänningar 

Vårdavgifter för vissa utlänningar regleras i särskild förordning. 

Privata vårdgivare 

Vårdavgifter hos privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster, med vårdavtal 

eller ersatta enligt lagarna om läkarvårdsersättning respektive sjukgymnastersättning, 

ska vara högst som i landstinget. 

Tandvård inom hälsooch 

sjukvårdens avgiftssystem 

Patientgrupper 

Vissa besöksavgifter för tandvård är sedan 1999 inordnade i hälso- och sjukvårdens 

avgiftssystem. Reglerna omfattar personer som: 

1 Omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade 

(LSS). 

2 Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt hälso- och sjukvårdslagen 

(HSL) § 18, 

st 1. 

3 Får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). 

4 Är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg 

som personer som omfattas av punkterna 2–3 ovan. Personer som omfattas 

av punkterna 1–4 ska erbjudas både munhälsobedömning och nödvändig 

tandvård. Nödvändig tandvård ska erhållas oavsett om bedömning 

av munhälsotillståndet gjorts eller inte. 

5 Behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad 

tid (SFS 1998:1338). 

6 Genomgår viss oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets resurser 

(SFS 1998:1338) och när vården inte till någon del ersätts enligt lagen om 

allmän försäkring (AFL). 

För grupperna 2–4 gäller att ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser 

ska föreligga. 

Avgifter 

Bedömning av munhälsotillstånd vid uppsökande verksamhet är avgiftsfri 

för patienten. 

För berättigad behandling vid specialisttandklinik uttas samma avgift som 

för öppen vård vid sjukhus, d v s 250 kr. 

För allmäntandvård uttas samma avgift som för primärvård, d v s 150 kr. 

68

För vård som ges av annan än tandläkare (tandhygienist eller tandsköterska) 

uttas ingen avgift. 

Det första besöket hos specialisttandläkare efter remiss från allmäntandläkare 

och allmänläkare är avgiftsfritt. 

Tilläggsavgiften för hembesök är 50 kr. 

Avgiftsbefrielse 

Patient som omfattas av tandvårdsstödet och är inskriven i sluten vård vid 

sjukhus betalar ingen patientavgift vare sig för nödvändig tandvård eller 

tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling. 

Övrig tandvård 

Barn- och ungdomstandvård 

Barn och ungdomar ska kostnadsfritt erbjudas regelbunden och fullständig 

tandvård till och med det år då de fyller 19 år. För vård som inte är nödvändig 

för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt 

godtagbart resultat uttas avgift enligt tandvårdstaxan. 

Inom barntandvården ska all behandling vara amalgamfri. Undantag får dock 

göras om nyttan för den enskilde motiverar det och berörd förälder eller 

ungdom lämnar sitt medgivande. 

Avgift för uteblivet/ej avbokat besök 

Patient som uteblir från tidsbokat besök inom barn- och ungdomstandvård 

utan att meddela detta eller avbokar det senare än 24 timmar innan avtalad 

tid får efterdebiteras för uteblivet/ej avbokat besök hos tandläkare med 150 

kr och med 80 kr hos tandhygienist eller tandsköterska. 

Borttappad tandställning 

Landstinget ersätter inte tandställningar som tappats bort eller förstörts p g a 

oaktsamhet från patientens sida. Patienten debiteras för det tandtekniska arbetet. 

Övrigt 

Bettskena 

Division Folktandvård får debitera ordinerande verksamhetsområde för bettskena, 

om åtgärden är föranledd av sjukdom. 

Avgift för uteblivet/ej avbokat besök inom vuxentandvården 

Patient som uteblir från tidsbokat besök inom vuxentandvård utan att meddela 

detta eller avbokar det senare än 24 timmar innan avtalad tid får efterdebiteras 

för uteblivet/ej avbokat besök hos tandläkare/specialist med 

350 kr/400 kr, med 160 kr hos tandhygienist och 80 kr hos tandsköterska. 

Ersättning vid ej genomförda besök och 

behandlingar inom folktandvård 

Reglerna gäller vid besök på folktandvårdskliniker inom Norrbottens läns 

landsting. 

69

Ersättning 

Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten 

getts en tid för vårdtillfället. 

Ersättning utbetalas när något av följande vårdtillfällen inte kan genomföras 

hos tandvårdsklinik: 

• Tandläkar-, tandsköterske- eller tandhygienistbesök. 

Orsak 

För att patienten ska ersättas krävs att tandvårdskliniken orsakat att patienten 

inte kan tas emot på bestämd tid, t ex: 

• Oförutsedd belastning på tandvårdskliniken som förrycker planeringen. 

• Bemannings- och utrustningsproblem. 

• Felaktig information till patienten, t ex angående förberedelser inför röntgenundersökning. 

Tandvårdskliniken ska dokumentera den information 

som getts. 

Kostnader som ersätts 

• Utgift för sjukresa. Ersättning för sjukresa utbetalas utan avdrag för egenavgift. 

• Utgift för parkering. Ska styrkas med kvitto. 

• Eventuellt inkomstbortfall för patient. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren 

och ersätts för högst tre dagar. 

• Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till barn och ungdomar under 

20 år. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre 

dagar. 

• Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till vuxna. Ska styrkas med 

intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. För följeslagare 

till vuxna krävs läkarintyg som styrker behovet av följeslagare. 

• Eventuellt inkomstbortfall för egna företagare. Ska styrkas med intyg från 

försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst och ersätts för 

högst tre dagar. Ersättningen för hel dag är 1/365 av den sjukpenninggrundande 

årsinkomst försäkringskassan beslutat om. 

• Eventuella merkostnader för barnpassning. Här avses resekostnader enligt 

sjukresebestämmelserna för vikarierande barnpassare och merkostnader 

för kommunal barnomsorg. 

Ersättning utbetalas inte om: 

Övrigt 

• Patienten, vid ändring av tid för besök, har meddelats senast dagen innan 

besökstidpunkten. 

Övriga fall som kan uppstå får prövas i särskild ordning av landstingsstyrelsen. 

Berörd tandvårdsklinik ska vid ändring av tidpunkt för besök eller operation/inläggning 

kontrollera med patienten att informationen nått fram och 

70

dokumentera åtgärden. Kostnaderna ska belasta den tandvårdsklinik som 

förorsakat dem. 

71

Tandvård (LFU) 

Tandvårdstaxa 

Gemensamt 


Avgifterna fastställs av landstingsfullmäktige. Inga lokalt fastställda avgifter, 

depositionsavgifter och dylikt får förekomma. 

Faktureringsavgift 

Förutsättningen för att faktureringsavgift (30 kr) får tas ut är att det finns 

patientkassa och att patienten har getts möjlighet att betala kontant. 

Taxa inom allmäntandvård/bastandvård 

(I patientpriset ska försäkringskasseersättningen frånräknas.) 

Åtgärdskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

Undersökning, diagnostik, rådgivning 

11-2 Undersökning, helprotespatient 375 

11 Undersökning, normalfall 533 

11-1 Undersökning, omfattande 804 

11-3 Undersökning mer omfattande 1 076 

11-4 Implantatutredning av tandläkare med vidareutbildning 1 641 

12 Undersökning hos tandhygienist 533 

12-1 Undersökning hos tandhygienist omfattande 752 

13 Röntgenundersökning, per bild 36 

14 Panoramaröntgen 398 

15 Röntgenundersökning, komplett för munhålan 573 

16 Röntgenundersökning, extraoral, per bild 107 

18 Laboratoriekostnad vid mikrobiologisk undersökning Faktura 

19 Laboratorieundersökning (PAD) Faktura 

Förebyggande åtgärder 

22 Förebyggande åtgärder vid omfattande behandlingsbehov 573 

22-1 Förebyggande åtgärder vid mer omfattande behandlingsbehov 753 

22-3 Förebyggande åtgärder vid mycket omfattande behandlingsbehov 1 139 

24 Förebyggande åtgärder av mindre omfattning 308 

24-1 Förebyggande åtgärder av mindre omfattning inkusive munhälsobedömning 

422 

25 Profylaxskena, per skena 590 

Oralkirurgisk behandling 

31-1 Tanduttagning, en tand, enklare fall 447 

31 Tanduttagning, en tand, normalfall 653 

31-2 Tanduttagning, en tand, komplicerat 1 047 

32 Tanduttagning, ytterligare tand inom samma kvadrant 393 

32-1 Tanduttagning, ytterligare tand inom samma kvadrant, svår 576 

33 Kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom, normal 1 770 

33-1 Kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom, komplicerat 2 116 

34 Kirurgisk behandling, normalfall 1 770 

34-1 Kirurgisk behandling, komplicerat fall 2 116 

35 Övrig kirurgisk behandling, biopsi, plastik, enklare parodontalkirurgi 637 

35-1 Övrig kirurgisk behandling, av mindre omfattning 365 

72

Åtgärdskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

Pulpakirurgisk behandling 

41 Upprensning och rotfyllning, en rotkanal 1 728 

41-1 Upprensning och rotfyllning, en rotkanal, komplicerat 2 011 

42 Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler 2 017 

42-1 Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler, komplicerat 2 448 

43 Upprensning och rotfyllning, tre eller fler rotkanaler 2 824 

43-1 Upprensning och rotfyllning, tre eller fler rotkanaler, komplicerat 3 223 

Konserverande behandling 

54 Enytsfyllning 558 

55 2 ytor på premolar eller framtand 850 

55-1 3 eller fler ytor på premolar eller framtand 925 

55-2 2 ytor på molar 925 

55-3 3 eller fler ytor på molar 998 

56 Kompositekrona klinikframställd 1 385 

Övrig behandling inom bastandvården 

91-1 Undersökning och behandling av akutpatient, enkelt fall 395 

91 Undersökning och behandling av akutpatient, normalfall 676 

91-2 Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 846 

91-3 Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 1 076 



93 Mjukplastskena för bettfysiologisk behandling 950 

99 Hjälpmedel Faktura 

Allmäntandvård, jour (obekväm arbetstid) 

91-1 J Undersökning och behandling av akutpatient, enkelt fall 593 

91 J Undersökning och behandling av akutpatient, normalfall 1 014 

91-2 J Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 1 269 

91-3J Undersökning och behandling av akutpatient, omfattande 1 614 



Abonnemangstandvård, per år 

97-1 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 20–29 år, grupp 1 650 

97-2 Abonnemang på bastandvård för vuxna, 20–29 år, grupp 2 1 000 





98-2 Abonnemang på bastandvård frö vuxna, 30–39 år, grupp 2 1 260 









Protetik, behandling med fast protes 

61 Inlägg eller radikulärförankring 2 596 

62 Laboratorieframställt inlägg, flera ytor, eller krona 3 925 

62-1 Laboratorieframställd krona i titan eller specialutförande 4 125 

62-2 Laboratorieframställd krona vid implantat 4 513 

63 Gjuten pelare 1 708 

73

Åtgärdskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

64 Klinikframställd pelare 1 140 

65 Hängande broled, per led 1 650 

65-1 Hängande broled, titan, keramik, per led 1 850 

66 Emaljretinerad konstruktion, per stöd 1 175 

67 Fastsättning av lossnad krona 448 

Titankomponenter, material 

68 Se specialisttaxan 

Protetik, behandling med avtagbar protes 

70 Prefabricerade tänder, per styck 56 

71 Partiell protes, enkel, temporär, 1–3 tänder 2 282 

72 Partiell protes, temporär, 4 eller fler tänder 3 800 

73 Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad 7 450 

74 Komplicerad partiell protes och alveolarbarkonstruktion eller protes 8 075 

med stöd av urtagskrona eller attachments 

74-1 Komplicerad partiell protes och alveolarbarkonstruktion eller protes 

med stöd av urtagskrona eller attachments, exklusive tandteknisk 

4 100 + 

faktura 

faktura 

Tillägg för konstruktion i titan vid åtgärd 73 och 74 850 

75 Hel över- eller underkäksprotes, per käke. inklusive tänder 5 646 

76-1 Enkel lagning av protes 1 003 

76 Rebasering och/eller komplicerad lagning av protes 1 466 

76-4 Rebasering och/eller komplicerad lagning av protes exklusive tandteknisk 

faktura 

77 Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologisk indikation 2 442 

78 Tillsättning av lossnad protestand 488 

79 Attachments, per styck Faktura 

Övriga behandlingar inom protetik 

81 Övriga behandlingar, förhandsprövad vård, per timma 1 354 

Taxa inom specialisttandvård 

1 015 + 

faktura 

tandteknik 

Åtgärdskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

Rotbehandling 

92-2 Enkel konsultation 648 

92-3 Rådgivning och diagnostik, enkel 1 168 

92-4 Rådgivning och diagnostik, normal 1 556 

92-5 Rådgivning och diagnostik, komplicerad 2 334 

41-2 Upprensning och rotfyllning, en rotkanal 1 987 

41-3 Upprensning och rotfyllning, en rotkanal, komplicerat 2 312 

42-2 Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler 2 320 

42-3 Upprensning och rotfyllning, två rotkanaler, komplicerat 2 815 

43-2 Upprensning och rotfyllning, tre eller fler kanaler 3 248 

43-3 Upprensning och rotfyllning, tre eller fler rotkanaler, komplicerat 3 706 

34-2 Kirurgisk behandling, normalfall 2 116 


Tandlossningssjukdomar 





22-2 Förebyggande åtgärder, omfattande behandlingsbehov 659 

74

Åtgärdskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

22-4 Förebyggande åtgärder, mer omfattande behandlingsbehov 866 

22-5 Förebyggande åtgärder, ytterligare mer omfattande behandlingsbehov 

1 310 

24-2 Förebyggande åtgärder av mindre omfattning 354 

25-2 Profylaxskena, per skena 590 

33-2 Kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom, normalfall 2 116 

33-3 Kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom, komplicerat 2 433 

34-2 Kirurgisk behandling, normalfall 2 116 


35-4 Övrig kirurgisk behandling, normal 733 

35-3 Övrig kirurgisk behandling, enkel 420 

Protetik 

81-2 Övriga behandlingar, förhandsprövad vård, per timma 1 556 





61-2 Inlägg eller radikulärförankring 2 985 

62-2 Laboratorieframställt inlägg, flera ytor eller krona 4 513 

62-3 Laboratorieframställd krona, titan eller specialutförande 4 713 

63-2 Gjuten pelare 1 964 

64-2 Klinikframställd pelare 1 311 

65-2 Hängande broled, per led 1 898 

65-3 Hängande broled, titan, keramik, per led 2 098 

66-2 Emaljretinerad konstruktion, per stöd 1 351 

67-2 Fastsättning av lossnad krona 515 

70 Prefabricerade tänder, per styck 56 

71-2 Partiell protes enkel, temporär, 1–3 tänder 2 624 

72-2 Partiell protes enkel, temporär, 4 eller fler tänder 4 370 

73-2 Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad 8 568 

74-2 Komplicerad partiell protes och alveolarbarkonstruktion 9 286 

74-3 Komplicerad partiell protes och alveolarbarkonstruktion, exklusive 

tandteknisk faktura 

4 715 + 

faktura 

Tillägg för konstruktion i titan, åtgärd 73 och 74 850 

75-2 Hel över- eller underkäksprotes, per käke 6 493 

76-3 Enkel lagning av protes 1 153 

76-2 Rebasering och/eller komplicerad lagning av protes 1 686 

76-5 Rebasering och/eller komplicerad lagning av protes exklusive tandteknikerfaktura 

1 167 + 

faktura 

77-2 Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologisk indikation 2 808 

78-2 Tillsättning av lossnad protestand 561 

79 Attachments, per styck Faktura 

84-2 Implantatinsättning, 1–3 fixturer, 1 op område 6 753 

84-3 Implantatinsättning, 1–3 fixturer, 2 op områden/enstegskirurgi 7 879 

84-4 Distansinsättning vid 1 fixtur 1 126 

84-5 Distansinsättning vid 2–3 fixturer 2 251 

85-2 Implantatinsättning, fler än 3 fixturer, 1 op område 7 879 

85-4 Implantatinsättning, fler än 3 fixturer, 2 op område/enstegskirurgi 10 130 

85-3 Distansinsättning fler än 3 fixturer 3 377 

86-2 Bro, underkäke, vid implantat 36 094 

86-3 Bro underkäke, ”Brånemark Novum” 16 680 

87-2 Bro, överkäke, vid implantat 38 957 

88-2 Tillägg per fixtur vid singelimplantat 1 007 

75

Övriga taxor inom allmän- och specialisttandvård 

Åtgärdskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

88 Tillägg per fixtur vid delimplantat 1 992 

89-2 Overdenture vid implantat 15 542 

Titankomponenter, material 

68 Titankomponenter, per fixturelement Faktura 

681 Titankomponenter enstegsbeh, patienter 65 år och äldre Faktura 

-2 900 

682 Titankomponenter tvåstegsbeh, patienter 65 år och äldre Faktura 

-3 200 

Bettfysiologi 





93-2 Mjukplastskena för bettfysiologisk behandling 1 015 

77-2 Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologisk indikation 2 797 

Tandreglering 



83-4 Rådgivning och diagnostisk, normal 1 556 


881 Avtagbar apparatur 0,5 år 6 714 

882 Avtagbar apparatur 1 år 10 072 

883 Avtagbar apparatur 2 år 11 330 

884 Fast apparat i en käke 0,5 år 7 868 

885 Fast apparat i en käke 1 år 12 379 

886 Fast apparat i en käke 1,5 år 15 684 

887 Fast apparat i en käke 2 år 17 729 

891 Apparaturbehandling, båda käkarna med fast apparat i minst en käke 19 146 

1,5 år 


2 år 


3 år 

894 Fast apparatur, båda käkarna 2 år 27 276 

Åtgärdskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

Behandlingar utanför försäkringen 

INR Skriftligt intyg, allmäntandläkare 1 354/tim 

INR2 Skriftligt intyg, specialist 1 556/tim 

13 Röntgenundersökning per bild 29 

50 Enytsfyllning med amalgam 501 

52 Flerytsfyllning med amalgam 854 

53 Amalgamkrona 1 128 

60 Gjutmetall Faktura 

80 Kostnad för tandtekniskt arbete Faktura 

90 Adhesiv fastsättning, tillägg per tand 409 

94 Mertid vid vissa behandlingar, allmäntandläkare 1 354/tim 

942 Mertid vid vissa behandlingar, specialisttandläkare 1 556/tim 

96 Sömnapnéskena exklusive tandteknikerfaktura 3 462 

76

Åtgärdskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

871 Materialkostnad vid speciella behandlingsmetoder Faktisk 

kostnad 

872 Kolfiberstift eller motsvarande 260 

890 Besöksavgift asylsökande 50 

950 Övrig utredning och behandling, tandsköterska 514 

960 Övrig utredning och behandling, tandläkare 1 354 

961 Övrig utredning och behandling, tandhygienist 677 

962 Övrig utredning och behandling, specialisttandläkare 1 556 

963 Lustgas, sederande farmaka, hypnos, per behandlingstillfälle 588 

963M Sedering ytterligare behandlingsgånger 290 

964 Narkos, eller intravenös sedering, per behandlingstillfälle 2 360 

965 Fastsättning av tandsmycke 368 

967 N Uteblivande barn, tandläkarbehandling 150 

967 N1 Uteblivande barn, hygienistbehandling 80 

967 N2 Uteblivande barn, tandsköterskebehandling 80 

968 Idrottsskena och motsv, exklusive tandtekniskt arbete 400 

969 Blekning av tänder, en käke 1 840 

9692 Blekning av tänder, båda käkarna 3 220 

JOUR Jourtillägg 50 % av 

taxan 

HYG Munhygieniska hjälpmedel Faktisk 

kostnad 

UBT Uteblivande vuxen, tandläkarbehandling allmäntandvård 350 

UBT 2 Uteblivande vuxen, specialisttandläkarbehandling 400 

UBH Uteblivande vuxen, hygienistbehandling 160 

UBS Uteblivande vuxen, tandsköterskebehandling 80 

REC Telefonkonsultation som leder till receptförskrivning 80 

TKR Individuellt utformad temporär krona, första kronan 325 

TBR Individuellt utformad temporär krona, ytterligare kronor/led eller teknikerframställd 

krona/bro per led exklusive tandteknisk faktura 

148 

Vissa åtgärder inom barn- och 

ungdomstandvård 1) 

För tandvårdsåtgärder som finns beskrivna i tandvårdstaxan används aktuellt pris. Patienten 

betalar hela merkostnaden för utförd åtgärd och åtgärd som föreslagits av behandlande tandläkare. 

För tandvårdsåtgärder som ej finns beskrivna i tandvårdstaxan betalar patienten timkostnad 

för insatt vårdtid enligt nedan samt eventuella kostnader för tandtekniska produkter. 

Åtgärdskod 

Tandvårdspersonal 

Taxa (kr) 

960 Tandläkare 1 354/tim 

962 Specialisttandläkare 1 556/tim 

961 Tandhygienist 677/tim 

950 Tandsköterska 514/tim 

1) 

Behandling som inte är nödvändig för att uppnå ett ur odontologisk synpunkt estetiskt och 

funktionellt godtagbart resultat. 

77

Taxor för vissa käkkirurgiska åtgärder 

samt vissa åtgärder i sjukhustandvård 

Vissa käkkirurgiska åtgärder 

Operationskod 

Typoperation 

Taxa (kr) 

Z0481 Rådgivning och diagnostik, enkel 675 

Z0482 Undersökning och diagnostik. enkelt fall 1 126 

Z0483 Undersökning och diagnostik. normalfall 1 688 

Z0484 Undersökning och diagnostik. komplicerat fall 2 026 

EA Operationer på läppar 

EAA10 Exst. av lokal förändring på läpp 1 688 

EAB10 Exc och plastik av läppfrenulum 1 126 

EB Operationer på tänder 

EBA00 Tandextraktion, första tand i en kvadrant 1 126 

EBA01 Tandextraktion, ytterligare tand vid samma behandlingstillfälle 225 

EBA10 Tandoperation normal 2 926 

EBA11 Tandoperation svår 3 827 

EBA40 Rotspetsoperation 1 2 926 

EBA41 Rotspetsoperation 2–3 3 377 

EBB00 Behandling tandluxation 1–2 2 251 

EBB01 Behandling tandluxation 3– 3 377 

EBB10 Implantatinsättning 1–3, 1 operationsområde 6 753 

EBB11 Implantatinsättning 1–3, 2 operationsområden eller enstegskirurgi 7 879 

EBB12 Implantatinsättning >3, 1 operationsområde 7 879 

EBB13 Implantatinsättning >3, 2 operationsområden eller enstegskirurgi 10 130 

EBB14 Distansinsättning 1 1 126 

EBB15 Distansinsättning –-3 2 251 

EBB16 Distansinsättning >3 3 377 

EBB20 Transplantation av tand 2 251 

EBW99 Annan operation på tand 2 251 

EC Operationer på gingiva och alveolarutskott 

ECA00 Friläggning av tand 2 251 

ECA10 Incision o fril genom gingiva 1 126 

ECA40 Behandling parodontalabscess 1 126 

ECA50 Parodontal operation 2 251 

ECA60 Extirpation fr.kr. i ging/alvutskott 2 251 

ECA99 Övr i ging/alvutskott 2 251 

ECB00 Sutur av gingiva 1 126 

ECB05 Slemhinneplastik 1 688 

ECB15 Plastikop på oroantral fistel 2 926 

ECB50 Intraoralt bentransplantat enkelt fall i samband med fixturinsättning 675 

ECB51 Intraoralt bentransplantat eller sinusslemhinnelyft i samband med 1 126 

fixturinsättning 

ECB52 Alv.utsk.plastik m bentransplantat,normalfall inklusive eventuell osteosyntes 

4 502 

ECW99 Annan op på gingiva/alv.utskott, tidsdebitering! 2 251/ 

tim 

EF Diverse operationer på käkar 

EFA50 Exstirpation av käkcysta, enkelt fall 2 251 

EFA51 Exstirpation av käkcysta 3 377 

TE Mindre op på läppar, tänder, käkar, mun och svalg 

TEW99 Annan mindre op (uttamponering med mera) 563 

78

Taxa för vissa åtgärder i sjukhustandvård 

För övriga åtgärder debiteras enligt Folktandvårdens prislista. 

Operationskod 

Typoperation 

Taxa (kr) 

Övrigt, ej Fk-ersättning 

Z090 Uppföljning och kontroll 563 

ZXH60 Merkostnad för operation i narkos 2 310 

Operationskod 

Åtgärd 

Taxa (kr) 

Z0485 Konsultation, ordination och munvård på vårdavdelning 716 

Z0486 Konsult, ord., munvård på vårdavd, ytterligare pat vid samma besökstillfälle 

546 

Z0487 Odontologisk utredning av medicinska skäl inklusive utlåtande och 2 251 

vårdplan 

Z0488 Odontologisk utredning av medicinska skäl, enkelt fall utan behov av 

vårdplan 

1 126 

79

Förtroendemannaorganisation 

m m (LST) 

Reglemente för länspensionärsrådet 

Uppgifter 

Länspensionärsrådet ska fungera som organ för samråd och ömsesidig information 

mellan pensionärernas organisationer och landstinget. 

Rådet ska vara ett referensorgan med överläggningsrätt i frågor som rör pensionärer. 

Rådet kan ta initiativ till att nya pensionärsfrågor behandlas i landstingsstyrelsen. 

En viktig uppgift för rådet är att utgöra remissorgan i olika frågor av 

intresse för pensionärerna samt fungera som forum för opinionsbildning och 

kunskapsspridning. 

Sammansättning 

De distriktsorganisationer för pensionärer med minst 1 000 betalande medlemmar 

som finns inom landstingsområdet och som tillhör en rikssammanslutning 

för pensionärer ska beredas representation i länspensionärsrådet. 

Organisationer som berörs inom Norrbottens läns landstingsområde är f n 

Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), 

Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) och Svenska Kommunalpensionärers 

förbund. 

Rådet ska bestå av tio ledamöter, varav sex utses av pensionärsorganisationerna 

i proportion till respektive organisations medlemsantal vid mandatperiodens 

början. Övriga ledamöter utses av landstinget. För varje ledamot utses 

en personlig ersättare. 

Organisation och arbetsformer 

Länspensionärsrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordföranden 

ska utses bland de ledamöter som utsetts av landstinget. 

Länspensionärsrådet utser vice ordförande bland representanterna för pensionärsorganisationerna. 

Som sekreterare fungerar tjänsteman från landstingsdirektörens stab. 

Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen. 

Rådet ska utse ett arbetsutskott med en ledamot samt en ersättare från varje 

pensionärsorganisation som ska ha till uppgift att förbereda ärenden och vid 

behov förelägga rådet beslutsunderlag eller förslag till beslut. Arbetsutskottet 

kan i brådskande fall avge yttranden till berörda organ inom landstinget. 

Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och 

för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före rådets sammanträden. 

Rådet ska inrikta sig på att sammanträda minst fyra gånger per kalenderår, 

varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Det sammanträde 

som ska hållas i samband med budgetbehandlingen ska förläggas till 

80

sådan tidpunkt att synpunkter på budgeten, som kan framkomma under rådssammanträdet, 

också kan beaktas vid den fortsatta budgetbehandlingen inom 

landstinget. 

Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller 

fler än hälften av rådets ledamöter begär detta. 

Vid rådets sammanträden ska protokoll föras. Protokollsutdrag tillställs dem 

som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll ska 

delges ledamöter och ersättare i rådet samt landstingsstyrelsen och pensionärsorganisationernas 

distriktsstyrelser. 

Rådet utser för varje sammanträde en ledamot till att jämte ordföranden justera 

protokollet. 

Ekonomi 

Till såväl landstingets som pensionärsorganisationernas representanter utbetalas 

rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets bestämmelser. 

Ersättningarna betalas med landstingsmedel. 

Reglemente för länshandikapprådet 

Uppgifter 

Länshandikapprådet ska fungera som ett samråds-, kontaktoch informationsorgan 

mellan landstinget, handikapprörelsens länsavdelningar, länets 

primärkommuner och statliga länsmyndigheter. 

Rådets syfte är att vara ett forum där handikapporganisationernas sakkunskap 

samlas och förmedlas till de berörda myndighetsorganen. 

Rådet ska verka för att de olika samhällsorganen planerar sin verksamhet på 

ett sådant sätt att deras reguljära verksamhet tillgodoser grupper eller personer 

med funktionshinder. 


Rådet ska bestå av 13 ledamöter, varav fem utses av Handikappföreningarnas 

samarbetsorgan (HSO), en av De Handikappades Riksförbund (DHR), 

en av De Synskadades Riksförbund (SRF), tre av Norrbottens läns landsting 

och tre av Kommunförbundet Norrbotten. För varje ledamot utses en personlig 

ersättare. 

Till rådet kan vid behov adjungeras representanter från statliga myndigheter, 

kommunala verksamheter och landstingsverksamheter. 

Organisation och arbetsformer 

Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande ska utses 

bland de ledamöter som utsetts av landstinget. Vice ordförande utses bland 

ledamöterna från handikapporganisationerna. 

Som sekreterare fungerar tjänsteman från landstingsdirektörens stab. 

Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen. 

Mandattiden för ledamöterna utsedda av Kommunförbundet Norrbotten 

sammanfaller med länsmötets. 

81

Rådet ska utse ett beredningsutskott bestående av ordförande och en ledamot 

vardera från HSO, DHR och SRF. För varje ledamot utses en personlig ersättare. 

Utskottet ska ha till uppgift att förbereda ärenden och vid behov förelägga 

rådet beslutsunderlag eller förslag till beslut. Utskottet kan i brådskande 

fall avge yttranden till berörda organ inom landstinget. 

Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och 

för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före rådets sammanträden. 

Rådet ska inrikta sig på att sammanträda minst fyra gånger per kalenderår, 

varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Det sammanträde 

som ska hållas i samband med budgetbehandlingen ska förläggas till 

sådan tidpunkt att synpunkter på budgeten, som kan framkomma under rådssammanträdet, 

också kan beaktas vid den fortsatta budgetbehandlingen inom 

landstinget. 

Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller 

fler än hälften av rådets ledamöter begär detta. 

Vid rådets sammanträden ska protokoll föras. Protokollsutdrag tillställs dem 

som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll ska 

delges ledamöter och ersättare i rådet, adjungerade ledamöter samt landstingsstyrelsen. 

Rådet utser för varje sammanträde en ledamot till att jämte ordföranden justera 

protokollet. 

Ekonomi 

Till såväl landstingets som handikapporganisationernas representanter utbetalas 

rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets bestämmelser. 

Ersättningarna betalas med landstingsmedel. 

Kommunförbundet Norrbotten ersätter ledamöterna utsedda av Kommunförbundet. 

82

Ekonomi m m (LST) 

Med division Service i avsnitten avtal, upphandling samt materiel- och 

hjälpmedelsförsörjning avses verksamhetsområde Länsservice. 

Avtal 

Division Service ska granska alla avtal från juridisk och regelverksmässig 

synpunkt och godkänna dem innan de skrivs på. Vad som avses med avtal 

preciseras i tillämpningsanvisningar från division Service. 

Upphandling 

All upphandling för köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor och tjänster ska 

ske genom division Service. 

Division Service får göra direktupphandling (upphandling utan infordrande 

av skriftligt anbud) för varor och tjänster vars värde understiger tio basbelopp. 

Regler, processer och sekretess vid upphandling och avtal om upphandlade 

tjänster preciseras i tillämpningsanvisningar från division Service. 

Upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) ska göras om 

vårdavtal tecknas med en vårdgivare som inte har en etablering enligt gällande 

lagstiftning eller om vårdavtal tecknas med juridisk person. Vårdavtal 

med enskild vårdgivare som är verksam enligt gällande lagstiftning och 

samverkansavtal upphandlas ej. 

Materiel- och hjälpmedelsförsörjning 

Beställning av samtliga varor ska göras till division Service. 

Det är inte tillåtet för verksamheterna att själva göra beställningar/avrop i 

förhållande till externa leverantörer om inte överenskommelse finns mellan 

division Service och berörd division. 

Divisionernas behov av hjälpmedel för funktionshindrade och hjälpmedelsteknisk 

service ska tillhandahållas av division Service. 

Intern kontroll 

Plan för granskning av den interna kontrollen 

Landstingsdirektören har ansvar för att tillämpningsanvisningar upprättas 

och ska till landstingsstyrelsen årligen redovisa plan för uppföljningen av 

den interna kontrollen. Landstingsdirektören ska löpande rapportera hur den 

interna kontrollen fungerar. 

Verksamhetsansvariga 

Divisionschefen ansvarar för att planering och uppföljning av den interna 

kontrollen sker inom den egna divisionen. 

De verksamhetsansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga 

att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll samt att in- 

83

formera övriga medarbetare om reglernas och anvisningarnas innebörd. Vidare 

ska de verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god 

intern kontroll. 

Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad. 

Attest och utbetalning 

Definition av beslut 

Beslut kan avse särskilt styrelsebeslut, budgetanslag eller andra av landstingsfullmäktige 

beslutade planer, normer eller riktlinjer. 


Alla slag av transaktioner ska attesteras, d v s: 

• Fakturor och andra externa utbetalningar. 

• Löner och andra personalkostnader. 

• Placering av landstingets likvida medel. 

• Bokföringsorder. 

• Kreditering av kundfakturor. 

• Kostnadsfördelningar. 

• Interna transaktioner. När bokföring sker genom överföring från andra 

interna datasystem gäller beställning eller avtal som attest. 

• Medel som landstinget förvaltar (t ex donationsfonder). 

• Övriga transaktioner i den ekonomiska redovisningen och medelsförvaltningen. 

Attester 

Sakattest innebär kontroll av att: 

• Varuleverans respektive utförd tjänst har skett. 

• Kvantitet, kvalitet, pris och övriga villkor stämmer. 

• Uträkningarna är korrekta. 

• Division, kostnadsställe, projekt, aktivitet m m belastas med kostnaden 

(kontering). 

Beslutsattest innebär: 

• Kontroll av att sakattest skett i enlighet med reglerna. 

• Kontroll av att transaktionerna stämmer mot beslut eller planer. 

• Godkännande av att respektive verksamhet, kostnadsställe, projekt m m 

får belastas med kostnaden. 

Behörighetsattest innebär: 

• Kontroll av att både sakattestant och beslutsattestant finns. 

84

• Kontroll av attestanterna är behöriga utifrån attestförteckning. 

Behörighetsattest kan ske elektroniskt. 

Attest- och konteringsrutiner ska vara gemensamma för hela landstinget. 

Attest sker med en signatur, typ av elektronisk signatur eller namnteckning. 

Alla namnteckningar ska göras med varaktig skrift. 

Varje affärshändelse ska attesteras av två personer med undantag av vad som 

definieras i tillämpningsanvisningarna. 

Sakattest 

Sakattest för personalkostnader via lönesystemet innebär kontroll och bekräftelse 

av avvikelseunderlag och tjänstgöringslistor/tjänstgöringsrapport. 

Kontroll görs av att mottagaren av utbetalningen har tjänstgjort under aktuell 

tid. Tjänstgöringen attesteras på tjänstgöringslista/tjänstgöringsrapport. 

Tjänstgöring som avviker från schemat ska i första hand inrapporteras och 

attesteras elektroniskt. När detta inte är möjligt ska rapportering ske skriftligt 

och attesteras. 

Beslutsattest 

Beslutsattest för personalkostnader via lönesystemet motsvaras av attest av 

att grunduppgifterna i personregistret är riktiga. 

Beslut av styrelsen eller delegat ska finnas på samtliga anställningar och avgångar. 

Beslut om löneförmåner och övriga anställningsvillkor ska följa gällande 

avtal och vara godkända av behörig befattningshavare. 

Tjänstgöringsschema ska finnas och vara påskrivet av delegat. 

Kontroll och uppföljning av lönepåverkande inrapporteringar ska göras på 

bevakningslistor, kvittenslistor samt fel- och signallistor. 

Underrättelse om uppdrag 

Attestförteckning ska innehålla de namngivna personerna och uppdragets 

omfattning. Förteckningen ska för personalsystemet även innehålla vederbörandes 

namnteckning och signatur. Förteckningen för ekonomisystem är 

elektronisk. Förteckningarna ska hållas aktuella och diarieföras och finnas 

tillgänglig för de personer som ska utföra behörighetskontroll. 

Begränsningar i attesträtten 

Rese- och traktamentskostnader, utbildningskostnader och andra personanknutna 

kostnader för befattningshavare som är beslutsattestant attesteras av 

dennes chef. 

Attestunderlag för representationskostnader regleras i landstingsfullmäktiges 

regler för representation. 

Ansvar 

Ansvarsfrågor regleras i civilrätt och i kollektivavtal. 

85

Upplåning 

Avtal i samband med upptagande av lån och checkräkningskredit ska undertecknas 

av ekonomichefen och landstingsdirektören. 

Landstingsstyrelsen ska informeras om upptagna lån med kopia till revisorerna. 

Utländska lån får tas upp först efter godkännande av landstingsstyrelsens 

ordförande. 

Penninghantering 

Vid försäljning, inköp, medelsförvaltning m m ska landstinget agera effektivt 

och affärsmässigt med minsta möjliga risktagande. Spekulativ affärsverksamhet 

får inte förekomma. 

Berörda divisioner ska verka för att besök i sjukvård och tandvård betalas 

kontant eller med betalkort. 

Tillämpningsanvisningar och rutinbeskrivningar för kassaredovisning, fakturahantering, 

kredit- och kravhantering samt likviditetsplanering ska finnas 

väl dokumenterade. 

Kontantkassor 

Landstinget ska ha enhetliga rutiner för kassahanteringen. Dokumentation av 

rutiner och arbetssätt vid redovisningen av kassarapporter/dagskassor ska 

finnas vid varje arbetsplats där kontanter hanteras. Instruktioner ska finnas 

för hur inventering ska ske. 

Betalning via betalkortsterminal ska där så är möjligt erbjudas patienterna. 

Fakturering 

Fordringar under 25 kr per kund faktureras ej. 

En faktureringsavgift på 50 kr ska tas ut på varje faktura till privatpersoner. 

Förutsättningen för att faktureringsavgift får tas ut är att kunden har getts 

möjlighet att betala kontant. 

Kredit 

Inbetalning till landstinget ska ske senast 30 dagar från fakturadatum, om 

inget annat avtalats. 

Avtal om kreditgivning och avtal med betalningsvillkor överstigande 30 dagar 

ska godkännas av landstingsstyrelsen. 

Kreditbedömning ska alltid göras innan nya företagskunder beviljas kredit. 

Kreditbedömning kan också göras om kreditbeloppet bedöms som stort i 

förhållande till verksamhetens omsättning. 

Kravrutiner 

Betalningspåminnelser skickas ut senast tio dagar efter fakturans förfallodatum. 

Förfallna fordringar ska överlämnas för inkasso om inte betalning erhållits. 

86

Inkasso 

Före inkassokrav ska kontroll göras av adress samt av att kunden inte avlidit. 

Vid flera fakturor till samma kund skickas ett inkassokrav med alla fakturor. 

Vid betalning ska avgifter och ränta avräknas före kapitalet. 

Om betalning fortfarande inte erhållits ska solvenskontroll göras före beslut 

om ansökan om betalningsföreläggande. 

Om kunden har tillgångar ska fakturan skickas till kronofogdemyndigheten 

för betalningsföreläggande. 

Om kunden är i konkurs, saknar tillgångar eller är ett dödsbo ska fordran 

skickas för långtidsbevakning. För dödsbo avvaktas bouppteckning. 

Dröjsmålsränta 

Dröjsmålsränta tas ut vid försenad betalning. Räntelagens regler gäller. Ränta 

under 100 kr ska inte faktureras. 

Uppskov och avbetalning 

Om särskilda skäl föreligger och om fakturabeloppet är minst 300 kr kan en 

avbetalningsplan upprättas. Skulden ska normalt vara reglerad inom tre månader. 

Lagstadgad avgift för administrativa kostnader och ränta får debiteras 

kunden. 

Ränta debiteras enligt räntelagen samtidigt med amorteringarna. 

Avbetalningsplanen ska godkännas av landstingsstyrelsen. 

Skuldsanering 

För att landstinget ska delta i skuldsanering ska beslut om s k tvingande 

skuldsanering från tingsrätt finnas. 

Avskrivning av fordring 

Om en fordring, av inkassobolaget, bedöms som omöjlig att få betalt för ska 

den tas upp till avskrivning. Avskrivning innebär att landstinget inte ställer 

några ytterligare anspråk på kunden. 

Beslut om avskrivningar fattas av landstingsstyrelsen. Alla avskrivningar 

belastar berörd verksamhet. 

Leverantörsbetalningar 

och säkerheter vid inköp 

Utbetalning från landstinget får ske först efter fullgjord och godkänd leverans. 

Förskottsbetalning får förekomma vid stora investeringar, exempelvis i medicinteknisk 

utrustning eller i samband med byggnadsinvesteringar. Utbetalning 

av förskott får endast ske om landstinget fått bankgaranti på belopp 

motsvarande förskottsbeloppet exklusive mervärdesskatt. Annan garanti som 

bedöms likvärdig får dock godkännas av landstingsstyrelsen. 

Garantin ska gälla till fullgjord och godkänd leverans och får inte innehålla 

ett i förväg fastställt slutdatum. 

87

Bankgaranti ska förvaras hos beställande division på ett säkert sätt. Vid fullgjord 

leverans återsänds garantin till leverantören. 

Skriftliga avtal där faktureringsavgifter ingår ska inte träffas. 

I landstingets avtal ska betalningsvillkoren 30 dagar från fakturans ankomstdag 

eftersträvas. 

Innan ett skriftligt anbud antas ska upphandlande enhet göra kontroll av om 

leverantören är: 

• Registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret. 

• Registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen 

A-skatt och arbetsgivaravgifter samt fri från skulder för svenska skatter 

och sociala avgifter. 

Leasing 

Extern leasing är en finansieringsform för investeringar som får användas 

efter beslut av landstingsstyrelsen. 

Utbetalning av bidrag 

Utbetalning av bidrag till organisationer, bolag och stiftelser ska, beroende 

på bidragets storlek, ske en gång per år, halvårsvis eller kvartalsvis enligt 

nedan. Även vid avtalsteckning ska dessa tider eftersträvas. 

Årligt bidrag (kr) 

Betalningsintervall 

Över 300 000 

Kvartalsvis i mitten av varje kvartal 

Mellan 100 000 och 300 000 

Halvårsvis i mitten av varje halvår 

Under 100 000 

Direkt efter rekvisition 

Utbetalning av projektbidrag sker efter beslut. Avser bidraget flera år utbetalas 

bidraget för ett kalenderår i taget. 

Sponsring 

Penninggåvor till hjälporganisationer och sponsring beslutas av landstingsdirektören. 

Interna krediter 

Samtliga bankkonton som finns på Administrativ service ska ingå i landstingets 

koncernkonto i bank. Stiftelser och bolag som konsolideras i landstingskoncernen 

kan också ingå. Landstinget står som ansvarig mot banken 

för hela kontot. 

Även vissa stiftelser och bolag som ingår i koncernkontot har interna krediter. 

88

Följande kreditgränser gäller: 

Stiftelse/bolag 

Kreditgräns (mkr) 

Stiftelsen Norrbottensteatern 3,0 

Filmpool Nord AB 2,5 

Stiftelsernas och bolagens saldon på bankkontona ränteberäknas. 

Investeringar 

Kapitalinventarier 

Landstingsstyrelsen beslutar om totalram per division för inköp av kapitalinventarier. 

Med kapitalinventarier menas tillgångar som är avsedda att stadigvarande 

användas eller innehas av landstinget. Anskaffningsvärdet ska uppgå till 

lägst 20 tkr samt ha en livslängd på minimum tre år. 

Heltäckande kalkyl ska finnas som underlag för alla investeringar. 

Bildskärmar, datorer och gemensamma skrivare ska aktiveras oberoende av 

belopp. 

Anskaffad konst ska aktiveras, men ingen avskrivning ska göras. 

Avskrivningstiden för inventarier är 3 år, 5 år, 7 år eller 10 år enligt särskilda 

anvisningar. 

Inventering ska ske minst en gång per år och alltid innan årsbokslut. 

Försäljning och 

utrangering av kapitalinventarier 

Division Service ansvarar för all övertalig utrustning. Sådan utrustning ska i 

första hand användas i annan landstingsverksamhet, i andra hand säljas, och i 

tredje hand användas till bistånd om det är praktiskt möjligt. 

Utrangering ska göras när inventarien inte längre kan användas inom landstinget. 

Försäljning av begagnad utrustning till extern kund ska ske till marknadsmässigt 

pris. 

Vid försäljning och utrangering av datorutrustning till externa ska all programvara 

raderas. 

Investering i fastigheter 

Investeringar i fastigheter indelas i ny- och tillbyggnad eller ombyggnad. 

Investering i enklare byggnader och markanläggningar ska särredovisas. 

Fast installerade verksamhetsinventarier ska särredovisas och redovisas som 

inventarier hos hyresgästen. Gränsdragningen mellan fastighetsinventarier 

och verksamhetsinventarier ska göras enligt Sveriges Kommuners och 

Landstings gränsdragningslista. 

Ny- och tillbyggnader, exklusive enklare byggnader, ska avskrivas på 30 år. 

Enklare byggnader och markanläggningar ska avskrivas på 20 år. 

Ombyggnad som görs för byte av typ av verksamhet ska normalt avskrivas 

på 10 år. 

89

Genomgripande ombyggnader i äldre fastigheter ska avskrivas på 10–30 år. 

Avskrivningstiden bestäms utifrån varje enskild fastighet. 

Ny-, till- och ombyggnader enligt ovan ska aktiveras i balansräkningen. Investeringar 

och ombyggnader som aktiveras finansieras av landstingsstyrelsen 

och inkluderas i den hyra som divisionerna ska betala till division Service. 

Övriga ombyggnader redovisas i resultaträkningen. Ombyggnaden ska godkännas 

av landstingsstyrelsen och betalas direkt av hyresgästen. I de fall 

ombyggnaden initierats av division Service fördelas kostnaderna efter förhandling. 

Efterkalkyl för alla investeringar i fastigheter ska redovisas till landstingsstyrelsen. 

Investeringsbidrag 

Investeringsbidrag ska reducera anskaffningsvärdet och läggas in i anläggningsregistret. 

Avskrivningen ska beräknas på nettoanskaffningsvärdet. 

Investeringar med projektbidrag ska läggas in i anläggningsregistret och är 

landstingets egendom. 

Interna affärer 

Den division som önskar interndebitera ska initiera en överenskommelse 

med betalande division. Samtidigt ska ett förslag till omfördelning av ramarna 

mellan divisionerna för kommande budgetår tas fram. Verksamheter som 

är intäktsfinansierade ska inte omfördela ramar. Interndebitering ska i första 

hand ske genom elektronisk överföring. 

Tvister som inte kan lösas mellan berörda divisioner avgörs av landstingsdirektören. 

Termer och definitioner 

I alla dokument och i informationssystemen ska en gemensam namnstruktur, 

förkortningslista och gemensamma sifferkoder användas. Termerna ska definieras 

i tillämpningsanvisningar. 

Teknik 

Länsteknik ansvarar för förvaltning av landstingets IT-infrastruktur. 

Länsteknik ska köpa in och äga all kommunikationsutrustning inklusive telefoni, 

samt alla servrar, skrivare, persondatorer, bildskärmar, skannrar och 

kopiatorer som ansluts till NLLnet. Svartvita skrivare är standard. 

Installation av nya produkter i form av hård- och mjukvara ska verifieras av 

Länsteknik. Landstingsdirektören beslutar om införande av nya system. Detta 

gäller även uppdateringar och nya versioner av program. 

Lokalutnyttjande och hyror m m 

Interna lokalalternativ ska alltid övervägas innan externa hyreskontrakt tecknas. 

Detsamma gäller när externa hyreskontrakt ska förlängas. 

90

Landstingsstyrelsen beslutar om externa avtal. 

Uppsägningstiderna får inte överstiga tre månader vid ettåriga avtal. För 

längre avtalsperioder kan uppsägningstiden vara differentierad, dock längst 

nio månader. 

Den automatiska förlängningstiden får inte vara längre än 12 månader. 

Den generella avtalstiden ska vara ett år eller, efter förhandling, längst tio år. 

Avtalstiden vid ny- och ombyggnad fastställs efter förhandling. 

Division Service ska planenligt hjälpa divisionerna att disponera lokalerna så 

effektivt som möjligt. 

Kostnader för interna lokalvakanser ska täckas av division Service. 

Tjänsteresor 

Allmänt 

Nyttan för verksamheten ska vara vägledande för resebeteendet. Alternativa 

mötesformer som begränsar omfattningen av resandet ska alltid övervägas. 

Var och en har ansvar för att det egna resandet i tjänsten sker på ett ekonomiskt, 

personalsocialt, säkert och miljöanpassat sätt samt att det egna resandet 

i tjänsten följer resereglerna och gällande avtal. 

Reseförskott ska i första hand betalas ut av löneförrättaren och redovisas senast 

en månad efter resans slut. Reseräkningar bör upprättas inom en månad, 

dock senast inom tre månader. 

Bokning 

Alla delar av resan ska bokas via avtalad resebyrå. För att få lägsta kostnad 

ska resan bokas i god tid, med lägsta möjliga grad av ombokningsrätt och 

resebyrån ska informeras om andra planerade resor. 

Biljettlöst resande bör utnyttjas då resebranschen erbjuder det. 

Tjänsteresor kan kombineras med privata resor under förutsättning att landstingets 

kostnader inte ökar. Om resa och logi blir dyrare p g a kombinerad 

resa ska mellanskillnaden betalas direkt till resebyrån. 

Medföljande till medarbetare/förtroendevald ska själv betala sin del av resekostnaden 

och övriga tillkommande kostnader direkt till resebyrån. 

Färdsätt 

För resor inom Norrbotten och Västerbotten gäller i första hand tåg, buss 

eller bil. 

Flyg nyttjas först efter det att andra resealternativ har uteslutits med hänsyn 

till kostnadseffektivitet, miljö, personalsociala aspekter och säkert resande. 

Flygbuss ska användas i första hand. Nattåg bör användas i de fall detta är 

kostnadseffektivt och personalsocialt acceptabelt. 

Egen bil får användas om det är billigare än alternativa färdsätt eller ger påtaglig 

tidsvinst. Landstingets leasingbilar ska användas i första hand. 

91

Tjänstefordon får inte användas för privat bruk. Körjournal ska föras för 

samtliga leasing- och tjänstebilar. Eventuella parkerings- eller fortkörningsböter 

ska betalas av den resande. 

Övernattningar under tjänsteresor ska undvikas i möjligaste mån. I det fall 

resans totala kostnad väsentligen kan minskas genom längre bortovaro betalar 

landstinget hotellkostnaden och traktamente för en extra övernattning. 

När logi tillhandahålls av arbetsgivaren är det inte tillåtet att nyttja televisionsutbud 

av pornografisk natur. 

Utlandsresor 

Vid utlandsresa gäller normalt ekonomiklass. 

Före beställning av resa utanför Norden ska undertecknat beslut om utlandsresa 

finnas. 

92

Personal (LST) 

Personal- och kompetensförsörjning 

Strategisk kompetensförsörjning är en fortlöpande och systematisk process 

för att säkerställa att rätt kompetens finns i landstinget för att nå verksamhetens 

mål och tillgodose organisationens behov på kort och lång sikt. Kompetensförsörjning 

kan ske på flera sätt, t ex genom utveckling av befintlig personal 

eller genom att rekrytera personal med den kompetens som behövs. 

Medarbetarsamtal 

Alla chefer ska årligen genom medarbetarsamtal föra en dialog med medarbetarna 

om verksamhetsmål och resultat samt den personliga utvecklingen. 

Varje medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. 

Avgångssamtal 

När en medarbetare slutar ska närmaste chefen genomföra ett avgångssamtal. 

Avgångssamtalet ska ge återkoppling till både medarbetare och chef. 

Informationen kan leda till förbättringar av verksamheten och för medarbetarna. 

Det är viktigt att berätta vad medarbetaren har tillfört verksamheten. 

Avgångssamtal är ett sätt att skapa systematik i personalförsörjningsarbetet. 

Bisysslor 

Med bisyssla avses varje syssla eller verksamhet som en medarbetare har vid 

sidan av sin anställning i landstinget och som inte är hänförlig till privatlivet. 

Landstingets chefer ska vid det årliga medarbetarsamtalet kartlägga om arbetstagaren 

innehar bisyssla och i så fall i vilken omfattning. Chefen ska 

därefter bedöma i vilken utsträckning dessa sysslor kan anses vara s k förtroendeskadliga, 

arbetshindrande eller konkurrerande i kollektivavtalets mening 

samt vidta erforderliga åtgärder. Bisysslan kan därvid komma att förbjudas. 

Sammanfattning av uppgifter om bisysslor ska vidarebefordras till divisionschefen. 

Uppgifterna ska sedan redovisas till landstingsdirektören i januari 

varje år. 

Läkarförsörjning och villkor för AT och ST 

Läkarförsörjningen ska bedrivas långsiktigt och systematiskt där varje division 

inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna ansvarar för upprättande av 

en kort- och långsiktig läkarförsörjningsplan som följs upp och revideras 

årligen. Generella direktiv och övergripande prioriteringar beslutas i styrgruppen 

för läkarförsörjning. Styrgruppens arbete koordineras via personalenheten 

i landstingsdirektörens stab. 

Det är av stor vikt att landstinget knyter tidiga kontakter med studerande vid 

läkarutbildningarna och bemöter kandidater, AT- och ST-läkare på ett professionellt 

och positivt sätt. 

Vid varje sjukhusort ska finnas minst en studierektor för AT. Denne utses av 

divisionschefen för division Diagnostik i samråd med lokala verksamhetschefer 

inom medicin och kirurgi samt personalenheten. Studierektorer för 

AT ska verka inom det geografiska området för respektive sjukhusort. 

93

Allmäntjänstgöring - AT 

Den ekonomiska ramen för läkares allmäntjänstgöring möjliggör i genomsnitt 

43 AT-block per år och varje block omfattar i nuläget 21 månader. De 

övergripande prioriteringarna, samordningen och fastställandet av antalet 

AT-block per år sker i styrgruppen för läkarförsörjning. 

Studierektorerna för AT har huvudansvaret för AT-läkarnas utbildningsplanering. 

Berörda verksamhetschefer godkänner AT-placeringarna. Verksamhetschef 

ansvarar för att varje AT-läkare får en handledare. Verksamhetschef 

ansvarar för att AT-läkaren får god handledning vid respektive arbetsställe/placering 

och är AT-läkarens närmaste chef under den tid denne tjänstgör 

vid verksamheten. 

Handledare för AT ansvarar för att placeringen utvärderas tillsammans med 

AT-läkaren. Verksamhetschef och handledare ska hålla studierektor informerad 

om utvärderingarnas utfall. 

Personalspecialist och studierektor ska genomföra samtal med AT-läkarna 

vid tjänstgöringens början, mitt och avslutning för att tidigt fånga upp förslag 

till förbättringar och intresse för fortsatt arbete samt specialistinriktning 

inför ST. 

Kurser och utbildning fullgörs enligt individuell utbildningsplan. AT-läkare 

ska ges möjlighet att delta vid en medicinsk kongress eller utbildning om 

högst fem dagar under AT-förordnandetiden. Kostnaden för resan får uppgå 

till högst 14 000 kr per resa. 

För AT-läkare som inom ramen för sin utbildningsplan tjänstgör vid annat 

sjukhus än där denne har sin basplacering eller vid vårdcentral inom landstingsområdet, 

utbetalas ersättning för dagliga resor enligt reseavtal eller ersättning 

för bostadskostnader på utbildningsorten, förutsatt att AT-läkaren 

betalar bostad vid hemmasjukhuset. Vid tillfällig tjänstgöring på annan ort i 

länet där dagpendling av praktiska skäl inte är möjlig, utbetalas ersättning 

för fria resor en gång i veckan till den ort där AT-läkaren har sin basplaceringmed 

billigaste färdsätt. Fria resor gäller också vid tjänstgöringens början 

och slut. Det avslutande AT-provet fullgörs som tjänsteuppdrag med bibehållna 

löneförmåner. 

Kostnader för AT-läkares jour och beredskap ska belasta det kostnadsställe 

där jourtjänstgöringen fullgjorts. 

Specialiceringstjänstgöring - ST 

Divisionerna ansvarar för att bedöma rekryteringsbehov och anställa läkare 

för specialiseringstjänstgöring i enlighet med de direktiv och prioriteringar 

som beslutas i styrgruppen för läkarförsörjning. 

När en ST-läkare övergår till specialisttjänst ska ST-medel per omgående 

återföras för ny prioritering och fördelning till divisionerna. Om tjänsteutrymme 

saknas för anställning av en färdig specialist, kan detta heller inte ske 

så länge finansiering saknas. ST-medel ska inte användas för att finansiera 

specialisttjänster. Det är därför viktigt att långsiktig planering av ST sker 

med förväntat behov som utgångspunkt. 

Länschef/verksamhetschef ansvarar för att upprätta en individuell utbildningsplan 

för varje ST-läkare i samråd med studierektor för ST, samt att en 

personlig handledare utses för respektive utbildningsavsnitt. 

94

Samtliga kostnader för läkares specialiseringstjänstgöring belastar läkarens 

hemdivision. Specialiseringstjänstgöring som förläggs utanför ST-läkarens 

sjukhusområde ska i första hand förläggas till länssjukhuset i Sunderbyn och 

för regiontjänstgöring till Norrlands universitetssjukhus (NUS). 

Hur lönekostnader ska ersättas mellan Norrbottens läns landsting och annan 

tjänstgöringsort ska förhandlas av verksamhetschefen före tjänstgöringens 

start. I samband med tjänstgöring vid NUS gäller att: 

• Vid kortare placering (under tre månader) står divisionen för 60 procent 

av lönekostnaden inklusive sociala avgifter och NUS för resterande 40 

procent. 

• Vid längre placering (över tre månader) står divisionen för 40 procent av 

lönekostnaden inklusive sociala avgifter och NUS för resterande 60 procent. 

• Kostnader för jour och beredskap belastar den enhet där tjänstgöringen 

fullgörs. 

ST-läkare söker tjänstledighet utan lön för utbildning under utbildningsperiod 

vid annan arbetsplats/annat sjukhus. Mottagande sjukhus fakturerar lönekostnad 

utifrån vad som avtalats. 

Kostnader för flyttning under längre placeringar (över sex månader) bekostas 

av landstinget. Resor till utbildning på annan ort sker utanför arbetstid. Färdtidsersättning 

utbetalas enligt gällande avtal och rapporteras på reseräkning. 

Traktamente utbetalas inte vid utbildning på annan ort. 

Vid längre utbildning på annan ort enligt ovan ersätts kostnader för flyttning, 

alternativt utges kostnadsersättning med 6 000 kr per månad. Ersättningen är 

skattepliktig. Ersättningen ska täcka resor, bostad och fördyrade levnadsomkostnader. 

När ST-läkare inom ramen för fastställd utbildningsplan tjänstgör på annan 

ort och denna kan genomföras med pendling utges ersättning enligt gällande 

avtal. 

Fria hemresor kan komma ifråga, detta styrs av hur långt det är mellan hemort 

och utbildningsort: 

• T o m 10 mil: Daglig pendling. 

• 11–20 mil: En gång per vecka. 

• Fr o m 21 mil: Två gånger per månad. 

Ersättning för fria hemresor ges dock inte om ST-läkare valt alternativet med 

kostnadsersättning i samband med längre utbildning enligt ovan. 

Billigaste färdsätt ska alltid tillämpas. Utlägg/kostnader för resor rapporteras 

på reseräkning. Beslut om ersättning tas av verksamhetschef. 

Utbildning och kurser fullgörs enligt fastställd utbildningsplan. Här gäller att 

ST-läkare äger rätt att genomgå SK-kurs (specialistkompetenskurs) som 

finns upptagen i utbildningsplanen med förmåner som gäller vid tjänsteuppdrag. 

För tjänstgöring inom ramen för s k ALF-medel gäller särskilda regler som 

fastställs av ALF-kommittén på uppdrag av Norrlandstingens regionalförbund. 

Frågor i detta sammanhang samordnas av personalenheten. 

95

VFU – Verksamhetsförlagd utbildning 

Den verksamhetsförlagda utbildningen är av stor strategisk betydelse för 

landstingets kompetensförsörjning och måste hanteras utifrån detta. Det är 

av stor vikt att de utbildningsplatser universitetet behöver för att klara legitimationsutbildningarna 

också kan tillhandahållas av landstinget, såväl när 

det gäller antalet platser som kvalitet på handledningen. Om den organisation 

för VFU som finns i verksamheterna inte klarar att tillhandahålla tillräckligt 

antal utbildningsplatser vid varje givet tillfälle, så ansvarar ytterst 

berörd divisionsledning för att så sker. 

Den ersättning som verksamheterna erhåller för den verksamhetsförlagda 

utbildningen, ska i första hand användas till utbildning och kompetensutveckling 

av handledare, samt för att frigöra tid för handledning för den personal 

som har sådana uppdrag. 

Studieförmåner till anställda inom hälso- och 

sjukvården samt tandvården 

Vilka omfattas? 

Studieförmåner enligt dessa riktlinjer kan beviljas anställd personal inom 

hälso- och sjukvården samt tandvården, som avser att skaffa sig en vidareeller 

påbyggnadsutbildning inom ett bristområde. Detta gäller i första hand 

tillsvidareanställda sjuksköterskor, men även vikarier och andra yrkeskategorier 

inom hälso- och sjukvården samt tandvården kan komma ifråga. Med 

bristområden definieras i första hand specialistkompetens inom akutsjukvård, 

barnsjukvård, psykiatri samt barnmorske- och distriktssköterskeutbildning. 

Inom diagnostiken definieras även cytodiagnostiker som ett bristområde 

och inom tandvården tandhygienister. 

För att möjliggöra en kompetenshöjning avseende landstingets handledarorganisation, 

så kan studieförmåner även beviljas för fördjupningsstudier inom 

verksamhetsrelaterade karaktärsämnen som t ex omvårdnad, sjukgymnastik 

och arbetsterapi, d v s möjlighet att läsa in C- och D-nivå inom dessa ämnen. 

I vissa fall kan studieförmån beviljas även för B-nivå. 

Beslut och finansiering 

Divisionscheferna beslutar om beviljande av studieförmåner. Att bli beviljad 

en studieförmån är ingen allmän rättighet, utan en prövning sker i varje individuellt 

fall. Arbetsgivaren gör en helhetsbedömning där behov och även 

geografiska aspekter beaktas. Onödiga gränsdragningar mellan divisionerna i 

handläggningen av studieförmåner bör undvikas. Om det inom en division 

bedöms att en studieförmån inte kan beviljas därför att studierna inte kommer 

den egna divisionen till godo, så bör frågeställningen förmedlas till den 

division som blir mottagare av den anställde efter avslutade studier. 

Innan en studieförmån beviljas, ska en överenskommelse träffas med den 

anställde om att denne har för avsikt att tjänstgöra inom det område studieförmånen 

beviljats. Varje division finansierar själv de förmåner den beslutar 

om. För att det ska finnas en samsyn om vilka prioriteringarna är och hur 

dessa riktlinjer tillämpas, så ska en fortlöpande dialog föras i hälso- och 

sjukvårdens ledningsgrupp. Uppföljning av beviljade förmåner samt kostnadsfördelningen 

per utbildning ska ske terminsvis. Denna utförs av respektive 

divisionsstab och rapporteras till personalenheten. 

96

Det är viktigt att ett övergripande landstingsperspektiv råder i förmånsfrågorna. 

Studieförmåner är inget avtal, utan ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Detta 

innebär att arbetsgivaren också förbehåller sig rätten att ändra villkoren 

för studieförmåner när helst ett sådant behov anses föreligga, dock ej för redan 

beslutade och/eller påbörjade förmånsperioder. Dessa riktlinjer ska revideras 

en gång per termin. Samordning med övriga norrlandsting ska också 

ske så att ersättningsnivån är regionalt anpassad även om varje landsting är 

suveränt i sitt beslut gällande denna fråga. 

Studieförmåner för heltidsstudier 

• Studielön upp till 10 000 kr/månad. 

• Bostadsbidrag om maximalt 2 500 kr/månad kan erhållas för den som 

inte har möjlighet att bo på hemorten under studietiden. 

• Fria hemresor med billigaste färdsätt en gång i veckan. 

• Den som bor på pendelavstånd från studieorten kan i stället för bostadsbidrag, 

beviljas månadskort på buss för att kunna dagpendla. 

• Ersättning kan också ges för i kursplanen angiven studielitteratur. 

Studieförmåner vid distansstudier 

• Tjänstledighet med lön för studiedagar vid universitet/högskola. 

• Fria resor till och från studieorten med billigaste färdsätt. 

• Bostadsbidrag med 300 kr/natt eller max 2 500 kr/månad kan erhållas för 

att täcka nödvändiga övernattningar på studieorten. 

• Under praktikperioder erhålles studielön upp till 10 000 kr/månad. 


Studieförmåner vid fördjupningsstudier i omvårdnad, sjukgymnastik 

och arbetsterapi 

• Tjänstledighet med lön för studiedagar vid universitet/högskola. 

• Tjänstledighet med lön för vetenskaplig studie och rapport, 5 dagar för B- 

kurs, 10 dagar för C-kurs och 15 dagar för D-kurs. 

• Fria resor till och från studieorten med billigaste färdsätt. 


Övriga villkor 

För att få ut bostadsbidrag, skall kvitto på erlagd utgift för boende presenteras 

genom att man i efterskott och månadsvis skriver en reseräkning. Ersättning 

för faktiska utgifter för boende som går att verifiera med kvitto ersätts, 

dock maximalt med 2 500 kr/månad. Ersättning för privat boende hos släktingar 

eller vänner ersätts inte av arbetsgivaren. 

Ovanstående regler gäller också utlägg för resor med billigaste färdsätt (i 

regel buss) mellan studie- och bostadsort samt för eventuellt busskort när 

studieorten ligger på pendelavstånd. Utgifterna ska verifieras via kvitto och 

reseräkning upprättas månadsvis och i efterhand. 

97

Om arbetsgivaren beslutar om ersättning för studielitteratur, så ersätts faktiska 

utlägg. Även detta sker via reseräkning och där skall kvitton samt en förteckning 

på i utbildningen fastslagen kurslitteratur bifogas. 

Attest 

Alla attester av reseräkningar m m kan endast ske där beslutet fattats om studieförmåner. 

D v s vid respektive divisionsstab. Denna attesträtt kan divisionschef 

dock delegera till en personalspecialist vid divisionsstaben. 

Definitioner 

Med fria hemresor en gång i veckan vid heltidsstudier, avses om man bedriver 

sina studier inom den norra sjukvårdsregionen. I övriga fall gäller fri 

hemresa med billigaste ressätt en gång i månaden. 

Med pendelavstånd till studieorten, avses ett sådant avstånd som det anses 

normalt och rimligt att dagpendla med buss och där man kan köpa månadskort 

för den aktuella sträckan. 

Med distansstudier avses sådana studier som bedrivs med fördröjd studietakt, 

alltså inte på heltid. 

Tjänster från externa bemanningsföretag 

Tjänster som ska utföras av externa bemanningsföretag ska avropas från de 

företag som landstinget har tecknat ramavtal med. Användande av bemanningsföretag 

ska ske med stor restriktivitet och i förväg beslutas av divisionschef 

eller av denne utsedd person. 

Lönebildning 

Landstingets lönepolitik utgår från de kollektivavtal som landstinget tecknat 

med de fackliga organisationerna. 

”Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för 

verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, 

produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad 

och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna 

för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. 

Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling 

knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat 

uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och 

medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.” 

Lönepolitikens mål 

Målet med landstingets lönepolitik är att stimulera och motivera medarbetarna 

till goda arbetsinsatser, delaktighet, engagemang och en vilja att ta ansvar 

för att uppnå verksamhetens mål. En väl fungerande lönepolitik bidrar till att 

personalförsörjningen kan tryggas både på kort och lång sikt. 

Lönepolitiken ska bidra till: 

• Att landstinget når verksamhetsmålen och kan behålla, utveckla och rekrytera 

kompetenta medarbetare. 

98

• En lönesättning som upplevs som rättvis i förhållande till arbetsuppgifter 

och resultat. 

• Att synliggöra medarbetaren och uppmuntra/premiera goda arbetsinsatser. 

• Att landstinget har en könsneutral lönesättning som inte heller diskriminerar 

någon enligt gällande lagstiftning. 

Individuell och differentierad 

lönesättning 

Lönen är ersättning för utfört arbete. Lönens storlek är en sammanvägning 

av olika lönepåverkande faktorer som arbetets innehåll, svårighetsgrad och 

ansvar, marknaden samt individuell prestation. Lönesättningen är ett styrmedel 

för att nå verksamhetens mål. Lön är en investering i medarbetarna och 

därmed i verksamheten. 

Genom lönesättningen ska landstinget premiera medarbetare som bidrar till 

effektivitets-, produktivitets- och kvalitetsförbättringar. Detta sker genom att 

tydliggöra och förstärka det positiva sambandet mellan lön, motivation och 

arbetsresultat. 

Individuell och differentierad lönesättning är inget mål i sig, utan ett verktyg 

för verksamhetsutveckling genom att: 

• Synliggöra individen och det egna ansvaret för att nå målen för verksamheten. 

• Skapa förutsättningar för delaktighet och självständighet i arbetet. 

• Stimulera till lärande och personlig utveckling. 

• Stimulera till systematiskt förändrings- och förbättringsarbete. 

Lönekriterier 

Individuell och differentierad lönesättning förutsätter att varje arbetsplats har 

lönekriterier. Lönekriterierna ska anpassas till arbetsplatsens verksamhet och 

mål. Lönekriterierna ska vara kända, kommunicerade och utarbetade i samverkan 

på arbetsplatsen. För att stimulera till verksamhetsutveckling ska lönekriterierna 

diskuteras och omprövas årligen för att upplevas som relevanta. 

Kriterierna ska vara könsneutrala och i övrigt inte diskriminerande enligt 

gällande lagstiftning. 

Medarbetarens erfarenhet, prestations-, samarbets- och initiativförmåga, kreativitet 

samt kompetens i förhållande till arbetets krav är viktiga faktorer i 

lönesättningen, som ska vara marknadsanpassad. Lönekriterierna ska användas 

som utgångspunkt för en positiv löneutveckling för de medarbetare som 

vidgar sitt arbetsområde och förbättrar arbetsresultat inom verksamheten. 

Chefens roll och ansvar 

Det är chefens ansvar att det på arbetsplatsen förs dialog om landstingets 

lönepolitik och lönebildning. Medarbetarsamtal utgör grunden för en väl 

fungerande lönesättning. Det är chefens roll och ansvar att tydliggöra krav, 

förväntningar och uppsatta mål. Varje chef ansvarar också för att lönesättningen 

inom den egna verksamheten ligger inom centralt och lokalt fastställda 

ramar och principer. 

99

All lönesättning medför strategiska överväganden och varje lönebeslut får 

konsekvenser och effekter i hela organisationen. I landstinget får inte lönen 

användas som ett internt konkurrensmedel. Den rådande lönestrukturen är 

styrande vid lönesättning av nyanställda. Samråd ska alltid ske med närmaste 

chef/personalspecialist. 

Lönedialog 

En individuell och differentierad lönesättning förutsätter regelbundna och 

systematiska medarbetarsamtal. Det är i det samtalet som förståelse skapas 

för sambandet mellan arbetsresultat och lön med utgångspunkt från arbetsplatsens 

lönekriterier. I lönedialogen utvärderas medarbetarens prestationer 

och resultat samtidigt som medarbetaren ska erhålla återkoppling och stöd 

för sin fortsatta utveckling. Utgångspunkt i lönedialogen bör vara närmast 

föregående löneöversyn, vad som skett sedan dess och förutsättningar för 

medarbetarens löneutveckling. 

Lönetillägg och löneglidning 

Lönetillägg är ett lönepåslag som kan betalas vid olika typer av uppdrag. 

Lönetillägg ska som princip tillämpas restriktivt och vara tidsbegränsat. 

Landstingsdirektör/divisionschef beslutar om lönetillägg. 

Löneglidning sker när en anställd utan att ha fått en ny anställning eller väsentligt 

förändrade arbetsuppgifter, får höjd lön eller lönetillägg under avtalsperioden. 

Löneglidning får inte förekomma. 

Chefsförordnanden 

Förordnandet som chef ska avse en period av högst fyra år och grundas på en 

tillsvidareanställning i berörd division. 

Under förordnandetiden kan ett särskilt chefsarvode avtalas. Landstingsdirektör/divisionschef 

beslutar om chefsarvode. Följande uppdrag kan berättiga 

till chefsarvode: divisionschef, funktionschef, länschef, verksamhetschef, 

vårdchef och enhetschef. Tillägget upphör när förordnandet upphör. 

Grundlön ska ses över i samband med ordinarie löneöversyn. Lönetillägg ses 

över i samband med att chefsförordnandet omförhandlas. Under förordnandetiden 

gäller en uppsägningstid på sex månader för båda parter. 

Bostadsförmån 

Huvudregeln är att medarbetare och förtroendevalda inte har rätt till fri eller 

delvis fri bostad under sin anställning eller sitt förtroendeuppdrag. 

Undantag från huvudregeln är utomlands bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige. 

Det blir dock en skattepliktig förmån för den anställde. 

Fri bostad som anvisats eller godkänts av landstinget kan vid behov även 

erbjudas till praktikanter eller andra medarbetare som inte erhåller lön eller 

annan ersättning för sitt arbete. 

Dator i hemmet 

Ersättning för fasta eller rörliga kostnader för internetuppkoppling i hemmet 

till landstingets nätverk ges inte. 

100

Landstinget tillhandahåller inte dator i hemmet. Det innebär att kostnader för 

t ex uppkoppling till ADSL, fastighetsägarens bredband, eller telefonuppkoppling 

inte ersätts av landstinget. 

Detta gäller oberoende av om personen har beredskap i hemmet. 

Divisionschef eller funktionschef i landstingsdirektörens stab beslutar om 

den anställde ska få tillgång till landstingets nätverk från hemmet och i vilken 

omfattning. 

Service förekommer inte i hemmet. Support sker dagtid per telefon. 

Förmånsbil 

Landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören har rätt till förmånsbil. 

Förmånsbil för övriga förtroendevalda beslutas av landstingsstyrelsens 

ordförande. Förmånsbil för övriga anställda beslutas av landstingsdirektören. 

Arbetsmiljö 

Arbetsmiljöansvar 

Landstingsdirektören har huvudansvar för arbetsmiljöarbetet. 

Divisionerna ska inom sina verksamhetsområden: 

• Övergripande ansvara för att ett målinriktat förebyggande arbetsmiljöarbete 

bedrivs som en integrerad del av den ordinarie verksamheten. 

• Ansvara för att erforderliga resurser ställs till basenheternas förfogande 

för att gällande arbetsmiljölagstiftning ska kunna uppfyllas. 

• Svara för att ordning för skriftlig ansvarsfördelning görs för chefer och 

arbetsledare i linjen och att den efterlevs. 

• Fortlöpande informera sig om arbetsmiljön inom ansvarsområdet. 

Den chef eller arbetsledare som har verksamhetsansvar ansvarar också för 

arbetsmiljön och representerar arbetsgivaren på sin nivå. Huvudansvaret ligger 

i linjen. 

Alla har skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet och att följa föreskrifter och 

använda skyddsanordningar. 

Hälsodeklaration och riktad hälsounderökning 

Hälsodeklaration 

Alla nyanställda ska lämna en hälsodeklaration till företagssköterskan. 

Lokala rutiner 

Ansvarig chef för anställningen lämnar hälsodeklarationsblanketten till den 

nyanställde samt fyller i och skickar blanketten ”Meddelande – Ny anställning” 

till företagssköterskan. Den nyanställde kallas vid behov av företagssköterskan 

för genomgång av hälsodeklarationen. 

Företagssköterskan ger en skriftlig återkoppling till chefen om vidtagna åtgärder. 

101

Hälsoundersökning 

Företagssköterskan bedömer om riktad hälsoundersökning behövs, t ex för 

ambulanspersonal, obduktionspersonal, röntgenpersonal, nattarbetande eller 

arbete med härdplast och ser till att den nyanställde i så fall kallas till företagshälsovård 

med vilken landstinget har avtal. Hälsoundersökning för dessa 

befattningshavare ska genomföras enligt gällande lag och regler och utförs 

av företagshälsovård. 

Friskvårdsbidrag 

Individuellt bidrag 

Tillsvidareanställd personal som deltar i organiserad motionsaktivitet på sin 

fritid får bidrag med högst 1 000 kr inklusive moms per år och person. Bidrag 

utbetalas inte för familjekort. Bidraget betalas av landstinget direkt till 

motionsinrättningen/föreningen efter faktura. Medarbetaren står för resterande 

kostnad. 

Visstidsanställd personal får bidrag i proportion till anställningstiden. Det 

innebär att anställningen måste ha omfattat minst ett år för bidrag med högst 

1 000 kr inklusive moms. Vid t ex en anställning på tre månader utbetalas 

bidrag med högst 250 kr inklusive moms. 

Utbetalning av bidraget görs en gång per år. Ansökan görs hos närmaste chef 

som tar beslut enligt gällande regler från skatteverket om motion och friskvård. 

Kvitton ska alltid bifogas. 

Bidrag till fritidsföreningar 

Utöver det individuella friskvårdsbidraget avsätts årligen 150 kr per medarbetare 

till fritidsföreningar. 

Medlemmar i föreningarna är landstingets tillsvidareanställda och vikarier 

med längre anställning än sex månader. 

Föreningarna utser styrelse med representanter för landstinget och medarbetarna. 

Föreningarna organiseras i olika sektioner för verksamhet inom såväl 

sportområdet som andra områden. 

Varje sektion administrerar själv verksamheten på fritidsbasis och väljer en 

ordförande/kontaktperson, alternativt en styrelse som gör en årsplanering för 

sektionen. Årsplaneringen skickas in till fritidsföreningens huvudstyrelse på 

orten som fördelar bidragen mellan de olika sektionerna. 

Glasögon för bildskärmsarbete 

Medarbetare som dagligen arbetar mer än en timme vid bildskärm eller som 

periodvis intensivarbetar hela dagar vid bildskärm ska erbjudas kostnadsfri 

synkontroll och vid behov glasögon anpassade för bildskärmsarbete. 

Närmaste chef beslutar om medarbetarnas besök hos optiker för bedömning 

av behov av glasögon för bildskärmsarbete. 

Arbetsgivaren betalar kostnaden för terminalglas samt för båge av företagsmodell. 

Kostnaden framgår av avtal med respektive optiker. 

Kostnad för dyrare glasögonbåge än avtalet medger ska bekostas av medarbetaren. 

102

Säkert resande i tjänsten 

Det är viktigt att landstingets personal och förtroendevalda inte utsätter sig 

för onödiga risker i samband med resor i tjänsten. Varje chef har ett ansvar 

att informera sina medarbetare om landstingets riktlinjer gällande resor i 

tjänsten, möjliggöra ett säkerhetsmedvetet resebeteende och följa upp att 

riktlinjerna efterlevs. Det är också chefens ansvar att besluta om resformerna 

vid tjänsteresor. Varje medarbetare har också ett ansvar för att planera sitt 

eget resande i tjänsten, så att det sker på ett så tryggt och säkert sätt som 

möjligt. 

Den största riskexponeringen vid resande inom tjänsten sker när medarbetarna 

kör bil själva, varför det måste eftersträvas att omfattningen på denna typ 

av resande är så låg som möjligt. Landstingets tjänstefordon håller redan 

idag en hög trafiksäkerhet, då det vid upphandling ställs krav på att fordon 

ska uppfylla lägst 4 stjärnor på EURO-NCAP:s 5-stjärniga skala för krocktest 

samt att de är utrustade med ABS-bromsar och antislir-/antisladdsystem. 

Följande ska i så stor utsträckning som möjligt uppfyllas vid resor i tjänsten: 

• Allmänna kommunikationer ska alltid användas i första hand. 

• Mötestider ska alltid anpassas så att de som är tvungna att resa, har möjlighet 

att använda allmänna kommunikationer. 

• Om det är möjligt, ska telefonmöten och videokonferenser i första hand 

anordnas. 

• Det ska finnas goda marginaler mellan inbokade möten, för att eliminera 

risken för stress när förflyttning bara kan ske med bil som medarbetaren 

kör själv. Det är varje medarbetares ansvar att se till att vara utvilad. 

• Endast i undantagsfall och med godkännande av ansvarig chef får privata 

fordon användas. Alla medarbetare bör också vara medvetna om att om 

man använder privat fordon i tjänsten och en olycka inträffar, så är det 

medarbetaren själv som blir drabbad av eventuella självrisker och indragen 

bonus på den egna försäkringen. 

• Oavsett om landstingets eller privata fordon används, ska samåkning ske 

i den utsträckning det är möjligt och fordonen ska framföras i enlighet 

med gällande trafikregler. 

• Personal som trots allt måste använda bil i tjänsten, ska erbjudas utbildning 

i vinterkörning, halkövning, stresshantering och körplanering m m. 

Detta ombesörjs av respektive division. 

• Landstinget ska fortsatt ställa höga säkerhetskrav på upphandlade fordon, 

detta ska också gälla hyrbilsleverantörer. Det innebär att landstingets 

medarbetare och förtroendevalda endast ska köra hyrbilar som uppfyller 

samma krav som landstingets upphandlade fordon. 

Dessa riktlinjer ska revideras regelbundet. Olyckor som sker i samband med 

persontransporter i tjänsten ska alltid anmälas och registreras, varefter det 

också ska utredas huruvida landstingets riktlinjer följts. Syftet är att höja säkerheten 

för medarbetarna och se vad som brustit för att undvika att det upprepas, 

om det kan konstateras att så skett. Denna hantering sker inom ramen 

för respektive divisions personalfunktion. 

103

Arbetstidsmodeller 

Som en del av ett systematiskt förbättringsarbete/aktiv verksamhetsutveckling 

hör ett fortlöpande arbete med arbetstider. Det innebär att olika arbetstidsmodeller 

kan prövas förutsatt att de understödjer verksamhetens behov 

och är kostnadsneutrala. 

Vid införande av ny arbetstidsmodell ska alla medarbetare vara delaktiga i 

arbetet med att ta fram förslag. Det ska finnas utrymme för diskussion, eftertanke 

och analys. 

Införandet ska föregås av MBL-förhandlingar och beslut fattas av divisionschef. 

Alkohol, droger och rökning 

Alkohol och droger 

Det är aldrig tillåtet att använda sig av alkohol eller andra droger under arbetstid 

eller att vara påverkad när man kommer till arbetsplatsen. 

Landstinget har som ansvarig för hälso- och sjukvården i länet att se till att 

arbetsuppgifterna utförs utifrån patientens behov och krav och på bästa möjliga 

sätt. För att uppnå en god kvalitet i arbetet och trygga patientens säkerhet 

måste arbetsplatsen vara alkohol- och drogfri. 

Som arbetsgivare har landstinget enligt arbetsmiljölagen ansvar för att 

medarbetarna inte utsätts för ohälsa eller olycksfall och att en tillfredsställande 

arbetsmiljö skapas. I lagen sägs också att medarbetarna ska medverka i 

detta arbete och följa de föreskrifter och regler som gäller. 

Om en medarbetare inom landstinget är påverkad av alkohol eller andra droger 

på arbetsplatsen är det ett arbetsmiljöproblem och kan även vara en säkerhetsfråga, 

som arbetsledningen tillsammans med medarbetarna måste finna 

lösningar på. 

Det är viktigt att alla på arbetsplatsen har kunskap om vilka normer och regler 

som gäller när en medarbetare är påverkad av alkohol eller andra droger. 

Rökning 

Ett av landstingets övergripande mål är bättre folkhälsa. Medarbetarna är 

medvetna om rökningens skadeverkningar och det är därför självklart att 

föregå med gott exempel genom att inte röka. 

Landstinget och alla dess arbetsplatser ska därför vara rökfria. Det är önskvärt 

att personalen inte heller använder snus. 

Ingen medarbetare får utsätta någon annan, vare sig arbetskamrat, patient 

eller besökare på arbetsplatsen för påträngande röklukt. Det är därför inte 

tillåtet att röka under arbetstid eller i kläder som används i arbetet. 

Medarbetare som röker ska uppmuntras till att sluta röka. De som inte klarar 

det på egen hand ska få stöd. Respektive chef ska genomföra aktiviteter 

inom sitt ansvarsområde för att åstadkomma en rökfri arbetsmiljö. 

Varje år ska en uppföljning ske kring vilka aktiviteter som genomförts på 

arbetsplatserna för att hålla arbetsplatsen rökfri. 

104

Rehabilitering 

Landstingets chefer ska arbeta förebyggande för att undvika att medarbetare 

drabbas av ohälsa. För medarbetare som är sjukskrivna ska tidiga och aktiva 

rehabiliteringsåtgärder genomföras för att förkorta sjukdomstiden. De åtgärder 

som vidtas ska vara anpassade till individen och meningsfulla för såväl 

medarbetaren som arbetsgivaren. 

Det övergripande målet med all rehabilitering är att återge den som drabbats 

av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska och psykiska prestationsförmågan 

bästa möjliga funktionsförmåga. Rehabiliteringsåtgärderna ska 

underlätta och möjliggöra en tidigare återgång till arbetslivet. Landstingets 

mål är att ingen anställd ska bli sjuk på grund av brister i arbetsmiljön. 

All rehabilitering ska ske med respekt för den enskildes värdighet och integritet 

samt med hänsyn taget till den enskildes egna resurser. 

Rehabiliteringsarbetet ska dokumenteras, dels under utredningsstadiet, dels i 

samband med beslut. Syftet är att skapa trygghet genom att det som sker under 

rehabiliteringsprocessen tydliggörs för de inblandade. 

Landstingets chefer ska arbeta förebyggande för att undvika att medarbetare 

drabbas av ohälsa. För medarbetare som är sjukskrivna ska tidiga och aktiva 

rehabiliteringsåtgärder genomföras för att förkorta sjukdomstiden. De åtgärder 

som vidtas ska vara anpassade till individen och meningsfulla för såväl 

medarbetaren som arbetsgivaren. 

Det är den överordnade chefens uppgift att stödja och skapa goda förutsättningar 

för första linjens chefer att klara av rehabiliterings- och anpassningsarbetet. 

Det innebär bl a att det ekonomiska ansvaret ska vara tydligt fördelat 

och att berörda chefer vet hur eventuella kostnader för rehabiliteringen ska 

fördelas. 

En rehabiliteringsprocess måste alltid ske i samråd mellan anställd och övriga 

berörda. Det är önskvärt att alla medarbetare känner en tilltro till att problem 

som inverkar på arbetsförmågan, hanteras på ett bra sätt på arbetsplatsen. 

Rehabiliteringsarbetet bedrivs under tystnadsplikt. 

Uppvaktning och gåvor 

När landstinget uppvaktar medarbetare ska det ske med skattefria gåvor. 

Andra gåvor ska inte delas ut. Uppvaktningar av medarbetare sker vid flera 

olika tillfällen såsom julgåva, 50-årsdag, minnesgåva för 25 års anställning, 

pension och när en medarbetare slutar i landstinget på egen begäran. 

Julgåva 

Julgåva utdelas årligen till landstingets medarbetare (både anställda tills vidare 

och för viss tid). Landstingsdirektören beslutar och upphandlar gåvan 

och närmaste chef utdelar den. 

50-årsdag 

När medarbetare fyller 50 år uppvaktas denne av arbetsgivaren. 

Minnesgåva vid 25 års anställning 

Minnesgåva utdelas det år då medarbetaren uppnått 25 års anställningstid i 

landstinget. Medarbetaren får välja mellan guldklocka eller annan minnesgå- 

105

va till motsvarande värde (3 000 kr exkl moms). Gåvan får ej inhandlas via 

Internet. 

Minnesgåvor regleras i skattelagstiftningen, vilket innebär att minnesgåva ej 

får utgöras av presentkort, aktier eller kontanta medel. Minnesgåva utdelas 

vid gemensam ceremoni för landstinget. 

Eventuell reskostnad och logi i samband med ceremonin bekostas av respektive 

arbetsplats. Ledighet med bibehållen lön i direkt anslutning till ceremonin 

(inklusive restid) ska beviljas. 

Avtackning av pensionärer 

Medarbetare som lämnar landstinget med pension avtackas vid gemensam 

ceremoni. 

De pensionärer som inte uppnått 25 års anställningstid och därmed inte fått 

sin minnesgåva, får istället en gåva motsvarande antalet anställningsår gånger 

100 kr inklusive moms (exempelvis 15 år x 100 kr = 1 500 kr). Utöver 

detta sker blomsteruppvaktning på arbetsplatsen. 

Diskriminering–jämställdhet 

Jämställdhet i landstinget 

Vad är jämställdhet? 

Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, 

skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch 

andra arbetsvillkor. En viktig förutsättning för att nå jämställdhet är att 

ansvar och befogenheter fördelas lika mellan kvinnor och män. 

Jämställdhet i landstinget 

Norrbottens läns landsting ska vara en arbetsgivare som aktivt och målinriktat 

integrerar jämställdhetsarbetet med den dagliga verksamheten. Landstinget 

ska också vara en arbetsplats där både kvinnors och mäns kunskaper, 

erfarenheter och värderingar tas till vara, särskilt ur ett arbetsmiljöperspektiv. 

Likvärdiga anställnings-, utvecklings- och befordringsmöjligheter ska 

finnas för både kvinnor och män. 

Landstinget har som arbetsgivare ansvar för att jämställdhetsarbetet i landstinget 

sker i enlighet med jämställdhetslagens intentioner. Därför ska jämställdhetslagen 

och landstingets gemensamma riktlinjer ligga till grund för 

jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbetet ska bedrivas i samverkan med de 

fackliga organisationerna. Lönekartläggning ur ett jämställdhetsperspektiv 

sker som en separat process i samband med de årliga lönerevisionerna. I detta 

arbete ska de fackliga organisationerna ha den information som behövs för 

att kunna samverka. Landstingets riktlinjer för jämställdhet kommer att revideras 

partsgemensamt mellan landstinget och de fackliga organisationerna 

med tvåårsintervaller 

Varje arbetsplats inom landstinget ska vara organiserad så att arbetsmiljön – 

både den fysiska och den psykiska – är anpassad till både kvinnors och mäns 

olika förutsättningar och behov. Arbetet ska också organiseras på ett sådant 

sätt, att det underlättar för både kvinnor och män att kombinera arbete och 

karriär med hem och familj. 

106

Jämställdhetslagen och landstingets övergripande mål ska vara utgångspunkten 

för jämställdhetsarbetet i divisionerna. Landstingets divisioner har olika 

förutsättningar och varje division avgör själva vad man ska fokusera jämställdhetsarbetet 

på och vilka områden man behöver utveckla. Divisionscheferna 

ansvarar för att jämställdhetsarbetet sker enligt jämställdhetslagen och 

landstingets övergripande riktlinjer. 

Mål 

• Jämn fördelning mellan kvinnor och män bland högre chefer. 

• Jämn könsfördelning inom olika yrkeskategorier i landstinget. 

• Inga löneskillnader som beror på kön. 

• Heltid det normala och deltid en möjlighet. 

• Möjlighet för alla att kunna påverka sina arbetstider. 

• Lika goda möjligheter till föräldraledighet och vård av barn oavsett kön. 

• Minska sjukfrånvaron. 

• Ingen förekomst av sexuella trakasserier. 

• Aktivt verka för användande av porrfria hotell. 

Kränkande särbehandling 

Landstingets verksamhet ska genomsyras av en humanistisk människosyn, 

vilket innebär att alla människor är unika och har lika värde. 

Mobbning, sexuella trakasserier eller andra former av kränkande beteenden 

eller bemötanden kan under inga omständigheter tolereras. Alla medarbetare 

har rätt att bli bemötta med respekt och värdighet. 

Chefen är normsättare 

Landstingets chefer och arbetsledare ska motverka att kränkande beteenden 

och attityder får fotfäste och utvecklas. 

Chefen är normsättare och måste därför vara uppmärksam på problemet. 

Åtgärder 

För att nå bestående resultat måste all personal medvetandegöras och kontinuerligt 

ta upp frågan om mobbning. Information och diskussion är två kraftfulla 

instrument för att bekämpa mobbning. 

Alla landstingsanställda är skyldiga att motarbeta kränkande handlingar. Aktiva 

åtgärder ska sättas in för att förebygga alla former av mobbning. Misstänkta 

fall ska omedelbart utredas och åtgärdas. De som drabbas ska erbjudas 

hjälp och stöd. 

107

Hälso- och sjukvård (LST) 

Vårdprogram 

Syfte 

Syftet med vårdprogram är att stödja utvecklingen av en mer kunskapsbaserad 

hälso- och sjukvård. Vårdprogram ska bl a medverka till att optimera 

behandlingen, redovisa relevant klinisk praxis, vara en grund för utbildningsinsatser 

och kunna användas för att utveckla kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer. 

Vårdprogram baseras på ett systematiskt vetenskapligt arbete och ska fungera 

som en rådgivande och stödjande funktion för de beslut som vårdpersonalen 

har att fatta. 

Begrepp 

Nationella riktlinjer fastställs av Socialstyrelsen. Regionala vårdprogram 

avser vårdprogram som – helt eller delvis – är gemensamt för norra sjukvårdsregionen. 

Vårdprogram som omfattar verksamhet inom Norrbottens 

läns landsting och är länsövergripande går under begreppet lokala vårdprogram. 

Begreppet vårdprogram får inte användas på andra nivåer och för andra syften 

än de här angivna. 

För behandlingsråd etc inom ett verksamhetsområde får användas andra begrepp, 

t ex lokala handlingsplaner eller kliniska riktlinjer. Formerna för hur 

sådana anvisningar/riktlinjer tas fram och fastställs bestäms på verksamhetsnivå. 

Beslut 

Landstingsstyrelsen ska godkänna nationella riktlinjer samt regionala och 

lokala vårdprogram. 

Förankring 

Vid utarbetande av vårdprogram ska följande synpunkter särskilt beaktas: 

• Förankringen hos berörda personalkategorier är av central betydelse för 

att vårdprogrammet ska få önskvärd genomslagskraft. 

• Allmänläkarkonsulter är en resurs som bör användas aktivt i arbetet med 

vårdprogram och olika former av kliniska riktlinjer. 

• Läkemedelskommittén ska alltid beredas tillfälla att medverka i vårdprogramarbetet. 

I de fall läkemedelsfrågorna inte är särskilt framträdande 

kan kommittén välja att enbart yttra sig över det slutgiltiga förslaget. 

• Ekonomiska konsekvenser i de fall programmet innebär väsentlig förändring 

av medicinsk praxis i avseende på t ex indikationer och terapier. 

108

Individuell vård- och behandlingsplan 

Alla patienter, som det är till nytta för, ska erbjudas en individuell vård- och 

behandlingsplan. Den ska upprättas tillsammans med den enskilde och bygga 

på samspelet mellan patient, dennes närstående och personalen. 

Den enskilde patienten ska stimuleras och uppmuntras att använda sina 

egenskaper och resurser på bästa sätt. Syftet ska vara att hjälpa patienten att 

behålla eller återvinna hälsan eller att leva med bibehållen livskvalitet trots 

ohälsa. Vården och omvårdnaden ska vara individuell och utgå från den enskilde 

patientens behov. Den ska planeras och genomföras så att patientens 

självständighet respekteras och behovet av säkerhet och integritet tillgodoses. 

Avgifter 

I detta avsnitt preciseras vad som ingår i de av landstingsfullmäktige fastställda 

taxe- och prisgrupperna för intyg, utlåtanden, hälsokontroller och 

vaccinationer m m. 

Intyg, utlåtanden och hälsokontroller 

Taxan för år 2008 är: 

Intyg, utlåtande m m Grupp Belopp Anmärkning 

Adoption: 

- För förälder 2 300 kr Avser endast intyg. Per förälder. 

- Hälsoförklaring inkl intygsskrivande 

5 Timtaxa I de fall undersökning är nödvändig. 

Exkl röntgen och vaccinationer. 

OBS per förälder. 

- Hälsoundersökning av adoptivbarn 

Aktuell avgift för läkarbesök 

Alkoholistanstalt, för intagning: 

- På begäran av anhörig 1 0 kr 

- På begäran av myndighet 5 Timtaxa 

Alkoholpåverkan, utlåtande 2 300 kr Betalas av polismyndighet 

Arbetsförmedling/länsarbetsnämnd, 

intyg i samband med 

arbetslivsinriktad rehabilitering: 

- Enkelt utlåtande eller svar på 

förfrågan enligt brev eller liknande 

- Utlåtande eller svar på förfrågan 

av normal svårighetsgrad 

- Mer tidskrävande utlåtande av 

hög svårighetsgrad 

F 

125 kr 

FKFS 2005:5. Ersättning för utlåtande 

utbetalas endast om avgift 

inte tas ut av den försäkrade. För 

eventuell undersökning i anslutning 

till utfärdande av utlåtande 

ska den försäkrade betala aktuell 

besöksavgift. 

F 275 kr Utlåtanden av normal och hög 

svårighetsgrad ska innehålla en 

utförlig beskrivning av bl a status, 

prognos och beskrivning av utförda 

undersökningar, socialmedicinska 

utredningar och beskrivning 

av hur sjukdomen påverkar 

arbetsförmågan. 

F 750 kr Kan om det tagit mer än en timme 

i anspråk i stället ersättas 

med 750 kr/timme 

109


Arbetsförmedling/länsarbetsnämnd, 

intyg i samband med 

arbetslivsinriktad rehabilitering 

forts: 

Särskilt utlåtande utfärdat av 

läkare med fördjupad utbildning i 

försäkringsmedicin 

F 4 500 kr Kan om det tagit mer än tre timmar 

i anspråk att utfärda i stället 

ersättas med 1 500 kr/timme 

Arbetarskyddsstyrelsen 5 Timtaxa Undersökning till förebyggande 

av vissa yrkessjukdomar enl arbetarskyddsstyrelsens 

anvisningar. 

Exkl röntgen och labprover. 

Arbetsplacering, till arbetsgivare 5 Timtaxa A 

Arbetsplatsundersökning, utredning 

Arbetsskadeförsäkringslagen, 

enligt 

Se anm Se anm Läkare: 800 kr/tim. Annan än 

läkare: 500 kr/tim. Exkl reseersättning. 

1 0 kr Försäkringskassan begär intyget. 

Begär den försäkrade själv intyget 

är kostnaden aktuell avgift för 

läkarbesök. 

Arbetsvårdsorgan (AMS, AMI, 

AMV, LAN m fl) 

5 Timtaxa Exkl röntgen och labprover. Arbetsförmedlingen 

betalar. 

Aupair 2 300 kr Exkl röntgen och vaccination 

Bilbälte, om befrielse p g a medicinska 

1 0 kr 

skäl 

Blodgivare, blodkontroll av 1 0 kr 

Blodgrupperingsundersökning, 2 300 kr Kostnadsfritt inom MVC och BVC 

inkl provtagning 

Bostad: 

- Anpassningsbidrag 1 0 kr 

Begär myndighet intyg uttas en 

avgift på 300 kr per intyg 

- Förtur till bostad 1 0 kr 

Brottsplatsundersökning 5 Timtaxa 

DNA-provtagning 5 Timtaxa T ex på uppdrag av polisen i 

samband med brottsutredning. 

Provtagning sker ofta i polisens 

lokaler. 

Drogtest 80 kr Kostnad per test. Avser t ex cannabis, 

amfetamin, kokain, opiater, 

benzodiazepiner och ecstasy. 

Avser inte polisens alkoholtest, 

se ” Alkoholpåverkan” . 

Den myndighet som begär intyget 

betalar. 

Dykare 5 Timtaxa Exkl röntgen 

Dödsfall: 

- Dödsfallsbevis F, 1 0 kr SOSFS 1996:29, 2005:29. 

Får endast utfärdas av läkare. 

- Konstaterande av dödsfall på 

mottagning, olycksplats eller i 

samband med hembesök 

F, 1 0 kr 

Emigration 5 Timtaxa 

Faderskapsbevis, inkl blodprov 2 300 kr Den myndighet/person som begär 

intyget betalar 

Fallskärmshoppare 5 Timtaxa Exkl röntgen 

110


Flyg-/luftcertifikat: 

- Formulär 1A 5 Timtaxa Exkl röntgen. Patienten ska ha 

med sig intygsformulären, som 

utges av Luftfartsverket. 

- Formulär 1B 5 Timtaxa 

- Formulär 1C 5 Timtaxa 

- Formulär 2 (specialundersökning 

5 Timtaxa 

av ögon) 


5 Timtaxa 

av öron) 


5 Timtaxa 

av hjärta och cirkulationsor- 

gan) 

- Vilo-EKG (inkl tolkning) 5 Timtaxa 

FN-tjänst 5 Timtaxa Exkl röntgen och vaccination 

Fosterföräldrar, för godkännande 2 300 kr Kommun betalar. Per förälder. 

av 

Friskintyg: 

- Utbildningssökande m m 2 300 kr 

- Anställning i kommunal och 

5 Timtaxa 

statlig tjänst 

- Anställning i radiologiskt arbete, 

kemikaliearbete m m 

Färdtjänst 1 0 kr 

Försäkringsbolag, begärda av 5 Timtaxa A 

eller för att lämnas till (gäller även 

AMF) 

Försäkringskassan, förfrågan om 

pensionsärende, vårdbidrag eller 

särskild efterlevandepension 

enligt AFL 

Exkl röntgen och vaccinationer. 

PPD-prövning ingår. 

5 Timtaxa Även besiktning av personal i 

radiologiskt arbete 

F 0 kr Om patient själv begär intyget 

uttas aktuell avgift för läkarbesök. 

Gäller även när utländsk försäkringskassa 

begär intyg angående 

pension via svensk d:o eller patient. 

Föräldrapenning F 0 kr Ingår i aktuell avgift för läkarbesök 

Graviditet 1 0 kr 

Graviditetstest 5 Timtaxa Kostnadsfritt inom MVC, BVC och 

preventivmedelsrådgivning 

God man, för godkännande av 

och för att styrka behov av 

5 Timtaxa Avser även förvaltarintyg. Tingsrätt 

och överförmyndare ska inte 

betala. 

Gymnastik, för befrielse från 1 0 kr Avser skolbarn 

Gynekologisk hälsoundersökning 3 600 kr Inkl cytologprov 

Hälsoundersökning, allmän, omfattande 

autoanamnes, synskärpeundersökning 

och tonometri, 

enkel hörselprövning, enkel blodoch 

urinstatus, fysik, normalstatus 

samt blodtryckskontroll: 

4 900 kr Exkl röntgen och vaccinationer 

- Enstaka prover (enligt ovanstående), 

2 300 kr 

undersökning 

- Anomaloskopundersökning 3 600 kr 

- Audiogram 5 Timtaxa 

- EEG 5 Timtaxa 

111


Hälsoundersökning forts: 

- EKG-arbets 5 Timtaxa För t ex personal, eller blivande 

personal, inom räddningstjänsten 

- EKG-vilo 5 Timtaxa Inkl tolkning 

- Ergonometertest/ergometri 4 900 kr 

- Färgsinnesundersökning och 2 300 kr 

intyg 

- Hepatit 3 600 kr 

- Kemisk undersökning/blodkalk, 2 300 kr 

kolesterol, kreatinin, triglycerider, 

urinsyra 

- Leverprov 2 300 kr 

- Lungröntgen 5 Timtaxa 

Invalidfordon: 

- Accis- och skattebefrielse 1 0 kr 

- Bilbidrag 1 0 kr Extra utrustning. Fk:s bilstöd. 

- Parkeringstillstånd 2 300 kr Avser även tillstånd för handikapparkering 

för vanligt fordon 

- Terrängfordonstillstånd 2 300 kr Avser personer med rörelsehinder 

Kontaktlinser 2 300 kr 

Kosmetiska ingrepp, t ex borttagande 

av leverfläckar och vårtor, 

ansiktslyftning, håltagning i öron, 

borttagning av tatuering m m 

Kör-, trafik-, traktorkort: 

- Synprövning 2 300 kr 

- Särskilt, inkl undersökning, för 

körkort (p g a sjukdom, t ex döva, 

diabetiker, epileptiker m fl). Avser 

även förlängning av rätt till körkort. 

- Särskilt för körkort i yrkesmässig 

trafik 

- För att återfå körkort efter dom 

p g a trafikonykterhetsbrott 

5 Timtaxa Om åtgärden vidtas p g a sjukdom 

uttas aktuell avgift för läkarbesök 

1 0 kr A. Aktuell avgift för läkarbesök 

ska uttas för första intyget. Intyg 

därutöver ska vara kostnadsfria. 

3 600 kr Avser bl a förnyelse av körkort för 

yrkesmässig trafik för förare över 

45 år samt förnyelse av C- och D- 

behörighet 

5 Timtaxa Dessutom uttas aktuell avgift för 

läkarbesök och provtagningar 

som måste föregå utlåtandet. 

Provtagning kan även omfatta 

drogtest (80 kr/test) om länsstyrelsen 

begär intyg om drogfrihet. 

Avser även intyg om deltagande i 

”alkolåsprogram”. 

- Blodprov 2 300 kr Per provtillfälle. I kostnaden ingår 

alla prover som tas vid ett tillfälle. 

Lagar, tvångsvård: 

- LPT (lagen om psykiatrisk 

tvångsvård) 

- LRV (lagen om rättspsykiatrisk 

vård) 

- LVM (lagen om vård av missbrukare) 

- LVU (lagen om vård av ungdom) 

5 Timtaxa Debiteras inte mot myndighet 

(kommun motsv) eller enskild 

person 

5 Timtaxa 

5 Timtaxa 

5 Timtaxa 

112


Livsmedelshantering, friskintyg: 

Arbetsgivaren betalar. För privatpersoner 

gäller smittskyddslagen. 

- Undersökning inkl salmonella 

och shigella 

5 Timtaxa 

- Endast salmonella och shigellaundersökning 

2 300 kr 

- Årlig hälsoundersökning exkl 2 300 kr 

salmonella och shigella 

Livsmedelsintyg, privatpersoner 1 0 kr 

LSS (lagen om stöd och service 1 0 kr 

till vissa funktionshindrade) 

Missbrukare, för intagning på 

vårdhem 

5 Timtaxa A. Intyget begärs av myndighet. 

Begärs intyget av anhörig uttas 

ingen avgift. 

Misshandel av barn F 0 kr 

Myndighetsförklaring 5 Timtaxa A 

Mönstring, till militärmyndighet, 

civilförsvar 

5 Timtaxa A. Befrielse från hela eller delar 

av tjänstgöring. 

Omskärelse, rituell (endast pojkar) 

5 400 kr Självkostnad 

Omyndighetsförklaring 5 Timtaxa A 

Patientförsäkring, skadeanmälan 1 0 kr SFS 1975:1157, 1984:908 

Pension, om prövning av rätt till F 0 kr SFS 1975:1157, 1984:908 

Personundersökning i brottmål F Se anm A. Rättsmedicinalverket beslutar 

om läkarens ersättning. 

Personundersökning i brottmål (§ F 650 kr A. Den som begär intyget betalar. 

7-intyg) 

Psykiatrisk vård, vårdintyg för 

sluten vård: 

1 0 kr 

- På begäran av anhörig 

- På begäran av samhällsorgan 

eller motsvarande 

5 Timtaxa Myndighet (kommun motsv) ska 

inte betala 

Receptförskrivning av receptbe- 

2 300 kr 

lagt preparat (ej för sjukdom) 

Rättsintyg, i en brottsutredning 

eller som bevis i en rättegång 

med anledning av brott 

Rättspsykiatrisk undersökning i 

brottmål (§7-intyg) 

5 Timtaxa Lag om rättsintyg i anledning av 

brott (SFS 2005:225). Begärs och 

betalas av polis- eller åklagarmyndighet. 

Patienten betalar för 

läkarbesök. 

F 

Lag om särskild personutredning i 

brottmål m m (SFS 1991:2041). 

SOSFS 1996:15 och 2005:29. 

Särskilt förordnad läkare. Rättsmedicinalverket 

beslutar om läkarens 

ersättning. 

Rökdykare 5 Timtaxa Exkl röntgen och vaccinationer 

Röntgenundersökning 3 600 kr 

Semesterresa, om anhörigs sjukdom/dödsfall 

för att avbeställa 

resa 

2 300 kr Vid egen sjukdom ingår intyget i 

aktuell avgift för läkarbesök 

Sjukdom, intyg att person inte 

lider av t ex AIDS, HIV m m 

2 300 kr Gäller även intyg om: allergi, användning 

av läkemedel p g a 

sjukdom, förhinder om att t ex 

delta i idrottstävling, viss kost 

m m. 

113


Sjukintyg 1 0 kr Visst arbete kan inte utföras p g a 

sjukdom (t ex allergi). Intyget 

ingår i aktuell avgift för läkarbesök. 

Sjukpenning F 0 kr Ingår i aktuell avgift för läkarbesök 

Självdeklaration, om sjukdom 1 0 kr Avser uppskov vid inlämning 

Sjöfolk 5 Timtaxa A. Exkl röntgen och vaccinationer. 

Skattelättnad, om sjukdom 1 0 kr 

Skjutvapen: 

- Bullerdämpare 5 Timtaxa I de flesta fallen ingår audiogram 

- Rätt att inneha 5 Timtaxa A 

Skydds-/störthjälm, om befrielse 1 0 kr 

p g a medicinska skäl 

Spermaprov 2 300 kr 

Steriliseringsoperation, som inte 

utförs av medicinska skäl: 

- Män 3 000 kr 

- Kvinnor 6 400 kr 

Strålskyddslagen, enligt 5 Timtaxa Exkl röntgen och vaccinationer 

Tropikmedicinsk undersökning 4 900 kr Exkl röntgen. Tropikmedicinsk 

undersökning av adoptivbarn är 

kostnadsfri. 

Tävlingsintyg, t ex för travkuskar, 

cyklister, rodelåkare m fl 

5 Timtaxa Ingår syn, hörsel, färgseende exkl 

röntgen 

Ultraljudsbild 

100 kr 

Ungdomsvårdsskola, för intagning 

till 

5 Timtaxa A. Den myndighet som begär 

intyget betalar. 

Utlandstjänst, civil 5 Timtaxa Ej aupair. Exkl röntgen och vaccinationer. 

Utlandsstudier 2 300 kr Exkl röntgen och vaccinationer 

Vaccinationsintyg 1 0 kr Även enligt WHO:s formulär 

Vaccinationsintyg att patient inte 1 0 kr T ex p g a allergi 

tål vaccination 

Vaccinering 

Se särskild prislista 

Visum, undersökning för 5 Timtaxa Exkl röntgen och vaccinationer 

Vård- och behandlingsresor, vid 1 0 kr 

ansökan 

Värnpliktigs inställelse i tjänsten, 

om hinder för 

2 300 kr 

Vaccinationer 

Vaccinkostnaden år 2008 är: 

Vaccination Grupp Kostnad 

Kombinerat vaccin mot difteri och stelkramp 2 80 kr 

Difteri 3 100 kr 

Gula febern 3 200 kr 

Hepatit A (epidemisk gulsot): 

- Barn < 16 år 3 190 kr 

- Barn > 16 år 3 230 kr 

- Gammaglobulin 2 80 kr 

Hepatit B: 

- Barn < 15 år 3 100 kr 

114

Vaccination Grupp Kostnad 

Hepatit B forts: 

- Barn > 15 år och vuxna 3 130 kr 

Hepatit A och B (kombinerat vaccin): 

- Barn från 1 t o m 15 år 3 210 kr 

- Barn > 15 år och vuxna 3 320 kr 

Influensa 1 40 kr 

Japansk B-encephalit 3 150 kr 

Meningokocker (A+C) 3 190 kr 

Pneumokocker 3 100 kr 

Polio 3 100 kr 

Rabies 3 500 kr 

Röda hund (rubella) 3 110 kr 

Stelkramp (tetanus) 3 100 kr 

TBE/FSME (virusencefalit) 3 160 kr 

Tuberkulintest PPD RT 23 SSI 2 TU 2 80 kr 

Tuberkulos (BCG) 2 80 kr 

Tyfoidfeber 3 130 kr 

Vattkoppor (varicelle) 3 380 kr 

Vacciner som nedsväljes: 

- Vaccin mot kolera 

- Vaccin mot tyfoidfeber 

Hjälpmedelsverksamhet 

Recept 

Aktuellt 

apotekspris 

Allmänt 

Hjälpmedel för den dagliga livsföringen och för vård och behandling är prioriterade 

och ska tillhandahållas. Den enskilde ska själv eller med hjälp av 

någon annan kunna tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta, 

sköta sin hygien m m), förflytta sig och kommunicera med omvärlden, fungera 

i hemmet och närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i 

hemmet samt gå i skolan. 

Inom ramen för tillgängliga resurser ska den enskilde tillhandahållas hjälpmedel 

för att sköta fritids- och rekreationsaktiviteter. 

Arbetstekniska hjälpmedel ska inte tillhandahållas. 


Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten fastställs årligen av landstingsstyrelsen. 

Huvudprinciper 

Förskrivaren är anställd av Norrbottens läns landsting eller har vårdavtal 

med landstinget i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår. 

Förskrivaren har ansvar att följa landstingets riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten. 

Vid förskrivning ska kostnadsansvaret följa förskrivaransvaret. 

Enklare produkter som normalt används av även av icke funktionshindrade 

personer kan inte förskrivas som hjälpmedel om de finns tillgängliga på den 

öppna marknaden. 

115

Patientansvar 

Huvudregeln är att hjälpmedel är lån från landstinget. Patienten ska ansvara 

för att det lånade hjälpmedlet rengörs, att batterier laddas, att hjälpmedlet 

förvaras i lämpligt utrymme och att hjälpmedlet återlämnas väl rengjort när 

behovet upphör. 

I patientansvaret för utlånat hjälpmedel som används i hemmiljön ska också 

ingå att svara för försäkringsskydd mot t ex stöld och brand samt även annan 

oförutsedd skadehändelse. 

Om en patient tappar bort ett hjälpmedel eller det förstörs p g a oaktsamhet 

från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel 

under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde. 

I de fall patienten, med hänvisning till att ett hjälpmedel är borttappat, begär 

ett nytt, dyrare hjälpmedel ska patienten även betala mellanskillnaden mellan 

inköpskostnaden för det förlorade hjälpmedlet och inköpskostnaden för det 

nya hjälpmedlet. 

I de fall ett hjälpmedel måste repareras p g a oaktsamhet från patientens sida 

står patienten själv för reparationskostnaden. 

Vill patienten ha ett dyrare hjälpmedel än det som förskrivs får patienten 

själv stå för den merkostnad som uppstår. 

Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den öppna 

marknaden. 

Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter 

svarar patienten själv för inköp av förbrukningsmateriel. 

Flyttning från länet 

Då en patient flyttar från Norrbotten gäller: 

• Patienten ska kontakta sin förskrivare som i samråd med hjälpmedelskonsulenten 

avgör vilka hjälpmedel som får tas med. 

• Huvudprincipen är att endast nödvändiga hjälpmedel tas med. 

• Äganderätten för de hjälpmedel som får medföras tillfaller patientens nya 

landsting (motsvarande) med krav på ekonomisk ersättning. 

Tolkservice vid resor utomlands 

Tolk ska beviljas vid resor utomlands för dövblinda teckenspråkiga personer. 

För barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade ska tolk beviljas vid resor 

i Norden, vid deltagande i världskongresser och vid arbetsresor. 

Remissregler för specialistvård m m 

Allmänt 

En remiss är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Remissen 

ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella 

åtgärder. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges. Även 

särskilda bestämmelser kan anges på remissen, t ex att om patienten har en 

116

privat försäkring innebär remissen inte något betalningsåtagande från landstingets 

sida. 

Begreppet medicinskt ansvarig läkare, som används i det följande, är antingen 

verksamhetschef eller läkare utsedd av verksamhetschef att vara medicinskt 

ledningsansvarig eller chefsöverläkare inom områdena psykiatri och 

smittskydd enligt hälso- och sjukvårdslagen (§ 29). 

Remitterande läkare ska i samtliga fall vara verksam i Norrbotten. 

Med privatpraktiserande läkare avses läkare som ersätts enligt den nationella 

taxan eller har vård-/samverkansavtal med landstinget. Med privat vårdenhet 

avses privat sjukhus motsvarande som har vårdavtal med landsting. 

När en patient vidareremitteras till riks- eller regionsjukvård ska den enhet 

som remitterar vidare meddela den enhet som skrev den första remissen. 

Vid riks- och regionsjukvård står remitterande enhet för vårdkostnaden. 

Vid vård enligt vårdgarantin eller patientens valmöjligheter står den enhet dit 

patienten skulle remitterats om den fått vård i länet för vårdkostnaden. 

För behandling hos sjukgymnast krävs inte remiss. 

Primär-, länsdels- och länssjukvård inom länet 

Inom länet gäller att norrbottningarna har rätt att välja vid vilken vårdcentral 

och vilket sjukhus de vill söka vård. 

Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård 

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas 

av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande 

läkare. 

Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare. 

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas 

till remissbedömningsgruppen vid Garnis rehabcenter för ställningstagande. 

Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om 

vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare. 

Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av 

läkare inom remissbedömningsgruppen vid Garnis rehabcenter och habiliteringsläkare 

inom divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter. 

Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet. 

Primär-, länsdels- och 

länssjukvård samt tandvård utom länet 

Enligt patientens valmöjligheter 

Vård enligt patientens valmöjligheter omfattar primär-, länsdels- och länssjukvård. 

Enligt vårdgarantin 

Vårdgarantin omfattar primär-, länsdels- och länssjukvård samt högspecialiserad 

vård. 

117

Ingen remiss krävs. 

Primärvård 

Besök på öppenvårdsmottagning för specialistsjukvård 

Remiss får utfärdas av distriktsläkare, privatpraktiserande läkare, medicinskt 

ansvarig läkare vid sjukhus och habiliteringsläkare inom divisionerna Primärvård 

och Medicinska specialiteter. 

Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vid privat vårdenhet. 

Behandling i öppen vård för specialistsjukvård eller sjukhusvård 

Remiss får utfärdas först efter att behovet fastställts. 

Remiss får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare i aktuell specialitet vid 

sjukhus och habiliteringsläkare inom divisionerna Primärvård och Medicinska 

specialiteter. 

Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vid privat vårdenhet. 

Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård 

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas 

av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande 

läkare. 

Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare. 

Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas 

till remissbedömningsgruppen vid Garnis rehabcenter för ställningstagande. 

Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om 

vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare. 

Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av 

läkare inom remissbedömningsgruppen vid Garnis rehabcenter och habiliteringsläkare 

inom divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter. 

Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet. 

Tandvård 

Avser tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. 

Remiss får utfärdas av verksamhetschefen för käk- och munsjukdomar för 

oralkirurgiska åtgärder som kräver sjukhusresurser. Remiss för övrig specialisttandvård 

i annat län får utfärdas av ämnesföreträdare vid specialistklinik. 

Högspecialiserad vård 

Remiss för riks- och regionsjukvård får utfärdas av länschef inom hälso- och 

sjukvård, som kan delegera till annan läkare inom ansvarsområdet att också 

utfärda remiss. Remiss får också utfärdas av habiliteringsläkare inom divisionerna 

Primärvård och Medicinska specialiteter. Remiss till onkologisk 

klinik vid regionsjukhus får även utfärdas av distriktsläkare och privatpraktiserande 

läkare. 

IVF-/ICSI-behandling och äggdonation 

Remiss för invitrofertilisering (s k provrörsbefruktning) och äggdonation vid 

sjukhus som landstinget har avtal med får endast utfärdas av medicinskt ansvarig 

läkare inom verksamhetsområde kvinnosjukvård vid Sunderby sjukhus. 

Par som uppfyller de medicinska kraven för en IVF-/ICSI-behandling 

118

eller äggdonation ska erbjudas en (1) fullskalebehandling och en frystransfer 

om behandlingen gett möjlighet till fryst embryo. 

Landstinget ersätter en behandling per par och betalar för resa och uppehälle. 

I övrigt ska Norrlandstingens Regionförbunds gemensamma riktlinjer och 

remitteringsregler följas. 

Vid hänvisning till annan enhet för IVF-behandling ska dels anges att landstinget 

inte påtar sig betalningsansvaret, dels att patienten informerats om att 

landstinget inte betalar behandling, resa och uppehälle. 

Övrig vård 

Specialistvård i utlandet 

När remiss för specialistvård i utlandet övervägs ska Landstingsförbundets 

yttrande inhämtas i enlighet med rutiner i förbundets cirkulär AC 35:82. Beslut 

om remiss får inte fattas innan sådant yttrande föreligger. 

Remiss får utfärdas av länschef inom hälso- och sjukvård. 

Remittering till röntgenoch 

laboratorieundersökning 

Företagshälsovården har, vid tydlig indikation på sjukdom, rätt att kostnadsfritt 

remittera till röntgen- och laboratorieundersökningar. Kostnadsfriheten 

gäller inte vid förebyggande vård. 

Gallring m m av patientjournaler 

Beslut om gallring av journalhandlingar fattas av landstingsdirektören på 

delegation av landstingsstyrelsen. För gallringen gäller följande gemensamma 

riktlinjer: 

Bevarande för all framtid gäller för: 

• Journaler förda av läkare (oavsett medium). 

• Elektroniska patientjournaler (oavsett vilken yrkeskategori som fört 

dem). 

• Journaler på mikrofilm (oavsett vilken yrkeskategori som fört dem). 

Patientjournaler, i pappersform, förda av andra än läkare, och där av läkare 

förda anteckningar ej ingår, får gallras. Gallringen får ske tidigast tio år efter 

det att den sista uppgiften fördes in i handlingen eller fem år efter patientens 

död. Detta gäller även tandvårdsjournaler. 

Handlingar som förvaras i patientjournal kan plockgallras, d v s vissa handlingar 

plockas ur journalen och gallras enligt gällande gallringsfrister. Övriga 

delar bevaras för framtiden. 

Röntgenbilder får gallras, dock tidigast tio år efter bildens datum. För avlidna 

patienter får röntgenbilder gallras fem år efter patientens död. Lungröntgenbilder 

ska bevaras under patientens livstid och därefter ytterligare fem år. 

Patientregister, patientliggare och andra handlingar som är nödvändiga för 

återsökning i journalarkiv, ska bevaras i sin helhet. 

Elevhälsovårdsjournaler och skolpsykologjournaler i landstingets skolor ska 

bevaras. 

119

Detta krav gäller inte under förutsättning att tekniska lösningar och rutiner 

tas fram samt att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa långtidslagring 

av elektronisk information. Riktlinjer finns i RA-FS 2003:2, 1997:7 och 

Spri-rapport 493. 

Media och patientsekretessen 

Landstinget ska ha en öppen attityd gentemot massmedia och visa respekt 

för medias roll i ett demokratiskt samhälle. 

Men samtidigt väger landstingets skyldighet gentemot patienterna alltid 

tyngre än ambitionen att vara öppen och tillgänglig. 

Sjukhus, vårdcentraler, folktandvårdskliniker och andra vårdenheter är inga 

offentliga lokaler. Patienter och anhöriga har rätt att vistas anonymt på vårdenheter 

utan risk för att hamna på bild i tidningar eller TV. Därför måste 

landstinget vara restriktivt med att släppa in massmedia och alltid ha patientens 

bästa för ögonen. 

Innan media släpps in måste ett beslut tas av ansvarig enhetschef. Patienter 

måste alltid tillfrågas innan de exponeras i massmedia. 

Läkemedel 

Reglemente för läkemedelskommittén 

Sammansättning m m 

1 § Läkemedelskommittén har 11 ledamöter, varav 8 utses av landstinget, 1 

av Kommunförbundet Norrbotten, 1 av Apoteket AB och 1 av de privata 

läkarna i Norrbotten. 

Mandatperioden är densamma som för landstingsstyrelsen. 

2 § Landstingsdirektören utser landstingets representanter samt ordförande 

och vice ordförande. 

3 § Representanten för de privata läkarna utses av privatläkarnas intresseorganisation. 

4 § Till kommittén ska knytas en sekreterare som utses av ordföranden. 

Uppgifter 

5 § Läkemedelskommittén ska genom rekommendationer till hälso- och 

sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och 

rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna ska 

vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. 

6 § Läkemedelskommitténs övergripande uppgifter är att utarbeta en länsgemensam 

rekommendationslista och att samordna arbetet med terapirekommendationer. 

Huvuduppgifterna för läkemedelskommittén är därmed att: 

• Initiera och stödja utarbetandet av lokala terapirekommendationer. 

• Initiera att rekommendationerna revideras när ny kunskap kräver detta. 

• Tillsammans med linjeorganisationen förankra rekommendationerna hos 

förskrivarna. 

120

• Fortlöpande överväga nya läkemedel och tillsammans med linjeorganisationen 

utarbeta strategier för deras introduktion i vården. 

• Följa utfallet av rekommendationerna. 

• Följa utfallet av rekommendationerna och tillsammans med linjeorganisationen 

utreda avvikelser och föreslå åtgärder. 

• Ta initiativ till och samordna producentobunden utbildning inom läkemedelsområdet. 

• Utarbeta riktlinjer för säkerhet i läkemedelshanteringen. 

• Verka för god patientinformation. 

• Medverka i pris- och rabattförhandlingar gällande slutenvårdsläkemedel. 

• Stimulera biverkningsrapportering. 

• Känna till pågående kliniska prövningar och läkemedelsstudier. 

• Delta i prioriteringsdiskussioner om vårdprogram. 

7 § Läkemedelskommittén kan inrätta tillfälliga expertgrupper för särskilda 

läkemedelsområden. Expertgruppernas uppgift är att arbeta fram underlag 

för läkemedelskommitténs rekommendationer. 

8 § Läkemedelskommitténs arbete ska regelbundet återredovisas till landstingsstyrelsen. 

9 § Läkemedelskommittén ska upprätta en årlig plan över verksamheten, 

som fastställs av landstingsstyrelsen. 

Sammanträden 

10 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna senast tio dagar före 

sammanträde. Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar 

ska snarast möjligt därefter skickas ut till ledamöterna. Slutlig föredragningslista 



protokollet. Protokollet ska delges alla ledamöter. 

Sammanträdesarvode 

12 § För den privata vårdgivarrepresentanten utbetalas sammanträdesarvode, 

ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler 

som gäller för landstingets förtroendevalda. 

Läkemedelsinformation och utbildning 

Landstinget har antagit Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendation 

om avtal med Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om läkemedelsinformation 

och utbildning. Avtalet finns på läkemedelskommitténs 

hemsida. 

Landstinget har utarbetat kompletterande regler och anvisningar enligt följande. 

Produktinformation 

Produktinformation, sammankomst med syfte att informera om ett läkemedels 

specifika egenskaper och handhavande. 

121

Information ska ske i grupp på arbetsplatsen under arbetstid efter överenskommelse 

med verksamhetschefen som har att ta ställning till om informationsaktiviteten 

ska genomföras. 

Läkemedelskommittéerna i norra sjukvårdsregionen har lämnat rekommendation 

om hur verksamheterna bör samverka när läkemedelsindustrin vill 

lämna information. 

Terapiinriktad utbildning 

och vetenskaplig sammankomst 

Terapiinriktad utbildning är sammankomst i syfte att förmedla utbildning 

inom visst behandlingsområde. 

Vetenskaplig sammankomst är möte arrangerat av läkemedelsföretag eller 

under medverkan av läkemedelsföretag i syfte att behandla en eller flera medicinska 

eller andra vetenskapliga frågeställningar. 

Sådana möten ska normalt genomföras på arbetsplats eller på samma ort som 

deltagarnas arbetsplats är belägen. Sammankomst kan äga rum på annan 

plats eller ort om särskilda skäl av pedagogisk, praktisk eller ekonomisk natur 

föreligger. Resa bekostad av företag får inte vara längre än tiden för 

sammankomsten. 

Terapiinriktad utbildning som riktar sig till läkare eller grupp av yrkesutövare 

ska vara granskad och godkänd av IPULS, vilket även ska framgå av inbjudan. 

Verksamhetschefen och läkemedelskommittén ska förhandsinformeras om 

planerad utbildning i god tid, normalt två månader innan, så att möjlighet ges 

till samordning med egna arrangemang. Kopia av inbjudan kan skickas till 

alla i målgruppen. 

Produktinformation ska inte ingå i terapiinriktad utbildning eller vetenskaplig 

sammankomst. Dock kan i undantagsfall produktinformation medges om 

villkoren för produktens handhavande är en integrerad del av läkemedlets 

användning, exempelvis vid komplicerad biverkningsprofil. Om produktinformationen 

kommer att ingå enligt ovan, ska detta tydligt annonseras i programmet. 

Beslut om deltagande 

Utifrån verksamhetens behov och den samlande bilden av medarbetarnas 

kompetens och utbildningsbehov är det verksamhetschefens ansvar att prioritera 

och bevilja utbildning. 

Står innehållet i terapiinriktad utbildning och/eller vetenskaplig sammankomst 

i överensstämmelse med den kompetensplan och de prioriteringar som 

gjorts med berörda medarbetare, kan verksamhetschefen besluta om deltagande 

och ersättningar till deltagaren. 

Verksamhetschefen ska noga överväga om likvärdig utbildning/fortbildning 

kan inhämtas från producentoberoende verksamhet. 

Verksamhetschefs deltagande i terapiinriktad utbildning och vetenskaplig 

sammankomst beslutas av närmast högre chef . Deltagande i sammankomst 

utanför Norden för divisionens anställda beslutas av divisionschef. 

122

Ekonomi 

Deltagare i utbildning och vetenskaplig sammankomst ska i normalfallet få 

ersättning av arbetsgivaren för resor, kost och logi. 

Läkemedelsföretagen får bekosta sammanträdeslokaler, föredragshållare, 

studiematerial och liknande som är nödvändigt för sammankomstens genomförande. 

Läkemedelsföretag kan delvis bekosta resor, kost och logi samt konferensavgift 

för deltagare i sammankomst. 

Förutsättningen är att såväl sammankomst som resor, kost och logi präglas 

av måttfullhet och kan granskas öppet. Dock gäller att läkemedelsföretag 

aldrig kan svara för en större del av kostnaderna än hela konferensavgiften 

samt 50 procent av kostnaden för resa, kost och logi. 

Övrigt 

Deltagare i sammankomster får ej bli erbjudna arvode av läkemedelsföretag 

och deltagare äger ej rätt att motta eller begära arvode för sitt deltagande. 

Läkemedelsföretag får ej erbjuda – och medarbetare inom hälso- och sjukvården 

ej begära eller mottaga – förmåner, ersättning eller gåvor eller kräva 

åtgärder i övrigt i strid mot SKL:s överenskommelse med Läkemedelsindustriföreningen 

(LIF). 

Med sponsring avses här ekonomiskt eller annat stöd från läkemedelsföretag 

av aktivitet/sammankomst som riktar sig till medarbetare inom hälso- och 

sjukvården. 

Sponsring av aktiviteter/sammankomster inom landstinget får ej förekomma. 

Det innebär exempelvis att sponsring helt eller delvis av en personalfest inte 

är tillåten. 

Landstinget har beslutat om särskilda bestämmelser för bisysslor. De blir 

aktuella när ett läkemedelsföretag eller annan part vill anlita en av landstingets 

medarbetare för något uppdrag. 

Avtal vid kliniska läkemedelsprövningar 

Landstinget har antagit Landstingsförbundets rekommendation om avtal vid 

kliniska läkemedelsprövningar. Rekommendationen har utarbetats i samarbete 

med Läkemedelsindustriföreningen och innebär att samsyn råder om 

följande förutsättningar: 

• Sverige ska även fortsättningsvis vara ett attraktivt land för genomförande 

av kliniska prövningar. 

• Det ska vara attraktivt för hälso- och sjukvårdens personal att arbeta med 

kliniska prövningar. 

• Sjukvårdshuvudmannen ska ersättas för de tillkommande kostnader som 

prövningen medför. 

• I det avtal som ska ingås mellan sjukvårdshuvudmannen och läkemedelsföretaget 

ska alla förekommande former av samarbete och samtliga kostnader 

redovisas. 

123

• Avtalet reglerar samtliga fas I–IV-prövningar. Dessutom reglerar avtalet 

kostnadsfördelning, val av ansvarig prövare samt information till läkemedelskommittén. 

Kliniska prövningar och icke-interventionsstudier 

LIF har antagit egna regler för kliniska prövningar som innebär att avtal alltid 

måste tecknas mellan läkemedelsföretag, prövare och högste medicinske 

chef inom divisionen (länschef eller motsvarande). En standardiserad anmälningsblankett 

ska användas. 

Kvalitetsprojekt, uppföljningsstudier, förskrivningsstudier etc samlas under 

begreppet icke-interventionsstudier. För icke-interventionsstudier gäller att 

avtal måste tecknas enligt samma procedur som för kliniska prövningar, 

d v s samtliga berörda parter träffar avtal om projektet. 

Handlar det om privata vårdgivare tecknas avtal med landstinget om samarbetet 

kommer att medföra kostnader för landstinget (t ex receptförskrivning 

av läkemedel inom förmånen). 

Marknadsundersökningar 

Marknadsundersökningar i form av exempelvis intervjuer eller ifyllande av 

enkäter ska ske utanför arbetstid. Ersättning till respondent ska betalas av 

företaget som genomför marknadsundersökningen (d v s inte av det uppdragsgivande 

läkemedelsföretaget). Ersättningsnivån skall inte överskrida 

vad som är rimligt i förhållande till respondentens tidsinsats. 

Uppföljning av anvisningarna 

Landstingets linjeorganisation samt läkemedelskommittén ansvarar för att 

bevaka att läkemedelsföretagen följer nationella etikavtalet samt de lokala 

riktlinjerna. 

Ansvaret för att etikavtalet och de lokala reglerna efterlevs ligger i landstingets 

linjeorganisation. Avvikelser från anvisningarna tas således upp med 

närmaste chef. Läkemedelskommittén kan vara diskussionspartner i bedömningen. 

Komplicerade frågor eller allvarliga avvikelser lyfts till styrgrupp 

läkemedel. 

Stipendium för bästa förbättrings-/ 

utvecklingsarbete i vården 

Kriterier 

För bedömning av bästa förbättrings-/utvecklingsarbete gäller följande kriterier: 

• Arbetets koppling till landstingsplanens och verksamhetens mål. 

• Förbättringsområdets angelägenhetsgrad. 

• Förbättringens nytta med långsiktigt mätbara resultat på patientnivå och 

mot uppsatta kliniska mål. 

• Arbetets systematiska integration i verksamheten samt att förbättringen är 

bestående. 

124

Ansökan om stipendiet ska innehålla: 

• En tydlig beskrivning av bakgrund, syfte, mål, genomförande och resultat 

och uppföljning av förändringsarbetet. 

• Arbetets anknytning till gällande kriterier. 

• En plan för hur förbättringen kan spridas. 

Bedömning av ansökningar 

En jury av sakkunniga bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier. 

Juryn utses av landstingsdirektören som även är ordförande i juryn. Beslut 

om vem som ska tilldelas stipendiet tas av landstingsdirektören. Stipendiet 

utdelas vid landstingsfullmäktiges möte i juni varje år. 

Riktlinjer för kvalitetsregister 

Medverkan i kvalitetsregister 

Många kliniker och vårdcentraler utnyttjar idag nationella kvalitetsregister, 

men det har saknats en överblick över vilka kliniker och register som berörs. 

En inventering är därför genomförd i landstinget för att få kunskap om den 

nuvarande registeranvändningens art och omfattning. 

Det är obligatoriskt för samtliga kliniker och vårdcentraler att medverka i, 

och praktiskt utnyttja, de register som finns tillgängliga inom respektive 

verksamhet/område. Syftet med att kräva registerdeltagande och redovisning 

av registerutfall är att detta skall leda till nödvändig kvalitetsutveckling för 

att förbättra nivån på och utjämna skillnaderna inom hälso- och sjukvården 

beträffande utbud, tillgänglighet, kliniska resultat och patientnytta. 

Uppmärksamhet ska riktas mot verksamhetens behov av resurser, främst 

personella resurser och IT-stöd, för att klara kvalitetsregistrering, uppföljning 

mm. 

Utbildning 

På såväl kliniker och vårdcentraler som centrala ledningsorgan finns behov 

av dialog och kompetensutveckling beträffande registeranvändning, tolkning 

av data ur registren och mätbaserat, systematiskt förbättringsarbete. Dessa 

behov kan tillgodoses på olika sätt genom att lämpliga arenor skapas och 

används. 

Uppföljning och verksamhetsutveckling 

Nationella och regionala kvalitetsregister skall användas aktivt inom verksamhetsuppföljningen 

i alla delar av hälso- och sjukvården för att främja en 

mätbaserad och lärandestyrd verksamhetsutveckling. Verksamhetsuppföljning 

med stöd av registerdata ska vara naturliga inslag i lägesrapporter, avrapporteringar, 

redovisningar i årsberättelser, temadagar etc. Redovisning av 

kvalitetsregisterdeltagande ska vara en stående punkt i varje årsredovisning. 

125

Medicintekniska produkter 

Medicintekniska produkter är, enligt SFS 1993:584, varje produkt som enligt 

tillverkarens uppgift ska användas för att hos människor endast eller i huvudsak: 

• Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom. 

• Påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett 

funktionshinder. 

• Undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process. 

• Kontrollera befruktning. 

Kvalitetshandbok för medicintekniska 

produkter och tjänster 

Inom Norrbottens läns landsting har en kvalitetshandbok för medicintekniska 

produkter och tjänster utarbetats. 

Syftet med kvalitetshandboken är att med utgångspunkt i lagar, förordningar 

och föreskrifter klargöra tillvägagångssätt, ansvar och befogenheter vid olika 

moment i arbetet med medicintekniska produkter och tjänster. 

Kvalitetshandboken fastställs av landstingsdirektören. 

Ansvar för användning och egentillverkning av 

medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2001:12) 

Vårdgivaren ansvarar för att: 

1 Bestämmelserna i 9 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter 

efterlevs beträffande de produkter som tillhör verksamheten eller har förskrivits 

av vårdgivarens hälso- och sjukvårdspersonal. 

2 Det finns rutiner för tillverkning av egentillverkade medicintekniska produkter 

och för utfärdandet av försäkran om överensstämmelse. 

3 Hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användningen 

av medicintekniska produkter. 

4 Det finns rutiner för användningen och hanteringen av medicintekniska 

produkter. 

5 Ansvaret för användningen av medicintekniska produkter och anmälningsplikten 

avseende olyckor och tillbud enligt 6 § är fastställt i en lokal 

instruktion och att det av instruktionen framgår vem eller vilka som har 

detta ansvar. 

6 Användningen av medicintekniska produkter samt tillämpningen av fastställda 

rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas 

och säkras. 

7 Den information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut 

görs tillgänglig för all berörd personal. 

8 Kvalitetssystemen (jfr SOSFS 1996:24, Kvalitetssystem i hälso- och 

sjukvården) som bl a ska omfatta punkterna 2–7 ovan är dokumenterade 

och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter. 

126

Ansvaret för att utföra arbetsuppgifter enligt punkterna 2–8 överlåts till respektive 

verksamhetschef inom sitt ansvarsområde. Divisionerna ska förteckna 

vilka verksamhetschefer som berörs och vilka ansvarsområden de 

har. 

Medicinska gaser 

Medicinska gaser är vid normala lufttrycks- och temperaturförhållanden gasformiga 

läkemedel avsedda att tillföras genom inandning, diagnostik eller 

annan behandling. Några exempel på medicinska gaser är: andningsluft, oxygen 

och lustgas. 

Kvalitetshandbok för medicinska gaser 

Inom Norrbottens läns landsting har en kvalitetshandbok för medicinska gaser 

utarbetats. 

Syftet med kvalitetshandboken är att med utgångspunkt från lagar, förordningar 

och föreskrifter klargöra tillvägagångssätt, ansvar och befogenheter 

vid tillverkning, användning och hantering av medicinska gaser. 

Kvalitetshandboken fastställs av landstingsdirektören. 

Gaskommitté inom landstinget 

Gaskommittén ansvarar för att: 

• Fastställa krav på gasanläggningar. 

• Fastställa lokala föreskrifter för den medicinska gashanteringen. 

• Föreslå lämplig gasföreståndare. 

• Tillse att berörd personal har erforderlig kunskap om anläggningarna. 

• Fastställa rutiner för avvikelserapportering och felanmälan. 

• Bevaka att uppföljning av avvikelser och fel sker. 

• Fastställa gränsdragning mellan gasanläggning och medicinsk utrustning. 

• Fastställa utformning av administrativa rutiner. 

• Bevaka gällande avtal. 

Termer och definitioner i 

vård- och patientadministrativa system 

Landstingsförbundets publikation ”Nationella termer med definitioner och 

regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken” ska ligga till grund för registrering 

i vård- och patientadministrativa system. Landstingsdirektören beslutar 

om kompletterande anvisningar för anpassning av regelverket till 

landstingets organisation och det landstingsgemensamma vårdadministrativa 

systemet (VAS). 

127

Samverkansorgan mellan 

landstinget och de privata vårdgivarna 


Samverkansorganet ska bestå av minst fem ledamöter jämte ersättare. De 

privata läkarna och sjukgymnasterna i Norrbotten utser var sin ledamot. Ordförande 

och ytterligare ledamöter utses av landstinget. 

Representanterna för de privata läkarna och sjukgymnasterna utses av respektive 

intresseorganisation. 

Landstingsstyrelsen utser landstingets representanter samt ordförande. 

Mandatperioden ska vara densamma som för landstingsstyrelsen. 

Uppgifter 

Samverkansorganet ska vara ett organ för samverkan i fråga om resurser och 

resursutnyttjande av privat vårdverksamhet inom landstinget 

De aktiviteter inom enskilt vårdutbud som ska tas med i denna samverkan är 

den läkarvård och sjukgymnastikverksamhet som regleras enligt vårdavtal 

eller enligt lagen om läkarvårdsersättning respektive lagen om ersättning för 

sjukgymnastik. 

Underlag för organets arbete bör vara beskrivningar av landstingets och de 

privata vårdgivarnas verksamhet, både på kort och lång sikt. Av beskrivningarna 

bör framgå bedömningar av framtida vårdbehov, behov av ekonomiska 

och personella resurser, lokalisering av verksamhet, förändring av 

verksamhet, pensionering, längre tids verksamhetsuppehåll o s v. 

Samverkansorganet ska medverka till att verksamhetsuppföljning och kvalitetsuppföljning 

av verksamheten sker. 

Samverkansorganets huvuduppgift är att förse landstingsfullmäktige och 

landstingsstyrelse med underlag för beslut om resursfördelning inom hälsooch 

sjukvården på kort och lång sikt. Landstingets beslut ska kunna utgöra 

underlag för de privatpraktiserande vårdgivarnas planering av sin verksamhet. 

Frågor att hantera i planeringssamverkan kan även vara: 

• Fortbildning. 

• Anordnande av praktikplatser. 

• Joursamverkan. 

• Gemensam information till allmänheten. 

• Enhetlig remissbehandling. 

• Innehåll och omfattning av vårdavtal och samverkansavtal. 

• Samverkan kring informationssystem. 

Samverkan 

Med samverkan avses möjlighet för varje part i organet att påverka innehållet 

i förslaget till beslutsunderlag. Samverkan har rådgivande karaktär. 

128

Om samsyn inte kan uppnås i en fråga kan avvikande ställningstagande tillkännages 

genom särskilt yttrande till protokollet. 

Sammanträden 

Samverkansorganet sammankallas minst en gång per år på landstingets initiativ. 

Landstinget svarar för kansliresurser. 

Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista och erforderliga handlingar 

ska skickas ut till ledamöterna senast två veckor före varje sammanträde. 

Protokollen från sammanträdena ska justeras av en ledamot från landstinget 

och en ledamot från de privata vårdgivarna. De justerade protokollen ska 

skickas till ledamöterna. 

Om behov finns kan särskilda sakkunniga inbjudas för att t ex informera i 

vissa frågor. 

Ersättning 

För de privata vårdgivarrepresentanterna utbetalas sammanträdesarvode, ersättning 

för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler 


Samverkansorgan mellan landstinget 

och tandvårdsproducenterna 


Samverkansorganet ska bestå av sex ledamöter. Folktandvården och Privattandläkarföreningen 

i Norrbotten utser två ledamöter vardera. 

Landstingsdirektören utser ordförande och ytterligare en ledamot som landstingets 

företrädare. 

Mandatperioden ska vara densamma som för landstingsstyrelsen. 

Uppgifter 

Samverkansorganet ska vara ett organ för samverkan i tandvårdsfrågor. 

Underlag för organets arbete bör vara beskrivningar av Folktandvårdens och 

de privata vårdgivarnas verksamhet, både på kort och lång sikt. Av beskrivningarna 

bör framgå bedömningar av framtida vårdbehov, behov av personella 

och ekonomiska resurser, lokalisering av verksamhet, pensioner, längre 

tids verksamhetsuppehåll o s v. 

Samverkansorganet ska bidra till att verksamhets- och kvalitetsuppföljning 

av verksamheten sker. 

Samverkansorganets huvuduppgift är att förse landstingsfullmäktige och 

landstingsstyrelse med underlag för beslut om resursfördelning inom tandvården 

på kort och lång sikt. 

Frågor att hantera i planeringssamverkan kan även vara: 

• Utbildning/fortbildning. 

129

• Anordnande av praktikplatser. 

• Joursamverkan. 

• Gemensam information till allmänheten. 

• Enhetlig remisshantering. 

• Innehåll och omfattning av vårdavtal och samverkansavtal. 

• Uppsökande tandvård. 

• Nödvändig tandvård. 

• Tandvård som en del i sjukdomsbehandling under begränsad tid. 

• Kundvalsmodellen. 

• Folkhälsofrågor. 

Samverkan 

Med samverkan avses möjlighet för parterna i organet att påverka innehållet 

i förslaget till beslutsunderlag. Samverkan har rådgivande karaktär. 

Sammanträden 

Samverkansorganet sammankallas minst en gång per år på landstingets initiativ. 

Landstinget svarar för kansliresurser. 

Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista och erforderliga handlingar 

ska skickas till ledamöterna i god tid före varje sammanträde. 

Protokollen från sammanträdena ska justeras av en ledamot från Folktandvården 

respektive Privattandläkarföreningen. De justerade protokollen ska 

skickas till ledamöterna. 

Vid behov kan särskilda sakkunniga inkallas för att t ex informera i vissa 

frågor. 

Ersättning 

För de privata vårdgivarrepresentanterna utbetalas sammanträdesarvode, ersättning 

för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler 


Brukarråd o d 

Landstingsanställdas deltagande i brukarråd o d betraktas som tjänsteuppdrag, 

varför inga särskilda ersättningar utbetalas. Landstinget betalar inte 

heller någon ersättning till brukarrepresentanterna. 

Strålskydd 

Landstingsdirektören svarar för att tillståndsvillkoren uppfylls och att en 

strålskyddsorganisation upprättas och dokumenteras i en organisationsplan. I 

planen ska framgå hur arbetsuppgifterna är fördelade, former för samarbete, 

hur ansvarsfördelningen ser ut, hur utbildning bedrivs. 

130

Chefen för hälso- och sjukvårdsenheten i landstingsdirektörens stab ska vara 

ordförande i strålskyddskommittén i vilken det ska ingå företrädare för sjukhusfysik 

och berörda verksamheter. Sjukhusfysiker ska vara sekreterare i 

kommittén. 

Verksamhetschefen inom radiologi har yttersta ansvaret för att verksamheten 

bedrivs inom fastställda normer. 

Smittskydd 

Smittskyddets uppgift enligt smittskyddslagen är att planera, organisera och 

leda smittskyddet i länet samt verka för samordning och likformighet av 

smittskyddet. 

Smittskyddet ska fortlöpande följa smittskyddsläget i länet och verka för att 

förebyggande åtgärder vidtas. Vidare ska smittskyddet biträda läkare, sjukvårdspersonal, 

miljö- och hälsoskyddsnämnder och andra verksamma inom 

smittskyddsarbetet och undervisa och stödja hälso- och sjukvårdspersonal, 

hälsoskyddspersonal m fl i smittskyddsfrågor. Dessutom ska smittskyddet ge 

upplysningar och råd till allmänheten i smittskyddsfrågor. 

Smittskyddsläkaren är en myndighet med egen myndighetsutövning och utför 

löpande förvaltning enligt smittskyddslagen. 

Smittskydd är en övergripande verksamhet organisatoriskt inplacerad i division 

Diagnostik. Smittskyddsläkaren har ansvar för att verksamheten bedrivs 

enligt gällande lagstiftning och har ansvar för uppföljning. 

Biobanker i hälso- och sjukvården 

Kliniska läkemedelsprövningar 

Efter beslut i divisionsledning om klinisk läkemedelsprövning ska biobanksansvarig 

och läkemedelskommittén underrättas. Biobankslagen ställer krav 

på provers spårbarhet. Biobanksansvarig godkänner lån/utlämning av prov 

efter att ha erhållit: 

• Avtal avseende hantering av prov vid klinisk läkemedelsprövning. 

• Kopia av Etikprövningsnämndens godkännande. 

Därefter kan läkemedelsprövningen starta och till biobanken meddelas 

namn, personnummer och provtagningsdatum för personer ingående i läkemedelsprövningen. 

Forskning 

Biobanksansvarig godkänner lån/utlämning av prov för forskning efter att ha 

erhållit: 

• Ansökan om tillgång till provsamling för forskning. 

• Särskilda föreskrifter för provsamling. 

• Avtal om tillgång till provsamling för forskning. 

• Avtal om utlämnande av prov och personuppgift. 

131

När forskningsprojektet har startat, ska till biobanken meddelas namn, personnummer 

och provtagningsdatum för personer ingående i forskningsprojektet. 

Kundvalsmodell inom 

barn- och ungdomstandvård 

Kundvalsmodellen innebär att barn och ungdomar i åldern 3–19 år kan välja 

privat vårdgivare eller Folktandvården för allmäntandvård inom barn- och 

ungdomstandvården för vilken landstinget har ansvar. 

Kundvalsmodellen omfattar patienter fr o m 1 januari det år de fyller tre år 

t o m 31 december det år de fyller 19 år. Den 1 januari varje år fastställs storleken 

på patientgruppen. 

Landstingsstyrelsen fastställer storleken på ersättningen för vårdåtagandet en 

gång om året, vilken är den ersättning som utbetalas till vårdgivaren för varje 

registrerad patient. Ersättningen tillgodoräknas de privata vårdgivarna med 

en tolftedel varje månad fr o m månaden efter det att anmälan om övertaget 

vårdansvar har inkommit till landstinget. 

Folktandvården tillgodoräknas en preliminär ersättning för det antal barn 

som inte registrerat sig hos privat vårdgivare. Ersättningen överförs med en 

tolftedel varje månad. 

För Folktandvården och de privata vårdgivarna görs en avstämning av antalet 

barn varje kvartal; 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. Utbetalning 

till de privata vårdgivarna sker senast en månad efter avstämningsdatum. 

132

Tandvård (LST) 

Samverkansformer mellan 

medicintekniska företag och 

medarbetare i den offentliga 

tandvården 

Landstinget har antagit Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation 

om avtal vid samverkansformer mellan medicintekniska företag och 

medarbetare i den offentliga tandvården. Överenskommelsen har utarbetats 

tillsammans med Föreningen Svensk Dentalhandel och Dentallaboratoriernas 

Riksförening. 

Följande beslutsordning gäller vid tillämpning av avtalet. Med tandvårdshuvudman 

avses divisionschef och med klinikchef avses verksamhetschef inom 

respektive verksamhetsområde. 

133

Näringspolitik och 

internationell samverkan 

(LST) 

Näringspolitik 

EU-projektkontor 

Deltagande i strukturfonds- och andra internationella projekt ska beredas i 

samråd med EU-projektkontoret vid regionala enheten i landstingsdirektörens 

stab. Beslut om deltagande fattas av divisionschef i de fall medfinansieringen 

ryms inom ramen för divisionen. I annat fall ska projektansökan underställas 

landstingsstyrelsen för beslut. Projektansökan undertecknas av 

divisionschef. 

Bolag och stiftelser ska, när de söker medel ur strukturfonder, informera EUprojektkontoret 

vid regionala enheten om detta genom kopia på ansökan eller 

på annat lämpligt sätt. 

Tjänsteexport och bistånd 

Biståndsverksamhet är en statlig angelägenhet. Enligt lagen om kommunal 

tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd får dock landstinget: 

• För export tillhandahålla sådan kunskap och erfarenhet som finns i landstingsverksamheten. 

Sådan export ska ske på kommersiella grunder. 

• Lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat 

sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt 

stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning. 

• Till ett land som inte får svenskt statligt bistånd lämna bistånd i form av 

utrustning som landstinget inte längre behöver för sin verksamhet. 

• Efter tillstånd från regeringen lämna bistånd i form av annan utrustning 

än som avses i föregående punkt, rådgivning, utbildning eller annat till ett 

land som inte får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt 

stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning. 

• I skälig omfattning använda medel för att transportera och ställa i ordning 

utrustning som lämnats som bistånd så att den kan tas i bruk. 

• Lämna bistånd till en internationell hjälporganisation för att utgöra hjälp 

till ett land i rådande eller framtida nödsituation eller i en annan svår situation 

som är en följd av en nödsituation. 

Som villkor för biståndet gäller att landstinget ska förvissa sig om att det 

bistånd som lämnas kommer till avsedd användning. Detta gäller dock inte 

om biståndet avser utrustning som landstinget inte längre behöver för sin 

verksamhet. 

Vidare gäller att om landstinget lämnar bistånd till ett land som får svenskt 

statligt bistånd, så ska åtgärden och omfattningen på biståndet anmälas till 

134

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Anmälan ska dock 

inte göras om biståndet avser utrustning som landstinget inte längre behöver 

för sin verksamhet. 


Beslut om tjänsteexport och bistånd fattas av landstingsstyrelsen. Insatserna 

ska i första hand riktas till Barentsområdet. 

Överbliven utrustning ska i första hand användas i annan landstingsverksamhet, 

i andra hand säljas, och i tredje hand användas till bistånd om det är 

praktiskt möjligt. 

Regionala utvecklingsmedel 

Landstingets regionala utvecklingsmedel ska användas för ändamål som har 

stöd i landstingsplanen samt verksamhetsplanen för regional utveckling. De 

ska uppfylla några av nedanstående villkor: 

• Merparten av medlen ska riktas till de tillväxtområden och tillväxtfrämjande 

förutsättningar som pekas ut i det regionala tillväxtprogrammet. 

• 20 procent av medlen bör användas till projekt som är riktade till eller 

drivs av unga människor (

Kultur (LST) 

Folkbildning 

Verksamhetsbidrag 

Bidrag till folkbildning ges i form av verksamhetsbidrag till distriktsstudieförbund 

och folkhögskolor, som har minst 50 procent av det totala antalet 

studietimmar förlagda i Norrbotten. 

Distriktsstudieförbund 

Bidraget fördelas dels procentuellt efter antalet studietimmar grundat på föregående 

kalenderårs helårsstatistik till Centrala Folkbildningsrådet, dels 

genom utvärdering i dialogform. 

Verksamhetsbidraget ska sökas senast den 15 april. För sent inkomna ansökningar 

behandlas ej. 

Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. 

Om verksamheten upphör ska återbetalning av bidraget göras. 

Tillämpningsanvisning 

Till ansökan ska senast fastställda årsredovisning, med utförlig beskrivning 

bifogas. 

Under året ska dokumentation av verksamhet och räkenskaper lämnas in 

kontinuerligt. 

Folkhögskolor 

Bidraget fördelas dels procentuellt utifrån inrapporterade ingångsvärden för 

året till Centrala Folkbildningsrådet, dels genom utvärdering i dialogform. 

Verksamhetsbidraget ska sökas senast den 15 april. För sent inkomna ansökningar 

behandlas ej. 




Till ansökan ska senast fastställda årsredovisning bifogas. 

Under året ska dokumentation av verksamhet och räkenskaper lämnas in 

kontinuerligt. 

Stipendier 

Utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus ska sökas personligen av kandidat till 

stipendiet. 

Heders- och förtjänststipendiet kan sökas personligen eller föreslås av annan. 

Stipendiet i idrott ska riktas till personer som gjort förtjänstfulla ledarinsatser 

eller är aktivt idrottsutövande. Stipendiat nomineras av Norrbottens Idrottsförbund. 

136

Stipendierna söks, föreslås eller nomineras till division Kultur och utbildning 

senast den 1 juni. 

Beslut om stipendiater fattas av landstingsstyrelsens ordförande i samråd 

med en jury från länets kulturliv. 

Juryrepresentanterna från länets kulturliv utses av styrelsen, efter förslag 

från division Kultur och utbildning, för två år och får ersättning enligt samma 

regler som gäller för landstingets förtroendevalda. 

Utdelning av stipendierna sker av landstingsfullmäktiges presidium vid årets 

sista möte. 

Egna kulturinsatser 

Projektstöd 

Projekt avser tidsbegränsad verksamhet. 

Enskilda kulturarbetare, föreningar, organisationer och egna företag verksamma 

inom kulturområdet kan erhålla stöd. 

För beslut om stöd gäller: 

• Anlitad auktoriserad revisor om landstingsstödet överskrider 500 000 kr. 

• Eventuella förändringar i den del av projektet som stödet avser ska ske i 

samråd med division Kultur och utbildning. 

• Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast en månad från 

projekttidens utgång. Om det vid uppföljning mot lämnad rapport visar 

sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet 

eller del därav bli aktuell. 

• Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller 

påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om stöd 

omprövas. 

• Årligen återkommande arrangemang kan erhålla stöd i högst tre år. 

Stöd som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före 

den 31 maj nästkommande år betalas ej ut. 

Ansökan från föreningar, företag eller organisationer liksom slutrapport ska 

vara undertecknad av behörig firmatecknare. 

Tillämpningsanvisningar 

I ansökan om stöd ska framgå: 

• Idé, mål, syfte, metod och genomförande. 

• Tidsplan med angivande av start- och slutdatum för projektet samt geografisk 

spridning. 

• Målgrupp. 

• Kostnads- och intäktskalkyl. Om bidrag sökts eller beviljats från annan 

bidragsgivare ska detta redovisas. Egen insats samt insats från eventuella 

samarbetspartner ska anges i kalkylen. 

137

Konstutställningar utanför länet 

Bidrag lämnas för utställningar utanför länet till i Norrbotten yrkesverksamma 

konstnärer, dock för högst två genomförda aktiviteter per kalenderår och 

inom upprättad ram i fördelningsbudget. 

Bidragsgrundande kostnader är kostnader för resor, transporter, frakt samt 

övriga omkostnader. De övriga omkostnaderna ersätts med högst 2 000 kr 

per ansökningstillfälle. Samtliga kostnader ska redovisas med kvitton. 

Bidrag ska sökas före aktivitetens början. 

Beslut om bidrag fattas i juni och december. Bidrag som beslutats under 

visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande 

år betalas ej ut. 

Snabba Ryck 

Bidraget Snabba Ryck ska genom särskilt snabb hantering skapa möjligheter 

för ungdomar i Norrbottens län att arrangera kulturarrangemang med relativt 

kort planering. Detta för att stimulera ungdomarna att delta i och förstärka 

arrangörsleden. 

Bidrag kan sökas av ungdomar i åldern 15–25 år för olika arrangemang i 

Norrbotten. Arrangemangen kan vända sig till alla åldrar, men ska genomföras 

av ungdomar. 

Arrangemanget ska genomföras med stöd från kommunen, antingen ekonomiskt 

eller med lokaler. Endast arrangemang med stöd från sin kommun 

kommer ifråga för bidrag. 

Arrangemanget ska vara drogfritt och genomföras i drogfria lokaler. 

Ansökan ska göras i förväg och redovisas inom en månad efter arrangemanget 

med en enklare rapport. 

Bidrag som beslutas under viss verksamhetsår, men inte är rekvirerade före 



Bidraget riktar sig främst till arrangemang där norrbottniska utövare deltar. 

Kvinnliga arrangörer prioriteras. 

Turnéstöd 

Turnéstöd i samverkan med Statens Kulturråd 

En turné ska gå över minst tre platser och ge minst fem föreställningar. Barn 

och ungdom prioriteras. I första hand ska stödet gynna de små arrangörerna i 

länet. 

Bidraget ska vara ett arrangörsstöd och medföra lägre kostnader för arrangörerna. 

Av det totala stödet om 400 000 kr ska 50 procent gå till dansturnéer 

och 50 procent till teaterturnéer. Stödet ska utgå till resor, logi och traktamente 

vid turnéerna. 

Stödet kan enbart sökas av Dans i Nord för dansturnéer och av Riksteatern 

för teaterturnéer och prioriterar samverkan med Västerbotten, Jämtland och 

Västernorrland. 

138

Turnéplan ska presenteras för division Kultur och utbildning och utgör sedan 

underlag för rekvisitionerna i slutet av varje halvår. Redovisning av genomförda 

turnéer görs i slutet av året och reglering av stödet kan då komma i 

fråga. 

Landstingets regionala turnéstöd 

Det regionala stödet på totalt 150 000 kr avser andra turnéer. Det ska innebära 

att arrangören kan erbjudas föreställningen till ett lägre pris. 

En turné ska gå över minst tre platser och ge minst fem föreställningar. Barn 

och ungdom prioriteras. I första hand ska stödet gynna de små arrangörerna i 

länet. 

Varje grupp har möjlighet att söka till två turnéer per kalenderår. Redovisning 

lämnas efter genomförd turné och reglering av stödet i förhållande till 

ansökan kan då komma i fråga. Utbetalning sker efter rekvisition. 

Ansökan om turnéstöd görs genom en till division Kultur och utbildning inlämnad 

turnéplan med budget för hela turnén. Stödet ska utgå till del av resor, 

logi och traktamente vid turnéerna. 

Turnéstöd länskulturinstitutionerna 

Som turnéstöd till Norrbottensteatern, Norrbottens museum, Norrbottensmusiken 

och Norrbottens länsbibliotek avsätts 250 000 kr. Institutionerna presenterar 

en plan i förväg och stödet utbetalas efter rekvisition. Summan fördelas 

lika mellan institutionerna. Stödet ska utgå till del av resor, logi och 

traktamente vid turnéerna. 

Barn och ungdom ska prioriteras samt de små arrangörerna i länet. Turnéstöd 

utbetalas till maximalt två turnéer per kalenderår och institution. 

Ungdomsledarutbildning 

Bidrag ges till i Norrbottens län verksam distriktsungdomsorganisation som 

ej erhåller verksamhetsbidrag ur divisionens budget. 

• Bidraget riktas till utbildning av nya ledare och fortbildning av redan 

verksamma ledare inom ungdomsverksamheten. 

• Distriktsorganisationerna definierar själva verksamhetens mål, inriktning 

och omfattning. Bidrag utbetalas för utbildningsdag omfattande minst sex 

timmar. För utbildning som pågår i flera dagar kan timantalet omfördelas 

mellan dagarna, dock minst tre timmar per utbildningsdag och högst 30 

deltagare per utbildningsgrupp. I ersättningsberättigad kurstid ingår inte 

måltider, samkväm, sociala aktiviteter och liknande. Bidrag utbetalas för 

en föreläsare och en kursledare per utbildning. 

• Bidragsberättigad utbildning omfattar utbildning av ledare (oavsett ålder) 

som leder verksamhet riktad till barn och ungdom t o m 24 år eller upp 

till angiven åldersgräns för idrottsrörelsens juniorverksamhet. 

Utbildningsplan med planerad kursverksamhet inlämnas senast 1 december. 

För sent inkomna ansökningar behandlas ej. 

• Högst tio procent av totalt ansökta deltagardagar kan utgöras av ledarutbildning 

anordnad av riksorganisationen utanför länet. 

• Bidrag utbetalas som ett årligt bidrag per deltagardag. 

139

• Bidrag utbetalas med 75 procent som förskott och resterande 25 procent 

efter slutredovisning av verksamhetsåret. Godkänd slutredovisning för föregående 

år ska ha inkommit innan eventuellt förskott utbetalas för nästkommande 

år. Eventuell återbetalning av föregående års bidrag regleras 

vid utbetalning av förskott kommande år. 

Slutredovisning inlämnas senast 30 januari kommande år. Godkänd redovisning 

ska innehålla kurssammanställning med kursprogram, deltagarlista och 

sammanställning av kursutvärdering för respektive ledarutbildning. Kan inte 

godkänd redovisning presenteras kan utbetalt förskott återkrävas. 

Ansökan och avrapportering ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. 


Utbildning av ungdomsledare ska bedrivas enligt av ungdomsorganisation 

fastställd plan, i vilken utbildningens mål, innehåll och omfattning anges i 

huvuddrag. Kurs bör anordnas i samverkan med distriktsstudieförbund i länet. 

Organisationen ska på begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs 

för granskning av verksamheten. 

Interkommunal ersättning 

För funktionshindrade (enligt WHO:s definition) folkhögskolestuderande 

från Norrbotten vid ”särskilt anpassade kurser för personer med funktionshinder”, 

vilka genomgår utbildning i annat län och inte är folkbokförda på 

studieorten utges interkommunal ersättning. 

Interkommunal ersättning utbetalas även för folkhögskoleelev från Norrbotten 

som ej är mantalsskriven på studieorten för eftergymnasiala studier 

(EGY-utbildning) som leder till yrkesutbildning och där motsvarande utbildning 

saknas i Norrbotten och som i bilagan till studiestödförordningen 

(2000:655) ger rätt till studiestöd. 

Ersättningen motsvarar Sveriges Kommuners och Landstings rekommendation 

på ersättning per elevvecka av studierna vid aktuell folkhögskola och 

studieort. 


Vid fakturering ska folkbokföringsbevis för respektive elev medfölja. 

Bidrag till länsövergripande 

organisationer 

Kultur 

Vissa föreningar och organisationer med länstäckande distriktsorganisationer 

är bidragsberättigade. 

Föreningen eller organisationen ska: 

• Vara registrerad och inneha organisationsnummer, vara organiserad med 

fungerande styrelse, ha eget postgiro samt ha stadgar med inriktning på 

140

någon form av kulturverksamhet. Verksamheten ska vara drogfri. Idrottens 

distriktsorganisationer är också bidragsberättigade. 

• Årligen inlämna verksamhets- och revisionsberättelse tillsammans med 

ekonomisk redovisning, där resultaträkning framgår. Kulturverksamhet 

och verksamhet riktad till barn och ungdom ska redovisas. 

Bidraget ska sökas årligen senast den 15 april och avse kommande år. För 

sent inkomna ansökningar behandlas ej. 


Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före 




• I samband med att verksamhetsbidrag söks inlämna en årsplanering för 

sin verksamhet. Då bidrag sökts och/eller erhållits från annan bidragsgivare 

ska detta redovisas. 

• På begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs för granskning 

av verksamheten. 

Pensionärsorganisationer 

Bidrag kan utgå till de distriktsorganisationer för pensionärer som har minst 

1 000 betalande medlemmar i länet, som har öppet medlemskap och som 

tillhör en rikssammanslutning. 

Landstingets bidrag fördelas procentuellt inom upprättad ram i fördelningsbudget 

efter antalet medlemmar i de olika distriktsorganisationerna. 

Bidraget ska sökas senast den 15 april och avse kommande år. För sent inkomna 

ansökningar behandlas ej. 

Ansökan och avrapportering ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. 

Landstingskompletterande verksamhet m m 

Bidrag ges till organisationer som har verksamhet med betoning på förebyggande 

arbete och vissa övriga organisationer med länsövergripande ansvar 

som har en samordnande funktion och gör insatser som kompletterar landstingets 

egna verksamheter. 

Föreningen eller organisationen ska: 

• Vara registrerad och inneha organisationsnummer, vara organiserad med 

fungerande styrelse, ha stadgar med inriktning på någon form av verksamhet 

som kompletterar landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. 

• Organisationen ska tillhöra en rikstäckande organisation. 

• Årligen inlämna verksamhets- och revisionsberättelse tillsammans med 

ekonomisk redovisning, där resultaträkning framgår. Verksamhet riktad 

till barn och ungdom ska redovisas. 

Bidraget ska sökas årligen senast den 15 april och avse kommande år. För 

sent inkomna ansökningar behandlas ej. 

141


Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före 



• I samband med att verksamhetsbidrag söks inlämna en årsplanering för 

sin verksamhet. Då bidrag sökts och/eller erhållits från annan bidragsgivare 

ska detta redovisas. 

• På begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs för granskning 

av verksamheten. 

Handikapporganisationer 

Beräkningen av fördelningen av verksamhetsbidraget till De Synskadades 

Riksförbund (SRF), De Handikappades Riksförbund (DHR) och Handikappföreningarnas 

Samarbetsorgan (HSO) ska bygga på följande fördelningsnycklar: 

• Ett grundbidrag. 

• Antalet medlemmar. 

• Verksamhetens nettokostnader. 

Från verksamhetens bruttokostnader ska kostnader som täcks av bidrag från 

riksorganisationer, fondmedel och andra externa bidragsgivare avräknas. 

Utdelning från egna fonder får ingå i underlaget. Lönekostnader och arvoden 

får inte medräknas. 

De inbördes förhållandena mellan de tre delarna fastställs i förhandling mellan 

handikapporganisationerna. Förändring eller komplettering av fördelningsnycklarna 

kan ske om samtliga organisationer är överens. Bidraget fördelas 

av handikapprörelsen i samverkan och utbetalas efter rekvisition. 

Övriga handikapporganisationer kan få bidrag separat. Organisationen ska 

tillhöra en rikstäckande organisation som erhåller statliga bidrag. 

Ansökan bedöms i enlighet med reglerna för verksamhetsbidrag till organisationer 

med förebyggande verksamhet m m. 

Riktlinjer för landstingets 

insatser inom kultur 

Landstingets stöd till kultur ska ha en tydlig roll i länets utveckling och vara 

en del av Sveriges kulturinfrastruktur. Insatserna ska bidra till att göra Norrbotten 

attraktivare och ge både länsinvånare och besökare möjligheter till 

upplevelser och en rikare fritid, arbetstillfällen inom kultursektorn samt en 

bättre hälsa. Insatserna ska omfatta hela länet. 

Insatserna ska: 

• Bidra till att stärka kulturens roll i den regionala utvecklingen och följa 

de regionala planernas inriktning. 

• Bidra till en utveckling av området kultur och hälsa i samverkan med 

andra aktörer och vårdsektorn i kommuner och landsting. 

142

• I första hand vara stöd till långsiktigt hållbara aktiviteter och i andra hand 

till enstaka arrangemang. 

• Stödja drogfria projekt och ha barn och ungdom som en prioriterad målgrupp. 

• Stödja projekt där kultur är en bärande faktor 

• Helst vara länsövergripande eller innebära samverkan mellan flera kommuner, 

organisationer eller andra aktörer. 

• Säkerställa kompetens och produktion av hög kvalitet. 

• Stimulera till kreativitet och ge plats för möten och samverkan mellan 

kulturlivets olika aktörer – t ex yrkesutövande kulturarbetare, eldsjälar, 

utövande kulturamatörer och nya grupper av intresserade. 

• Innebära att externa projektmedel kommer länet till godo. 

• Innebära internationella projekt i samverkan och nätverk. 

• Även kunna vara projekt där division Kultur och utbildning initierar, driver 

och deltar i projekten. 

• Inte gå till investeringar eller utgöra tryck-/produktionskostnader för litteratur, 

musik eller hemsidor. 

143

Miljöriktlinjer (LST) 

Miljöarbetet inom landstinget ska bedrivas med hållbarhetstanken som bärande 

idé. Det betyder att all landstingsverksamhet ska bedrivas med minsta 

möjliga miljöbelastning och resursförbrukning. 

Miljöarbetet ska vara integrerat i den ordinarie verksamheten och utgå från 

landstingets planer och det miljöpolitiska programmet. 

Utbildning och kunskap ska bidra till ett ökat engagemang i miljöarbetet och 

stimulera till konkreta åtgärder. 

Ansvar 

Landstingsdirektören har huvudansvaret för miljöarbetet och att den ekologiska 

hållbarhetstanken präglar landstingets verksamhet. 

Landstingsdirektören fastställer inriktning och resursnivå och beslutar om 

prioriteringar. 

Huvudprincipen är att miljöansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, 

i alla verksamheter. Miljöarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga 

arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att chefer på 

alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kunna hantera 

miljöfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument följs inom eget 

ansvarsområde. 

Samtliga divisioner ansvarar för inventering, analys, slutsatser, åtgärder och 

uppföljning inom eget ansvarsområde. 

Division Service bistår divisionerna i samband med inventeringar, analyser, 

åtgärder och uppföljning. 

Division Service har samordningsansvar för miljöfrågorna inom sjukhuset 

och på vårdcentraler inom sjukhusets upptagningsområde. 

Miljöansvaret, de allmänna hänsynsreglerna och försiktighetsprincipen är 

tydligt beskrivna i miljöbalken. 

Riktlinjer 

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna 

genom allmänna politiska val. 

Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, 

verka för en rättvis välfärd, fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad 

genom skatter. 

Som folkvalt regionalt organ ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling 

och skapa förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle samt 

genom ekonomiskt och annat stöd till kultur, kollektivtrafik och de mindre 

företagens utveckling skapa förutsättningar för en god livsmiljö. 

Alla verksamheter inom Norrbottens läns landsting ska därför bidra till en 

långsiktigt hållbar utveckling genom att: 

• Bedriva ett aktivt miljöarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar. 

• Använda förnybara energikällor och naturresurser i första hand. 

144

• Välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga miljöbelastning. 

• Minska resursanvändningen genom effektivisering av processerna. 

• Leva upp till miljölagstiftningen och andra motsvarande krav. 

• Engagera alla medarbetare i miljöarbetet. 

Upphandling och materialförsörjning 

Sedan 2005 finns riktlinjer för ekologisk hållbar upphandling. Tillämpningen 

av riktlinjerna följs upp årligen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt upphandlingar 

med hög miljöprioritet som kemikalier, energi, transporter, livsmedel 

och läkemedel. Upphandlade entreprenörer ska följa landstingets miljömål. 

Se vidare avsnittet ekologisk hållbar upphandling. 

Energianvändning samt utsläpp av ”klimatgaser” 

El- och värmeförbrukningen ska fram till år 2010 minska med minst 12 procent 

med utgångspunkt från 2005 års förbrukning. Detta ska åstadkommas 

genom investering i modern teknik, driftoptimering samt genom en aktiv 

medverkan av alla anställda. Den framtida inriktningen ska vara förnybar 

”grön energi” med en särskild inriktning på att inte använda el för uppvärmningsändamål. 

Konsumtion av vatten och köldmedia ska fram till år 2010 minska med 

minst 5 procent i förhållande till 2004 års förbrukning. Utsläpp av lustgas 

ska under samma tidsperiod halveras. 

Målen kan nås genom ett systematiskt arbete där en viktig del är att få brukarna 

att engagera sig i energieffektiviseringsarbetet. 

Transporter och resande 

• Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med bil ska minska genom att förbrukningen 

av petroleumbränsle för tjänsteresor med bil per årsarbetare 

minskas med 25 procent fram till år 2010 med utgångspunkt från 2005 

års siffror. 

Målen kan uppnås genom systematiska och kostnadseffektiva åtgärder som 

att: 

• Senast år 2010 ska 50 procent av landstingets fordonspark utgöras av miljöfordon 

enligt de statliga riktlinjerna. 

• Alternativa mötesformer av typen videokonferenser ska vara ett naturligt 

inslag i verksamheten. 

• Ständigt pågående ECO-drivingaktiviteter bland landstingsanställda som 

kör i tjänsten. 

• Sjukresor och resor med färdtjänst ska samordnas där så är möjligt. 

I övrigt ska landstinget i samverkan med respektive kommun, Länstrafiken 

och Vägverket verka för kollektiva personaltransportlösningar samt underlätta 

för gång- och cykeltrafik. 

Ersättningssystem för patientresor ska utformas på ett sådant sätt att det stimulerar 

kollektivtrafikresandet. 

145

Varutransporter ska samordnas i mest möjliga mån och vid upphandling av 

sådana transporter har landstinget för avsikt att följa Vägverkets publikation 

2006:105, vilken reglerar de miljökrav som kan ställas på leverantören. 

Kemikalier och läkemedelshantering 

• För kemikalieanvändning ska en skärpt försiktighets- och produktvalsprincip 

tillämpas. 

• Det under 2004 påbörjade införandet av det databaserade kemikaliehanteringssystemet 

(KemRisk) ska vara genomfört i hela landstinget fram till 

2010. 

• Kadmium får ej finnas i produkter som hanteras i landstingets verksamhet. 

• Produkter som innehåller bly ska på sikt avvecklas och helt återvinnas. 

• En fortsatt minskning av PVC-användningen ska ske samtidigt som nya 

delvis ännu inte helt utprovade ersättningsmaterial analyseras noga innan 

de används. 

Målen kan nås genom att: 

• Generellt använda Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. 

• Ämnen enligt Kemikalieinspektionens begränsningsguide ska undvikas. 

Vissa undantag får dock göras för ämnen som avser medicinsk säkerhet 

samt mindre mängder för analysverksamhet och där återvinning samtidigt 

är en möjlighet. 

• Tillämpa upphandlingsriktlinjerna för ekologisk hållbar upphandling 

• Informera om KemRisk-systemet 

Läkemedel 

Norrbottens läns landsting ska i enlighet med Läkemedelsverkets rekommendationer 

arbeta för: 

• Ökad baskunskap inom området läkemedel och miljö. 

• Att miljöaspekter på läkemedel får större betydelse. 

• Minskad kassation och förbättrad avfallshantering. 

Avfallshantering 

Det är viktigt att den totala mängden avfall minskar och att landstinget inte 

bidrar med avfall som deponeras. Detta innebär i första hand återanvändning 

och därefter återvinning och förbränning. 

Målet ska vara att landstingets avfallsmängd minskar med 5 procent fram till 

år 2010. Målet kan nås genom att: 

• Arbeta för minskade emballagevolymer. 

• Återanvändning går före nyinköp. 

I övrigt gäller att källsortering ska ske enligt materialbolagens rekommendationer 

samt de förutsättningar som gäller i respektive kommun 

146

Farligt gods 

Farligt gods och farligt avfall ska hanteras, transporteras och, vad gäller avfallet, 

slutbehandlas enligt gällande rutiner. 

Uppföljning av miljömålen 

Miljömålen följs upp årligen i samband med miljöredovisningar och årsrapporter. 

Varje landstingsverksamhet ska utifrån den egna nivån bidra till miljömålens 

uppfyllelse. 

Ekologisk hållbar upphandling 

Vid all byggnation, upphandling av produkter och tjänster ska miljöaspekter 

beaktas. Miljöanpassade produkter ska upphandlas. 

Miljöklassning av regelbundna upphandlingar 

Miljöklassificering ska göras av samtliga regelbundna upphandlingar enligt 

upprättad avtalsförteckning. 

Klass 3 Hög miljöprioritet 

Miljöaspekterna ska beaktas i samband med utformning av kravspecifikation 

och/eller utvärderingskriterier. 

Klass 2 Måttlig miljöprioritet 

Miljöaspekterna ska i möjligaste mån beaktas i samband med utformning av 

kravspecifikation och/eller utvärderingskriterier. 

Klass 1 Låg miljöprioritet 

Miljöaspekterna ska beaktas i den mån där dessa finns. 

Material-, produktgrupper och tjänster 

av särskild miljömässig betydelse 

Kemikalier, kemiskt tekniska produkter 

I samband med upphandling av kemikalier ska landstinget alltid tillämpa en 

försiktighets- och produktvalsprincip. Generellt ska Kemikalieinspektionens 

prioriteringsguide PRIO användas. Ämnen enligt Kemikalieinspektionens 

begränsningsguide ska undvikas. Undantag kan göras för ämnen som avser 

medicinsk säkerhet samt mindre mängder för analysverksamhet och där 

återvinning samtidigt är möjlig. Leverantörer ska tillhandahålla säkerhetsdatablad. 

Landstingets kemikalierutiner gäller även entreprenörer som bedriver verksamhet 

inom landstingets lokaler. 

PVC 

Mjukgöraren DEHP är klassad som reproduktionstoxisk. PVC-produkter 

inom landstinget ska inte innehålla DEHP. Landstinget avser att stegvis ersätta 

PVC med andra likvärdiga material. 

147

Flamskyddsmedel 

Inom landstinget ska flamskyddsmedel användas i så liten utsträckning som 

möjligt och inte behöva användas i sprinklade lokaler. 

Vad gäller vårdbäddar så ska de vara brandklassade enligt svensk standard 

SS 8760001 och SS 8760004 eller SS 8760010 i de fall där extra högt antändningsmotstånd 

är motiverat. 

Silver i sjukvårdsprodukter 

Silver är en tungmetall som finns i olika sjukvårdsprodukter (förband och 

katetrar). Nyttan är att silver tar bort dålig lukt och bakterier. Emellertid har 

det på senare tid hittats en resistent bakterie, d v s en bakterie som inte påverkas 

av silvrets bakteriedödande effekt. Användandet av produkter innehållande 

silver ska begränsas. 

Livsmedel 

Vid anskaffning av livsmedel ska landstingets kostverksamhet även fortsättningsvis 

vara aktiv inom området. 

Landstinget tillämpar försiktighetsprincipen vad gäller genetiskt modifierade 

organismer (GMO) och följer aktivt med i ämnet i syfte att undvika livsmedel 

med GMO. 

Entreprenader inom division Service verksamhetsfält 

I alla entreprenader ska miljöaspekter i samband med utformning av kravspecifikation 

och/eller utvärderingskriterier finnas med. 

Elektricitet, energieffektiva produkter 

Landstingets ska fortsätta arbetet med energieffektivisering. Elektricitet 

upphandlas enligt avtal som ger en god miljöeffekt i kombination med energieffektivisering. 

All personal ska informeras och bidra med sin insats. 

Landstingets ska upphandla energieffektiva produkter. 

Transporter 

Landstinget ska fortsätta arbetet med att: 

• Miljöanpassa den egna fordonsparken. 

• Alltmer miljöanpassa de upphandlade transporterna inklusive varutransporterna. 

Länstrafiken, som bl a svarar för sjukreseupphandlingar, ska arbeta enligt 

landstingets miljöriktlinjer för upphandling av transporter. 

Antidiskrimineringsklausuler 

Landstinget ska vid upphandlingar tillämpa antidiskrimineringsklausuler 

enligt NOU:s klausulexempel. 

Landstingets miljöpris 

För att stimulera och uppmärksamma goda miljöinsatser i Norrbotten har 

landstinget sedan 1997 ett miljöpris som kan ges till enskild person, företag 

eller organisation utanför landstingskoncernen som aktivt och framåtsyftande 

engagerar sig i miljöarbetet. 

148

För att också stimulera och uppmärksamma goda miljöinsatser inom landstingets 

egna verksamheter kommer landstinget att fr o m 2008 inrätta ett internt 

miljöpris som kan ges till enhet eller enskild person. 

149

Grafisk profil (LST) 

Landstingets grafiska profil omfattar märken, varumärken och kampanjmärken 

för divisioner, hel- och delägda bolag och stiftelser. 

Kärnan i den grafiska profilen är landstingets symbol, som tillsammans med 

logotypen utgör landstingets märke. Märket är unikt och får aldrig omformas 

eller på något sätt förändras. 

Landstingets symbol 

Symbolen har en unik formgivning och är märkesskyddad. Den illustrerar 

Norrbotten med fjäll, skogar, älv, kust och midnattssol. 

Grundregeln är att symbolen ska visas blå och röd vid fyrfärgstryck eller när 

blå och röd färg ingår i tryckningen. 

Landstingets logotyp 

Logotypen är en typografisk namnteckning, formgiven i teckensnittet Futura 

¾ fet. Den får inte visas ensam, inte som rubrik och aldrig i en brödtext. Den 

får inte heller visas som en del av en illustration. 

Landstingets märke 

Landstingets märke bildas av symbolen och logotypen. Det är unikt och får 

aldrig omformas eller på något sätt förändras. 

Märket får visas med logotypen på en rad eller två rader beroende på tillgänglig 

tryckyta och den aktuella layoutens förutsättningar. 

Logotypens höjd och avståndet mellan symbolen och den underliggande logotypen 

är alltid 50 procent av symbolens höjd. 

Landstingets märke finns också i en engelsk version. 

150

Lokala märken 

Lokala märken består av landstingets symbol och lokal logotyp. Lokalt märke 

kan avse division, basenhet/verksamhetsområde eller ”byggnad” enligt 

nedanstående exempel. 

Lokalt märke får visa logotypen på en rad eller två rader. Logotypens höjd 

och avståndet mellan symbolen och den underliggande logotypen är alltid 50 

procent av symbolens höjd. 

Varumärken 

Grans Naturbruksskola, Kalix Naturbruksgymnasium, Norrbottensmusiken, 

Norrbottens museum, stiftelsen Norrbottensteatern, Länstrafiken i Norrbotten 

AB och Almi Företagspartner Norrbotten AB har egna varumärken. 


Landstingsdirektören fastställer tillämpningsanvisningar för teckensnitt, profilfärger, 

accidens, annonser, trycksaker m m som finns tillgängliga på Insidan 

och www.nll.se. 

151

Övriga riktlinjer (LST) 

Kommunikation 

Bra kommunikation är en god investering. Den är ett viktigt redskap för att 

norrbottningarna ska kunna förstå och följa landstingets arbete. Den är också 

viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling 

och delaktighet. 

Strategisk resurs för 

att nå landstingets mål 

Kommunikationsriktlinjerna omfattar samtliga landstingsverksamheter och 

beskriver det långsiktiga tillvägagångssättet för att med kommunikation bidra 

till att nå landstingets övergripande mål. 

Med kommunikation menas all intern och extern kommunikation – såväl den 

som verksamheten själv sprider som den som vi tar emot från andra. 

Ambitionen är att åstadkomma integrerad kommunikation, d v s samordnade 

budskap och handlingar som alla syftar till att nå verksamhetsmålen. Kommunikationen 

blir dels ett av medlen för att styra och leda verksamheten, 

dels grunden för en tydlig profilering av organisationen. 

Intern kommunikation 

Den interna kommunikationen syftar till att ge medarbetare överblick över 

helheten, kunskap om verksamhetsmålen och information för att nå bra resultat. 

I landstinget omfattar den interna kommunikationen följande områden: 

• Operativ kommunikation – den information som varje medarbetare behöver 

för att sköta sitt dagliga arbete, bl a genom direkt arbetsledarinformation 

och en systematisk informationsstruktur på intranätet, Insidan. 

• Nyhetskommunikation om det senaste som hänt i landstinget eller viktiga 

händelser i omvärlden, bl a via Insidan. 

• Styrkommunikation för att styra och leda verksamheten mot verksamhetsmålen, 

bl a via planeringsprocessen, chefsbrev och nyhetsbrev. 

• Förändringskommunikation om särskilda händelser i organisationen, bl a 

via projektbaserade kanaler och information till begränsade målgrupper. 

• Kulturkommunikation – fakta som berör landstingets värderingar och 

människosyn, bl a genom personal- och ledarskapsutbildningar, medarbetarundersökningar 

och interna tidningar. 

Till den interna kommunikationen räknas även den informella, d v s den dialog 

mellan medarbetare och grupper av medarbetare som varken är styrd eller 

planerad. 

Extern kommunikation 

Den externa kommunikationen syftar till att utveckla landstingets relationer 

med omvärlden, i första hand för att öka norrbottningarnas kunskaper om 

landstingets roll och uppdrag. 

152

Viktiga områden för den externa kommunikationen är: 

• Omvärldsbevakning i form av kunskapsinhämtning och analys om vad 

som sker i omvärlden och hur det påverkar landstinget. 

• Ekonomisk kommunikation genom en kontinuerlig dialog om landstingets 

verksamhetsresultat och ekonomiska utveckling. 

• Patientinformation genom information om patienträttigheter, hälsofrågor, 

sjukdomar och behandlingsmetoder. 

• Marknadskommunikation i form av PR, annonsering, närvaro på Internet, 

mässor etc. 

• Profilkommunikation genom att i alla sammanhang föra ut tydliga och 

konsekventa budskap som ger en korrekt bild av landstinget. 

• Massmedierelationer genom pressmeddelanden och presskonferenser, 

journalistseminarier etc. 

• Samhällskontakter genom att underlätta dialogen med norrbottningarna 

samt med kommuner, myndigheter, skolor och organisationer. 

• Katastrofinformation och krishantering genom att stödja verksamhetens 

informationsansvar gentemot allmänheten och berörda myndigheter. 

Kommunikation är 

ett verksamhetsansvar 

Chefen har ansvaret för verksamhetens interna och externa kommunikation. 

Ett gott ledarskap kräver att varje chef har förståelse för kommunikationens 

roll som ett strategiskt ledningsinstrument samt vilja och förmåga att föra 

dialog kring ledningsbesluten. De som professionellt arbetar med information 

ska kunna erbjuda cheferna ett kompetent och strukturerat strategiskt 

stöd i alla kommunikationsfrågor. 

Systematisk och planerad 

Den som ansvarar för information ska alltid klargöra vad som är syftet med 

informationen och vem den riktar sig till. 

Alla kommunikationskanaler ska vara samordnade och strukturerade för att 

öka tillgänglighet, snabbhet, frekvens och kostnadseffektivitet. 

Kommunikation ska planeras och budgeteras. Det är särskilt viktigt i allt förändringsarbete. 

Effekterna av genomförda aktiviteter ska regelbundet följas 

upp och utvärderas. 

Öppen och aktiv dialog 

Den information som sprids ska finnas tillgänglig för berörda medarbetare 

via landstingets intranät, Insidan, direkt via dator eller genom den egna chefen. 

Medborgarnas rätt till insyn ska tillgodoses. Kunskap om offentlighetsprincipen 

ska finnas hos alla ansvariga. 

Informationen ska vara öppen, saklig och allsidig. Den ska ges i rätt tid, utformas 

begripligt, vara lätt att få tag på och ske på ett sådant sätt att den ger 

möjlighet till dialog. 

153

De som är direkt berörda av en förändring ska vara först och bäst informerade. 

Informationen ska alltid utformas ur norrbottningarnas perspektiv – den ska 

öka deras möjlighet att ställa krav på innehållet och kvaliteten i landstingets 

verksamheter. 

Massmedias arbete ska underlättas. Informationen till medierna ska vara 

snabb och saklig. 

Alla ska känna igen landstinget. Den visuella profilen och ljudprofilen ska 

vara sammanhållen och tydlig. 

Var och en har 

ett informationsansvar 

Var och en har själv ansvar för att aktivt söka och ta del av den information 

som finns tillgänglig. Varje medarbetare ska se till att den information de 

ansvarar för når och skapar möjlighet till dialog med den som berörs. 

Varje chef har informationsansvaret inför sina medarbetare. Varje medarbetare 

har informationsansvar gentemot sin chef. 

Varje chef har informationsansvar för den egna verksamheten och ska företräda 

landstinget, främst i frågor som rör den egna verksamheten. 

Media 

Öppenhet är en av hörnstenarna i det demokratiska samhället. Press, radio, 

TV och andra massmedier spelar en viktig roll för att hålla denna öppenheten 

vid liv genom att fritt granska, kritisera och informera. 

Massmedia har ett grundlagsskyddat uppdrag som även omfattar skildringar 

av landstingets verksamheter. Massmedia är också en viktig kanal för förmedling 

av landstingets externa information. Landstingets förhållande till 

massmedia ska kännetecknas av öppenhet, serviceanda och professionalism. 

I landstingets medieverksamhet ska särskilt följande punkter beaktas: 

• För landstinget gäller offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftningen och 

förordningen om serviceskyldighet. Allmänna handlingar som inte faller 

under sekretess ska lämnas ut utan dröjsmål. Samma höga servicenivå ska 

gälla information som lämnas muntligt. 

• Alla medarbetare som uttalar sig i landstingets namn ska känna till och 

tillämpa landstingets pedagogiska stöd i mediafrågor, "Att umgås med 

media, Råd & Riktlinjer för kontakter med massmedia", offentlighetsprincipen, 

sekretesslagstiftningen och förordningen om serviceskyldighet 

samt de grundläggande villkor och de etiska regler som massmedia arbetar 

under. 

• Värnandet om patientsekretessen är alltid överordnad strävan till öppenhet 

gentemot massmedia. Sjukhus och vårdinrättningar är inga offentliga 

platser. Massmedia hänvisas till ansvarig enhetschef eller motsvarande. 

• Medarbetare inom landstinget får aldrig efterforska massmedias källor, 

som är skyddade enligt grundlag. 

154

• Varje chef inom landstinget har informationsansvaret för sin verksamhet, 

såväl internt som externt. 

• Verksamhetsföreträdare och andra ansvariga med mediekontakter ska 

sträva efter att vara tillgängliga när massmedia söker kontakt. 

• Informationen till massmedia ska vara sann, snabb, trovärdig, saklig, lätt 

att förstå och försedd med en tydlig avsändare. 

• Alla medier ska behandlas lika. 

• Landstingets presstjänst har ett särskilt ansvar i upprätthållandet av goda 

kontakter med massmedia. Presstjänsten ska också bistå landstingets 

verksamhet med råd och stöd i mediafrågor. 

• För att ha en god beredskap inom organisationen bör verksamhetsföreträdare 

som uttalar sig i landstingets namn meddela divisionens informatör 

eller den centrala informationsenheten. 

Säkerhet 

Syfte 

Säkerhetsarbetet syftar ytterst till att skapa säkerhet för människor, verksamhet, 

miljö, egendom och ekonomi och ska bidra till att: 

• Skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare och medarbetare. 

• Upprätthålla medborgarnas förtroende för landstinget. 

• Säkerställa den dagliga driften. 

• Patienter ska känna trygghet i kontakten med sjukvården. 

Säkerhetsområden 

Riktlinjerna avser följande områden: 

• Allmän säkerhet. 

• Brandskydd. 

• Informationssäkerhet. 

• Medicinsk säkerhet. 

• Driftsäkerhet. 

• Katastrof- och beredskapsplanering inklusive säkerhetsskydd och signalskydd. 

• Miljösäkerhet. 

Ansvar 

Landstingsdirektören fastställer inriktning och beslutar om prioriteringar. 

Huvudprincipen är att säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla 

nivåer, i alla verksamheter. Säkerhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i 

det dagliga arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att 

chefer på alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kun- 

155

na hantera säkerhetsfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument 

följs inom eget ansvarsområde. 

Samtliga divisioner ansvarar för riskinventering, riskanalys, slutsatser, åtgärder 

och uppföljning inom eget ansvarsområde. 

Nödvändiga åtgärder ska genomföras av berörd chef. 

Platschefen har samordningsansvar för säkerhetsfrågorna inom sjukhuset och 

på vårdcentraler inom sjukhusets upptagningsområde. 

Beredning 

Regional nivå 

För samordning och beredning av säkerhetsfrågor finns en central säkerhetskommitté, 

i vilken landstingsdirektören är ordförande. Platscheferna, cheferna 

för divisionerna Folktandvård, Kultur och utbildning och Service, är ordinarie 

ledamöter i kommittén. Vid behov kan ytterligare funktioner adjungeras. 

Landstingsdirektörens stab, hälso- och sjukvårdsenheten, ger administrativt 

stöd till kommittén. 

1 Säkerhetskommittén bereder och samordnar säkerhetsfrågorna. 

2 Säkerhetsfrågorna redovisas, diskuteras och förankras i ledningsgruppen. 

3 Landstingsdirektören beslutar. 

Lokal nivå 

Inom sjukhusens upptagningsområde samordnas säkerhetsfrågorna i ett säkerhetsråd 

där platschefen är ordförande. 

Säkerhetsfrågorna inom divisionerna Folktandvård, Kultur och utbildning 

och Service bereds inom divisionerna. 

Informationsteknik 

Med IT avses den teknik som används för att på elektronisk väg hantera all 

slags information. Riktlinjerna omfattar även MT (medicinsk teknik) och 

telefoni i de fall utrustningar kopplas upp i nätverk. 

IT ska användas för att ge bättre underlag för planering, styrning, genomförande 

och uppföljning av resurser och verksamhet och i ökad utsträckning 

även för medicinsk utveckling och uppföljning. 

Teknikutvecklingen gör att många arbetsuppgifter kan göras bättre, säkrare 

och mer effektivt. Samverkan med andra samt inhämtande och spridning av 

information och kunskaper underlättas. Vårdtider kan förkortas, undersökningar 

kan göras säkrare, snabbare och mer skonsamt. 

Teknikutvecklingen ska styras utifrån följande principer: 

• Införandet av medicinsk teknik och annan teknik ska prövas utifrån en 

helhetssyn på verksamhetens behov, arbetsrutiner och ekonomiska möjligheter. 

Det kräver att en verksamhetsanalys görs i vilken alla faktorer 

beaktas, även t ex behov av utbildning eller ombyggnad. Analysen ska 

även innehålla förväntade effektiviseringsvinster. 

• Informationssystemen ska vara enhetliga, användarvänliga och kunna 

samverka. Utveckling och förvaltning av systemen ska samordnas. Ge- 

156

mensamma riktlinjer ska utvecklas för att stärka kvalitet, service och effektivitet. 

• Lösningar som medger hög handlingsfrihet ska eftersträvas. 

• All teknik ska tillgodose högt ställda krav på sekretess, integritet och tillförlitlighet. 

Landstingets teknikstöd är avsett som arbetsredskap. Det innebär att datorer 

endast får innehålla av landstinget godkända programvaror 

Användning på sätt som uppenbart inte har med landstingets verksamhet att 

göra kan äventyra säkerheten, försämra allmänhetens förtroende och medföra 

ökad risk för t ex datorvirus och obehörigt spridande av sekretessbelagd 

information. Missbruk kan medföra arbetsrättsliga åtgärder. 

157

www.nll.se

Landstingets gemensamma regler & riktlinjer 2008 - Norrbottens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?